Miljöpolitik 2: Allvarliga miljöproblem och tänkbara åtgärder

fabrik stock xchng 912405_65453733 Carl-Fredrik Runqvist free notion

När Piratpartiet ska mejsla ut en miljöpolitik skulle en möjlig utgångspunkt kunna vara den kunskap och de analyser och förslag till åtgärder, som det råder konsensus om i forskarvärlden. Dvs som delas av huvuddelen av de forskare som från olika utgångspunkter ägnar sig åt en fråga. Sådan konsensus råder kring flera allvarliga miljöproblem:

Miljögifter
Somliga ämnen är inte bara är giftiga. De kan dessutom inte brytas ner om de hamnar i vatten och mark, och om de tas upp av växter och djur kan dessa inte göra sig av med dem. Sådana ämnen kallas miljögifter, och har den otrevliga egenskapen att ansamlas i näringskedjorna: Även om koncentrationen av ämnet är låg i en sjö blir den många gånger högre i de växtplankton som ständigt tar upp vattnet, ytterligare många gånger högre i de djurplankton som gång på gång äter växtplankton osv. Till slut är halterna mycket höga i de rovfiskar, som blir en havsörns eller människas middag.

Bland miljögifterna finns dels tungmetaller (exempelvis kvicksilver), dels organiska kemikalier som människan tillverkat för att använda som bekämpningsmedel, mjukgörare, flamskyddsmedel mm. Sådana miljögifter har under 1900-talet återkommande gånger drabbat både människor och djur, och bland annat lett till skador på hjärna och nervsystem, fosterskador och njurskador.

För att minska risken för detta krävs att man noga undersöka giftighet och stabilitet i naturen för nya ämnen som börjar användas, t ex som livsmedelstillsatser och i industrin. Samt att man avvecklar användningen av gamla ämnen som visar sig vara, eller sannolikt vara, skadliga. Kring dessa strategier råder idag i stort sett politisk enighet, även om det ofta händer att partier försöker profilera sig med hårdare krav kring enskilda ämnen.

Övergödning
Från mark läcker kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav. Eftersom dessa två näringsämnen begränsar hur mycket liv det kan finnas i ett ekosystem leder det till en snabb tillväxt av alger och växter: Sjöar och havsvikar växer igen, och när solen skiner varmt kan alger växa till explosionsartat, förgifta badvatten och och kväva annat liv i havet. Vilket tar död på fisk och bland annat lett till dramatiska minskningar av mängden torsk i Östersjön. Övergödningen ställer alltså till märkbara problem för människans förmåga att utnyttja sjöar och hav.

Övergödningen beror dels på nedfall av kväveföreningar från luften, som kommit dit ur bilars, bussars och lastbilars avgaser. Dels på att kväve och fosforföreningar läcker ur jordbruksmark när man gödslat för mycket åt gången.

Strategier för att komma till rätta med övergödningen handlar därför dels om att minska användningen av bensin och diesel för resor och transporter, dels om att uppmuntra och utbilda bönder att gödsla så att läckaget minimeras. (Vilket faktiskt är lättare med konstgödsel än naturgödsel, eftersom man aldrig vet exakt hur mycket näring det finns i naturgödsel.)

Försurning
Vid förbränning av bensin, diesel, olja och kol bildas kväveoxider och svaveldioxid, som åker upp i luften och där förenar sig med vattenpartiklar, varvid det bildas svavel- och salpetersyra. Dessa faller sedan ner på mark och i sjöar som surt regn. Detta lakar ut näringsämnen ur marken, så att den blir näringsfattigare, samtidigt som den näring som lämnar marken bidrar till övergödning. Blir marken tillräckligt sur släpper giftiga metaller från jordpartiklarna, och riskerar döda träd och annan växtlighet. När pH sjunker i sjöar minskar mängden plankton och alger, vattnet blir mycket klart, och bara enstaka fiskarter klarar sig. Försurningen kan därför ge stor skada för både skogsbruk och insjöfiske, och riskerar med tiden dramatiskt förändra miljöer vi upplever som viktiga för rekreation och fritid.

Eftersom det sura regnet via molnen förflyttar sig över stora avstånd från utsläppskällor till nedsläpp påverkas situationen i Sverige framför allt av utsläppen i väst- och centraleuropa.

