Efter att Christian Engström introducerade basinkomst förslag 1.0 så letade jag statistik hos SCB och räknade på vad det skulle kosta, och har sedan dess funderat på hur förslaget skulle kunna generaliseras och förbättras. Efter att ha sett Christians presentation i ABF-huset i Stockholm på YouTube så blev jag inspirerad att färdigställa den här sammanställningen och presentera den för andra intresserade i partiet.

Detta är alltså ett försök att summera mitt arbete och framföra ett nytt, lite mer detaljerat och heltäckande, förslag som kan ligga till grund för vidare arbete inom partiet, och ska inte ses som något som går att implementera omedelbart efter valet 2014, och speciellt inte allt på en gång.

Till skillnad från tidigare förslag har jag inkluderat pensionärer, men barn och ungdomar har avsiktligen utelämnats. Befintliga bidrag för barn och föräldrar har därför lämnats orörda.

Vad är basinkomst?
Basinkomst är en garanterad minimiinkomst som staten betalar ut till de som inte har tillräckligt med annan inkomst. Ett mer generaliserat och mindre byråkratiskt alternativ till dagens arbetslöshetsersättning (a-kassa), sjuk- och aktivitetsersättning (aktivitetsstöd från f-kassan, inkl. f.d. sjukpension), sjukersättning (a.k.a sjukpenning från f-kassan), garantipension, äldreförsörjningsstöd, och försörjningsstöd (f.d. socialbidrag). Det skulle även ersätta statlig efterlevandepension till vuxna, ordinarie studiemedel och diverse olika former av bostadsbidrag.

Hur stor är basinkomsten
I detta förslag är basinkomsten satt till 2.2 prisbasbelopp per år (96’800 kr/år eller 8’067 kr/mån för 2013).

Är inte det för mycket / för lite?
Exakt storlek på basinkomsten kan justeras lite om det behövs, men den kan inte bli signifikant mindre om den ska vara något som går att leva på utan fler bidrag, och kan inte bli signifikant större utan att ”konkurssätta” staten.

Basinkomsten är c:a 1’000 kr/mån lägre än studiemedlet. Studenter får helt enkelt lov att bita ihop och stå ut. De slipper åtminstone bråka med CSN för att få det, behöver inte betala tillbaka något, och får pengar 12 månader om året, så det är inte bara sämre. De befintliga extralånen från CSN blir kvar, och om det visar sig behövas kan ett extralån för t.ex. kurslitteratur införas.

Basinkomsten är förvisso c:a 2’500 kr/mån lägre än taket för a- och f-kassan (efter skatt), men är c:a 2’800 kr/mån högre än minimibeloppet. Det uppfyller därför a- och f-kassans syfte att vara något man kan överleva på om något skulle hända. De som vill ha en extra säkerhet vid framtida arbetslöshet eller sjukdom rekommenderas att teckna privat eller facklig inkomstförsäkring, vilket de som tjänar över dagens a-kassetak ofta redan gör. Övergångsregler som förvandlar befintliga a-kassemedlemskap till inkomstförsäkringar behöver införas, men exakt hur de ska se ut vet jag inte ännu.

Försörjningsstödets riksnorm är c:a 3’900 kr/mån exklusive boende, och ersätts utan problem av basinkomsten. Avskaffandet av bostadsbidrag innebär dock att de som har en boendekostnad över c:a 4’100 kr/mån och ingen övrig inkomst får mindre pengar att röra sig med. Överlag är det inte ett problem om de behöver flytta till billigare boende, men någon form av stöd för att klara flytten kan behövas. I så fall läggs detta antagligen på kommunernas socialförvaltning, men exakt hur det ska se ut vet jag inte ännu.

Vilka får basinkomst?
Basinkomst ges till svenska medborgare bosatta i Sverige, samt flyktingar som beviljats asyl i Sverige. Svenska medborgare som valt att flytta utomlands, och utländska medborgare som valt att arbetsinvandra till Sverige, är inte berättigade till basinkomst.

