Efter att Christian Engström introducerade basinkomst förslag 1.0 så letade jag statistik hos SCB och räknade på vad det skulle kosta, och har sedan dess funderat på hur förslaget skulle kunna generaliseras och förbättras. Efter att ha sett Christians presentation i ABF-huset i Stockholm på YouTube så blev jag inspirerad att färdigställa den här sammanställningen och presentera den för andra intresserade i partiet.
Detta är alltså ett försök att summera mitt arbete och framföra ett nytt, lite mer detaljerat och heltäckande, förslag som kan ligga till grund för vidare arbete inom partiet, och ska inte ses som något som går att implementera omedelbart efter valet 2014, och speciellt inte allt på en gång.
Till skillnad från tidigare förslag har jag inkluderat pensionärer, men barn och ungdomar har avsiktligen utelämnats. Befintliga bidrag för barn och föräldrar har därför lämnats orörda.
Vad är basinkomst?
Basinkomst är en garanterad minimiinkomst som staten betalar ut till de som inte har tillräckligt med annan inkomst. Ett mer generaliserat och mindre byråkratiskt alternativ till dagens arbetslöshetsersättning (a-kassa), sjuk- och aktivitetsersättning (aktivitetsstöd från f-kassan, inkl. f.d. sjukpension), sjukersättning (a.k.a sjukpenning från f-kassan), garantipension, äldreförsörjningsstöd, och försörjningsstöd (f.d. socialbidrag). Det skulle även ersätta statlig efterlevandepension till vuxna, ordinarie studiemedel och diverse olika former av bostadsbidrag.
Hur stor är basinkomsten
I detta förslag är basinkomsten satt till 2.2 prisbasbelopp per år (96’800 kr/år eller 8’067 kr/mån för 2013).
Är inte det för mycket / för lite?
Exakt storlek på basinkomsten kan justeras lite om det behövs, men den kan inte bli signifikant mindre om den ska vara något som går att leva på utan fler bidrag, och kan inte bli signifikant större utan att ”konkurssätta” staten.
Basinkomsten är c:a 1’000 kr/mån lägre än studiemedlet. Studenter får helt enkelt lov att bita ihop och stå ut. De slipper åtminstone bråka med CSN för att få det, behöver inte betala tillbaka något, och får pengar 12 månader om året, så det är inte bara sämre. De befintliga extralånen från CSN blir kvar, och om det visar sig behövas kan ett extralån för t.ex. kurslitteratur införas.
Basinkomsten är förvisso c:a 2’500 kr/mån lägre än taket för a- och f-kassan (efter skatt), men är c:a 2’800 kr/mån högre än minimibeloppet. Det uppfyller därför a- och f-kassans syfte att vara något man kan överleva på om något skulle hända. De som vill ha en extra säkerhet vid framtida arbetslöshet eller sjukdom rekommenderas att teckna privat eller facklig inkomstförsäkring, vilket de som tjänar över dagens a-kassetak ofta redan gör. Övergångsregler som förvandlar befintliga a-kassemedlemskap till inkomstförsäkringar behöver införas, men exakt hur de ska se ut vet jag inte ännu.
Försörjningsstödets riksnorm är c:a 3’900 kr/mån exklusive boende, och ersätts utan problem av basinkomsten. Avskaffandet av bostadsbidrag innebär dock att de som har en boendekostnad över c:a 4’100 kr/mån och ingen övrig inkomst får mindre pengar att röra sig med. Överlag är det inte ett problem om de behöver flytta till billigare boende, men någon form av stöd för att klara flytten kan behövas. I så fall läggs detta antagligen på kommunernas socialförvaltning, men exakt hur det ska se ut vet jag inte ännu.
Vilka får basinkomst?
Basinkomst ges till svenska medborgare bosatta i Sverige, samt flyktingar som beviljats asyl i Sverige. Svenska medborgare som valt att flytta utomlands, och utländska medborgare som valt att arbetsinvandra till Sverige, är inte berättigade till basinkomst.
Dessutom måste man antingen ha fyllt 20 år, eller fyllt 18 år och slutfört gymnasiet, för att få basinkomst. Detta innebär att ungdomar antingen får garanterad försörjning av sina föräldrar enligt lag, eller får basinkomst, men inte får båda. 20-års-gränsen gör dessutom basinkomstförslaget enklare att räkna på, då det är ett viktigt gränsvärde i SCB’s statistik.
Vad händer med basinkomsten om man tjänar pengar?
De första 3.3 prisbasbelopp (145’200 kr/år) man tjänar är skattefria (oavsett om man får basinkomst eller inte), men minskar bidraget med två tredjedelar av inkomsten. Detta administreras av skatteverket på samma sätt som preliminärskatt. De som inte begär jämkning kommer få en utbetalning på basinkomsten från skatteverket, vartefter deras arbetsgivare drar av två tredjedelar av inkomsten (upp till basinkomsten) varje månad och returnerar till skatteverket. Denna rundgång av pengar är avsiktlig, då den skyddar arbetstagare från arbetsgivare som inte vill eller kan betala ut lönen (t.ex. vid facklig konflikt eller konkurs), men kan undvikas genom att begära jämkning hos skatteverket.
Utbetalning från inkomstförsäkring minskar inte basinkomstbidraget, men är i stället skattepliktigt från första kronan.
Vad händer med skatten om man tjänar mer?
Grundavdraget, det utökade grundavdraget och jobbskatteavdraget från dagens skattesystem tas bort. I stället beskattas all förvärvsinkomst över 3.3 prisbasbelopp med både kommunal och statlig inkomstskatt, vilka ligger på samma procentsatser som idag. Då denna förenkling av skattesystemet skulle innebära ett ökat skattetryck för höginkomsttagare, vilket inte är tanken, så införs en skattereduktion för att kompensera.
