Meditation är mental träning. Det finns en uppsjö av uråldriga meditationstekniker, varav de flesta är oberoende av de religioner de föddes i (alla större religioner har meditationstraditioner [1]). Olika sorters meditation verkar träna olika saker. Meditation har nu blivit ett stort sekulärt fenomen över hela västvärlden, och det forskas aktivt i området. Jag vill att meditation ska stå på schemat i svensk grundskola. Varför förklarar jag nedan:
Modern neuroforskning (hjärnforskning) har sedan nittiotalet börjat studera olika typer av meditation [2]. De som mediterar säger oftast att det förbättrar deras liv på många sätt, och nu kan vi med moderna tekniker (fMRIscanners, etc) undersöka om meditation verkligen gör skillnad.
Metastudier har visat att det finns problem i den äldre forskningen, bland annat att ordet “meditation” är vagt definierat [3]. Det här gör att studier ofta är svåra att jämföra med varandra, replikera, osv. Mycket ny forskning har studerat effekterna av en viss välkänd och strukturerad kurs, vilket motverkar problemen ovan. Kursen kallas Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) och skapades av JonKabat Zinn (professor eremitus i medicin, PhD i molekylärbiologi). Kursen innehåller övningar i meditation och yoga.
I en studie [4,5] mätte man personers hjärnor två veckor före och två veckor efter en 8 veckor lång MBSRkurs, där deltagarna spenderade ca 27 minuter om dagen på olika mindfulnessövningar. Jämfört med kontrollgruppen så ökade meditatörernas hjärndensitet märkbart i områden där sådan ökning är förknippad med förbättring av:
- Emotionell reglering och korttidsminne (vänstra hippocampus, där minskad densitet förknippas med depression och PTSD – man tror att antidepressiva mediciner (SSRI) dels fungerar genom att uppmuntra tillväxt i den här delen av hjärnan).
- Empati och medkänsla (vänstra temporo-parietal junction).
- Bedömning om hur viktiga stimuli är för en själv och integrering av upplevelser (posterior cingulate cortex).
- Uppmärksamhet, förmåga att fokusera och dygnsrytm (cerebellar vermis, hjärnstammen).
- Integrering av sensoriska upplevelser, koordination, reglering av rörelse och reglering av känslor och kognition (lateral cerebellum, lillhjärnan).
Jag tror inte att någon skulle tacka nej till sådana positiva förändringar i sitt eget liv. De första tre områdena tros tillsammans (med några fler områden) verka för förståelse av andras känslor, motiv, osv. Vissa av områdena är också förknippade med fler saker, men jag försöker fatta mig kort så allt är inte med här. Artiklarna i referenserna [3] och [4] är fulla av referenser till fler intressanta studier om man vill läsa mer. Det bör noteras att det här forskningsområdet fortfarande är väldigt ungt.
I Amerika pågår just nu experiment där meditation står på schemat i vissa grundskoleklasser [6]. Studierna är inte färdiga ännu, men resultaten verkar mycket lovande. Lärarna rapporterar mindre bråk och stökighet, och eleverna själva undrar varför inte alla klasser mediterar och varför de inte mediterar varje dag. Det bör noteras att experimentet genomförs i så kallade problemklasser [7]. Jag tror inte att det skulle gå sämre för mer normala klasser. Ledare för experimenten är Richard Davidsson, en av Amerikas mest framstående neuroforskare [8]. Det har just släppts en film av den Danske dokumentärfilmaren Phie Ambo som undersökt dessa skolor. Filmen heter “Free the Mind”.
Jag tycker det är självklart att det ligger i Piratpartiets själ att förbättra våra institutioner och föra in friska teknologiska vindar i den svenska välfärden. Låt oss visa vägen för evidensbaserad politik! Alltså: Meditation på schemat! Stöd och utbilda lärare och kanske inrätta ett institut som bedriver uppföljning och ytterligare forskning så att vi kan optimera meditationen kontinuerligt och öka allas välmående.