Dessutom måste man antingen ha fyllt 20 år, eller fyllt 18 år och slutfört gymnasiet, för att få basinkomst. Detta innebär att ungdomar antingen får garanterad försörjning av sina föräldrar enligt lag, eller får basinkomst, men inte får båda. 20-års-gränsen gör dessutom basinkomstförslaget enklare att räkna på, då det är ett viktigt gränsvärde i SCB’s statistik.

Vad händer med basinkomsten om man tjänar pengar?
De första 3.3 prisbasbelopp (145’200 kr/år) man tjänar är skattefria (oavsett om man får basinkomst eller inte), men minskar bidraget med två tredjedelar av inkomsten. Detta administreras av skatteverket på samma sätt som preliminärskatt. De som inte begär jämkning kommer få en utbetalning på basinkomsten från skatteverket, vartefter deras arbetsgivare drar av två tredjedelar av inkomsten (upp till basinkomsten) varje månad och returnerar till skatteverket. Denna rundgång av pengar är avsiktlig, då den skyddar arbetstagare från arbetsgivare som inte vill eller kan betala ut lönen (t.ex. vid facklig konflikt eller konkurs), men kan undvikas genom att begära jämkning hos skatteverket.

Utbetalning från inkomstförsäkring minskar inte basinkomstbidraget, men är i stället skattepliktigt från första kronan.

Vad händer med skatten om man tjänar mer?
Grundavdraget, det utökade grundavdraget och jobbskatteavdraget från dagens skattesystem tas bort. I stället beskattas all förvärvsinkomst över 3.3 prisbasbelopp med både kommunal och statlig inkomstskatt, vilka ligger på samma procentsatser som idag. Då denna förenkling av skattesystemet skulle innebära ett ökat skattetryck för höginkomsttagare, vilket inte är tanken, så införs en skattereduktion för att kompensera.

Exakt utformning av denna skattereduktion är förhandlingsbar fördelningspolitik, men som grundförslag sätts den till en 20% reduktion (d.v.s. den nullifierar den statliga inkomstskatten) för ett inkomstintervall strax under den nedre brytpunkten (426’300 kr/år). Storleken på intervallet sätts så att den totala inkomstskatten för personer under 65 år med lön över 7.88 prisbasbelopp (346’720 kr/år) blir på kronan samma som tidigare [7.88 prisbasbelopp är nivån där grundavdraget och jobbskatteavdraget blir konstant, och marginalskatten därmed blir en enkel procentsatts]. För 2013 skulle det innebära 248’700 – 426’300 kr/år, varvid alla med lön över 28’893 kr/mån får exakt samma skatt, övriga med inkomst över 20’725 kr/mån får marginellt mindre skatt, och alla med inkomst under 20’725 kr/mån får lägre skatt (trots högre marginalskatt) än innan reformen, se bifogad graf.

Vad händer med basinkomsten om man har kapital?
Kapital i sig påverkar inte basinkomsten, men kapitalinkomst minskar bidraget med två tredjedelar på samma sätt som förvärvsinkomst. Så man behöver inte sälja sin bil, bostadsrätt eller familjegård för att få basinkomst, men de som gör vinst på fastighets-, aktie- eller fondandelsförsäljning får minskat bidrag. Detsamma gäller ränta och utdelning från aktier och fonder. Självklart beskattas inte den del av kapitalinkomsten som minskar bidraget.

Vad gäller för pensionärer?
Garantipension till ålderspension, bostadstillägg till pensionärer, och äldreförsörjningsstöd ersätts av basinkomst. Inkomstpension, tilläggspension, premiepension och tjänstepension räknas som förvärvsinkomst. Privat pensionsförsäkring räknas som inkomstförsäkring.

