Behandla religioner och livsåskådningar lika

En stat kan bara vara helt demokratisk om den är sekulär, det vill säga att den inte tar ställning för eller mot någon särskild religion eller livsåskådning, och skiljer myndighetsutövning från religiösa riter. I Sverige har staten länge haft starka band till Svenska kyrkan (och kristendomen i allmänhet), som inte är helt upplösta. Eftersom Piratpartiet har fokus på demokrati och medborgerliga rättigheter, bör partiet gå i bräschen för sekulära reformer. Här är några realistiska förslag.

  • Ersätt stöd till trossamfund med stöd till ideella organisationer: Idag finns Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Detta system befäster de religiösa samfundens särställning, gentemot andra organisationer i samhället. Stödet bör avskaffas, och trossamfunden uppmanas att söka allmänt stöd för studiecirklar, ungdomsverksamhet, kultur och socialt arbete. Ett rimligt krav på en organisation som lyfter bidrag från staten, är att medlen förvaltas demokratiskt. Samfunden kan införa dubbla hierarkier; en politisk, och en andlig, ungefär som Svenska Kyrkan idag. På så sätt kan de styras demokratiskt, utan att man inkräktar på de religiösa sederna.
  • Frånta trossamfunden deras vigselrätt: Idag kan trossamfund, genom Kammarkollegiet, få tillstånd att förrätta vigsel. Det är olämpligt, eftersom vigsel är en form av myndighetsutövning. I stället bör kommunerna tillhandahålla vigselförrättare, som beslutar om vigsel skilt från religiösa ceremonier.
  • Ersätt vissa kyrkliga helgdagar med förlängd semester: De allmänna helgdagarna i Sverige är fastställda i lagen. De flesta är protestantiska. Vissa av dem, bland andra trettondagen, långfredagen och Kristi Himmelsfärds dag, inklusive helgaftnarna, har ingen större kulturell betydelse utöver den rent kyrkliga. Om man tar bort dem, och kompenserar genom att förlänga den lagstadgade semestern, så blir det enklare att lägga arbetsscheman efter arbetsplatsens behov. Den som inte firar kristna högtider, får större möjlighet att vara ledig på andra datum. Och det finns fortfarande 52 veckohelger kvar, för den som vill gå i kyrkan, eller vara ledig tillsammans med hela familjen.
  • Inför ett allmänt system för absolut tystnadsplikt: Som nämnts i ett tidigare breddningsförslag, har försvarsadvokater, och präster i Svenska Kyrkan, absolut tystnadsplikt, som inte kan hävas av domstol. Denna tystnadsplikt bör kunna utökas till religiösa funktionärer, psykologer och läkare. En metod är att den som genomgått en statligt godkänd kurs i samtalsterapi, och visar sig lämplig därtill, får absolut tystnadsplikt för enskilda samtal.
  • Mobilisera andra institutioner än Svenska kyrkan vid krishantering: Vid stora olyckor och andra samhällskriser, har Svenska kyrkan spelat en viktig roll, särskilt för samtalsterapi. Myndigheterna bör planera mobilisering även av andra trossamfund, och möjligen privata psykologer eller andra terapeuter, och stå för rimlig ekonomisk ersättning för nedlagd arbetstid.

Det finns många andra knäckfrågor i religionspolitik; bland annat omskärelse, religiösa friskolor, huvudbonader, skolavslutningar i kyrkan, och så vidare. Men de brukar väcka tillräckligt med åsikter för att fylla en annan diskussion.

Tore Kullgren

Kommentarer

medundersåte skrev

Vad menas med sekulär och ”helt demokratiskt” i detta fall? Sekulära stater tenderar att vara diktaturer eller demokratier med inskränkningar av religionsfriheten som Frankrike. Jag kan inte se att detta skulle vara något positivt.

De religiösa samfunden har en särställning därför att religion inte är samma sak som livsåskådning. Religion är ett mycket bredare begrepp närmast att likna med kulturbegreppet.

Att ha ett särskilt stöd för religioner är alltså inte så konstigt, dessutom försvårar det för staten att komma med påtryckningar för att få samfunden att stödja den politik man för tillfället driver, vilken vi vet kan vara långtifrån önskvärd utifrån Piratpartiets värderingar.