Varma hälsningar,
Oliver Uvman
(Nås på Google+ eller oliver [@] uvman.se)
Referenser:
[1] http://www.news-medical.net/health/Meditation-Spirituality-and-Religion.aspx
[2] http://en.wikipedia.org/wiki/Research_on_meditation
[3] Meditation Practices for Health: State of the Research, stor metastudie
[4] Mindfulness practice leads to increases in regional brain gray matter density
[5] Kort och bra TEDtalk om samma studie
[6] Tidningsartikel
[7] Davidson nämner detta i en diskussion som finns längst ner på den här sidan.
[8] http://en.wikipedia.org/wiki/Richard_Davidson#Awards_and_honors
Kommentarer
Svar: Nej.
Jag tror vi skall vara mycket försiktiga med detta av många orsaker.
1. En enstaka studie är knappast ”god vetenskap och beprövad erfarenhet”. Dock, med flera oberoende studier så är det värt att se på det igen
2. Det är svårt. Antagligen är det inte bara att sätta sig ner i lotuställning på golvet och nynna ”Aum” för att få de goda resultat du beskriver. Att ut bilda sveriges lärarkår i meditation är inte gjort i en handvändning.
3. Metod i stället för mål: Vi skall vara vara väldigt försiktiga med att diktera metod istället för mål i skolpolitiken. Att kalle lär sig läsa är viktigare än hur Kalle gör det. Kanske det är bra om Kalle mediterar kanske det inte är det. kanske kalle skall ha idrott 1 timme om dagen kanske passar det inte i hans fall.
1: Du har helt rätt. En studie räcker inte alls, men som tur är finns det många många studier att luta sig tillbaka på. finns en sida som listar flera meta-studier som undersökt den evidensbas som finns för meditationens verkan i olika områden. En meta-studie är alltså en studie som analyserar många studier för att hitta gemensamma brister, för att lyfta fram vad de kommit överrens om och vad de inte lyckats komma överrens om.
2: Det var tidigare ett stort problem, som du säger, men MBSR är nu en vida utbredd standardbehandling som en stor del av Sveriges kognitiva beteendeterapeuter är ubtildade i. Det är den metoden jag i första hand föreslår att man ska använda.
3: Skolans uppgift bör i min mening inte bara vara att stoppa kunskap i elevens tomma skalle, utan att ge eleven bra intellektuella verktyg för att bemöta vardagen. Kunskap är det enda verktyg vi ger dem nu, men utan lugn och eftertänksamhet är det svårt att applicera den kunskap man har.
Att meditation verkar hjälpa både när det gäller applicering och inhämtning av kunskap känns bra, och om vi ser att idrott kan uppnå samma resultat bör vi forska om i vilka mängder de olika metoderna är nyttiga, och hur mycket det varierar mellan elever.
I den meta-studie jag länkade ovan så belyses just problemet med avsaknad av aktiva kontrollgrupper, dvs kontrollgrupper som får spela fotboll eller utöva yoga eller träna matematik eller lyssna på klassisk musik, etc, etc. Det verkar som om vi kommer få se många sådana studier i framtiden. :)
Mycket bra förslag till stor del, vanligt för övrigt i många skolor i USA även Public schools. Som vanligt visar Anders S Lindbäck med sina kritiska inlägg just vikten av meditation. Nämligen förmågan att inte avisa något automatiskt utan att ge ett motargument eller visa nyfikenhet för ämnet.
Det finns över 30 års forskning på detta och utöver det har detta använts i tusentals år av mänskligheten. Det är på tiden att vi använder oss av detta verktyg under mer ordnade former utan religiöst flum utan istället lär människor att leva med sina obehag och våga bemöta dem.
Däremot bör man vara lyhörd inför människor som inte vill meditera, det är helt meningslöst att försöka tvinga folk till meditation, men det bör erbjudas och introduceras i skolor och finnas tillgängligt för elever hela tiden. Framförallt ACT Acceptence and Commitment Therapy, tredje vågens kbt och Relational Frame training som bygger på RFT Relational Frame theory, som just är kunskapen om vårt eget förhållande till språket. Med andra ord kunskap om människans kanske största uppfinning, nämligen språket.
Hej!
Det här inlägget är ganska gammalt nu, så ursäkta om jag necroar, men ville bara säga att jag håller med helt.
It’s actually a great and helpful piece of information. I am glad that you just shared this useful information with us. Please stay us up to date like this. Thank you for sharing. gkfefekkkfgf