Exakt utformning av denna skattereduktion är förhandlingsbar fördelningspolitik, men som grundförslag sätts den till en 20% reduktion (d.v.s. den nullifierar den statliga inkomstskatten) för ett inkomstintervall strax under den nedre brytpunkten (426’300 kr/år). Storleken på intervallet sätts så att den totala inkomstskatten för personer under 65 år med lön över 7.88 prisbasbelopp (346’720 kr/år) blir på kronan samma som tidigare [7.88 prisbasbelopp är nivån där grundavdraget och jobbskatteavdraget blir konstant, och marginalskatten därmed blir en enkel procentsatts]. För 2013 skulle det innebära 248’700 – 426’300 kr/år, varvid alla med lön över 28’893 kr/mån får exakt samma skatt, övriga med inkomst över 20’725 kr/mån får marginellt mindre skatt, och alla med inkomst under 20’725 kr/mån får lägre skatt (trots högre marginalskatt) än innan reformen, se bifogad graf.
Vad händer med basinkomsten om man har kapital?
Kapital i sig påverkar inte basinkomsten, men kapitalinkomst minskar bidraget med två tredjedelar på samma sätt som förvärvsinkomst. Så man behöver inte sälja sin bil, bostadsrätt eller familjegård för att få basinkomst, men de som gör vinst på fastighets-, aktie- eller fondandelsförsäljning får minskat bidrag. Detsamma gäller ränta och utdelning från aktier och fonder. Självklart beskattas inte den del av kapitalinkomsten som minskar bidraget.
Vad gäller för pensionärer?
Garantipension till ålderspension, bostadstillägg till pensionärer, och äldreförsörjningsstöd ersätts av basinkomst. Inkomstpension, tilläggspension, premiepension och tjänstepension räknas som förvärvsinkomst. Privat pensionsförsäkring räknas som inkomstförsäkring.
Basinkomsten fungerar ungefär som garantipensionen, fast är skattefri och kräver inte att du varit bosatt i Sverige under 40 yrkesverksamma år, så är rakt av en förbättring. Basinkomsten är större än inkomsten garanterad av äldreförsörjningsstödet, och ersätter därför även det. Då bostadstillägget för pensionärer försvinner så kan några pensionärer utan annan inkomst behöva flytta till billigare boende, på samma villkor som den yngre befolkningen.
Vad kostar basinkomsten att införa?
Detta är tyvärr svårt att säga exakt, delvis för att jag inte kan få ut nödvändig rådata från SCB, och delvis för att statistiska beräkningar aldrig ger hela sanningen. Vad jag kan göra är att ge en grov överslagsberäkning baserad på den statistik från SCB som jag har tillgång till. Då SCB’s senaste statestik är från 2011 så har jag räknat med de siffrorna, en basinkomst på 94’160 kr/år, och ett skattefritt belop på 141’240 kr/år. För att matcha 2011 års skattetabell har jag lagt skattereduktionen mellan 243’300 och 384’600 kr/år.
Först beräknade jag utbetalningen till vuxna 20 år eller äldre. Enligt SCB’s skattestatistik för 2011 så fanns det 630’233 personer i åldern 20+ utan taxerbar inkomst, som därför skulle ha fått bidrag på totalt 630’233 * 94’160 kr = 59,348 miljarder. Dessutom fanns det 2’221’393 personer i åldern 20+ med inkomst under 140’000 kr/år, vilka tillsammans tjänade 175,282 miljarder. Av svenskarnas totala inkomst var dock 122,232 miljarder från skattepliktiga bidrag som basinkomsten skulle ersätta (50,893 sjuk- och aktivitetsersättning, 20,332 sjukpenning, 18,103 garantipension, 32,904 arbetslöshetsersättning). Efter att ha räknat bort den summan kvarstår en gemensam inkomst på 53,050 miljarder, varvid de skulle ha fått bidrag på totalt 2’221’393 * 94’160 – 2/3 * 53,050 miljarder = 173,800 miljarder.
Därefter beräknade jag utbetalningen till ungdomar under 20 år. Enligt statistiken för 2010 fanns det 3’024 personer i ålder 17-18 år som redan hade gått ut gymnasiet vid årets slut, och därför skulle varit berättigade till basinkomst hela 2011. Enligt statistiken för 2011 fanns det 99’734 personer i åldern 18-19 som hade gått ut gymnasiet vid årets slut, vilket innebär att de resterande 96’710 ungdomarna måste ha gått ut gymnasiet under årets gång. Jag vet inte när, men kan anta att majoriteten gjorde det i juni, och därför skulle varit berättigade till basinkomst 7 månader under 2011. Då jag inte kan få fram inkomststatistik för denna grupp antar jag de inte tjänade någonting och därför skulle ha fått bidrag på totalt 3’024 * 94’160 kr + 96’710 * 7/12 * 94’160 kr = 5,597 miljarder.
Sedan beräknade jag hur skatteinkomsterna skulle ha sett ut. Enligt SCB’s skattestatistik för 2011 så fanns det 4’667’177 personer med inkomst över 140’000 kr/år som tjänade totalt 1’526,547 miljarder. Av detta skulle 1’526,547 miljarder – 4’667’177 * 141’240 kr = 867,355 miljarder beskattas med i genomsnitt 51,55%, totalt 447,121 miljarder. Däribland fanns det 265’887 personer med inkomst över 600’000 som tjänade totalt 239,624 miljarder. Av detta skulle 239,624 miljarder – 265’887 * 545’200 kr = 94,662 miljarder beskattas med ytterligare 5% (värnskatt), på totalt 4,733 miljarder. Enligt SCB’s skattestatistik så fanns det 1’108’171 personer med inkomst över 380’000 kr/år, vilka skulle få maximal skattereduktion på totalt 1’108’171 * 28’260 kr = 31,316 miljarder. Dessutom fanns det 2’006’084 personer med inkomst mellan 240’000 och 380’000 kr/år som tjänade totalt 607,549 miljarder. Av detta skulle skatten på 607,549 miljarder – 2’006’084 * 243’300 kr = 119,469 miljarder reduceras med 20%, totalt 23,894 miljarder. Den totala skatteinkomsten skulle därför ha blivit 447,121 + 4,733 – 31,316 – 23,894 = 396,644 miljarder. Detta är 107,980 miljarder mindre än den faktiska skatteinkomsten på 504,624 miljarder (44,7 statlig inkomstskatt + 539,6 kommunal inkomstskatt – 79,676 jobbskatteavdrag).