Om samfunden inte är demokratiska och människor ser detta som viktigare än religionen ifråga så kommer de att lämna samfunden, det behövs ingen statlig detaljstyrning för detta. Låt människor själva få bestämma.

cnab skrev

Tack för en alldeles utmärkt breddningsartikel för PP, Tore! Stöder dina funderingar fullt ut. Och till dig, ”Medundersåte”: Stater ska lämna till var och en av medborgarna att tro på de sagor och övernaturligheter de vill.

Nicholas Miles skrev

Jag vill minnas att vi röstade igenom den första punkten på förra medlemsmötet. I övrigt är jag positiv till inlägget. I ett så pass sekulariserat land som Sverige är förslagen fullt realistiska, och jag tycker att de går ganska bra ihop med vår värdegrund.

Deep Blue skrev

En sekulär stat är självklart i ett modernt samhälle. Det kan knappast vara annat än pinsamt att blanda in mytologiska figurer i hur samhället ska styras. Det frammanar associationer till mer primitiva samhällen ännu inte räddade av upplysningen, förnuft och vetenskap. Därför vill jag lägga till förslaget att monarkin sekulariseras också, och kanske avskaffas. Om det inte går att avskaffa skulle jag vilja föreslå en viss demokratisering av monarkin.

Påtvingad, ej medicinskt motiverad kroppsmodifiering ska ej tillåtas. Det ska vara ett eget val när man blir äldre. Att religiösa kräver rätten att utföra sådant enbart pga deras egna högst personliga tro förändrar ingenting. Religiös frihet har alltid haft inskränkningar och detta är ett fall där den friheten tar slut alldeles innan oskyldiga individer tar skada.

Anders S Lindbäck skrev

Det finns faktafel i denna breddningsblogg.

”Inför ett allmänt system för absolut tystnadsplikt: Som nämnts i ett tidigare breddningsförslag, har försvarsadvokater, och präster i Svenska Kyrkan, absolut tystnadsplikt, som inte kan hävas av domstol. Denna tystnadsplikt bör kunna utökas till religiösa funktionärer, psykologer och läkare.”

Detta stämmer inte. ALLA präster har tystnadsplikt – givet att det ingår i deras religion och de har formell utbildning till präst – inte bara de från svenska kyrkan.

När det gäller psykologer och läkare så har de sekretess enligt patientdatalagen. Ser inte varför absolut tystnadsplikt skall införas för dem.

Thomas Gunnarson skrev

Punkt 1.
De flesta samfund har idag ”hjälp” från staten med inkassering av skatt.
För den som är medlem i svenska kyrkan så är det bara att kolla vad man kräver lokalt i kyrkoskatt. Annars så finns inga avgifter och stöd…
Är man inte med i något samfund så är problemet löst.
Denna fråga är redan delegerad till individen och därmed ur bilden, eller?
Punkt 2.
Många samfund har inget samröre med staten i denna fråga och samhället har väl inte heller något intresse av bröllopsriten. Det är ju mestadels bara en ekonomisk fråga och det är ju löst sedan länge…
Punkt 3.
Utmärkt idé, men varför ersätta dessa dagar?
Det räcker väl med ledig lördag och söndag, ty lördagen är ju en fackligt framförhandlad ledighet. Söndagen är ju en religiös ledighet!
Gustav Wasa plockade ju bort många ledighetsdagar….
helgondagar och annat…
Förövrigt har andra kommenterat dem.

ulf gustafsson skrev

Om det finns mindre lagstadgade helgdagar så kommer nog arbetsgivarna att tvinga oss att jobba mer. Det är bara de med stark ställning på arbetsmarknaden som kan förhandla om sin ledighet, många måste lyda eller bli av med jobbet. så då måste man jobba på julafton utan övertidsersättning … det tror jag är resultatet. religion eller inte så gillar nog många att vara lediga på jul och påsk. jag tror inte att detta är ett populärt förslag som kommer ge pp många röster, tvärtom. De flesta väljare vill nog ha ledigt på julafton.

