Ekonomisk politik

När vi startade arbetet med att bredda Piratpartiet framstod ekonomisk politik för mig som ett av de områden, där detta arbete skulle vara allra svårast.

Men nu när vi kommit en bit i breddningsarbetet verkar frågan inte alls lika besvärlig. I stora delar av den ekonomiska politiken har vi redan en politik som tydligt hänger ihop med våra grundläggande värderingar och analyser. Några av de hål som återstår behöver vi kanske inte ha någon åsikt kring. Andra verkar rätt enkla att fylla.

Utveckling och tillväxt
Vi kan konstatera att många av partiets traditionella krav tillsammans formar just den politik, som modern forskning pekar ut som avgörande för innovation, ekonomisk utveckling och höjd levnadsstandard:

  • En god digital infrastruktur.
  • En skola där elever tränas att själva hitta kunskap, lösa problem och ”tänka utanför boxen”, och uppmuntras att försöka själva.
  • Satsning på forskning.
  • Nedmontering av immaterialrätt och andra hinder för att kunskap och idéer används, utvecklas och kombineras på nya sätt.

Sedan är det viktigt att besinna att denna tillväxt kan och bör växlas ut både i sådant materiellt välstånd som enkelt mäts i pengar och BNP-statistik (som mat, bostad och IT-hårdvara) och i mjukare, mer svårkvantifierbara värden (som ren miljö, fritid och tillgång till kunskap och kultur).

Frihandel
En viktig grundläggande fråga kring ekonomisk politik gäller frihandel kontra protektionism. För ett parti som hävdar att immateriella storheter ska vara fria att röra sig mellan människor och över gränser är det naturligt att samma sak ska gälla varor. På höstmötet ställde sig partiet tydligt bakom krav på frihandel mellan EU-länder och mellan Sverige/EU och omvärlden.

Anpassa system efter nyskapande småföretag – inte efter dinosaurier
Mycket av de system som stat och arbetsmarknadens parter byggt upp kring ekonomisk verksamhet utgår från en norm där man har en fast heltidsanställning hos samma arbetsgivare under lång tid och där man arbetar med verktyg eller maskiner som inte går att flytta från arbetsplatsen. Man detta är inte längre verkligheten på arbetsmarknaden.

Pensioner blir t ex mycket lägre för den som byter arbetsgivare ofta än för den som har samma arbetsgivare livet genom. Rapporterna till A-kassan är nästan omöjliga att fylla i för en skådespelare, som under en arbetslöshetsperiod fått ett tillfälligt deltidsknäck för att träna in och spela en pjäs några kvällar. Eller för en arbetslös skribent, som fått ett enstaka frilansuppdrag. Systemen för vård av sjukt barn bryter samman om man tar med sig datorn hem och besvarar ett par brådskande mail samtidigt som man steker köttbullar till sjuklingen. Och så vidare. Och så vidare.

En viktig del av vårt arbete med att mejsla ut en ekonomisk politik bör vara att hitta sådana otidsenliga konstruktioner, och ge konkreta förslag på hur systemen skulle kunna bli bättre anpassade till dagens ekonomiska liv.

Ett enhetligt och rättssäkert system för socialförsäkringar
Vad gäller socialförsäkringar förefaller det finnas olika åsikter i partiet kring ifall vi bör sträva efter något slags system med medborgarlön/basinkomst/negativ skatt. Eller om vi ska fortsätta hävda grundprincipen att alla som kan ska förväntas arbeta och bidra till samhällets välstånd och omsorgen om dem som av olika anledningar inte kan arbeta.

Vid sidan om detta uppfattar jag dock att det finns en bred enighet om att dagens socialförsäkringssystem är alldeles för fragmenterat och plottrigt. Vilket bland annat leder till:

  • Orimliga orättvisor mellan dem som råkat hamna i olika system.
  • Stora problem för dem som råkar hamna mellan stolarna i systemen.
  • Att alla systemen har incitament att försöka kasta över de människor som behöver hjälp på något av de andra systemen, istället för att försöka hjälpa henne.

Det borde därför finnas enighet i partiet om att kräva att hela systemet med social- och arbetsmarknadsförsäkringar görs om till ett mer enhetligt, mer rättssäkert och mer mänskligt system, där människor tas omhand istället för att kastas runt. För dem som inte tror på medborgarlön blir detta ett slutmål, för dem som tror på medborgarlön (eller liknande system) blir det ett viktigt första steg.