Slutligen räknade jag på vilka besparingar reformen skulle ha resulterat i. Enligt regeringens rapport om utfallet för statens budget 2011 så kostade f-kassans aktivitetsstöd, sjukpenning och bostadsbidrag 86,772 miljarder, a-kassorna och relaterade arbetsmarknadsåtgärder 66,811 miljarder, ekonomisk trygghet vid ålderdom 40,624 miljarder, och studiemedlen 17,540 miljarder. Enligt SCB’s inkomststatistik fick svenska folket under 2011 dessutom försörjningsstöd på 11,577 miljarder.
Resultatet av denna kostnadsanalys blir alltså:
Utgift för basinkomst: 59,348 + 173,800 + 5,597 = 238,745
Skattebortfall: 504,624 – 396,644 = 107,980
Besparingar: 86,772 + 66,811 + 40,624 + 17,540 + 11,577 = 223,324
Resultat: -238,745 -107,980 +223,324 = -123,401
TL; DR: Enligt denna överslagsberäkning återstår 123,401 miljarder att finansiera.
Notera att denna överslagsberäkning är pessimistiskt genomförd. Den förutsätter att alla invånare är berättigade basinkomst, och inkluderar inte bidragsminskning p.g.a. kapitalinkomst, skatteinkomst från inkomstförsäkring som ersatt toppen av arbetslöshetsersättningen, eller besparingar på administration av bidragen. Så det faktiska underskottet är garanterat mindre än 123,401 miljarder, men jag har ingen aning om hur mycket mindre…
Finansieringsmöjligheter
Jag har i dagsläget ingen konkret plan på hur dessa 123,401 miljarder ska finansieras, men jag har hittat/räknat fram några siffror som tål att tänkas på:
- Att minska skattereduktionen så att skatten för höginkomsttagare blir vad den skulle ha varit utan jobbskatteavdraget skulle öka skatteinkomsterna med 46,872 miljarder.
- Att ta bort skattereduktionen helt skulle öka skatteinkomsterna med ytterligare 8,338 miljarder.
- Att höja den statliga inkomstskatten till 25% redan från 3.3 prisbasbelopp (och därmed införa platt marginalskatt) skulle öka skatteinkomsterna med ytterligare 38,635 miljarder.
- Att avskaffa ROT och RUT skulle öka skatteinkomsterna med 15,042 miljarder.
- ”Kostnadsneutrala studenter” (terminsavgifter + CSN-lån för terminsavgifter) skulle ge staten en ny inkomst på c:a 6,7 miljarder.
- Att stänga FRA skulle spara 0,731 miljarder
Diverse personliga reflektioner
Jag noterar att kostnaden för bidrag blir väldigt lik idag (bidragen blir lite större, administrationen lite mindre). Underskottet i förslaget beror huvudsakligen på minskade skatteintäkter från inkomster under 20’000 kr/mån. Den ”uppenbara” lösningen är att öka skatten på högre inkomster för att kompensera. Jag ville dock inte göra det i grundförslaget, eftersom det var tänkt att visa hur mycket basinkomst skulle ”kosta” utan några ”förlorare” i det nya systemet. Det är givetvis omöjligt att genomföra i praktiken, då man på något sätt måste bekosta ”vinnarna”.
Personligen tror jag på att avskaffa ROT, RUT och jobbskatteavdraget (då ursprungssyfterna med dessa blir irrelevanta efter reformen), och eventuellt helt skippa den nya skattereduktionen. Det skulle minska underskottet till 53,149 miljarder, en betydligt mer överkomlig summa. Att ta bort skattereduktionen skulle dock innebära (för 2013) att alla över 35’525 kr/mån skulle skatta 2’960 kr/mån extra, och alla mellan 20’725 och 35’525 kr/mån skulle få en mindre skatteökning, så jag är osäker på om den idén skulle gå att ”sälja” till höginkomsttagare.
En helt orelaterad reflektion är att ”värnskatten” idag utgör en pisssumma: 4,733 av statens 839,974 miljarder i skatteinkomst 2011. Vi skulle lika gärna kunna skippa den, om så bara för att få tyst på idioterna som pratar om ”59,52% skattetryck”…
En kort förklaring av de två horisontella linjerna i den bifogade grafen: Dessa utgörs av försörjningsstöd/äldreförsörjningsstöd och är inte fasta, utan beror på din boendesituation m.m. Linjerna i grafen gäller för en ensamstående boende i 1 rok med genomsnittshyra för riket (3521 kr/mån). Ensamstående pensionärer får därutöver 5’365 kr/mån automatiskt, medan stödet för oss andra är ”behovsprövat” (d.v.s. du måste bråka med socialstyrelsen för att få något ö.h.t.). Linjen i grafen är baserad på riksnormen (d.v.s. vad staten tycker är rimligt att komunen ska betala), vilken ligger på 3’880 kr/mån för ensamstående. Samboende får mindre, ensamstående med barn får mer.