Tore K skrev

För det första är inte julafton någon lagstadgad allmän helgdag idag. Däremot är julafton helgdag enligt många kollektivavtal, något som visar att det går att skapa helgdagar på facklig väg.

För det andra står tydligt i förslaget att den lagstadgade semestern skall förlängas, för att kompensera för att helgdagarna tas bort.

Alltså faller hela din argumentation.

Thomas Gunnarson skrev

Tore:
Poängen med religiösa högtider är just det som ulf gustafsson noterar.
Att en dylik ledighet faktiskt accepteras av de flesta.
Man kan ju annars möblera om i arbetstiderna ganska rejält, så att folk jobbar jämt…
Hmm.. det gör vi ju redan. Problemet är löst. Lördag-söndagsledigt gäller bara byråkrater. Lagstadgad ledighet gäller bara den som har råd att vara ledig. Jag hörde häromdagen att danska löntagare har accepterat en lönesänkning jäms över hela arbetsmarknaden på 1%. Låter inte så mycket, men visar ju att regler gäller bara om ekonomin funkar…

Robert skrev

jag tror jag blir tokig på er invandringskritisk har ingenting med det att göra när ska ni och dom 7 riksdagspartierna lära er mer

Don Kongo skrev

Lägg till begavningsskatten också.

För det första finns det ingen anledning längre att den ska vara en specifik post på skattebeskedet, baka in det i vår övriga skatt bara. Dessutom bör det göras en undersökning på hur mycket pengar det faktiskt är, jag gjorde en sån uträkning som jag tyvärr tappat bort, men det blev jävligt mycket pengar för en person av medellivslängd med medelinkomst och jag undrar (öppet och ärligt) om det verkligen kostar så mycket.

Låt kyrkorna fortsätta begrava folk och ta hand om kyrkogårdar, de är bra på det, det har jag inget emot. Men jag vill även ha möjligheten att bli begravd helt sekulärt på en begravningsplats som inte är under kyrklig kontroll. Där man blir begravd får den som tar hand om det, kyrka eller inte, en slant som är lagom för att upplåta en bit mark under X år samt klippa och vattna gräset osv. Vare sig mer eller mindre.

Vi måste ha kvar systemet där alla som dör blir nedgrävda/brända/frystorkade av självklara skäl, men det finns ingen anledning att det ska vara en egen post, inte heller att det ska vara kyrkan och jag vill dessutom veta att de inte skummar av en massa pengar on top för kostnader de inte har. Om kostnaden är helt rimlig har jag såklart inga problem med det.

Henrik Brändén skrev

(1) Om folk här i partiet hade samma hang ups på kultur eller idrott eller folkbildning som de har på religion skulle de upptäcka att vi i dagens Sverige har ett myller av särbehandlingar av olika kategorier av ideella organisationer som får olika typer av riktade statliga och kommunala bidrag till olika typer av verksamheter. Därför är det orimligt att säga att religiösa organisationer har en särställning. Är det någon typ av ideella organisationer som idag har en särställning med särskilt ymniga pengakranar från det offentliga är det idrottsrörelsen! Det sista kravet om bidrag till religiösa organisationer, att de ska vara demokratiska och ha en rimlig värdegrund om de vill ha bidrag är bra. Resten om bidragen (som vi iofs redan har medlemsmötesbeslut på) är dumt.

(2) Förslaget om att frånta vigselrätt är ett typiskt fundamentalistiskt förslag, där man ta en iofs rimlig princip, driver den till sin spets, struntar i om det funkar som det redan är och struntar i hur de flesta andra vill ha det. Inte en politik vi vinner väljare på utanför de aktivt religionsfientligas lilla skara.

(3) De tre sista förslagen tycker jag däremot är utmärkta. Inte minst att man avskaffar obligatoriska helgdagar på de unikt kristna högtiderna, och istället gör det enklare för människor att få ledigt på just de helger som är viktiga i deras religion eller kultur. Sedan tycker jag man ska lägga till att minareter och buddisttempel mm ska ha samma rätt som kyrkklockor att föra oljud!

