Hej Simon, Jag tycker du skjuter över målet här! Några kommentarer:

(1) Landsting och kommuner väljer inte godtyckligt. Det finns mycket strikta regler i lagen om offentlig upphandling, och de följs i de flesta fall, även om tyvärr inte alltid. I själva verket är reglerna enligt min mening snarast lite väl hårda och stelbenta.

(2) Själva affärsidén för en bank är att låna pengar från dem som vill ha dem liggande för att låna ut till dem som vill investera. Kan man inte kombinera de två halvorna av verksamheten blir det knappast några vinster, så vill du ha separata banksystem med vattentäta skott emellan förstår jag inte varifrån det du kallar ”investeringsbanker” skulle få de pengar de skulle låna ut. Så länge du inte menar att staten ska ta över alltihopa, och trycka de pengar som ska lånas ut.

(3) Korporativismen hos fascismen (inte i ordets allmänna betydelse som främlingsfientlig odemokratisk högerextremism utan i den mycket specifika betydelse som det italienska partiet gav ordet men sedan aldrig tillämpade) går ut på att hela samhället och staten ska styras av korporationer av företag + arbetare inom olika sektorer på en ort, som sedan utser representanter till de råd som ska styra dels hela näringsbranchen, dels kommuner, regioner och stat. (Det hela har som synes beröringspunkter med den renläriga syndikalismen.) Risken för att dagens sammanblandning ska leda till att ett sådant system uppstår är nog liten. Däremot är naturligtvis risken att vi närmar oss den typ av kleptokrati, som vi senaste årtiondena sett i exemplelvis Ryssland och Ukraina.

Till Henrik, JAg tror att simon menar att man skall skilja på den bankverksamhet där banker lånar in och ut pengar som LÅN. och den bankverksamhet där bankens egna anställda sitter och ”spelar” på börsen och liknande. Den senare verksamheten är avsevärt mer volatil och bör inte existera i samma bolag som in och utlånings bolaget.

Sverige är ett Korporativt Samhälle!
Det ligger i vår kultur. Vi är icke några liberaler, det är bara en kort villfarelse i ett längre perspektiv!
Vi går nu från denna villfarelse mot ett nykorporativt samhälle i den kommande samhällskrisen.
Som Henrik menar:
Däremot är naturligtvis risken att vi närmar oss den typ av kleptokrati, som vi senaste årtiondena sett i exemplelvis Ryssland och Ukraina.
Ryssland är vår kulturella kusin….
(Efter snart ett halvt århundrade i arbetslivet kan jag konstatera att jag levt i ett korporativt samhälle där allt har styrts långt över mitt huvud, där fack, politik/staten och andra intresseorganisationer jobbat ihop i sitt eget intresse men dock inte mitt…..)

Hej Henrik.

1. Ja reglerna är stelbenta, men det var ju politiker som godtyckligt satte upp vilka regler som skulle gälla för Landstingets upphandlingar och under dessa regler väljs entreprenörer som inte baserar sig på samma typ av val som en fri marknad skulle få fram, enligt min mening. I övrigt är lagen om offentlig upphandling bara en del av detta, du har ju också privata vårdgivare som arbetar helt eller delvis för landstinget som exempelvis Carema.

Jag vet att DN har försvarat Carema en hel del på sistone, så låt mig göra en avstickare och även hoppa på dess ägare Bonniers för att vara en del av korporativismen: DN har distributionsstöd och det är ju märkligt att den största dagstidningen i Sverige ska kunna befästa sin maktposition i tidningsmedia via bidrag, samtidigt som de bekämpar bidrag för mindre tidningar: http://www.newsmill.se/artikel/2010/04/26/bonnier-hycklar-om-presst-det-0

Det borde verkligen ligga i Piratpartiets intresse att vi slutar ge bidrag till DN.

2. Sök på: ”Glass–Steagall Act” och läs om dess konsekvenser och dess syfte innan denna reglering togs bort i USA.

3. De riktigt rika företagen världen över kommer mer och mer undan en hel del skatter via skatteplaneringar, som är möjliga via tandlösa lagar, medan den lilla människan får betala sin andel i skatt. När de stora verksamheterna går omkull så får de hjälp av skattepengar för att överleva, när den lilla människan går i konkurs får han inte samma hjälp. Så jag står fast vid att vi har en Korporativism.

Upphovsrättslobbyn är en av alla dessa skråer, intresseklubbar som förstör rättsstaten bara för att enögt få igenom sina intressen. Ett samhälle måste vara vidsyntare än att låta enskilda grupper få sätta agendan. Och det bästa sättet att stoppa detta är att hålla privata och statliga intressen isär från varandra.

Hej igen Henrik, Angående kommentar 2 igen, lite förtydligande:

2. Ja det stämmer bra att själva affärsidén för en bank är att låna pengar från dem som vill ha dem liggande, för att låna ut till dem som vill investera. Men det är ju inte samma sak som att tillåta bankerna att spekulera med människors sparpengar, samtidigt som staten ger alla bankkunder en insättningsgaranti i fall bankerna går i konkurs. Den insättningsgarantin får betalas av oss skattebetalare när en bank går i konkurs genom att ha spekulerat bort våra sparpengar och dessutom blivit rika på kuppen. Det är stöld, det är fascism på steroider om du frågar mig.