Notera också att garantipension och äldreförsörjningsstöd eller motsvarande behöver finnas kvar för pensionärer som inte är berättigade basinkomst (arbetskraftsinvandrare som aldrig blev svenska medborgare, men valt att bo kvar i Sverige som pensionär, t.ex. min norska farmor). Kostnadsmässigt är det inget problem, då jag i överslagsberäkningen räknat med att de fått basinkomst, vilket kostar staten mer. Samma sak gäller försörjningsstöd för arbetskraftsinvandrare som hunnit få permanent uppehållstillstånd men inte blivit svenska medborgare, och sedan blir av med jobbet. För vissa barnfamiljer kan riksnormen för försörjningsstöd bli högre än basinkomsten (extremfallet med en ensamstående förälder och sex barn över 15 år ligger på 22’510 kr/mån exl. boende, varav bara 10’414 kr/mån täcks av barnbidraget). Då barn och ungdomar inte ingår i basinkomstreformen behöver försörjningsstödet eller motsvarande finnas kvar för att täcka dessa extremfall, men det totala bidraget för dessa borde vara försumbart, och alldeles säkert mindre än besparingen på att administrera alla andra fall… Samtliga dessa överlevande ”säkerhetsventiler” bör kunna skötas av försäkringskassan, som annars mest skulle syssla med VAB, föräldraledighet och barnbidrag.
Källor
Utfallet för statens budget – del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2011. (Länk)
Befolkning 16-64 år efter kön, ålder, typ av studiedeltagande, utbildningsnivå och studiemedelsutnyttjande under höstterminen. År 1993 – 2011. (Länk)
Beskattningsbar förvärvsinkomst (antal personer, medelvärden, median och totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2011. (Länk)
Skatter (antal personer, medelvärden och totalsumma) efter region, typ av skatt, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2011. (Länk)
Skattereduktioner (antal personer, medelvärden och totalsumma) efter region, typ av skattereduktion, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2011. (Länk)
Inkomstsummor för samtliga hushåll efter inkomstkomponenter. År 1991 – 2011. (Länk)
Kommentarer
Författaren hade inte skrivit sitt namn under inlägget, vilket jag tror är en ren miss.
Jag har mejlat hen och frågat, då jag inte tror att det är meningen att det ska vara ett anonymt inlägg.
Några kommentarer:
* Vad är källan till: ”Att avskaffa ROT och RUT skulle öka skatteinkomsterna med 15,042 miljarder.”? Vad jag vet så innebär RUT en ren vinst för statskassan. (http://www.svd.se/naringsliv/ki-rutavdrag-gratis-for-staten_5288369.svd)
* Strider det inte mot EU:s regler om fri rörlighet, att EU-medborgare som arbetskraftsinvandrar till Sverige, ej är berättigade till basinkomsten?
* Hur förhåller sig denna modell till de parlamentariska utredningar om medborgarlön som Riksdagens utredningstjänst gjort på uppdrag av Miljöpartiet?
* Vi har inget ställningstagande om att lägga ner FRA, utom ett utspel i valrörelsen 2010. (Det tycker jag vore synd att göra, då myndigheten sysslar med en massa bra saker också.)
ROT, RUT innebär en omfördelning till kostnader för bidrag från kostnader för arbetslöshetsersättning – den är totalt lite positiv för staten. Så borttagande av ROT och RUT gör att de som då idag jobbar med sådana jobba kommer i stället bli arbetslösa.
Dvs de kommer då leva på baslönen och öka kostnaden för den.
Dock så kommer nog ROT och RUT helt försvinna av sig själv. De som idag jobbar på dessa jobb är riktiga låginkomstagare. Genom den kraftiga marginaleffekten som förslaget innebär så kommer dessa finna att de tjänar mycket mera om de kraftigt sänker sina priser och i stället jobbar svart. De kan då officiellt få full baslön samtidigt som de kompletterar den med svarta inkomster.
Så jobben kommer förmodligen till stor del återigen bli svarta.
Jag är författaren till inlägget, mycket riktigt var avsaknaden av namn en ren miss (skickade in det per e-mail där avsändaren syns automatiskt).
@torbjornwester:
* De 15,042 miljarderna kommer från Skattereduktioner (antal personer, medelvärden och totalsumma) efter region, typ av skattereduktion, kön, ålder och inkomstklass hos SCB. Att skattereduktionen skulle vara kostnadsneutral är baserat på antagandet att avdraget stimulerar tjänstesektorn och ledar till 10 000 fler arbetstillfällen / färre bidragstagare, och inget som är verifierbart eller går att räkna ut.
* Reglerna för fri rörlighet i EU är villkorad på att man kan försörja sig själv i mottagarlandet. Reda idag är Sverige inte obligerad att betala försörjningsstöd m.m. till andra EU-medborgare, utan kan kräva att personen flyttar.
* Inte alls ;-). Jag har enbart baserat den här modellen på Christians förslag och mina egna tankar och beräkningar utifrån de citerade källorna.
* Det har inte jag heller, det var bara ett räkneexempel, och inget jag direkt förespråkar…
Hej,
Medborgarlön är självklart, men summan måste vara tillräckligt hög för att det ska fungera som avsett. Den bör ligga på runda slängar 15,000 kronor/näsa. Vi har råd med det då manövern kommer att påverka folkhälsa, stress, administration, brottslighet och mycket mer.
Ingen ska behöva ta ett hittepåjobb för slavpengar, de flesta är idag slavar utan att ens reflektera över det. Vi måste stoppa den vansinniga arbetslinjen en gång för alla! -Hoppas kommande generationer har mer vett än nuvarande… vänta nu, det måste de ju:)
Ja, vi har inte råd att inte införa medborgarlön!
Åh nej. inte denna förbannade medborgarlön ett varv till.