Skattesystem
Vidare har jag en känsla av att många i partiet tycker att det är viktigt att skattesystemet är så enkelt och enhetligt som möjligt, med så få ytor som möjligt där man måste dra tämligen godtyckliga gränser mellan exempelvis olika skattesatser eller avdragsrätter. Samtidigt har jag också en känsla av att många är oroade över de skattekilar, som gör att det krävs många timmars eget beskattat arbete för att kunna köpa in en timmes utförd tjänst (ifall man själv och den vars tjänst man köper har liknande lönenivå), och som varit bakgrunden till dagens rot- och rut-avdrag. Om och i så fall hur de två önskemålen ska kunna förenas är jag inte säker på.

Konjunkturpolitik
En fråga där diskussionen under senaste årtiondena flyttas fram och åter bland ekonomer och politiker gäller om staten ska föra en aktiv konjunkturpolitik, genom att ”gasa” när ekonomin går sämre och ”strama åt” när den riskerar bli överhettad. Eftersom Anders Borg i detta avseende uppför sig som en klassisk socialdemokrat finns inget akut behov av att ta ställning i den ekonomiskt-teoretiska frågan. Däremot bör vi ha tydliga åsikter om VAD man ska satsa på ifall man gasar. Och det har vi redan: utbildning. Utbildning av dem som annars skulle ha gått arbetslösa. Och stöd till fortbildning även av dem som har jobb – så länge arbetsgivaren tar in en vikarie.

Budgetprocess
I Sverige har vi sedan krisen på 1990-talet ett system för statsbudgeten, som de flesta andra europeiska länder avundar oss: Ett regelsystem som accepteras av bägge blocken för hur budgeten ska tas fram, som hindrar att man i längden spenderar mer pengar än man har. Principerna bakom det systemet har medlemsmötet ställt sig bakom: ”Vi vill ha en budget i balans över konjunkturcykler och motverka budgetunderskott.” Därmed ställer vi i denna fråga in oss i det konsensus som råder mellan alla de etablerade partierna utom V.

Nivå på skatter och utgifter
I få områden anses den klassiska höger/vänster-frågan vara så tydlig som när det gäller statens budget. Ska man höja skatterna för att staten ska kunna spendera mera? Eller ska man minska direkta utgifter och transfereringar (”bidrag”) för att kunna sänka skatterna? Det är i alla fall ryggmärgsreaktionen för oss ”gamlingar”, som varit politiskt intresserade i många år. Och kanske också för dem som nu är engagerade i ungdomsförbund och ideologiska diskussionsklubbar.

Men tittar man på det konkreta rikspolitiska landskapet under de senaste sex åren är frågan hur brännande dessa frågor egentligen är. Anders Borgs och Magdalena Anderssons förslag är i numera även i dessa frågor intill förväxling lika varandra. Moderaterna accepterar idag alla de transfereringssystem de en gång argumenterat emot. Socialdemokraterna accepterar de flesta av de nedskärningar och skattesänkningar som gjorts. Eftersom frågorna är viktiga för att mobilisera sympatisörer för bägge blocken ser de till att det finns några symboliska småfrågor av detta slag att bråka om under valrörelsen. Men i senaste valrörelsen var de mycket nära att hamna på ”fel” sida om varandra, och fick i sista stund skriva om de program de planerat driva valrörelsen kring.

Jag undrar därför om detta inte skulle vara en fråga där det är möjligt för oss att passa. Att säga att vi inte tar ställning i frågan om en viss skatt eller socialförsäkring ska vara lite högre eller lite lägre, och istället prata om att både skatte- och socialförsäkringssystemen måste göras mer enhetliga och rättssäkra.

På breddningsbloggen och höstmötet har en annan lösning föreslagits men röstats ned: Att vi ska säga nej både till skattehöjningar och försämringar av bidrag och socialförsäkringar. På så sätt föreslogs vi kunna försäkra både höger- och vänsteranhängare om att vi inte vill förverkliga deras skräckvisioner. Jag tycker den lösningen har klara förtjänster både taktiskt, pedagogiskt och sakligt. Möjligen möter den problem ifall arbetslösheten blir mycket hög eller ekonomin börjar gå bakåt: det är trots allt rimligare att i så fall skära i ersättningsnivåer än anslag till skola och forskning. Men i ett sådant läge får alla konkreta löften om skatter och statsutgifter problem, inte bara våra.