Basinkomsten fungerar ungefär som garantipensionen, fast är skattefri och kräver inte att du varit bosatt i Sverige under 40 yrkesverksamma år, så är rakt av en förbättring. Basinkomsten är större än inkomsten garanterad av äldreförsörjningsstödet, och ersätter därför även det. Då bostadstillägget för pensionärer försvinner så kan några pensionärer utan annan inkomst behöva flytta till billigare boende, på samma villkor som den yngre befolkningen.

Vad kostar basinkomsten att införa?
Detta är tyvärr svårt att säga exakt, delvis för att jag inte kan få ut nödvändig rådata från SCB, och delvis för att statistiska beräkningar aldrig ger hela sanningen. Vad jag kan göra är att ge en grov överslagsberäkning baserad på den statistik från SCB som jag har tillgång till. Då SCB’s senaste statestik är från 2011 så har jag räknat med de siffrorna, en basinkomst på 94’160 kr/år, och ett skattefritt belop på 141’240 kr/år. För att matcha 2011 års skattetabell har jag lagt skattereduktionen mellan 243’300 och 384’600 kr/år.

Först beräknade jag utbetalningen till vuxna 20 år eller äldre. Enligt SCB’s skattestatistik för 2011 så fanns det 630’233 personer i åldern 20+ utan taxerbar inkomst, som därför skulle ha fått bidrag på totalt 630’233 * 94’160 kr = 59,348 miljarder. Dessutom fanns det 2’221’393 personer i åldern 20+ med inkomst under 140’000 kr/år, vilka tillsammans tjänade 175,282 miljarder. Av svenskarnas totala inkomst var dock 122,232 miljarder från skattepliktiga bidrag som basinkomsten skulle ersätta (50,893 sjuk- och aktivitetsersättning, 20,332 sjukpenning, 18,103 garantipension, 32,904 arbetslöshetsersättning). Efter att ha räknat bort den summan kvarstår en gemensam inkomst på 53,050 miljarder, varvid de skulle ha fått bidrag på totalt 2’221’393 * 94’160 – 2/3 * 53,050 miljarder = 173,800 miljarder.

Därefter beräknade jag utbetalningen till ungdomar under 20 år. Enligt statistiken för 2010 fanns det 3’024 personer i ålder 17-18 år som redan hade gått ut gymnasiet vid årets slut, och därför skulle varit berättigade till basinkomst hela 2011. Enligt statistiken för 2011 fanns det 99’734 personer i åldern 18-19 som hade gått ut gymnasiet vid årets slut, vilket innebär att de resterande 96’710 ungdomarna måste ha gått ut gymnasiet under årets gång. Jag vet inte när, men kan anta att majoriteten gjorde det i juni, och därför skulle varit berättigade till basinkomst 7 månader under 2011. Då jag inte kan få fram inkomststatistik för denna grupp antar jag de inte tjänade någonting och därför skulle ha fått bidrag på totalt 3’024 * 94’160 kr + 96’710 * 7/12 * 94’160 kr = 5,597 miljarder.

Sedan beräknade jag hur skatteinkomsterna skulle ha sett ut. Enligt SCB’s skattestatistik för 2011 så fanns det 4’667’177 personer med inkomst över 140’000 kr/år som tjänade totalt 1’526,547 miljarder. Av detta skulle 1’526,547 miljarder – 4’667’177 * 141’240 kr = 867,355 miljarder beskattas med i genomsnitt 51,55%, totalt 447,121 miljarder. Däribland fanns det 265’887 personer med inkomst över 600’000 som tjänade totalt 239,624 miljarder. Av detta skulle 239,624 miljarder – 265’887 * 545’200 kr = 94,662 miljarder beskattas med ytterligare 5% (värnskatt), på totalt 4,733 miljarder. Enligt SCB’s skattestatistik så fanns det 1’108’171 personer med inkomst över 380’000 kr/år, vilka skulle få maximal skattereduktion på totalt 1’108’171 * 28’260 kr = 31,316 miljarder. Dessutom fanns det 2’006’084 personer med inkomst mellan 240’000 och 380’000 kr/år som tjänade totalt 607,549 miljarder. Av detta skulle skatten på 607,549 miljarder – 2’006’084 * 243’300 kr = 119,469 miljarder reduceras med 20%, totalt 23,894 miljarder. Den totala skatteinkomsten skulle därför ha blivit 447,121 + 4,733 – 31,316 – 23,894 = 396,644 miljarder. Detta är 107,980 miljarder mindre än den faktiska skatteinkomsten på 504,624 miljarder (44,7 statlig inkomstskatt + 539,6 kommunal inkomstskatt – 79,676 jobbskatteavdrag).