Försurningsfrågan måste därför i ännu högre grad än andra miljöfrågor tacklas internationellt. Det som måste ske är att sluta använda kol och olja för uppvärmning och elproduktion, och att ställa om transportsystemen, så man dramatiskt minskar användningen av bensin och diesel.

Klimatfrågan
En rad gaser (koldioxid, metan, lustgas m fl) lägger sig i atmosfären, och studsar tillbaka den värmestrålning, som annars skulle lämna jorden. Det är bara tack vare att vi har sådana växthusgaser som vi över huvud taget kan leva på jordklotet, men mängden av dessa gaser ökar nu i snabb takt, och med dem jordens medeltemperatur. Till viss del beror detta på naturlig variation och processer bortom människans kontroll.

I vetenskapsvärlden råder dock konsensus om att det är mycket stor sannolikhet att mänskliga aktiviteter ger ett betydelsefullt bidrag till denna ökning (även om det finns en seriös diskussion om exakt hur stor sannolikheten och människans sannolika påverkan är). Det finns också konsensus om att vi med största sannolikhet kan motverka ökningen genom att minska utsläppen av växthusgaser, och att konsekvenserna av en ökad temperatur kan bli så allvarliga att det vore oförsvarligt att inte snabbt minska dessa utsläpp.

Varifrån kommer då utsläppen av växthusgaser?

Ungefär en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser kommer från förbränning av bensin och diesel vid transporter. För att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser är det därför viktigt att radikalt ställa om transportsystemet, både av personer och gods. Resten av utsläppen delas ungefär lika mellan

  • Uppvärmning och elproduktion. (I jämförelse med andra länder har vi mycket små utsläpp från dessa områden, eftersom det mesta av vår el kommer från vatten- och kärnkraft, och vi redan ställt om de flesta fjärrvärmeverk till förnybara bränslen.) Dessa utsläpp kan minska ytterligare genom fortsatta satsningar på miljövänlig elproduktion, som vind- och vågkraft, och på biobränslen. Samt genom ett klimatsmart byggande av både bostäder och offentliga lokaler, som drar mindre energi för uppvärmning.
  • Industrin. I industrin används fossila bränslen fortfarande för uppvärmning och för att få energi till många processer. Systemet med utsläppsrätter har inte givit tillräckligt starka ekonomiska incitament för att skynda på industrins omställning.
  • Jordbruk. Läckage av lustgas från jordbruksmarken spelar störst roll. Detta beror, liksom övergödning, på att marken tillförs för mycket kväve på en gång, och motverkas därför genom incitament och utbildning kring hantering av gödsel.

– – –

Som synes finns flera verksamheter som bidrar till många olika miljöproblem. Vilka konkreta åtgärder behövs då för att lösa eller mildra problemen?

1) Mer miljövänlig el
Vi har redan då vi mejslade ut vår energipolitik pekat på olika sätt att snabbt få mer förnyelsebar och småskalig elproduktion. Vindkraft, solceller, vågkraft. Och ekonomiska system som likt nettodebitering gör det lönsamt för småskaliga ”familjeproducenter” att mata in el i nätet.

2) All energiproduktion klimatvänlig
Då vi diskuterade energipolitik ställde vi oss också bakom ett långsiktigt krav att all energiförbrukning ska ske från källor som inte lämnar några klimatavtryck. Inte minst kräver det insatser vad gäller industrins energiförbrukning, och uppvärmning av lokaler som inte är anslutna till centralvärme. Förutom satsningar på förnybar el kan en sådan politik innehålla fortsatt stöd till värmepumpar, och stöd till utveckling av biobränslen, som framställs ur blast och flis, och således inte konkurrerar med livsmedelsproduktion. Liksom en översyn och skärpning av systemet med utsläppsrätter.

3) Klimatsmart byggande
Det ligger i linje med partiets teknikoptimistiska själ att tro att det ska vara möjligt att utveckla nya sätt att bygga och organisera bostäder och arbetsplatser, så att energiförbrukningen för uppvärmning blir betydligt lägre än dagens. Många projekt siktar redan idag mot en nollvision för nettoförbrukning.