Glass steagall Act
http://en.wikipedia.org/wiki/Glass%E2%80%93Steagall_Act

Förtydligande från ovan. Individer inom bankerna blir rika via spekulationer som de gör med folks sparpengar och sedan när banken går i konkurs kommer vi skattebetalare in och räddar verksamheten. Men de individer som tjänat grova pengar genom spekulation går det ingen nöd på. Det här är en fråga som både höger och vänster kan va ense om att det är fel, därför är det en viktig piratfråga enligt mig.

Läste just Christian Engströms inlägg på sin blogg med titeln: ”Piratpartiet och kampen mot korporativism” som just kommentera mitt inlägg här.

Jag blir nyfiken på att höra förslag både från Christian Engström och alla andra här vilka specifika sakförslag man anser skulle bekämpa korporvativism.

Min tanke med detta inlägg var inte att låsa fast diskussionen kring mina exempel utan främst diskutera fram konkreta sakförslag här i kommentarerna som bekämpar korporvativism på fler områden än vad Piratpartiet idag. Exempelvis inom skola, vård och omsorg samt ekonomisk politk som berör bankverksamheten etc.

Som sagt vilket område som helst som skulle resultera till breddning för piratpartiets kamp emot korporvativism förutsatt att man anser att detta är piratpartiets huvudkamp. Annars får man väl ta den debatten här också, det är ju viktigt att även diskuttera detta med dem som inte håller med om att detta är piratpartiets huvudmål, även om jag själv anser att det är en självklarhet.

Simon, Förlåt att jag missuppfattade vad du menade kring banker. Om upphandlingar tycks vi vara rätt ense. Om det sätt att använda ordet korporativism, som du och CE propagerar för, är jag dock mycket tveksam. För många av de människor som känner till ordet betyder det helt enkelt något ganska radikalt annorlunda än den mening ni här försöker fylla ordet med (t ex för dem som skrivit den artikel om begreppet som idag ligger på wikipedia…). Börjar vi beskriva Sverige idag som korporativistiskt, och definiera oss själva som dem som bekämpar denna korporativism, vinner vi kanske sympati från dem som var aktiva ungmoderater för 15-20 år sedan (och använde ordet på ett liknande sätt), men fjärmar oss både från dem som vet vad de flesta andra lägger för mening i ordet, och från dem som då stod på andra sidan den politiska mittgången.

Hej Henrik! Man kan givetvis tala i mer neutrala termer eller vänster termer också. Man kan ju omskriva Christian Engströms blogg inlägg på följande sätt.

Omskrivning som inspirerats och kopierats från Christians blogginlägg om ämnet:

Piratpartiet är emot att staten och kapitalet sitter i samma båt. Det är aldrig bra. I Sovjet ägde staten alla storföretagen, och det tog en ända med förskräckelse. I USA äger de stora företagen staten, och det är inte bättre det. Vi ser hela tiden exempel på det i Europa och Sverige också. Speciellt är vi pirater oroad över hur det ser ut bakom de stängda dörrarna i EU. Piratpartiets röda tråd för att uppnå ett fritt samhälle är att bekämpa att staten och kapitalet sitter i samma båt.

Ja alla vänster människor känner ju till Blå tåget och Ebba Gröns cover på låten Staten & Kapitalet

Det kan ju va bra att både använda höger och vänster termer för att beskriva detta problem, precis som Piratpartiet alltid har gjort för att locka väljare från båda sidor.

Piratpartiets styrka enligt mig är att lösa problem, i detta fall att staten och kapitalet slutar att sitta i samma båt, medan vi andra ror så att svetten lackar!

Jag tycker att piratpartiets huvudmål är att bekämpa att stat och kapital sitter i samma båt och det är nog bra om vi både har vänster och högerretorik när vi bekämpar detta så att vi för ihop alla krafter emot det här sattyget. Eller så försöker vi hitta ett neutralt språk, men det kan va risk att folk inte förstår då.

PP är ju en blandning av vänster och höger människor vi måste ta vara på det och visa att vi sitter i samma båt för folkets frihet!

Lösningarna vi presenterar får va pragmatiska och avgöras beroende på vilken sida som ger oss mest stöd att bekämpa detta problem som kallas olika av olika människor, men som i grunden är samma sak.

Efter att ha läst om Korporativism på svenska Wikipedia måste jag säga att jag inte förstår Henriks invändning alls? Vore tacksam om någon kunde förklara problemet närmare.

Jag håller i alla fall med Simon och CE. Kanske skulle jag hellre säga att piratpartiet främsta mål är att kämpa för egalitär (finns det någon annan?) demokrati, men i dagens samhälle framstår storföretagens oproportionerligt stora inflytande på staten som ett av de största hoten, därmed skriver jag gärna under på detta.

ja det finns till och med Nysvenska rörelsen som inte styår för något våld och har ingenting emot andra folkslag och handikappade

fast dom tror att demokrati är dåligt för att det är oftast den svage som förlorar

och det är ju sant

till en viss mån

I Sverige finns det definitivt inslag av korporativism. Ta te.x. kravet på att facket skall ha representant i vissa företags styrelse.

Eller det faktum att facket och näringslivet sitter med i arbetsmarknadsdomstolen och att sådan frågor inte sköts via en normal domstol. Specialdomstoler leder till att specialintressen får makt över dem och därmed även kan påverka dem utanför att gå igenom den politisk processen.

Ett tredje exempel är den kraftiga kopplingen mellan EU kommissionen och särintressen i form av lobbyister som utformar EUs lagstiftning.

Korporativism lever och frodas i många samhällen och olika grupper försöker hela tiden skaffa fördelar för sina åsikter. Det är när dessa kontakter går över styr och tar överhanden som det leder till en farlig väg.