Vilket vad är det du hänvisar till som man idag tydligen gör när man är 17? Du gör ett val till gymnasiet när du är ca 15, sedan väljer du eventuellt högskola när du är ca 18. Vid 18 är du myndig och borde då absolut vara kapabel till att fatta dina egna val i livet. Påstår du att man inte borde få möjlighet att välja sin egen framtid trots att man är myndig? En del kanske går och velar, men många vet ändå ungefär vilket område de vill jobba inom när de är 18. Varför frånta dem möjligheten att profilera sig? Hur länge ska vi betala för en bred allmänutbildning? När är man vuxen nog att välja inriktning? När man är 25?

Samhällskunskap innehöll tidigare en himla massa flum, rent ut sagt. Den innehöll också en del kunskap som nu har sorterats ut till andra ämnen eller integrerats på andra vis i undervisningen. Dessutom undrar jag vilka ämnen du vill dra ner på för att få utrymme att fördubbla samhällskunskapen och dessutom lägga till ca 5 timmar idrott i veckan?!! Matte, religionskunskap, fysik, franska? Vad ska stå tillbaka? Gymnasieeleven har ett begränsat antal timmar i skolan. Det finns mycket som är viktigt. 50 timmar borde räcka gott och väl till att visa eleverna hur samhället fungerar om man agerar som en kompetent lärare.

Emedan jag ser poänger med att träna och motionera så tycker jag inte att det behöver göras varje dag på skoltid. Det finns gott om fritidsaktiviteter i varje stad som man kan välja på, och om man vill ha ett budgetalternativ så kan man jogga.

När det gäller frukosten så tycker jag att det är rent idiotiskt och alldeles för dyrt att servera detta i skolan. Jag anser att man i första hand ska äta frukost hemma som familj och att det är familjens ansvar att ordna detta, både socialt och ekonomiskt. Att en del inte har frukostkultur är ingenting som jag tycker att skolan ska åtgärda – istället kan man uppmuntra ungdomarna att ta med sig en macka till skolan om de inte äter hemma. Jag tycker INTE att skolan ska överta ansvaret för barnens och ungdomarnas näringsintag.

I verkligheten äter inte familjen frukost ihop, det finns inte tid och de väldigt många mår illa tidigt på morgonen och kan därför inte äta.
Finns flera skolor idag som erbjuder frukost för att det ökar välbefinnandet hos eleverna.
Folk kommer inte från kärnfamilj idag, vi kan inte heller tvinga föräldrar att ta sitt ansvar, de kan ju inte heller stanna hemma från jobbet till 8 för att se så ungen äter.

Om skolan faktiskt skulle ha utbildad personal i restaurangen så skulle de få mer vitaminer i maten, billigare och lokalproducerad mat i många fall. Dessutom skulle smaken förbättras. Då hade de haft råd med frukost kanske.

Sluta med halvfabrikat och matfusk i skolan.

Anna, att en del familjer inte äter frukost på morgonen (många gör det, du försöker få det att låta som att det inte förekommer) är visserligen ett mindre problem, men inte ett problem som man löser på detta sätt. Om familjen inte äter ihop eller inte har tid så kan man ta med sig en macka och äta på första rasten. Varför ska vi göra skolan ansvarig för att tillhandahålla frukost istället för att sprida information och kunskap och skapa goda förutsättningar för familjerna att ordna detta?

Anna:

Du har helt rätt i att man väljer gymnasiet vid 15 års ålder. Vet inte varför jag skrev 17 år.

Det är uppenbart att elever motionerar för lite. Skolan är ett bra forum för att komma till rätta med problemet där. Det vore tråkigt att bara att acceptera utvecklingen som den är idag.

Dra ner på vilket ämne som helst. Att lära ut hur samhället styrs är är viktigt på lång sikt. Folk behöver veta hur samhället styrs för att kunna vara med och påverka det.

Gustav, jag har jobbat på högstadiet och jag vet att de allra flesta 15-åringar har en ungefärlig koll på om de vill studera eller inte och ungefär vilka ämnen som de tycker är roliga. Jag ser inget som helst problem med att låta 15-åringar fatta beslut om vad de vill studera. Att tvinga samtliga att läsa in en högskolebehörighet som många vet om att de inte behöver är idiotiskt och jag är enormt glad över att detta togs bort. Det vi behöver är inte fler skoltrötta 16-åringar som tvingas sitta av ämnen som de inte är intresserade av och som de inte klarar av att prestera i.