Slutligen räknade jag på vilka besparingar reformen skulle ha resulterat i. Enligt regeringens rapport om utfallet för statens budget 2011 så kostade f-kassans aktivitetsstöd, sjukpenning och bostadsbidrag 86,772 miljarder, a-kassorna och relaterade arbetsmarknadsåtgärder 66,811 miljarder, ekonomisk trygghet vid ålderdom 40,624 miljarder, och studiemedlen 17,540 miljarder. Enligt SCB’s inkomststatistik fick svenska folket under 2011 dessutom försörjningsstöd på 11,577 miljarder.

Resultatet av denna kostnadsanalys blir alltså:
Utgift för basinkomst: 59,348 + 173,800 + 5,597 = 238,745
Skattebortfall: 504,624 – 396,644 = 107,980
Besparingar: 86,772 + 66,811 + 40,624 + 17,540 + 11,577 = 223,324
Resultat: -238,745 -107,980 +223,324 = -123,401

TL; DR: Enligt denna överslagsberäkning återstår 123,401 miljarder att finansiera.

Notera att denna överslagsberäkning är pessimistiskt genomförd. Den förutsätter att alla invånare är berättigade basinkomst, och inkluderar inte bidragsminskning p.g.a. kapitalinkomst, skatteinkomst från inkomstförsäkring som ersatt toppen av arbetslöshetsersättningen, eller besparingar på administration av bidragen. Så det faktiska underskottet är garanterat mindre än 123,401 miljarder, men jag har ingen aning om hur mycket mindre…

Finansieringsmöjligheter
Jag har i dagsläget ingen konkret plan på hur dessa 123,401 miljarder ska finansieras, men jag har hittat/räknat fram några siffror som tål att tänkas på:

• Att minska skattereduktionen så att skatten för höginkomsttagare blir vad den skulle ha varit utan jobbskatteavdraget skulle öka skatteinkomsterna med 46,872 miljarder.
• Att ta bort skattereduktionen helt skulle öka skatteinkomsterna med ytterligare 8,338 miljarder.
• Att höja den statliga inkomstskatten till 25% redan från 3.3 prisbasbelopp (och därmed införa platt marginalskatt) skulle öka skatteinkomsterna med ytterligare 38,635 miljarder.
• Att avskaffa ROT och RUT skulle öka skatteinkomsterna med 15,042 miljarder.
• ”Kostnadsneutrala studenter” (terminsavgifter + CSN-lån för terminsavgifter) skulle ge staten en ny inkomst på c:a 6,7 miljarder.
• Att stänga FRA skulle spara 0,731 miljarder

Diverse personliga reflektioner
Jag noterar att kostnaden för bidrag blir väldigt lik idag (bidragen blir lite större, administrationen lite mindre). Underskottet i förslaget beror huvudsakligen på minskade skatteintäkter från inkomster under 20’000 kr/mån. Den ”uppenbara” lösningen är att öka skatten på högre inkomster för att kompensera. Jag ville dock inte göra det i grundförslaget, eftersom det var tänkt att visa hur mycket basinkomst skulle ”kosta” utan några ”förlorare” i det nya systemet. Det är givetvis omöjligt att genomföra i praktiken, då man på något sätt måste bekosta ”vinnarna”.

