En av de viktigaste frågorna inför samhällets framtida utveckling är den mänskliga rättigheten till utbildning. Utbildning är en av de viktigaste delarna i ett demokratiskt samhälle, och frågan om skolans form är därför en av de största frågorna inom informationspolitiken. Utbildning ger kunskap och medvetenhet, och utan dessa kan man aldrig vara en fri och självständig människa.
Tyvärr finns det många problem med dagens modell för utbildning. Jag kommer här att behandla tre av dessa, som jag ser som de största hindren för skolans fortsatta utveckling:
- Skolan kostar för mycket att driva – mer advancerade ämnen och fler elever gör kostnaden för samhället allt större.
- Skolan är dålig på att fånga upp talanger – elever med speciell begåvning för ett ämne hålls tillbaka, och elevers egna kunskaper utanför kurserna tas sällan tillvara på.
- Skolan är dålig på att kompensera för elevers svårigheter – låg utbildningsnivå i elevens familj, låg socioekonomisk status, eller helt enkelt inlärningssvårigheter.
Dagens skola är traditionellt byggd, med en industriell modell i åtanke – en modell där skolan är en fabrik, där råämnen (elever) formas till produkter (medborgare), genom en standardiserad process (undervisning på en förbestämd nivå och i en förbestämd takt, där elevernas uppgift är att hänga med så gott de kan). Men denna modell håller inte i ett digitalt samhälle.
Även om detta kan ses som en bra modell, eftersom den är mer eller mindre lika för alla, lätt att kontrollera, betygsätta och så vidare, är den dock inte väl anpassad till människors behov. Alla har inte samma behov när det gäller utbildning, och alla lär sig inte på samma sätt eller i samma takt. När en föreläsning ges ligger den oftast på en nivå som endast passar en liten del av en klass – resten ligger antingen före i kursen och behöver inte föreläsningen, eller saknar den kunskap som behövs för att ta den till sig på ett bra sätt.
Istället skulle det behövas är en skola där elevernas utbildning är byggd utifrån var och ens individuella behov och förutsättningar, i motsats till dagens skola som utgår från klassens eller skolans behov. Men hur ska man åstadkomma detta? Kostnaderna för en sådan skola skulle bli enorma, i alla fall om man använde dagens skolmodell. Det finns dock andra modeller för utbildning.
Det finns många tankar om elevstyrd inlärning runt om i världen. Professor Sugata Mitra, vid Newcastle University, har gjort flera experiment i det han kallar Minimally Invasive Education – en modell för inlärning där barn, med datorers hjälp, själva söker kunskap och utveckling (för mer information rekommenderar jag hans TED-föreläsningar – de är väldigt tänkvärda). Vidare finns Khan Academy – en ideell organisation skapad av Salman Khan, som med hjälp av YouTube-klipp, försöker föra ut kunskap i en lång rad ämnen. Dessutom helt gratis till alla som vill ha den, eller behöver den.
De här idéerna skulle kunna transformera skolan i grunden. Lovande försök att använda dem pågår, bland annat med en modell som kallas ”det upp-och-nervända klassrummet”, där lektionerna sker på hemmaplan, genom t.ex. inspelade föreläsningar, och tid i skolan läggs på diskussionden, handledning och andra inlärningsaktiviteter, som laborationer, experiment eller liknande. På kort sikt tror jag detta är en bra idé, men på lång sikt tycker jag mig se att en långt mer djupgående transformation av skolan skulle vara önskvärd. Det upp-och-nedvända klassrummet är ett bra steg, men modellen är byggd på en klass- och klassrumsbaserad pedagogik, där individers behöv får vika inför klassens.