”Dra ner på vilket ämne som helst” skriver du. Det tycker jag är oerhört nonchalant. Det är få ämnen i skolan som finns där bara för att. Det finns många saker som är viktiga att lära sig. Jag ser inte varför det ska behövas mer än 50 timmar för att lära eleverna grundläggande samhällskunskap. 50 timmar är lång tid om man använder den rätt. Folk behöver veta hur samhället styrs – och det räcker med 50 timmar i skolan tillägnat detta. Om eleverna lämnar samhällskunskapen med otillräcklig kunskap så är det inte mer tid som behövs utan högre kvalitet på innehållet i lektionerna.

Det är uppenbart att vissa ungdomar motionerar för lite, men jag anser inte att det är skolans ansvar att rätta till detta. Långt därifrån. Skolan varken kan eller bör ta ansvar för ungdomarnas övergripande hälsa. Det är föräldrarnas jobb. Skolan kan, via skolhälsan, gå in och råda och stötta i specifika fall, men lite ansvar måste man ta som förälder också.

Anna: Efter att man tog bort högskolebehörigheten från praktiska gymnasieprogram hade det blivit färre sökande till dessa utbildningar. Se http://www.sydsvenskan.se/Pages/ArticlePage.aspx?id=568123&epslanguage=sv

Detta resulterar i ett färra väljer att läsa praktiskt, vilket är dåligt. Vi behöver fortfarande snickare och bilmekaniker. Om vi ger praktiska gymnasieprogram högskolekompetens kommer att fler läsa dessa program, vilket ger i slutändan mer valfrihet till eleven.

Det som behovs ar inte mer av samma. Losningen ar inte alltid mer timmar av olika saker. Har inte hort manga elever klaga pa att de har for lite sam. Och enligt detta resonemang borde vi lagga till mer timmar matte ocksa eftersom svenskar har blivit samre inom detta?

Behovs mer nytankande och andra alternativ for att forbattra skolan. En av de saker du forsoker losa med mer sam och motion kan losas av ett amne som heter CAS och anvands bland annat pa IB gymnasier http://en.wikipedia.org/wiki/Creativity,_action,_service

Jag är (faktiskt) enig om att det krävs en baseline för vad som är möjligt att välja, därför att skolan måste vara en utjämnare. Det helt fria valet missgynnar dem som behöver kunskaperna bäst. Libertarianismens krav på rationellt handlande är ungefär lika förenlig med människonaturen som kommunismens tro på människans inneboende godhet.

Jag är också för frukost i skolan, därför att det finns forskning och tester som visar att det gör stor skillnad för skoldagen. *Åtminstone* borde det serveras frukost måndag morgon, för låt oss vara ärliga och konstatera att det inte är alla barn som har möjlighet att äta sig mätta under helgen.

Däremot är jag tveksam till att uppgradera samhällskunskapen. Alla vurmar vi för något, och jag tycker att sannolikhetslära och statistik måste prioriteras först.

Se till exempel ”Nudge”, om hur ett frihetligt samhälle med mild hand kan hjälpa irrationella människor att göra något mera rationella val

http://en.wikipedia.org/wiki/Nudge_%28book%29

Det är föräldrarnas ansvar att se till att barnen får mat i sig och att uppfostra dem. Jag är därför alltid negativ till åtgärder som innebär att staten säger sig vara bättre än föräldrarna och vill ta över ansvaret från föräldrarna.

Frukost är ofta en av de få tillfällen på dagen då alla i en familj är vakna och hemma samtidigt så jag ser därför att familjer bör äta dem tillsammans. Sedan finns det säkert familjer där så inte sker men det vore fel att bryta upp detta i fameiljer där så sker idag.

Vill man anordna något så skulle det gå att anordna via fritidsgårdar dit de som inte kan få frukost hemma kan gå.

När praktiska linjerna gav allmän behörighet till högskolan så var det många som hoppade av dem, för de klarade inte av de teoretiska biten i undervisningen. Vi har idag komvux som gör att människor kan läsa vidare senare i livet om de känner att de vill göra det.