Finanssystem
Kring banker och de finansiella systemen har vi redan en hel del åsikter:

  • Sverige ska fortsätta med en fristående riksbank med målet att bekämpa inflationen för att skapa en ekonomisk stabilitet i ekonomin.
  • För ett stabilare finanssystem med bättre kapitaliserade banker: Inför ett kreditförlust-konto dit bankerna måste avsätta hälften av sina vinster tills det motsvarar halva egna bundna kapitalet. Pengar från kontot får endast tas ut de år banken går med förlust.
  • Vi tar ställning mot en Europeisk bankunion.
  • Banker och finansinstitut som har inlåning som omfattas av bankgaranti ska förbjudas att handla med värdepapper och valutor i egen räkning.
  • Banker och finansinstitut som för kunders räkning gör transaktioner i värdepapper och valutor ska förbjudas att göra sådana transaktioner i egen räkning.

Valuta
Vi har sedan tidigare tydligt tagit ställning för att vi inte vill gå över till euro som valuta.

Inte färdiga!
Jag menar inte på något sätt att vårt tänkande och diskuterande kring ekonomisk politik skulle vara färdigt. Bara att vi kommit en bra bit på väg, och att jag har gott hopp om att vi kommer att kunna göra riktigt bra ifrån oss när vi blir inbjudna till ekonomiska debatter inför riksdagsvalet.

Henrik Brändén,
Styrelsens sekreterare
Bloggar politik på Henrik B och biologi på Henrik Bränden, molekylärbiolog.

Kommentarer

Viktualiebrodern skrev

Som vanligt har jag några detaljer att anföra ( ;-) )

a) Statlig betalningsförmedling oberoende av privata bankers skuldsedlar (postgirot – RIX)

b) Skatteförfarandelagen godtar som nu inte bara privata bankers skuldsedlar utan också statens egna betalningsmedel, dels fysiska kontanter, dels elektroniskt förmedlat via en statlig betalningsförmedling enligt ovan. Varför inte också godta Bitcoin för skatteuppbörden? Varför inte guld?
Bara inte som nu *uteslutande* privata elektroniska bankskuldsedlar.

c) Öppna för fler betalningsmedel genom att se silver och platina som betalningsmedel, inte momspliktiga varor som nu.

Och lite mera perifert

d) Verifiera Riksbankens guldreserv

e) Gör det möjligt att överklaga beslut Riksbanken tar att utan motivering vägra inlösen av utgångna sedlar. Ja, det är alltså inte möjligt att överklaga sådana beslut.

Som sagt var det några detaljer. Men inte oviktiga som de först förefaller. Jag återkommer. Räkna med det ;-)

Kloker skrev

Ytterligare ett par frågor som PP bör ta ställning till:
*Enhetlig moms (Varför är bokmomsen lägre än matmomsen?)
*Bankers och betaltjänsters möjlighet att stoppa vad de anser vara betalningar av omoraliska varor. (Posthemligheten bör extrapoleras till att banker inte lägger sig i vad kunderna köper för sina pengar.)
*Fractional-reserve banking

henrikbranden skrev

Tack för konstruktiva synpunkter.

Jag börjar med Kloker:

1) Enhetlig moms är en av de saker jag hade i baktankarna när jag skrev om att skattesystemet och skattesatser bör vara enhetliga.

2) PL har redan tagit offentlig ställning kring bankers och andra företags vägran att förmedla betalningar till godtyckligt utvalda ”omoraliska” mottagare. Säkert bra om detta kodifieras av medlemsmöte, så det kan ingå i ett kommande ekonomiskt program.

3) Vad menar du med ”fractional reserve banking”? Att vi bör återinföra ett reservkrav, så att banker måste behålla en viss andel av sina inlånade medel likvida, som de inte kan låna ut vidare?

Viktualiebroder:

Du vet uppenbarligen så mycket mer om penningpolitik än jag att jag med spänning väntar på din återkomst med en mer utförlig förklaring av ”detaljerna”.

Spontant tycker jag det är viktigt att vi har betalfunktioner som inte kontrolleras av enskilda aktörer utan av det allmänna.

Däremot har jag svårt att spontant se fördelarna med att vi ska ha flera parallella betalningsmedel, som rimligen måste komma att fluktuera mot varandra. Leder inte det till ökade transaktionskostnader? Jag har varit en hel del i länder under perioder då egna valutor, olika utländska valutor och ädelmetaller använts parallellt till olika saker och glidit mot varandra. Jag har intrycken dels att sådana situationer uppkommer av sig själva oavsett vad staterna beslutar när det blir nödvändigt (dvs när den egna pappersvalutan havererar), dels att de åtföljs av att ekonomisk aktivitet drivs från produktiv verksamhet till spekulation.