En bättre modell vore en helt individualiserad skola, där utbildning blir en personlig angelägenhet. Utbildningen genomförs via inspelade föreläsningar, personlig handledning och individualiserade prov, och tiden i skolan läggs helt på utveckling av kreativitet, kritiskt tänkande och social kompetens. Tack vare utbildningens individuella karaktär kan hjälp ges på individuell nivå, och utifrån den ensklide elevens behov. De som har begåvning inom ett visst ämne kan arbeta på den nivå som de själva är på, istället för en förbestämd nivå. På samma sätt kan de som har svårigheter arbeta i sin egen takt utan att de behöver känna att de håller klassen tillbaka.
Utbildningen skulle vara organiserad efter kompetens snarare än ålder. När en elev börjar eller avslutar en kurs eller utbildning, skulle bestämmas av elevens kunskap och förståelse i ämnet, istället för skolårets indelning. En sådan modell för skolan skulle också kunna innebära stora ekonomiska fördelar. Om utbildningen är självgående behövs inte strikta scheman eller det tunga planeringsarbete som nu genomförs varje år. Vidare skulle en stor del av pedagogresurserna kunna användas på andra sätt en klassundervisning.
Med detta som grund kan man utvidga idén även till vuxnas lärande, och det livslånga lärandet. Om din utbildning kan skötas helt i din egen takt och på egen hand, behöver inte högskolor och universitet vara så avskurna från samhället som de är idag – istället kan forskning, utbildning och arbete knytas samman, och bli en del av samma process. I kombination med idén om en grundläggande basinkomst (en idé som Christian Engström har skrivit om mycket den senaste tiden, och som jag stödjer helhjärtat) skulle vi kunna bygga ett samhälle i ständig utveckling, där alla har både råd och tid att vidareutbilda sig, uxtan att oroa sig för sitt uppehälle, och utan att det behöver kosta samhället så mycket som det skulle göra med dagens utbildningsmodell.
Utbildning kan komma fler till del utan ökande kostnader, eftersom tillgång till digitala bibliotek inte kostar mer än bandbredden. Vidare kan sådana bibliotek utvidgas utan nämnvärd svårighet, och sådan utvidgning kommer alla studerande till del oavsätt geografisk plats eller social bakgrund.
Det jag föreslår är att vi som parti bör stödja, eller rent av initiera, arbete för att skapa en sådan digital resurs för utbildning – d.v.s. ett välorganiserat digitalt bibliotek av inspelade föreläsningar och lektioner, med medföljande kunskapstester – samt att vi arbetar för att skolan ska anta en utbildningsmodell som ger de möjligheter för individualisering och fri utbildning som jag beskrivit ovan.
Som avslutning vill jag dela med mig av ett youtube-klipp jag hittade för några veckor sedan, som ganska väl sammanfattar vad jag vill säga: Digital Aristotle: Thoughts on the Future of Education
Eric Lindroth
Finns på mail: ericl87@hotmail.com
PP Växjö
Kommentarer
Jag håller med i det artikelförfattaren skriver att ”Dagens skola är traditionellt byggd, med en industriell modell i åtanke”. Om jag förstår det rätt är det den flera hudra år gamla ”Prussian education”-modellen som fortfarande spökar. Det är dags att lämna det för ett modernare undervisningssätt som är bättre anpassat efter individens behov.
Som tillägg vill jag nämna att svenska universitet till självkostnadspris borde erbjuda validering av kunskap oavsett om personen är, eller har varit, inskriven som student vid universitetet eller inte.
Någon föreslog att Salman Khan och Khan Academy borde få Nobels fredspris. Ja! NU GENAST!
Håller med dig fullständigt Eric! Det var en riktigt fin sammanfattning i klippet med den digitala Aristoteles, träffande liknelse också. :-)
Tack för ditt inlägg!