15 år må kanske vara tidigt och välja väg men kan kan välja rätt fritt efter att ha gått igenom gymnasiet och det går att läsa in på komvux och/eller göra högstkoleprovet för att komma in på den utbildning man vill in på. Så det val man gör inför gymnasiet är inte slutgiltigt det går att ändra sig om man vill läsa annat på högskolenivå.

Det är alltid en konkurrens mellan de olika läroämnena och jag vill inte se att politiker är med och säger åt experterna exakt hur mycket av varje ämne som eleverna måste studera.

Så nej till alla tre förslagen.

Jag tycker att det är ett bra förslag. Alla har inte samma chans i tvåtredjedelssamhället. Om familjen inte fungerar så behöver barnen frukost i skolan. Om alla får fukost så känner barnet sig inte utpekad.

Det är ett klassamhälle där vissa har välutbildade föräldrar som kan hjälpa med läxor och andra kanske inte ens har en dator för att föräldrarna missbrukar.

Detta skulle bli ett stöd till föräldrar som inte har ett fungerande liv, och ett stöd till barnen.

Jag ska tillägga en sak här. Om man kan hindra ett enda barn från att hamna i kriminalitet och missbruk så har man tjänat miljontals kronor. En människa som hamnar fel i livet kostar både i lidande och stora pengar.
Oftast är det små kostnader i stöd som behövs, där detta är en del, för att få barnen att hamna rätt i livet. kanske är frukosten den som kan få vissa att överhuvudtaget gå till skolan? Det finns ekonomi i detta men förebyggande åtgärder är inte lätt att visa, ”vi gav stöd så därför blev han inte brottsling och missbrukare”, hur bevisar man det?

mer stöd åt barnen, det tjänar vi alla på (faktiskt både ekonomiskt och moraliskt)

samhällskunskap är viktigt, och även andra ämnen.kanske kan man ha mer individuella studieplaner osv med ny teknik för att alla ska kunna lära sig i sin egen takt.

Anders S: Föräldrarna får fortfarande uppfostra sina barn, men när föräldrar inte tar ansvar vem ska då göra det? Ska vi rulla tillbaka gratis skollunch? Låta föräldrarna ta ansvar och packa matlådor till barnen? Den politiken har testats, den skapar större skillnader mellan eleverna. Givetvis kommer många föräldrar att lösa problemet, men så har vi de fall när föräldrarna inte gör det.

Vi ser även resultaten av den påtvingade valfriheten. I större utsträckning läser barn till akademiker teoretiska utbildningar på bättre skolor. Elever som har föräldrar som är mer praktiskt utbildade läser praktiska utbildningar. Det borde vara elevens intresse och talang som styr vad hon ska läsa, inte hennes sociala arv.

Socialen har ansvaret för barn som far illa där föräldrarna inte ger dem mat.

En mycket stor majoritet av alla barn får frukost hemma av sina föräldrar och många som inte äter frukost gör det för det är ett aktivt val av vanligtvis tonåringar. Dessa kommer inte äta mat även om skolan erbjuder det.

Jag kan tänka mig att det finns föräldrar som verkligen skulle uppskatta att frukost serveras på skolan, jag tänker framförallt på personer som jobbar inom industri som ofta börjar jobba 7 på morgonen. Givetvis finns det säkert också många familjer där föräldern/rarna har tid och önskar att spendera frukost tiden tillsammans med sina barn.

Jag tror att ett första steg är att varje eget område, t.ex. en kommun eller ort genomför en, så långt det går, automatiserad undersökning kring vad föräldrar faktiskt önskar sig och att lösningar utvecklas i resp. område som passar invånarna bäst just där.

”Utöka mängden idrottstimmar i veckan, gärna någon form av fysiska aktivitet per dag. Hjärnan arbetar bättre när den syresätts oftare.”

Det här är bra.Det finns forskning som visar det här.
Övrigt är väl lite mera Nja.

Vissa av dessa delar ser jag som att det ligger på kommunal nivå och inte nödvändigtvis på riksdags nivå och det är om gratis skolfrukost. Har för mig att kostnaden ligger på kommunerna och du har inte visat någon klar uppgift var dessa pengar ska plockas ifrån. Samhällskunskapen är viktig och bör vara up to date men är det egentligen vår uppgift att säga vad den bör innehålla?, vad vi tycker är viktigt och oviktig. Att kunna räkna ut räntan är viktigt oavsett om det är för ett bostadslån eller ett sms lån.