Moinois skrev

Vad jag tycker vi borde kolla på är att införa plattskatt. Och att skapa mera transparens genom att man ska redovisa alla skatter och avgifter som de företaget har på ens lönebesked.

Simon Rosén skrev

Väldigt intressant!

Pepp pepp för medborgarlön/basinkomst!!!
Det vore väldigt bra för svensk politik om Piratpartiet vågade ta upp denna fråga!

Deep Blue skrev

På något vis måste ju en grundstandard garanteras för alla medborgare. Högre tak för tillåten inkomst utan inkomstskatt, lättare att få stöd för utbildning, flexiblare syn på utbildning, flexiblare system för de som jobbar timme eller frilans, etc.

Olika moms på olika saker kan nog vara en idé. Lägre på frukt och grönt som en uppmuntran, samtidigt som man höjer på mer skadliga saker?

henrikbranden skrev

Och vem ska bestämma vad som ska straffas med hög momssats? De som tror på LCHF eller de som tror att fetter är boven? Låt oss ha en enhetlig moms, och sedan straffskatter på de få saker (som tobak, alkohol, bensin) som vi verkligen vet att det finns goda skäl att dra ner användningen av…

Magnus skrev

plattskatt vore kanske ett enkelt sätt att införa mer rättvisa och tydligare skattesystem.
Vad tänker du om det?

henrikbranden skrev

Jag har varit sosse alldeles för länge för att kunna ha något annat än en ryggmärgsreaktion mot platt skatt. Jag tycker så djupt i maggropen att det är rättvist att jag som tjänar bra ska betala mycket i skatt.

Men jag vet att det finns en del rimliga argument kring enhetlighet och konstruktion i skattesystemet – det är ju t ex både konstigt och ännu mer orättvist att som idag ha platt skatt för kapital- men inte löneinkomster.

Så jag ligger nog tills vidare lågt i den diskussionen.

Men jag tror att det med tanke på att vi inte ska gräva ner oss i vare sig vänster- eller högerskyttegravar måste finnas väldigt starka argument som har med transparens, rättsäkerhet eller integritet att göra för att att vi ska säga vare sig bu eller bä i den infekterade frågan om platt eller progressiv skatt.

Mårten skrev

Jag förstår inte varför plattskatt skulle vara mer rättvist. För mig är det rättvist om var och en bidrar efter förmåga, inte med samma belopp.

I en perfekt värld kanske, där alla hade samma förutsättningar och man fick lön efter förtjänst, men det är långt, långt dit.

Henrik Brändén skrev

Alternativet till platt skatt är inte att alla betalar samma belopp: Plattskatt innebär att man ska ha samma procentskatt för alla.Skattesystemet idag innebär att ju mer man tjänar, desto större andel av sin lön betalar man i skatt. (Kallas progressiva skatteskalor). Vill man att folk ska bidra efter förmåga, dvs att de som tjänar mest ska betala mer, bör man stödja det nuvarande skattesystemet, inte platt skatt.

Anders S Lindbäck skrev

Ett enkelt skattesystem behöver inte betyda att det är ett rättvist skattesystem. Detsamma gäller de försäkringar som finns.

Noteras bör att ett enkelt system och ett rättvist system är normalt varandras motsatser. Skall man ta hänsyn till alla relevanta faktorer som finns så kommer ett skatte och försäkringsystem bli väldigt komplicerat men då blir det till slut så komplicerat att ingen lyckas förstå det. Så det finns definitivt en svår avvägningsfråga mellan enkelhet och rättvisa.

Anders S Lindbäck skrev

När det gäller fractional reserve banking (FRB) så finns det konspiratoriska sidor på nätet som skyller hela bankkrisen på detta fenomen. De har förläst sig på österikiska skolan och läser vanligtvis Cervenkas krönikor i SvD.

Jag hoppas verkligen inte att vi tar efter i deras okunnskap och börjar kritisera saker som vi inte har.

Idag gäller Basel-reglerna och FRB används egentligen inte någonstans där Basel gäller då det där ersätts med kapitaltäckningskrav.

Mårten skrev

”På höstmötet ställde sig partiet tydligt bakom krav på frihandel mellan EU-länder och mellan Sverige/EU och omvärlden.”

Jag vill minnas att det inte var särskilt tydligt…

Däremot gjordes vissa försök att problematisera frihandelsbegreppet.

På det hela taget verkar den ekonomiskpolitiska debatten lida av en hel del okunskap och myter.

henrikbranden skrev

Nästan alla ville ha fortsatt frihandel inom EU, men du har rätt i att knappt hälften ville ha kvar en möjlighet att med tullar straffa dem som inte lever upp till svenska idéer om miljö, etik osv. Ber om ursäkt, jag var slarvig.