Eftersom detta är ett starkt intresse för mig har jag samlat på mig antal länkar och filmtips som jag mer än gärna delar med fler. ;-)
”The internet has changed the way we access information, communicate and learn. There are thousands of websites that can teach you everything you’d want to learn about for free. There’s no longer an excuse for not being able to learn something. I wanted to create a website that will point people towards the best places on the web to learn what they want.”
http://noexcuselist.com/
”Creativity expert Sir Ken Robinson challenges the way we’re educating our children. He champions a radical rethink of our school systems, to cultivate creativity and acknowledge multiple types of intelligence.”
https://www.ted.com/speakers/sir_ken_robinson.html
https://www.ted.com/talks/dave_eggers_makes_his_ted_prize_wish_once_upon_a_school.html
https://www.ted.com/talks/adora_svitak.html What adults can learn from kids
”The founder of the MIT Media Lab, Nicholas Negroponte pushed the edge of the information revolution as an inventor, thinker and angel investor. Now he’s the driving force behind One Laptop per Child, building computers for children in the developing world.”
https://www.ted.com/speakers/nicholas_negroponte.html
http://www.ted.com/talks/bunker_roy.html Learning from a barefoot movement
”The founder of the Tinkering School, Gever Tulley likes to build things with kids.”
https://www.ted.com/speakers/gever_tulley.html
https://www.ted.com/talks/john_hunter_on_the_world_peace_game.html
https://www.ted.com/talks/richard_baraniuk_on_open_source_learning.html
Trevligt att se intresse för artikeln! :)
@ Kloker – Validering av kunskap oavsett studiesituation är definitivt en bra idé. Det är ju trots allt kunskapsnivån som är poängen.
Och Nobels fredspris till Salman Khan är också något som jag kan hålla med om. ;)
@ Thomas – Tack för länkarna – jag hade missat flera av dem, trots att jag har sett i stort sett alla TED-föreläsningar de senaste åren. :P
Jag kan verkligen rekommendera till de som inte har sett dem att de bör göra det – speciellt Ken Robinsons och Bunker Roys föreläsningar. Mycket tänkvärda. Ken Robinsons böcker (”The Element” och ”Out of Our Minds”) är också väldigt inspirerande.
Fina ord, dåliga idéer.
Ursäkta, skickade för tidigt. Ta bort min förra kommentar.
Så här ska det vara:
Fina ord, dåliga idéer.
***Jag vill ha ett svar från någon av er i partiet som är mer eller mindre insatt i skolfrågan***
Artikeln låter bra ända tills man börjar gräva i vad som antagligen döljer sig under orden.
Undervisning hemma vid datorn, endast vissa saker i skolan: Eleverna kommer inte att kunna koncentrera sig på skolarbetet när det finns ett helt internet fyra musklick bort. Inte kommer man heller att kunna fråga lärarna om det är något man inte kan hitta eller förstå, utan då säger de bara ”kolla det på datorn” eller ”sök på internet” fastän man redan gjort det.
Tro mig, jag vet. Vi hade den modellen i datorkunskap på gymnasiet.
Utbildning i social kompetens: Tvång, eller åtminstone övertalning, att bli medlem i Facebook och andra mer eller mindre integritetskränkande nätverk, helt tvärsemot partiets grundtanke att man har rätt att vara anonym nästan överallt och alltid.
Videobaserade föreläsningar: En del elever kommer att behöva spola tillbaka och lyssna på samma stycke tio gånger innan de förstår, andra kommer att somna framför skärmen eftersom föreläsningen går alldeles för sakta – samma problem som förut.
Att skolan bara skulle användas för laborationer och lite till kommer också att öka klyftan mellan teori och praktik, en klyfta som borde tas bort i stället för ökas.
Kritiskt tänkande: Samma problem som idag – Vem bestämmer när man ska tänka kritiskt och när man bara ska lyssna och lyda? Många s.k. rasister tänker bara kritiskt i invandringsfrågan. Det får man ju inte göra, invandringen är bara bra för Sverige, för det har ju Staten bestämt. (Jag hoppas att jag inte blir bortcensurerad för den här punkten. Jag vädjar till moderatorn att ha överseende med mina avvikande, icke statligt godkända åsikter)
Skolan i dess nuvarande form är inte bra, men er modell har potentialen att vara katastrofal. Skolsystemet skulle också bli så svårt för eleverna att förstå att de skulle bli överstressade och deprimerade i rekordtidig ålder.