Nicholas Miles skrev

Henrik, det är ganska många som har hang ups på ett flertal typer av statsbidrag. På UPs förra kongress klubbade vi till exempel ett förslag som säger att idrottsföreningar skall tvingas söka bidrag på samma villkor som andra föreningar. Jag tycker faktiskt inte det är rättvisst att påstå att samfund är extra ansatta i bidragsfrågan, för det är de inte.

Kloker skrev

Jag är positiv till detta blogginlägg och stödjer. Jag har några kommentarer på punkt 4 och 5:

4. Religion bör inte vara en faktor i huruvida man har tystnadsplikt eller inte enligt lagen. De religiösa funktionärerna får givetvis själva lova att inte föra vidare det de hör, men jag tycker inte att de bör omfattas av absolut tystnadsplikt som inte kan hävas av domstol.
5. Jag ser inte varför trossamfunden bör mobiliseras alls vid kriser. De lär dyka upp själva ändå. Jag ser däremot inga problem med att hjälpa någon kontakta en präst eller imam när de uttryckligen ber om en.

Dessutom:
*Omskärelse av pojkar ska vara lika förbjudet som omskärelse av flickor.
*Svenska kyrkans särställning där staten är behjälplig vid insamling av pengar med hjälp av kyrkoskatt ska avskaffas. De bör istället ta in sina avgifter själva via tex medlemsavgifter. Det är en principfråga att inget samfund ska ha en särställning.
*Skolavslutningar i kyrkan är inte okej. De som själva vill får delta i kyrkans ceremonier på fritiden men det ska inte ske på skoltid.
*Begravningsavgiften bör kanske inte ensamt vara specificerad i deklarationen. Kanske fler poster borde specificeras där så att medborgarna kan se vad de får för vad de betalar. Vad kostar sjukvården? Vad kostar skolan? En ökad transparens.

@Henrik Brändén:
1. Om det är som du skriver, att det finns ”ett myller av särbehandlingar”, då är det väl snarare det som är ett problem än att det läggs förslag på att avskaffa särbehandlingarna?
2. Piratpartiet bör inte utforma sin politik för att ”vinna väljare”. Det finns det redan andra andra partier som gör. Vår politik bör utformas efter vad vi anser är rätt och rikigt. Om våra förslag är bra kommer väljarna att rösta på oss.
3. Ja, minareter och buddisttempel borde ha samma rätt som kyrkklockor att föra oljud. För mig innebär det att de inte borde ha någon rätt alls att föra oljud. Jag slipper gärna även glassbilens störiga melodi.

Tommy skrev

Hej Tore!
Jag gillar ditt breddningsbloggsinlägg. Angående punkt 1 så vet jag inte om du sett det, men förra medlemsmötet lade jag motion B17 ”Statligt stöd till trossamfund och välgörenhet”: https://forum.piratpartiet.se/showthread.php?t=36540

Läs gärna den. Det vi tog beslut om var att SST ska läggas ner, att lag om stöd till trossamfund (SFS 1999:932) avskaffas, att organisationer som bedriver välgörenhet kan ansöka om statligt stöd för att använda till välgörenhetsarbete, under förutsättning att det redovisas vad pengarna används till och att välgörenhetsorganisationen bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och att ideella organisationer för att ha rätt till offentligt stöd ska ansluta sig till grundläggande principer om respekt för mänskliga rättigheter och olika människors livsval. Det är alltså piratpartiets åsikter idag.

I motion B03 ”Kungahusets religiösa tillhörighet”: https://forum.piratpartiet.se/showthread.php?t=36463 röstade vi även igenom att religionsfriheten ska gälla även för dom människorna som tillhör kungafamiljen, så vi har glädjande nog redan börjat utvecklingen i en riktning som jag tror du gillar.

Angående punkt 2 borde den beröra 4 kap. Vigsel i Äktenskapsbalk (1987:230): http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/ktenskapsbalk-1987230_sfs-1987-230/

3 § Behörig att vara vigselförrättare är
1. sådan präst eller annan befattningshavare i ett trossamfund som har förordnande enligt lagen (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund, eller
2. den som länsstyrelsen har förordnat. Den som är behörig enligt första stycket 1 är inte skyldig att förrätta vigsel. Lag (2009:253).