Jag tycker dessutom att inlägget talar för sig själv. Kraftigt sänkta bidrag till studerande och sjuka. Kraftigt höjda skatter och ändå går det inte ihop. Några år med det här systemet och vi kommer att vara i en rent Grekisk situation. Kom ihåg vad det var som sänkte dem.
@Jerker Montelius
> Kraftigt sänkta bidrag till studerande och sjuka.
Bidraget till studenter ökar med 68’520 kr/år. Det är lånet som minskar med 61’960 kr/år.
Många sjuka och arbetslösa skulle få mer pengar, då miniminivån stiger med c:a 2’800 kr/mån.
Dessutom kan de som tjänar över 12’000 kr/mån och skulle få minskad ersättning vid sjukdom/arbetslöshet ta en inkomstförsäkring, likt de som tjänar över 18’000 kr/mån redan måste göra. En sådan inkomstförsäkring inte borde kosta mer än ett a-kassemedlemskap gör idag…
> Kraftigt höjda skatter och ändå går det inte ihop.
I grundförslaget är skatten inte höjd för någon, och då går det mycket riktigt inte ihop. För att få det att gå ihop behöver skatten på vissa inkomstintervall höjas lite, men det totala skattetrycket ökar inte, bara omfördelas något.
> Några år med det här systemet och vi kommer att vara i en rent Grekisk situation. Kom ihåg vad det var som sänkte dem.
Grekland sänktes av en pensionsålder på 55 år, hög nivå av skattefusk, och en ovilja att genomföra förändringar…
Givetvis ska systemet inte införas om man inte får ekvationen att nå 0, detta är ett förslag att arbeta vidare utifrån, inte att genomföra direkt.
Det sker redan idag en snedrekrytering till högskolan genom att barn från låginkomsttagare inte söker sig dit.
Detta innebär att förre låginkomsttagare kommer söka sig till högskolan om det innebär att man måste ha egna pengar får att ha råd att studera.
Uträkning förutsätter ett allmänt välstånd på dagens nivå. Vad händer om BNP faller? Om basinkomst kopplas till BNP uppstår ganska snart en smärtgräns.
Utan en faktisk ökning av skatteuttaget (med risk för minskade totala skatteintäkter) hamnar nivån snarare (enligt Cornucopia) på 6500 kronor i månaden.
Med tanke på att den nivån både kan höjas och sänkas beroende på BNP-utvecklingen finns det en fara för dem som nöjer sig med medborgarlön utan att ”göra sig anställningsbar”. Sjunker BNP och medborgarlönen blir 5000 i månaden sitter vederbörande i klistret – utan erfarenhet blir det svårt att hitta ett jobb.
Jag är tveksam till medborgarlön eftersom den tycks bygga på att risken för sämre tider är lika med noll.
BNP är ett åldrat sätt att beräkna välstånd, det mäter inte annat än produktion.
Om jag köper ett paket cigaretter så höjer jag BNP, blir jag sedan sjuk höjer jag den rejält… Du fattar? -Tänk igen, vad skulle det egentligen medföra?
Länk till Cornucopias uträkningar
http://cornucopia.cornubot.se/2012/12/konsekvenser-av-medborgarlon.html
Hur många personer kommer hamna utanför systemet.
En stor del av invandringen är anhörighetsinvandring. Det är detta som du anser vara arbetskraftinvandring som då inte skall ingå i systemet ? Idag är väl den gruppen flera hundratusentals personer som då kommer stå utanför systemet ?
Hur många hundratusentals personer kommer få mindre att röra sig på varje månad ? Hur många måste – som du uttrycker dig – flytta till billigare boende ? (Var hittar man dessa billiga boendet idag – det är faktiskt bostadsbrist på många orter ? )
Du har inte räknat på dynamiska effekter av att det inte lönar sig att ta skitjobb då baslönen är på en nivå som gör att det inte lönar sig att ta skitjobb ? Dvs folk är hellre arbetslösa än söker jobb ?
Vad händer med de som idag jobbar på dagens försäkringssystem och då förlorar jobben – har du räknat med kostnaden för dessa som del av försäkringssystemen och dragit av den kostnad de innebär från pengarna du då kan överföra till baslönesystemet ? Dvs har du räknat på de mellan 10-100 tusen som då blir arbetslösa då deras jobba inte längre behövs då ams/försäkringskassa/soc/pensionssystem etc läggs ner ? Hur många förlorar sina jobb ? Hur stor blir kostnaden för dem.
Tanken är ju att vi inte ska ha en massa hittepåjobb, annars kan vi hårddra det och be alla sortera skräp på myrorna. Just det, det gör vi redan via fas3…
@Viktualiebrodern
> Jag är tveksam till medborgarlön eftersom den tycks bygga på att risken för sämre tider är lika med noll.
1) Detta förslag gäller basinkomst, inte medborgarlön.
2) Effekten vid sämre tider blir exakt samma som idag, det hamnar bara på ett samlat konto i statens budget i stället för utspritt på det halvdussin olika bidragssystem det ersätter.
> Utan en faktisk ökning av skatteuttaget (med risk för minskade totala skatteintäkter) hamnar nivån snarare (enligt Cornucopia) på 6500 kronor i månaden.
Den beräkningen baseras på att alla får medborgarlön, medan basinkomst bara ges till de som inte har tillräckligt annan inkomst. Kortfattat: medborgarlön ≠ basinkomst.
@Anders S Lindbäck 2:
> En stor del av invandringen är anhörighetsinvandring.
Anhöriginvandring ≠ arbetskraftsinvandring. Även om jag glömde nämna dem explicit så var tanken att de skulle täckas av samma regler som den de är anhöriga till.
Arbetskraftsinvandring är de som flyttar hit för att de fått ett jobb här. Om de blir av med jobbet får de flytta hem igen, precis som idag.