Jag förespråkar att man ska låta skolan kosta, och låta eleverna ha tillgång till lärare så mycket som möjligt. Förutom det har jag inga konkreta förslag om hur man skulle kunna förbättra skolan, jag vet bara att ert kan bli mycket värre än det nuvarande. Det skulle kunna bli bättre också, men med tanke på hur saker brukar skötas i de här områdena kommer det nästan säkert att bli sämre. Särskilt medan det byggs om, innan det är färdigt. Politiker, rektorer, lärare och elever kommer bara att stå som frågetecken överallt.
***Som sagt, jag vill gärna att ni svarar***
Ask and ye shall recieve…
För det första vill jag säga att iden att det blir bättre av att det kostar mer är mycket märklig. Speciellt när det gäller offentliga medel. Minskade kostnader för samma resultat innebär inte bara besparingar, utan även ökad effektivitet – man kan få mer skola utan att behöva strama åt i andra områden. Detta kan lika lätt användas för att göra skolan bättre, som det kan användas till att täcka andra kostnader för samhället.
När det gäller tid i skolan vs tid hemma – ingenstans sa jag att skoltiden nödvändigtvis skulle minska. Jag själv skulle snarare öka tiden som elever spenderar i skolan (av flera anledningar – huvudsakligen att ge eleverna tid att förstå, men också att de ska vänja sig vid långa dagar och mindre lov, vilket kan vara nog så användbart senare i livet). Att bara släppa loss eleverna från skolan och vänta sig att de skulle lösa allt själva skulle vara extremt oansvarigt och naivt.
Idén med inspelade föreläsningar har två funktioner: delvis fungerar de som ett supplement till ordinarie lektionstid, och delvis kan man lättare se till att bra pedagogikers talanger kommer fler till godo än om de endast skulle föreläsa direkt. Att vissa kan studera i snabbare takt än andra behöver inte heller vara ett problem. Om de kan ges den stimulans de behöver för att fortsätta i samma takt är detta snarare bra.
För övrigt är insikten att man själv måste söka information aktivt något som gott och väl kan bli en viktig saka att lära sig – även många i högre utbildningsfaser har inte insett detta, och har därför svårigheter.
Om man sedan ska närma sig frågan om social kompetens, skulle jag knappast se Facebook som ett exempel av detta, eftersom det som sker på Facebook inte har mycket med sociala sammanhang att göra (jag har väldigt lite respekt för Facebook, av just den anledningen – I mina ögon är det bara en plats för folk att inbilda sig att de är viktiga för andra – riktigt socialt umgänge kan inte ske genom något så endimensionellt).
Att kunna arbeta i grupp, att lära sig att ta och ge kritik på kunstruktiva sätt, konsten att lyssna på och förstå andra, empati etc… Träning på dessa punkter är snarare det som bör eftersträvas till större grad, då det finns många som inte har lätt för dem. Detta finns för övrigt i skolan redan – mitt förslag är bara att ge mer plats åt det, speciellt i grundskolan.
När det gäller kritiskt tänkande, finns det många regler också idag för att bevara någon sorts neutralitet i skolundervisningen. Men eftersom människor är människor kommer allt alltid att vinklas åt ena eller andra hållet. Om man kan komma över det problemet har man lösningen till alla världens problem. Men det har ingen.
I grund och botten är det en del av skolans uppdrag att fostra ungdomar i samhällets rådande normer, för att samhället ska kunna fungera. Detta gör inte nödvändigtvis skolans verksamhet till indoktrinering. Och att säga att något är fel bara för att ”Staten” säger det är lika fel som att utan eftertanke gå med på det.
