Jag föreslår att vi prioriterar om grundskolans grundämnen, som idag består av matte, svenska & engelska.
Folk brukar säga att matte är allt. Men tyvärr så är det enda jag kan minnas hur man räknar +-/* eftersom det har följt med mig in i vuxenlivet. Ändå har jag blivit hjärntvättad med detta ämne genom grundskolans nio år, samt ett par år på gymnasiet. Men jag har aldrig varit speciellt intresserad av att lära mig algebra eller andra liknande avsnitt i kursboken.
Matte är helt enkelt ett ämne för dom högutbildade! Den som vill satsa på att bli ingenjör, ekonom eller astronaut. Och dessa yrkesgrupper har vi knappast alla en motivation att få en plats i.
Matematik gör även medborgarna mer benägna att tänka på pengar. Matematik gör att vi får en ekonomisk överlevnadsinstinkt, och det är något som inte alla egentligen behöver med rätt politik.
Vi behöver en skolpolitik som ger en bättre inblick i hur vi människor lever och tänker! Själv så tycker jag att samhällskunskap, historia och engelska är bland de viktigare ämnena som kommande generationerna bör bli hjärntvättade med istället. Vi måste helt enkelt skapa en generation som kan förena sig och samarbeta för att bygga ett Sverige där alla kan ha fri tillgång till tak över huvudet & mat på bordet! Och detta kommer gå med automatiserad ny teknik!
Engelskan gör att vi kommer att förstå varandra bättre och ingen kommer kunna göra sig lustig med hemligheter, med olika språk som verktyg. Den så kallade nationella ”VI MOT DOM”-känslan kommer även svalna ytterligare mellan invandrare och svenskar.
Historia är ett ämne som kan ge oss en bättre bild av hur det var förr, och så kan vi säkert ta lärdom av historiska misstag som vi människor redan har gjort & fortfarande gör.
// Anonym
Kommentarer
Piratpartiet har faktiskt funderat på att göra det motsatta och kräva att alla elever lär sig programmering i grundskolan.
Tror snarare på mer matematik snarare än mindre. matematik är något alla använder sig av oavsett om man spelar på v75 eller räknar från hur mycket räntan kan stiga innan man inte längre klarar av att betala på sitt lägenhetslån.
+1
Jag menar inte att matte är oviktigt idag. Men jag kan någonstans tycka att vi lever i en outvecklad värld när vi lägger tid på svenska spel och banklån..
Håller med om det där med ”Svenska spel och banklån”. Däremot tror jag att större kunskaper om matematik, statistik och ekonomi kommer att leda till att vi slösar mindre pengar både på onödiga låneräntor, lotterier och annat som är onödigt. Alltså mer matte, mer ekonomi och mer logik (programmering :) ).
Ytterst känsligt ämne! Om jag slänger in att ”matematik är (studiet av formella) språk” i mixen blir det ännu svårare att se vad som är vettigt att göra. Utan god språkkunskap blir det inte matematik helt enkelt. Tänk på hur svårt det är att förklara hur plus fungerar för ett barn om inte barnet förstår enkla ord som räkneorden, ”slå ihop” o dyligt. Så jag skulle säga att läsa och skriva är en förutsättning för matematik, som i sin tur är en förutsättning för det PP driver – att programmering ska bli ett grundskoleämne. Om alla elever har en egen blogg ifrån 3an, och tränar på att formulera vad de lär sig kanske? Kul ”journal” att ha kvar i vuxen ålder också. Fast jag tror inte det behövs ”styrning” av sånt egentligen, låt lärare experimentera och lära sig vad som funkar bra.
Jag har pluggat teknisk fysik men håller med att samhällskunskap, engelska och historia är viktigare ämnen. Folk har ju nästan ingen aning om hur vår värld ser ut på riktigt! Hur kan man vara ok med att vi stött bombningen av Libyen (med utarmat uran t o m) och Guantanamo t ex. Och 911 (och Boston och Sandy Hook folk skulle bara veta…).
Matte och programmering är bra för Sveriges näringsliv. Samhällskunskap, historia och engelska är bra för demokrati och jordens befolkning. Vi måste prioritera människorna – oss själva!
Kunde inte sagt det bättre själv.. :)
En intressant poäng, men vilka styr informationen som ska ut i skolorna? Är alla ungdomar intresserade av den informationen eller kommer de prata om bluff och förneka händelserna (som vissa grupper gör med exempelvis förintelsen)?
Det är såklart viktigt att ungdommarna ska få ha rätten att skaffa sig en egen
uppfattning och yttra den på lektionerna om olika saker. Staten kan inte alltid sätta ner foten och
lära ut vad som är rätt och fel.. Det är betydligt bättre med dom som ställer följdfrågor och filosoferar.
Dessutom tror jag att det kan bli lättare i framtiden att hitta trovärdiga källor och fakta. Folk litar mer
på video och ljudupptagningar än böcker.