Jag ser inget skäl till trossamfund ska särbehandlas i lagen. Samma lagar skall bör gälla för vigsel anrättad av trossamfund och sekulära vigselceremonier av tex humanisterna. Det man ska angripa här borde alltså vara denna lag: ”Lag (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund”: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1993305-om-ratt-att-for_sfs-1993-305/

Mitt förslag är att ”Lag (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund” avskaffas och ersätts med en lag som gäller för alla vigslar, oavsett om det är en vigsel som utförs av utförs sekulärt, eller av ett trossamfund. Detta skulle inte få någon praktiskt betydelse för gemene man, utan blir bara ett principiellt ställningstagande att religion och trossamfund inte får en särställning i lagboken.

Punkt 3 gillar jag inte. Det skulle vara ett principiellt ställningstagande som får en negativ effekt. Dom allra flesta struntar nog faktiskt i varför man får ledigt utan glädjs bara åt att man faktiskt får ledigt. Semester påverkar bara dom har en sådan anställning där dom kan söka semester, men effekten av helgdagar är en välkommen ledighet för övriga arbetade, studerande och övriga i samhället. Som jag förstår det regleras helgdagar via ”Lag (1989:253) om allmänna helgdagar”: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1989253-om-allmanna-hel_sfs-1989-253/

Som ni ser i lagtexten så är det enbart en listning av namn på helgdagarna. Det står ingenting om vad man ska ägna sig åt på de lediga dagarna eller ger något religiöst erkännande. Det är inte värt att mista den positiva effekten av helgdagar bara för att dagarna har ett namn som kan vara störande. Att ändra namnen på helgdagarna är inte heller en bra lösning. Det skulle både vara fånigt och förvirrande för allmänheten om man ändrar namnen på helgdagarna. Jag ser helst att man lämnar helgdagarna som de är.

Jag är totalt emot Henriks förslag ovan som skulle ge religiösa inslag extra rättigheter för ledighet enligt lag! Det är det direkt motsatta till intentionen med breddningsförslaget och vore en KRAFTIG försämring av läget!

Punkt 5 ser jag som en naturlig utökning och utveckling av det ställningstagandet vi tog förra medlemsmötet om att organisationer som bedriver välgörenhet ska få ansöka om statligt stöd för att använda till välgörenhetsarbete. Bra förslag!

@Don Kongo
Begravningsskatt är antaligen viktig eftersom vi måste ta hand om de döda på något sätt och jag tror att alla i samhället gynnas av att vi inte har förfallna kyrkogårdar och att kvalitén på begravningsplatser inte är beroende av hur bra det går för något företag som äger begravningsplatsen. Men jag håller med om att andra slags begravningsplatser borde kunna förekomma. Det vi bör titta på här är Begravningslag (1990:1144): http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Begravningslag-19901144_sfs-1990-1144/

Denna lag är totalt enorm som du ser. Det man borde förändra är delarna om huvudman som står i början. Svenska Kyrkan står som huvudman idag. Själva begravningsavgiften tas upp i kapitel 9.

@Kloker
Jag håller med dig i allt du säger förutom skolavslutningar i kyrkor. Gamla kyrkor är ofta vackra och kan vara en fin samlingspunkt oavsett vad man tycker om religionen. Jag är ateist men ser kyrkor som kulturbyggnader som borde kunna utnyttjas för vettiga saker om tillfälle ges. Utförs inga religiösa cermonier i samband med vistelsen och de religiösa lånar ut byggnaden utan några krav ser jag inga bekymmer med att byggnaden används. Det är dock viktigt att det inte används för att förmedla religiösa budskap. Varken bibeln eller tal av en präst skall förekomma.

En sak jag gärna vill att PP ska ta ställning för som hör till dessa frågor vore att föräldrar eller andra inte juridiskt skall kunna registrera tillhörighet för trossamfund på sina barn via dop mm. Religionsfrihet innebär ju att man SJÄLV ska få välja sin religiösa tillhörighet. Visst kan föräldrarna ta med sina barn på religiösa cermonier och högtider, men den juridiska anslutningen till ett trossamfund bör alltid ligga på den egna individen.