Men även utan att blanda in vad ”Staten” eller andra säger, kan man likväl träna elever i kritiskt tänkande, och sedan låta dem tänka själva. Det handlar ju trots allt om att lära ut sätt att närma sig problem och situationer, inte om vad man ska vara kritisk mot eller inte.
Avslutningsvis skulle jag vilja säga att det i min mening ändå är långt bättre att försöka förbättra och modernisera, än det är att bara ge upp och stå fast vid det som varit, därför att ”förändring brukar skötas dåligt”. Uppgivenhet hjälper trots allt ingen.
@Eric Lindroth
Tack för svaret.
***Jag önskar återigen svar***
Jag menar inte att det blir minskade kostnader för samma resultat, minskade kostnader kommer att leda till sämre resultat.
Sedan är också frågan om vad som är ”resultat”. Är det bra om betygen blir desamma, kostnaderna minskar men skolan upplevs av eleverna som en otrevligare plats/sysselsättning? Det kommer ovillkorligen att bli resultatet.
På lång sikt tror jag att vi istället behöver se över om vi behöver åtta timmars arbetsdag. Jag tror att systemet med att utbyta jobb mot pengar och pengar mot varor börjar närma sig sitt bäst före-datum. Dels på grund av miljön och dels på grund av att automatiseringen gör att det blir mer varor och mindre jobb vartefter tiden går. Men det är en senare fråga. Låt barn vara barn och ha sin fritid ifred, i alla fall tills de börjar gymnasiet.
Hur menar du med den sista meningen i stycket om videoföreläsningar?
Insikten att man själv måste söka information aktivt? Varför ska vi skapa ett konstlat behov av att söka information i skolan som sällan återfinns på arbetsmarknaden? Eller vad menar du egentligen med att ”söka information”?
När jag gick i högskolan var det rent ut sagt ett jävla problem att hitta den information man behövde (det var ändå ganska nyligen, internet fanns) . Det kanske var skolans IT-system som var dåligt organiserade, men att lägga en kvart på att fundera ut hur man skulle anmäla sig till EN tenta var inte ovanligt. Jag ger mig sjutton på att de medvetet gjort det krångligt för att eleverna skulle ”lära sig att söka information”. Sedan beror det naturligtvis på vilket arbete man utbildar sig till, men min personliga erfarenhet säger att de gånger man behöver söka information på jobbet så är det mycket enklare än det var i högskolan.
Bra att ni inte vill påtvinga folk saker som Facebook. Jag kanske drog slutsatsen för snabbt.
Nästa stycke gör mig upprörd. Du tycker att det är en självklarhet att grupparbeten ska vara med i skolan. Varför? Det gör ingen gott att arbeta i grupp, varken den som faktiskt arbetar eller de som åker snålskjuts. För det är vad som händer när det är grupparbeten i skolan. En arbetar och resten åker snålskjuts. Väldigt få undantag. Åsikten om hur man ska lära ut går i vågor på ca 20 år, grupparbete, självständighet, grupparbete, självständighet. Just nu är vi mitt i en vågtopp för grupparbete.
Borde man inte satsa på hur individen är istället? De som passar i grupp får arbeta i grupp, de som jobbar bättre själva får jobba själva? Jag vet att du tycker att jag är en idiot för att jag skriver detta, men SNÄLLA FÖRKLARA VARFÖR!
Det finns ingen neutralitet alls i hur kritiskt tänkande vs indoktrinering sköts. Till exempel det här med rasism. Och nåde den som dristar sig till att säga att bara 5 999 999 judar dog i Förintelsen… IG Minus direkt! Man blir nog inte så populär om man tar upp climategate eller något sådant i ett skolarbete heller,om det inte går ut på att motbevisa den.
Naturligtvis är ingenting fel bara för att ”Staten” säger det, men det kan finnas saker som staten säger som är fel. Varför försöker du smutskasta mig genom att medvetet ”missförstå” mig?