Personligen tror jag på att avskaffa ROT, RUT och jobbskatteavdraget (då ursprungssyfterna med dessa blir irrelevanta efter reformen), och eventuellt helt skippa den nya skattereduktionen. Det skulle minska underskottet till 53,149 miljarder, en betydligt mer överkomlig summa. Att ta bort skattereduktionen skulle dock innebära (för 2013) att alla över 35’525 kr/mån skulle skatta 2’960 kr/mån extra, och alla mellan 20’725 och 35’525 kr/mån skulle få en mindre skatteökning, så jag är osäker på om den idén skulle gå att ”sälja” till höginkomsttagare.

En helt orelaterad reflektion är att ”värnskatten” idag utgör en pisssumma: 4,733 av statens 839,974 miljarder i skatteinkomst 2011. Vi skulle lika gärna kunna skippa den, om så bara för att få tyst på idioterna som pratar om ”59,52% skattetryck”…

En kort förklaring av de två horisontella linjerna i den bifogade grafen: Dessa utgörs av försörjningsstöd/äldreförsörjningsstöd och är inte fasta, utan beror på din boendesituation m.m. Linjerna i grafen gäller för en ensamstående boende i 1 rok med genomsnittshyra för riket (3521 kr/mån). Ensamstående pensionärer får därutöver 5’365 kr/mån automatiskt, medan stödet för oss andra är ”behovsprövat” (d.v.s. du måste bråka med socialstyrelsen för att få något ö.h.t.). Linjen i grafen är baserad på riksnormen (d.v.s. vad staten tycker är rimligt att komunen ska betala), vilken ligger på 3’880 kr/mån för ensamstående. Samboende får mindre, ensamstående med barn får mer.

Notera också att garantipension och äldreförsörjningsstöd eller motsvarande behöver finnas kvar för pensionärer som inte är berättigade basinkomst (arbetskraftsinvandrare som aldrig blev svenska medborgare, men valt att bo kvar i Sverige som pensionär, t.ex. min norska farmor). Kostnadsmässigt är det inget problem, då jag i överslagsberäkningen räknat med att de fått basinkomst, vilket kostar staten mer. Samma sak gäller försörjningsstöd för arbetskraftsinvandrare som hunnit få permanent uppehållstillstånd men inte blivit svenska medborgare, och sedan blir av med jobbet. För vissa barnfamiljer kan riksnormen för försörjningsstöd bli högre än basinkomsten (extremfallet med en ensamstående förälder och sex barn över 15 år ligger på 22’510 kr/mån exl. boende, varav bara 10’414 kr/mån täcks av barnbidraget). Då barn och ungdomar inte ingår i basinkomstreformen behöver försörjningsstödet eller motsvarande finnas kvar för att täcka dessa extremfall, men det totala bidraget för dessa borde vara försumbart, och alldeles säkert mindre än besparingen på att administrera alla andra fall… Samtliga dessa överlevande ”säkerhetsventiler” bör kunna skötas av försäkringskassan, som annars mest skulle syssla med VAB, föräldraledighet och barnbidrag.

Källor
Utfallet för statens budget – del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2011. (Länk)

Befolkning 16-64 år efter kön, ålder, typ av studiedeltagande, utbildningsnivå och studiemedelsutnyttjande under höstterminen. År 1993 – 2011. (Länk)

Beskattningsbar förvärvsinkomst (antal personer, medelvärden, median och totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2011. (Länk)

Skatter (antal personer, medelvärden och totalsumma) efter region, typ av skatt, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2011. (Länk)

Skattereduktioner (antal personer, medelvärden och totalsumma) efter region, typ av skattereduktion, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2011. (Länk)

Inkomstsummor för samtliga hushåll efter inkomstkomponenter. År 1991 – 2011. (Länk)