Vill du vara konstruktiv får du gärna peka ut de konkreta resultaten av den okunskap och de myter du pratar om.

Mårten skrev

Ingen vill straffa någon, det är bara så att om man vill kunna reglera den inre marknaden, och det brukar ju piratpartiet inte ha problem med i andra fall, också på ett sådant sätt att det innebär en merkostnad för företagen (t.ex. med hänsyn till miljö och etik) så måste man kunna påverka kostnaden för samma varor som importeras från en annan marknad utan motsvarande reglering. Annars får man ett globalt handelssystem som pressar bort alla regleringar som medför en merkostnad som inte direkt avspeglas i produkternas kvalité (eftersom företagen flyttar dit det är mest ekonomiskt lönsamt att producera).

Det är antagligen lönsamt för ägarna till multinationella företag, men inte för någon annan och en sådan värld vill inte jag bidra till.

Idag existerar frihandelzoner främst inom områden där man kan ha någon form av gemensam reglering, som t.ex. inom EU.

(Dessutom är det dumt att ta ställning för frihandel i Sverige som redan är extremt i detta avseende och därmed slå in öppna dörrar.)


Det verkar råda förvirring kring exempelvis hur FRB fungerar, m.m..

Men då ekonomi inte är mitt expertområde så är jag inte rätt person att reda ut dessa frågor heller.

Henrik Brändén skrev

Den effekt du beskriver i första stycket leder till ekonomisk utveckling i fattigare och mindre utvecklade länder, vilket leder till att de snabbare närmar sig de rika länderna, både vad gäller lönenivåer och den typ av regler du har i tankarna. Faktum är att nästan alla länder som gått genom ekonomisk utveckling har börjat sin vandring mot att bli rikare genom att handla och kunna konkurrera med de dyrare inhemska produkterna i de redan rika länderna. Det var så Sverige för 150-100 år sedan tog de viktiga stegen från att vara ett underutvecklat fattigland mot att bli ett av de rikaste.

Mårten skrev

Nej, jag menar inte att man ska lägga importtullar på varor från fattigare länder enbart för att skydda inhemsk industri, det vore dåligt. Men frågan är mer komplicerad än så.

Vad jag inte förstår är hur man ska kunna kompensera för inhemska regleringar så att de inte medför en konkurrensnackdel för de inhemska företagen. Annars blir ju alla regleringar som medför en merkostnad för företagen omöjliga?

Mer och friare handel mellan länder är självklart någon väldigt positivt. Mer handel mellan länder leder till bättre ekonomisk utveckling och ökat interberoende, mindre krig och manna från himmelen, etc, etc. Vi har alla hört det förut. Jag ogillar dock när man allt för okritiskt ger sig på nya trender, världen är oftast bra mycket mer komplicerad än vad vi först föreställer oss.

Frihandel leder säkert till ekonomisk tillväxt men kommer det att ske på bekostnad av säkerhet och villkor för arbetare i världen? På bekostad av miljö och naturresurser? På bekostnad av välfärdssystem och klimat? och så vidare. Ekonomisk tillväxt säger inget om de sakerna. Man behöver någon form av reglering för att ta hänsyn till sådant.

Ekonomisk tillväxt är ofta något positivt, men det har inte något värde i sig själv. Det som är viktigt är hur människor mår. Politikens främsta syfte borde därför vara att säkerställa och förbättra medborgarnas välfärd, inget annat. Det går ibland hand i hand med ekonomisk tillväxt, men inte alltid.

Det är lätt att se att ekonomisk tillväxt inte är allena saliggörande om man jämför olika länder i världen.

Jag ställer mig också lite frågande till vilka fria marknader det var Sverige konkurrerade på för 150-100 år sedan som gjorde vårt land så rikt idag? Jag misstänker att det finns en hel del andra faktorer som var inblandade och att ekonomin och världen såg ganska annorlunda ut då och nu.

Anders S Lindbäck skrev

Mårten – en inte liten del av den svenska rikedomen kommer från andra världskriget. Vi var utanför det och hade en fungerande industri när europa skulle återbyggas. I slutet av 1800-talet var vi ett rätt fattigtland men världskrigen hjälpte oss genom att vi höll oss utanför dem och slapp de problem de medförde.

Att vi sedan är rikt på naturtillgångar som malm, skog och älvar som ger vattenkraft har naturligtvis hjälpt till.

Lämna ett svar till henrikbranden Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>