Vänta nu? Om dagens skola fungerar sådär, men med ert förslag med över 90 % säkerhet kan garantera katastrof, då ska vi köra på ert förslag bara för att det gamla är omodernt? Får jag fråga vad du egentligen vill med det här?
Fram tills nu har jag trott att det här bara är en dåligt genomtänkt skolpolitik som inte är förankrad i verkligheten, men ditt svar får mig helt ärligt att börja undra om det inte är ett försök till rent sabotage! Nej, jag trollar inte. Vill ni verkligen att framtidens ungdom ska vara en sönderstressad deprimerad generation som ändå inte har kunnat lära sig mer än den förra? En generation som är duktig på att prata men usel på att göra?
***Som sagt, jag önskar svar igen***
Hej alla glada pirater! (Och ledsna.)
Jag har velat engagera mig länge men har inte vetat var jag ska börja. Nu ger jag mig in i debatten eftersom jag måste börja någonstans.
Jag tycker Piratpartiets nytänkande är väldigt modigt, särskilt detta om skolan. Nya idéer riskerar alltid att hånas av de som av en eller annan anledning har mer traditionell kunskap och erfarenhet. Min Mamma var lärare och visste alltid vad som var fel och hur det skulle gå till. Precis som läkare alltid verkar tro att de kan sina patienter bäst (mer än patienterna själva) tror lärare att de kan skolan mer än sina elever (och elever har vi alla varit). Effektivisering låter oerhört vackert i mina öron. Jag tror på en modell som kan utvecklas ur dessa idéer. Och tack för insirationen! Jag var alltid oerhört uttråkad i skolan, ända tills jag började på Universitetet då jag inte längre behövde sitta i timmar och lyssna på föreläsningar som jag mycket snabbare läste in i mina böcker. Jag lärde mig läsa som 4-åring och i ettan visade jag ivrigt upp häften och böcker jag gjort klart innan alla andra. Jag minns besvikelsen när jag möttes av irritation. Jag minns också de som hade det svårare (hemma och i skolan) och som fick specialundervisning. De fick hjälp men sällan utmaningar. Klart skolan blir ännu tråkigare då. Mer av dessa tankar! Låt er inte nedslås. Nya idéer kommer alltid kritiseras med ångvält.
Jag tycker inte du är en idiot, Ano Nym. Däremot tycker jag lite synd om dig eftersom du tydligen inte har fått den respons du behövt från skolans värld. Jag har själv använt kontroversiella ämnen, som exempelvis invandringspolitik, feminism, klimatpolitik etc. i uppsatser och liknande. Ofta med argument som går emot rådande normer. Jag har i de flesta fall mötts med positiv respons och opartisk värdering (med vissa undantag självklart, men de flesta lärara jag har haft har varit professionella nog att huvudsakligen se till textens form, och dömt den därefter). Likaså har jag tagit del av grupparbeten där alla hjälps åt för att uppnå målet med övningarna.
Självklart är det viktigt att man lär sig arbeta på egen hand. Men lika självklart är det att man måste lära sig att arbeta med andra. Hela samhället är ju trots allt byggt på samarbete och gemenskap. Det handlar inte bara om arbete, där samarbete kan vara nog så viktigt (och helt oumbärligt i vissa fall), utan också om föreningar, politiska rörelser, familjer och andra grupper. En ensam människa kan trots allt inte påverka världen till någon större grad – man behöver andra människor. Och även om vissa hanterar enskilt arbete bättre, och vissa andra inte gör det, är skolan en plats där man ska lära sig att hantera vuxenlivet, och därmed pröva på och öva sig i de färdigheter man behöver. Speciellt de som man inte behärskar, så att de inte blir oöverskådliga problem senare i livet.