Dessutom så påverkar detta inte överslagsberäkningen, då jag räknat på att alla invånare har rätt till basinkomst (jag kan inte sära på datan), så om jag varit för snäv i min definition av de som är berättigade basinkomst så kan vi utöka den lite utan att kostnadskalkylen spricker.
Jag ville främst undvika rädslan för ”social turism” genom att tydliggöra att basinkomsten inte ska gälla ovillkorligt för alla icke-medborgare som väljer att flyttar hit.
> Hur många måste – som du uttrycker dig – flytta till billigare boende?
Jag har inga exakta siffror, men det skulle vara rätt få, bara de som helt saknar annan inkomst och idag bor dyrare än 4100 kr/mån per person. Som referens så är är genomsnittshyran på en etta i Stockholm 4025 kr/mån, i riket 3521 kr/mån.
> det är faktiskt bostadsbrist på många orter ?
Tja, är du ensamstående och arbetslös så är det inget större problem att flytta till en annan ort. Som Christian förklarade inför ABF-huset i videon så är detta snarare en (del)lösning av bostadsproblemet, då personer med försörjningsstöd nu får flytta till en billigare kommun om de vill, utan att förlora sin enda inkomst…
> Du har inte räknat på dynamiska effekter av att det inte lönar sig att ta skitjobb då baslönen är på en nivå som gör att det inte lönar sig att ta skitjobb?
Idag lönar det sig inte att ta småjobb, du får inte en krona mer, utan bara boende + 3890 kr/mån, oavsett om du tar det eller inte. Med mitt förslag får du alltid ”behålla” en tredjedel av det du tjänar, så det alltid lönar sig att ta de småjobb man kan få. Jag har inte räknat med denna vinst eftersom det är väldigt svårt att avgöra i förhand hur stor den skulle bli.
Enda risken är om hela befolkningen skulle tycka att ett dåligt betalt heltidsjobb inte är värt runt 50% mer pengar, när man ändå överlever som arbetslös. Om några skulle tycka så är det inget problem, vi har trotts allt runt 8% arbetslöshet i landet i alla fall, men om ≥ 92% tycker så så kan det bli problem. Jag är dock övertygad om att så inte är fallet…
> Vad händer med de som idag jobbar på dagens försäkringssystem och då förlorar jobben – har du räknat med kostnaden för dessa som del av försäkringssystemen och dragit av den kostnad de innebär från pengarna du då kan överföra till baslönesystemet ?
Förutom den halva av pensionsmyndigheten som jobbar med de statliga bidragen (0,538 miljarder) så har jag i överslagsberäkningen räknat på att de fortfarande får lön av staten (då jag i övrigt inte kan få ut data baserad på arbetsuppgifter, och ingen myndighet helt läggs ned). Så bidragskostnaderna kommer bli lite högre än i min kalkyl, men besparingarna kommer att bli större, så totalt kommer verkligheten bli bättre än min överslagsberäkning (även om jag som jag skrev i inlägget inte har några siffror på hur mycket bättre).
> Detta innebär att förre låginkomsttagare kommer söka sig till högskolan om det innebär att man måste ha egna pengar får att ha råd att studera.
Det är inte tanken! I mitt förslag får studenter får mer pengar per år, trotts att de får lite mindre per studiemånad, då de får pengar 12 månader om året i.s.f. 10. Och som jag skrev i originalförlaget så kan vi (åter)införa ett mer begränsat studielån för t.ex. studentlitteratur m.m. om det skulle visa sig behövas.
Du behöver inte egna pengar för att har råd att studera, varken idag eller med mitt förslag, men idag måste du ha det för att få äta under sommaren och julen…
”Tja, är du ensamstående och arbetslös så är det inget större problem att flytta till en annan ort. Som Christian förklarade inför ABF-huset i videon så är detta snarare en (del)lösning av bostadsproblemet, då personer med försörjningsstöd nu får flytta till en billigare kommun om de vill, utan att förlora sin enda inkomst…”
Om Christian har sagt det blir jag riktigt besviken. Skall meddellösa människor samlas i avfolkningskommuner? Skall Munkfors och andra -fors fyllas av sådana som inte bidrar med en krona i skatt?
Inte bara ett dumt förslag utan oetiskt, cyniskt och en direkt aggressiv handling mot glesbygden.
Tusen tack Jon för ett utmärkt inlägg! Kul att få se lite siffror för att se en uppskattning på hur mycket det skulle kosta.
Slutsatsen som jag drar av ditt inlägg är att medborgarlönen är fullt genomförbar. Det är inte alls en omöjlig ekvation att få ihop.
Givetvis kan man alltid räkna på förslaget ännu mer och bygga upp olika scenarion. Vad det kokar ner till är ideologi. Hur man vill att samhället ska se ut?
Bra inlägg!
Välskrivet och tydligt förslag som visar hur relativt lätt det skulle vara att rensa upp i bidragsdjungeln och skapa en basinkomst.
Saknar dock en listning på vilka de stora fördelarna med basinkomst är, och vilken positiv samhällsnytta vi kan få av att samla ihop bidragen.
En mindre sak att anmärka på, men du använder begreppen lite fel. I svenska politisk debatt är Basinkomst ekvivalent med Medborgarlön och syftar till ovillkorade bidrag till alla medborgare. Det du föreslår kallas garanterade minimi-inkomst.
Om Piratpartiet skulle ställa sig bakom basinkomst så tror jag ni kan räkna med en ström av fd miljöpartister och liberaler som är djupt engagerade i frågan och letar efter ett politiskt hem.
Läs gärna mer om basinkomst på http://www.basinkomst.nu eller http://www.basicincome.org.