Utarmat uran används inte i bomber utan i pansarbrytande ammunition. se: https://en.wikipedia.org/wiki/Depleted_uranium#Military_applications
Kanske du skulle pluggat lite materialfysik också?
Matematik är en viktig del i dagens utbildningssystemet. De som väljer naturvetenskaplig utbildning i gymnasiet kommer få det väldigt intensivt om de aldrig haft algebra tidigare. Ekonomer kan siffror och statistik, men kommer få väldigt svårt att förstå matematik utan algebran. Humanister och Socialarbetare kanske inte behöver algebran i det dagliga livet, men det logiska tänket är en viktig del som exempelvis kan användas i en konsekvensanalys. Matematiker har en förmåga att sätta sig in i en problemlösning och tänka logiskt på ett sätt man inte ska underskatta.
Om man senare i livet dessutom beslutar sig för att skriva högskoleprovet så är algebran ett krav. Programmering i utbildningen låter väldigt intressant. Det ligger i tiden och i samtliga branscher och system kommer kunskap i att skripta olika funktioner förenkla och effektivisera arbetet märkbart.
Mer matematik, inte mindre!
Problemet idag är inte ämnet matematik utan att pedagogiken inte är anpassad efter eleven. Det är en alldeles för enformig metodik som passar endast ett fåtal.
För de som behöver det måste matematiken få en kanske mer praktisk inriktning.
Kom ihåg att utan matematik – det mest universella av alla språk – hade vi inte haft vetenskap. Ta inte ifrån oss framtidens vetenskap.
Ni är mattelärare eller? =)
Nämen jag förstår vad du menar med att matte är framtidens kunskap, då den kommer säkert till användning för tex it-utvecklare Mfl yrkesgrupper.
Men för den stora massan medborgare som nöjer sig med att räkna +-/*% så tror jag det är bättre att lägga resurser på som ämnen som Samhälle/religion, Världsspråk och Historia. Kanske t.o.m Psykologi för att vi ska kunna motivera oss själva för att ta ansvar över globala problem som Klimatet.
Jag håller med Mikael ”MMN-o” Nordfeldth och andra debattörer här ovan. Vi behöver mer matematik inte mindre. Rejält mycket mer faktiskt. Vi behöver som befolkning bli mycket bättre på att faktiskt kunna kalkylera konsekvenser av vårat handlande för att kunna tolka och förstå samhället runt oss.
Vi skulle behöva bättre kunskap i matte. Att kunna räkna de fyra räknesätten (+-*/) ser väl många som självklart, kanske även procent då vi letar erbjudanden i affärerna.
Men utöver de (idag) basala mattekunskaperna behöver vi även ha förståelse för bl.a statestik för att kunna vara en del av den informerade befolkningen i en demokrati, en befolkning som ska ha kunskap nog att kritiskt kunna tolka statestik som presenteras i medierna och av staten.
Matematikundervisningen borde dock förbättras betydligt, mer lärarresurser måste sättas in för att kunna möta elevernas olika behov av att skaffa sig den matematiska förståelsen på sitt eget vis. Varför inte sätta in 2 mattelärare per klass, två lärare som har förmågan att lära ut olika sätt att angripa de matematiska problemen som eleverna möter?
Jag kommer ihåg min egen skolgång, hade inte direkt svårt för matematiken, men jag fick aldrig förståelsen för när jag skulle kunna använda mina kunskaper praktiskt i verkliga livet. Vi satt ju bara och löste tal varenda mattelektion, sida upp och sida ner, samma sak hela tiden.
Mer variation och fler praktiska tillämpningar behövs i undervisningen,
Det några har nämnt om att programmering borde vara ett skoilämne ser jag mycket positivt till, varför inte introducera det som ett tredje slöjdämne tillsammans med teknik?
Skulle vilja se en skola där eleverna har möjlighet att lära sig att bygga och programmera t.ex. robotar (en uppgift som innefattar både teknik, elektronik och programmering)
Även jag tror att det behövs mer Matematik och programmering i våra skolor. Men som andra har påpekat – det är viktigt att ändra den pedagogiska modellen!
Idag går Matematiken till 95% ut på mekaniskt räknande. Det kan man dock till stor del göra ändå, på nätet! Därför tror jag att det krävs nytänkande i hur man lär sig att räkna, då dagens sätt uppenbarligen har brister.
Men jag håller samtidigt med om att historia, samhällskunskap och språk är viktiga ämnen. Framför allt att titta på historien och dra paralleller med dagens nutid, är väldigt viktigt. Samhällskunskap och historia kanske till och med borde integreras då de i mångt och mycket är ett och samma ämne.
Vet dock inte vad som blir bäst här, och jag vill inte in och rota i ett område jag inte har någon djup kunskap inom. Men det tycks mig att vissa effektiviseringar går att göra, helt klart.