Likaså är sökande av information något som sträcker sig långt utöver arbetslivet. Att leta information, att sålla bland källor och att förstå informationen i sig, är väldigt viktigt för den personliga utvecklingen. Utan att kunna göra den bearbetningen kan man inte lätt ta till sig nyheter eller annan kunskap, och därför kan det bli mycket svårt att göra sin röst hörd med någon trovärdighet. Kunskap är, trots allt, makt. Om man inte kan ta för sig av den, kommer man sällan kunna dra nytta av den. På samma sätt kommer den som lärt sig associera kunskap med tråkig och enformig skolgång inte vilja ta för sig av ny kunskap – därav behovet av intellektuell stimulans, även för de som ligger före i sina kurser (det var för övrigt det jag menade med den mening du frågade om – att försäkra sig om att de som har talang för ett ämne kan odla den utan att känna att de hålls tillbaka av skolans läroplaner).
Att administrationen av skolan är ineffektiv och dåligt uppbyggd är däremot inte på något sätt bra. Det kan jag hålla med dig om, utan tvivel.
För övrigt är frågan om arbetsdagens längd en fråga som verkligen skulle behöva diskuteras mer än den har. Men det här är inte rätt forum för den diskussionen – bättre vore om den gavs en egen post och ett eget kommentarsfält, så att diskussionen kan fokuseras på den.
@sofia larsson – Som en som just började delta aktivt själv kan jag definitivt välkomna likasinnade. ;)
Jag har själv släkt inom skolan (numer inom administration, men tidigare inom lärarkåren), och många vänner som arbetar där, så jag känner igen attityden. Men det finns likväl både lärare och annan personal som är djupt intresserade av förändring, så det finns hopp även där. :)
@Eric Lindroth
Jag har lite ont om tid nu, jag kommer att svara dig inom en vecka eller två. Jag tror inte riktigt att vi menar samma sak när vi säger ”söka information”. Jag ska förklara när jag har tid.
@Eric Lindroth
Du skriver: ”Jag har i de flesta fall mötts med positiv respons och opartisk värdering (med vissa undantag självklart…”
Dessa undantag kan vara skillnaden mellan att gå ut eller att gå om ett år.
Om det också är viktigt att lära sig att arbeta på egen hand, varför är det lärandet på väg att försvinna från skolan, såväl i den rådande som i er skolpolitik?
Egentligen är väl samarbete ingenting man behöver, eller ens kan, ”lära sig” utan mer en fråga om vilja? Familj och vänner kan man i princip alltid samarbeta med, medan andra antingen går jättebra att samarbeta med, eller är helt omöjliga och bara vill förstöra eller ta åt sig äran. Jag samarbetar med mina arbetskamrater och har gjort det sedan jag började, trots att det var helt omöjligt med klasskamraterna i skolan. Jag antar att det är en annan motivation på något sätt när man jobbar och har lön, eller inte har betyg eller vad det kan vara.
Om du pratar om källkritik som en del av att söka information så kanske jag åtminstone börjar förstå vad du menar.
Idag behövs källkritiken mer än någonsin, och inte bara på internet. Nyheterna kryllar av desinformation och högst vinklad information, och det går åt många timmar på internet om man vill hålla sig ajour med allt vad som egentligen händer. Det är svårt ändå, men det allra svåraste är att bli trodd om man skulle vara dum nog att dessutom försöka säga sanningen till någon annan IRL utan att ha källorna att länka till. (”Foliehatt!”)
Att förstå informationen är helt beroende på vad det är för information. Det går inte att lära sig att ”förstå information” i allmänhet. En som enbart utbildat sig till partikelfysiker (inklusive ”utbildning” utanför skolans värld förstås) vet inte hur man utläser en programkod eller när det är dags att gödsla potatisen.
Men ändå, hur tänkte du att man skulle klara av stressen? Man behöver struktur, oavsett om man är barn eller vuxen, och om jag får vara ärlig tycker jag att skolan enligt ert förslag verkar ungefär lika strukturerad som en kastrull spaghetti.
Om man varken vet vad som skall göras eller hur man skall göra det, hur tänkte du då att man skulle få det gjort?