Exakt så. Personligen intresserar en basinkomst mig betydligt mer. Säg, en basinkomst, och därefter en rak 40% (eller nått sånt) skattesats från första krona. Utbetalningen till samtliga medborgare borde kunna klaras av en skog datorer och 10 pers att underhålla den. Därmed skulle man kunna skrota Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och förenkla rejält för skatteverket. Borde dessutom innebära att en hel del andra administrativa tjänster i den offantliga sektorn skulle kunna skrotas med. Skapliga besparingar att hämta där, känns det som…
Ett bra sätt att tillföra de extra miljarder förslaget kräver är att införa en markvärdesavgift. Börja på 0.5 % och höj sedan successivt till uppåt 6% över en 10-årsperiod. Detta med målet att inkassera så nära 100% som möjligt av det årliga arrendevärdet på mark.
Via detta kommer bankerna att sluta ösa in kredit på fastighetsmarknaden och istället fokusera på den producerande sektorn. Detta kommer öka tillväxten och generera mer pengar till inkomstskatter och annat som behövs för att finansiera basinkomsten. Detta gör att intäkterna till staten blir högre totalt sett, än vad den faktiska markvärdesavgiften inbringar.
En positiv sidoeffekt av markvärdesavgiften är att spekulationen på mark successivt skulle minska och därmed stimulera nybyggandet i Sverige. Och när skuldsättningen hos hushållen minskar, till följd av lägre kostnader för att köpa bostäder, kommer allt färre att behöva nyttja sin basinkomst vilket ökar likviditeten i systemet på lång sikt.
Välskrivet och tydligt förslag som visar hur relativt lätt det skulle vara att rensa upp i bidragsdjungeln och skapa en basinkomst.
Saknar dock en listning på vilka de stora fördelarna med basinkomst är, och vilken positiv samhällsnytta vi kan få av att samla ihop bidragen.
En mindre sak att anmärka på, men du använder begreppen lite missvisande. I svensk politisk debatt är Basinkomst ekvivalent med Medborgarlön och syftar till ovillkorade bidrag till alla medborgare. Det du föreslår kallas garanterad minimi-inkomst.
Om Piratpartiet skulle ställa sig bakom basinkomst så tror jag ni kan räkna med en ström av fd miljöpartister och liberaler som är djupt engagerade i frågan och letar efter ett politiskt hem.
Läs gärna mer om basinkomst eller basic income på Wikipedia.
Tack för belysande förslag om de ekonomiska möjligheterna att räkna hem en basinkomst. Ekonomin är ju endast en faktor, och som svar till Martin som undrar över samhällsvinsterna, vill jag påstå att de sociala, humanistiska och kreativa vinsterna är enorma.
1. Samhällsförtrycket försvinner för de som är sjuka utan ersättning (p g a bristande kunskapsmassa eller ignorans av forskningsresultat)
2. Föräldrar kan välja att ta hand om sina barn själva, kanske odla egen mat och framför allt ägna tid åt storkok.
3. Människor har tid och lust att umgås med varandra och hjälpa varandra.
4. Kreativa kan ägna sig åt de de önskar på heltid, vilket kan resultera i entreprenöriella verksamheter inom t ex konst, musik, litteratur och teater.
5. Forskningen och kunskapsmassan skulle gynnas då intellektuella kan ägna sig åt detta utan att behöva godkännande från universitet.
6. Den allmänna bildningsgraden ökar eftersom barn inte bryr sig om vad vuxna säger utan om vad de gör.
7. De som vill bo kvar på sina respektive orter, kan istället slå sig ihop med andra och hyra större hus eller lägenhet, vilket blir billigare än att bo själv.
Det finns säkert många andra sociala, humanistiska och kreativa vinster, men ovanstående var de jag kom på för stunden.
Hur blir detta förslag om man utlämnar pensionärer?
(De har redan har ett vettigt basinkomst-system och ju midnre ändringar dessto bättre…).
* Kan du vidareutveckla till ett fullfinansierat förslag Basinkomst 1.2 (som alternativ)?
* Hur går debatten inom Piratpartiet kring sådana här förslag. Noterar att tyska piratpartiet driver frågan mycket aktivt men inte svenska.
Jag skjuter mina vildsvin och älgar, odlar mina potatisar och morötter, eldar med min huggna ved och vindsnurran fixar elen. Och om jag gör nåt jobb åt nån annan så tar jag ut ersättningen i utlandet och skattar lite där.
Är det rätt att ge mig nästan 100 000 kr/år?Blir det verkligen bra?
om man inför fastighets skatt igen och beskattar utläska företag och privat personer som bryter natur resurser i landet så kommer det in mer penger som kan fördelas upp bland landets medborgare i form av bas inkomst eller medborgar lön http://www.landskatt.se/
Enhet är ett parti som vill införa bas inkomst.
http://enhet.se/partiprogram/en-trygg-manniska-ar-en-rik-manniska/
Frihet för fattiga och minskad administration är som jag ser det fördelarna med bas inkomst.
Programmet OBS på Sveriges Radio hade ett inslag om basinkomst: Basinkomst – människans frigörelse eller en tankevurpa av lata?
@Martin
> En mindre sak att anmärka på, men du använder begreppen lite fel. I svenska politisk debatt är Basinkomst ekvivalent med Medborgarlön och syftar till ovillkorade bidrag till alla medborgare.
Basinkomst och medborgarlön är mycket riktigt effektivt ekvivalenta, men bokföringen skiljer sig åt. Medborgarlön ges till alla medborgare, basinkomst ges till invånare med för låg inkomst. Du kan skapa ett ekvivalent förslag med medborgarlön genom att beskatta låginkomsttagare med 66.67% i stället för att minska deras bidrag, vilket helt enkelt skulle öka statens utgifter och inkomster med 416,405 miljarder vardera.
Jag valde att formulera mitt förslag som en basinkomst i stället för en medborgarlön för att inte ge ett missvisande intryck att skattetrycket skulle öka med 61%.