4) Kemikalieprövning
Fortsatt noggrann testning av nya kemikalier innan dessa får börja användas. Med nanoteknikens ankomst bör vi också kräva liknande tester av nya former av gamla ämnen (nanopartiklar, nanofibrer) innan dessa får börja användas, eftersom det finns goda skäl att förvänta sig att dessa interagerar på helt andra sätt än traditionella former med människokropp och andra livsformer.

5) Gödselpolitik
Både för att motverka övergödning och utsläpp av växthusgaser behövs mer kunskap om hur man kan tillföra jorden näring samtidigt som man minimerar risken för att den läcker ut i vattnen och avgår som lustgas. Ifall miljövänligare hantering kräver extra insatser av arbete eller maskiner kan ekonomiska incitament vara nödvändiga/lämpliga.

6) Omställning av transporter.
En radikal omställning av transportsystemet behövs för att motverka såväl försurning, övergödning som utsläpp av växthusgaser. Närmare bestämt måste användningen av bensin och diesel minska radikalt.

Det finns debattörer som hoppas att system för elbilar, vätgasbilar eller liknande ska kunna finnas på plats tillräckligt snabbt för att kunna begränsa denna omställning till att gälla själva drivmedlet, och inte transportsystemen. Själv tror jag det är överoptimistiskt, och att stigande bensinpriser mycket snabbt kommer att pressa fram en dramatisk förändring, från privatbilism till kollektivtrafik och från flyg till snabbtåg.

Jag föreställer mig visserligen att många kommer att fortsätta ha och använda bil, för att kunna ge sig ut på svamputflykt och åka till en sommarstuga. Jag tror inte heller det är vare sig möjligt eller önskvärt att begränsa människors resande för att tillfredsställa upptäckarlusta och nyfikenhet. I en globaliserad värld är det av godo att människor besöker skilda landsdelar och olika länder, vistas i olika miljöer och träffar och umgås med människor med olika erfarenheter.

Det som måste ställas om är istället varutransporter, resor i arbetet och det dagliga resandet mellan bostad – arbetsplats – affär – fritidsaktivitet – skola – dagis. Så att sådant resande flyttas från bil till cykel, kollektivtrafik eller inget resande alls.

  • En viktig del måste vara att när så är möjligt ersätta fysiska möten med elektroniska, och att förändra attityder till hemma-arbete, så att det inte av kollegor och chefer ses som en orättfärdig lyx, utan som en solidaritetshandling för miljön.
  • Cyklar ska prioriteras och cykelbanor byggas, både i städer och mellan orter. System för att gratis låna cyklar ska utvecklas.
  • Kraftigt utbyggd lokal och regional kollektivtrafik, så att denna både blir attraktivare och kan svälja fler passagerare. Där så behövs byggs system med större kapacitet än dagens, som spårvagn, tunnelbana och pendeltåg. Statligt stöd till kommuner och landsting som vill investera i infrastruktur för bättre kollektivtrafik.
  • Även taxor kan användas för att föra över passagerare från bil till kollektivtrafik. Förslag om nolltaxa i lokaltrafiken har förts fram från flera håll i partiet.
  • Tätare och snabbare tågtrafik mellan våra större städer och tätorter. Bygg färdigt Bottniabanan till Haparanda. Verkliga snabbtåg (över 300 km/timmen) mellan Stockholm och Göteborg och Malmö, som angör Norrköping/Linköping/Jönköping/Växjö.
  • Bygg ut järnvägen och använd om nödvändigt höjd dieselskatt för att föra över godstransporter till järnväg och båt.

– – –

För att få en sammanhängande och relativt radikal miljöpolitik baserad på vad som är konsensus i vetenskapen behöver vi således inte göra så många stora förändringar av den politik vi redan har. Vi behöver göra några ytterligare förtydliganden kring miljövänlig elproduktion, biobränslen och värmepumpar. Vi behöver ta åsikter som knappast kan vara enormt kontroversiella kring gödsel, utsläppsrätter och prövning av kemikalier/nanopartiklar. Den stora tårtbit som behöver läggas till är en radikal transportpolitik, med en kraftig satsning på utbyggd och förbättrad kollektivtrafik. Jag vet att röster tidigare höjts för en sådan i partiet, men jag känner mig osäker på hur starkt stöd en sådan skulle ha.