Du skriver: ”På samma sätt kommer den som lärt sig associera kunskap med tråkig och enformig skolgång inte vilja ta för sig av ny kunskap”
Det tror jag inte, däremot kommer man att söka sig till helt andra sorters kunskap än vad som lärs ut i skolan. För oavsett hur mycket man vill bredda skolan, kommer det ändå vara kunskap inom snäva ramar som lärs ut där.
Du skriver: ”Om det också är viktigt att lära sig att arbeta på egen hand, varför är det lärandet på väg att försvinna från skolan, såväl i den rådande som i er skolpolitik?”
Och: ”Men ändå, hur tänkte du att man skulle klara av stressen? Man behöver struktur, oavsett om man är barn eller vuxen, och om jag får vara ärlig tycker jag att skolan enligt ert förslag verkar ungefär lika strukturerad som en kastrull spaghetti.
Om man varken vet vad som skall göras eller hur man skall göra det, hur tänkte du då att man skulle få det gjort?”
Ingenting i mitt förslag säger att själständigt arbete bör försvinna. Hur du kan komma till den slutsatsen vet jag inte, när hela idén bygger på självständigt arbete med handledning. Att arbeta i sin egen takt och på sitt eget sätt (oavsett om det betyder att man arbetar själv eller med andra) är ett av de viktigaste målen med den här modellen.
Likaså säger jag inte att struktur bör försvinna, eller att ingen ska få ledning. Jag förespråkar ett betydligt större krav på ansvarstagande och självdisciplin, av den enkla anledningen att dessa i min mening saknas inom dagens skola (och dagens samhälle, för övrigt). Träning på att ta ansvar och att kunna fokusera på sitt arbete är en central del av modellen, med hjälp av klart definierade mål, självständigt arbete och kontinuerlig återkoppling från lärare/handledare. Med detta kommer ett stort fokus på att arbeta på egen hand.
Att det kan bli mer stressande tills man har lärt sig hantera studier kan så vara. Men att hantera stress är en del av livet, och man kommer inte komma långt utan det. Och faktum kvarstår att man kan lära sig att hantera stress. Det är för övrigt en av anledningarna till att jag argumenterar för en skola som inte ser ålder på samma sätt som idag – vilken nivå dina studier ligger på ska bestämmas utifrån dina egna förutsättningar, inte din ålder.
Anledningen till att det är som det är i skolan har, och har alltid haft, att göra med politiska beslut och konservatism i lärarkåren. Den forskning som finns om motivation och lärande når inte alltid ut till skolan.
Med tanke på att många skolor läggs ner i dagens Sverige pga urbaniseringen så tycker jag att inspelade föreläsningar mm som går att komma åt via internet låter som ett bra sätt att möjliggöra utbildning på håll på ett ekonomiskt och praktiskt effektivt sätt och därmed främja och underlätta boenden i lågt befolkade områden i landet.
Dessa idéer har alltså potential att vara en liten del i att möta ett av Sveriges största och svåraste samhällsproblem, hur man ska få hela Sverige att överleva.
@Tommy Mogren – Ja, precis. Med dagens ekonomiska besvär kan det knappast vara en dålig idé att tänka på mindre ekonomiskt krävande system för viktiga samhällsfunktioner. Bara för att de är enormt viktiga betyder inte att deras tidigare modeller är heliga. ;)
Om man samtidigt kan nå ut till fler på ett sätt som ger mer tillgänglighet utan större besvär för eleverna – och utan att man behöver betala för nya skolbyggnader, personal, driftkostnader och så vidare – är mycket vunnet.
On Demand Custom Essay Writing Service! Email your requirements and Get it done within given time frame.Academic essay is the piece of written work, which is aimed at exploring a topic or issue in the most effective and detailed manner.
There are few steps in preparation of an academic essay. First is choosing the topic. Second step is analysis of the question. Third step is construction of an initial outline plan.