Övning ger färdighet. Man kan inte lära sig något och tro att man kan det. Barn behöver plugga matte så de kommer ihåg det 10 år senare.
Att lära sig matematik är inte bara att räkna. Det är även att lära upp sitt logiska tänkande och lära sig lösa praktisk problem genom att dela upp dem i sina beståndsdelar.
Jojo. Jag säger inte att räknande och praktisk applicering inte är viktigt – enbart att vi kanske idag lägger lite för mycket tonvikt på just räknandet när vi istället borde öva vår förmåga att resonera logiskt. Att enbart mekaniskt räkna tränar dock inte förmågan att resonera logiskt ens en bråkdel så mycket som, säg, boolsk Algebra gör… :)
Jag tycker det viktigaste är att skolan frångår en kursplan som handlar om att lära sig utantill. Betydligt viktigare saker att lära sig är källkritik, hur man googlar, vanliga logiska felslut, etc. o.s.v.
https://yourlogicalfallacyis.com/
Jag tycker precis motsatt den här posten. Jag vill se mera av matematisk statistik i skolan. Förståelsen för risk är katastrofalt låg i samhället. Hela Internet bygger på en filosofi med risk, med matematik i grunden.
Hela naturen bygger på sannolikheter och risk. Ett modernt samhälle är otänkbart utan förståelse för risk.
Skall verkligen grundläggande matematik vara något förbehållet eliterna och (intuitivt) av de mycket fattiga och marginaliserade i världen? Det tycker inte jag.
Hoppas kunna motionera något i den riktningen till höstmötet.
#Simon
Det bästa får inte bli det godas fiende. Att gå i från utantillkunskaper och överlämna till elevernas intiativ lär sortera människor väldigt effektivt, men vara ett stort svek mot svagare grupper.
[…] En anonym debattör skriver i dagarna på Piratpartiets breddningsblogg om hur skolan bör reformera…. Bland annat fokuserar hen på att stora delar av matematik bör tas bort från den obligatoriska utbildningen, och hen skriver att “Matte är helt enkelt ett ämne för dom högutbildade! Den som vill satsa på att bli ingenjör, ekonom eller astronaut. Och dessa yrkesgrupper har vi knappast alla en motivation att få en plats i.” […]
Jag vill påstå att det är bra många fler än ingenjörer, ekonomer och astronauter som har nytta av matematik. Vad sägs om programmerare, snabbköpskassörskor, snickare, arkitekter och professionella pokerspelare bara för att nämna några? Jag skulle gissa att du har svårt att se hur matematik genomsyrar stora delar av vårt samhälle eftersom du själv saknar intresser/fallenhet för matematik. Det gör dock inte matematik mindre viktigt. Jag läser i skolverkets läroplan för matematik, och den innehåller sådana saker som:
* problemlösning
* grundläggande geometri och hur man beskriver positioner
* förståelse för slump och sannolikhet
* hur man tolkar olika former av statistik och statistiska diagram
I mångt och mycket är matematik faktiskt viktigt för att kunna kommunicera, och världen vore mycket bättre om alla hade goda kunskaper i matematik.
Många har kommenterat att vi skulle ha nytta av mer matematik, och själv tycker jag att några grundläggande saker saknas:
* Filosofi, vilket bland annat tar upp existensiella problem och vad kunskap och den vetenskapliga metoden är.
* Logik, hur man kommer fram till korrekta slutsatser när man resonerar.
Om man oroar sig för samhällets utveckling så utgör dessa två ämnen en väldigt viktig grund att stå på innan man börjar angripa ämnen som samhällskunskap och historia. Om man inte har en bra uppfattning om vad som är pålitlig kunskap och hur man kan dra slutsatser utifrån den kunskap man har, hur ska man då kunna tillgodogöra sig dessa ämnen på ett vettigt sätt?
Jag håller helt med!
Man kan ha synpunkter på vilken matematik som lärs ut och hur, men matematik är väldigt viktigt.
(Programmering är också viktigt i en allt mer datorberoende värld.)
Jag tror också det vore en mycket bra idé att lägga till filosofi och speciellt då för att ge insikt om vad kunskap är och hur vetenskap fungerar.
Mer samhällskunskap vore också bra, under det kunde man kanske lägga till en stor dos ekonomi?
Någon form utav grundläggande ”hälsokunskap” hade också varit trevligt (och byt ”idrott” mot ”motion”).
I många fall tycker jag man kan ha synpunkter på kursplanerna. Generellt borde skolan vara mer allmänt akademiskt/teoretiskt inriktad och lägga en god grund för framtida specialisering, istället för att som idag fokus på tillämpningar som de flesta ändå inte kommer att ha nytta av. Historia är bra och viktigt, men en hel del av det som jag fick lära mig i skolan känns meningslöst idag tyvärr (och ganska ohederligt i sin ensidighet). Så rätt innehåll är kanske det som är allra viktigast, men är det något som bör/kan detaljstyras från politiskt håll?