Detta regleras via ”Lag (1998:1593) om trossamfund”: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-19981593-om-trossamfund_sfs-1998-1593/

På punkt 4 står det:
”4 § Barn som har fyllt 12 år kan inte inträda i eller utträda ur ett trossamfund utan eget samtycke.”, vilket ju betyder att barn som INTE fyllt 12 år kan inträda i eller utträda ur ett trossamfund UTAN eget samtycke. Detta bör ändras. Jag anser att inträde och utträde ur trossamfund alltid ska behöva eget samtycke. Detsamma bör gälla för medlemskap till föreningar som politiska partier också. Eget samtycke bör vara ett krav för medlemskap.

Tommy skrev

Jag vill lägga till att jag tycker att psalmer och dylikt skall få sjungas på skolavslutningar oavsett vad man tycker om religion.

Anledningen till detta är att jag anser att det aldrig bör kunna höra till PPs politik att någon musik förbjuds att framföras, vilket religiöst eller politiskt budskap musiken än har.

Henrik Brändén skrev

Tommy om vigselrätt: Dina tankar om detta verkar mycket vettiga: utvidga för andra typer av organisationer utan att beskära de religiösa organisationernas möjligheter! Bra exempel på hur man kan göra landet mer sekulärt utan att angripa religionerna och de religiösas traditioner!

Tommy om helgdagar: Här håller jag däremot inte alls med: En situation där man har ledigt just på de dagar protestantiska och katolska kristna anser vara helgdagar som måste firas, men inte på dagar ortodoxa kristna, muslimer m fl anser måste firas är en särbehandling av en viss grupp livsåskådningar på andras bekostnad. Genom att omvandla dem till semesterdagar man själv och arbetsgivaren får komma överens om när de ska tas ut (möjligen kombinerad med en rätt för den anställde att välja ut ett par dagar då arbetsgivaren inte kan neka ledighet) ges alla religiösa och ickereligiösa och okonventionellt religiösa samma möjlighet att utifrån sina egna övertygelser och känslor styra över saken.

Henrik Brändén skrev

Kloker: Om man tycker att det är ett problem att det finns ett myller av olika bidragsformer anpassade efter olika organisationstypers förutsättningar, och tror att det blir bättre om alla ideella organisationer pressas in i en enda bidragsform får ni som vill ha den typen av förändringar gärna föreslå sådana.

Att bara avskaffa bidragssystemet för en enda slags organisationer, med hänvisning till att de kan söka bidrag som alla andra, när det inte finns några sådana bidrag för alla andra, utan bara en massa bidragstyper specialdesignade för andra typer av organisationer, det är att diskriminera just den typ av organisation man vill lägga ner bidragen för, inte att skapa jämlikhet mellan de olika typerna av organisationer. Därför är detta förslag direkt religionsfientligt.

Det har jag påpekat många gånger i debatten, både när förslaget diskuterades före vårmötet, under vårmötet, och nu här. Ändå fortsätter det att komma, och röstas genom, krav på att lägga ner bidragen just till trossamfund. Och ingen föreslår en total översyn av alla bidragssystem. Detta ger mig en uppgiven aning om att engagemanget bakom det förslaget snarare drivs av religionsförakt än av en uppriktig strävan att skapa likabehandling mellan olika typer av ideella organisationer.

Tommy skrev

Henrik: Men hur ska exempelvis studerande ta del av semesterförhandlingen du pratar om? Studerande har ju inte semester. Effekten för dom blir ju endast mindre ledighet när helgdagar tas bort och det anser jag vore en negativ effekt.

Den betalda ledigheten vi kallar för semester är en fördel som är förunnat dom i vårt samhälle som har en tillsvidareanställning. Jag anser att fördelen med helgdagar, som gäller alla, inte ska ändras till att enbart vara en fördel för dom i samhället med tillsvidareanställning. Det är redan alldeles för mycket rättigheter och fördelar som enbart gäller tillsvidareanställda.

Jag kan också en än gång intyga att engagemanget bakom förslaget om avskaffandet av lagen om stöd till trossamfund INTE är, och aldrig har varit, religionsförakt.