 

Henrik Brändén,
Bloggar politik på Henrik B och biologi på Henrik Bränden, molekylärbiolog.

Kommentarer

Troed skrev

Icke att förglömma kärnkraft. Vi måste erkänna realiteten i att dyra sätt att producera energi inte är bra för samhället då det leder till sämre köpkraft och en industri som flyttar utomlands. Kärnkraft är den i människoliv säkraste (!) energiproduktionsformen vi har, enligt mätdata, och är även den som producerar överlägset mest energi sett till kostnaden.

Självklart ska vi dock vara för utbyggnaden av modern kärnkraft – som inte som den vi har idag lämnar kvar 95% av bränslet och kallar det ”avfall”. Det är inte bara slöseri utan skapar ”avfall” som kräver onödigt lång lagringstid istället för de mer rimliga några få århundraden.

Tyskland är ett bra exempel där en nerstängning av kärnkraft resulterat i reella problem med energikostnaden för medborgare. Här i Sverige gäller det även, om än i mindre grad, Skåne.

http://www.spiegel.de/international/germany/consumers-bear-brunt-of-german-switch-to-renewable-energies-a-861415.html

Henrik Brändén skrev

Partiet är ju mycket splittrat i synen på kärnkraft, på hur farlig den är och hur stora riskerna är med lagring av avfall. Lyckligtvis lyckades energigruppen i en motion till vårmötet 2012 åstadkomma en formel som tillfredsställer både skeptikerna och anhängarna: Vart energislag ska bära sina egna kostnader, även för obegränsade försäkringar. De som är övertygade om att kärnkraften är ren och ofarlig kan då vara nöjda i full övertygelse om att premierna blir så låga att kärnkraften blir mycket konkurrenskraftig. De som är övertygade om motsatsen kan luta sig tillbaka och vara övertygade om att alla kärnkraftverk snart kommer att tvingas stänga eftersom försäkringskostnaderna gör dem olönsamma. Och vi slipper fortsatt diskussion i en fråga vi ändå aldrig kommer att få makt över, men som skulle riskerat slita sönder partiet om den hanterats på det klassiska ”ja/nej till kärnkraft”-sättet. Samtidigt som vi faktiskt har ett intelligent och konkret svar att ge om journalister frågar oss.

Anders S Lindbäck skrev

Jo jag fick till en bra sätt att skriva om kärnkraften för att slippa att partiet får en stor intern kärnkraftdebatt – sådana har hemsökt många partier.

Troed: Säkraste är beroende på hur man definierar säkerhet.

Säger man t.e.x. att potentiella skadan skall vara väldigt lokala och enkel att hantera så är vindkraften mycket säkrare än kärnkraften. En vindkraftsolycka är väldigt lokal och påverkar få människor jämfört med de kärnkraftolyckor som påverkar mycket stora landområden. Så då är vindkraften mycket säkrare än kärnkraften.

Till det kommer att kostnaden för producerad elkraft skiljer sig inte stort mellan vind och kärnkraft och man får en stark anti-vindkraftlobby bland kärnkraftförespråkaren för de ser med stor rädsla på vindkraften. Det har medverkat till en infekterad debatt som lett till att folk vägrat se fördelarna med annan teknik än den de själva vurmar för.

Så inom miljöområdet finns en stor mängd avvägningsfrågor som är väldigt svåra att hantera och lätt kan sluta i en infekterad debatt. Det faktum att misstag kan kraftigt påverka människors hälsa gör att man måste ha en politik som människor kan acceptera. Vid hantering av miljöproblem så är enda tänkbara politiken att föra en som sätter människors hälsa först.

Tommy Mogren skrev

För den som är intresserad av gifter och kemikalier så kan jag rekommendera att lyssna på ”Giftfri miljö, vems är ansvaret?” som lades upp på SVT Play för några dagar sen. Ämnet är väldigt komplicerat och jag tvivlar på att PP kan bidra med något speciellt i den debatten.

http://www.svtplay.se/klipp/998139/giftfri-miljo-vems-ar-ansvaret

När det gäller kraftsorter så är det inte bara kärnkraft som väcker känslor. Även vindkraftsdebatten är minerad mark och gör många människor upprörda.

Lämna ett svar till Anders S Lindbäck Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>