@Martin
> Det du föreslår kallas garanterade minimi-inkomst.
Garanterad minimi-inkomst är vad vi har idag (försörjningsstöd, f.d. socialbidrag). Tjänar du mindre än 3’900 kr/månad + bostad fyller det allmänna på tills du uppnår det.
@Patrik Rydberg
> Personligen intresserar en [medborgarlön] mig betydligt mer. Säg, en [medborgarlön], och därefter en rak 40% (eller nått sånt) skattesats från första krona.
40% är tyvärr fullständigt orimligt. Vid medborgarlön + plattskatt skulle skattesatsen behöva vara 51,47% för att ge motsvarande budgetresultat som mitt förslag. För att nå nollresultat skulle den behöva vara 59,28%.
@Martin
> Hur blir detta förslag om man utlämnar pensionärer?
Mycket svårare att räkna på :-P
Uppskattningsvis skulle resultatet bli c:a 50 miljarder mer i statskassan, huvudsakligen på bekostnad av pensionärer som idag får en låg garantipension (7’881 som ogift; 7’030 som gift) eller äldreförsörjningsstöd (5’353 + bostad som ogift; 4’407 + halv bostad som gift) men skulle få en basinkomst på mellan 8’000 och 10’000 enligt mitt förslag.
@Martin
> Kan du vidareutveckla till ett fullfinansierat förslag Basinkomst 1.2 (som alternativ)?
Inte utan bättre indata och en utredning på vad olika alternativ skulle spara. Jag hoppas att vår nya riksdagsgrupp ska ge riksdagens utredningstjänst i uppdrag att genomföra en sådan efter valet i höst :-)
Om man skulle kunna tänka sig en ”rysare” innan Riksdagsvalet år 2014, så skulle det vara att Miljöpartiet, Piratpartiet och Sverigedemokraterna enas om ”Medborgarlön”, ”Basic Income” eller ”Arbetslivstrygghet” åt alla svenska medborgare fyllda 20 år! Men min personliga åsikt är att detta överskott av Sveriges ekonomiska resurser istället skulle användas till en ”Förnyad Värnplikt”. Detta skulle kunna medföra att Det Svenska Försvaret och Militärmakten igen skulle kunna använda sig av militära anläggningar runt i hela riket. Som skulle ge arbete till människor som önskar bo kvar på landsbygden, samt nya ekonomiska resurser till kommuner över hela Sverige. Vilket skulle leda till att verksamheter, företag och social service skulle kunna återuppstå, istället som, som nu, läggas i malpåse ellerl läggas ner. Den Förnyade Värnplikten skulle ge arbete, sysselsättning och utbildning, både inom traditionella arbeten, som t ex teknik, mekanik, logistik och infrastruktur. Det skulle också kunna leda till eventuella fortsatta eskalerande katastrofer som kan komma att uppstå, i och med Klimatförändringen. Redan idag drabbas varje år olika kommuner i Sverige av översvämningar och jorderosioner. Många arbetsinsatser blir beroende av planering t ex av Räddningsverket, när översvämningarna eller liknade ”oförutsedda” krissituationer redan är ett faktum. Redan idag vet vi att glaciärerna i de nordligaste delarna av Sverige, håller på att smälta, vilket leder till ett ökat flöde av vatten i både älvar och sjöar. Samt att intensiv avverkning av skog leder till att de rötter som normalt håller samman jordmassor, ruttnar, dör och försvinner. Jorden kan vid sådana ställen börja luckras upp, eller bli till sankmarker. Vilket kan leda till hål vid vägar och bostadsområden.
http://www.dn.se/sthlm/tre-ganger-fler-hal-i-vagarna-en-trafikfara/
Ursäkta! ”Den Förnyade Värnplikten skulle ge arbete, sysselsättning och utbildning, både inom traditionella arbeten, som t ex teknik, mekanik, logistik och infrastruktur. Det skulle också kunna leda till eventuella fortsatta eskalerande katastrofer som kan komma att uppstå, i och med Klimatförändringen”. Jag menar naturligtvis inte att Den Förnyade Värnplikten skulle leda till ”eskalerande katastrofer”, utan att Den Förnyade Värnplikten skulle kunna vara ett sätt att förhindra, profylaktiskt, att sådana naturkatastrofer leder till så stora personliga, sociala och ekonomiska förluster.
Mycket av dagens konflikter i världen hänger samman med dels olika former av fossilt bränsle, t ex Ryssland och Ukraina, om Gazprom, naturgas och olja. Att andra konflikter leder till att bensinpriset i Sverige, går upp till över 15 kr/litern.
Andra menar att infrastrukturen och biltrafikvägnätet måste byggas ut, ytterligare. Men, om det vore så, helt hypotetiskt; att alla människor skulle ha fri tillgång till egna bilar, och att bilarna skulle kunna ha tillgång till helt fri och helt gratis drivmedel (välj det som önskas), skulle en sådan expansion av biltrafiken bli till en tillgång också för Sverige, i stort, som land och nation?
Detta exempel för att försöka lyfta upp frågorna och problemen från det rent personliga, privata och individuella planet, till ett större, socialt och gemensamt.
I ett Curlingsamhälle, eller ”Det Tomma Samhället”, är ingen vuxen, ingen tar ansvar och ingen är moraliskt eller juridiskt skyldig för sina avsikter och handlingar.
Medborgarna blir istället till ”omyndiga barn”, som ständigt upplever att ”glaset är halvtomt”, och att det alltid är ”någon annans fel”. I ett samhälle där människor är beredda att anstränga sig, förlora, reflektera, planera och ta de motgångar som ens handlingar kan leda till, finns det också människor vill något mer, än bara bekvämlighet och ”instant satisfaction guarantee”. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/en-energinationalism-sprider-sig-i-europa_3676770.svd