Jag tycker att det är upprörande att du hävdar att syftet är religionsförakt när både jag som författade motionen, och övriga som röstat bifall till den dementerat detta vid ett flertal tillfällen. Kan du vara vänlig att sluta påstå den felaktigheten?

Henrik Brändén skrev

Tommy: Det du skriver om semestrar är vettigt – där måste jag tänka en vända till.

Kring religionsförakt och kampanjen mot stöd till trossamfund: Om du tittar på totaliteten av de förslag till motioner du lade under de förberedande diskussionerna inför vårmötet, och sedan begrundar de ordval som användes av många av dem som stödde motionsförslagen på forumet, så får du faktiskt tåla att vi är några som inte kan se någon annan förklaring än att det i delar av partiet finns ett förakt mot religioner.

Däremot ber jag om ursäkt för den formulering ovan där den åsikten fästs vid dig. Den var orättvis.

Men om drivkraften är den du skriver förstår jag inte varför det inte kom en motion som krävde ett enhetligt system för bidrag till alla typer av organisationer, inklusive trossamfund. Utan bara ett förslag om att ta bort enbart och just de bidrag som ges till trossamfund.

Tommy skrev

Jag har varken kunskap, erfarenhet, intresse, engagemang eller tålamod att jämföra hur bidragssystem fungerar i exempelvis idrottsföreningar. Man kan inte vara intresserad av allt.

Däremot tycker jag att det är självklart att organisationer som tror på gud inte ska särbehandlas just för att dom tror på gud, och jag tycker inte heller Svenska kyrkan ska särbehandlas gentemot andra trossamfund. Varför ska en gudstro ge bidrag? Avsaknad av gudstro gör inte det.

Att jag för närvarande saknar engagemang för att sätta mig in i eventuella orättvisor för bidrag till idrottsföreningar betyder INTE att syftet med min motion var religionsförakt på något sätt. Folk får tro på gud precis hur mycket dom vill.

Jag har fortfarande ett intresse för sådana här frågor som Tore och andra tar upp i detta breddningsbloggsinlägget, så jag kommer fortsätta lägga motioner inom detta området om jag hittar saker jag stör mig på. Det intresserar mig, och som du kan se intresserar det även andra.

Om bidrag till idrottsföreningar och andra ideella föreningar intresserar dig särskilt mycket så får du väl engagera dig i det då. Ingen hindrar dig. Du kanske lyckas övertyga mig och andra om att det behövs förändringar där, och att just dina förslag på förändringar vore bra. Jag upprepar, alla kan inte vara intresserad av allt.

Kloker skrev

@Henrik Brändén: Ja. Och om du tycker att det är ett problem att ingen föreslår en total översyn av alla bidragssystem så går det ju lika bra för dig att föreslå det om du vill ha den typen av förändringar eller för att du tycker att det är ”religionsfientligt” att ordentligt separera stat från trossamfund. Alla får väl lägga förslag? Du också.

Henrik Brändén skrev

Tommy: I en situation där en massa olika typer av ideella organisationer har varsitt bidragssystem, är det inte rimligt att tala om att religiösa organisationer särbehandlas eftersom de också har ett sådant system. Det blir särbehandling av religiösa organisationer om man tar bort just den typ av bidrag de religiösa organisationerna får, samtidigt som alla andra har kvar sina bidrag. Man behöver faktiskt inte känna till alla detaljer om alla de olika bidragssystem som finns idag för att föreslå något i stil med att bidragssystemen för alla olika typer av ideella organisationer ska ses över och ett enhetligt system utarbetas som behandlar alla typer av ideella organisationer lika. Själv tror jag det blir ett sämre system än det vi har idag. Men eftersom partiet redan slagit fast att just de speciella bidragen till trossamfunden ska bort, och jag märker av debatten att mina argument inte vinner speciellt mycket gehör, tänker jag ändå föreslå något sådant på höstmötet. Så att vi minskar risken för att de väljare som läser våra krav läser in religionsförakt i ställningstagandet.

Nicholas Miles skrev

Henrik, jag tycker du bortser från en viss pedagogisk dimension här. Eftersom det finns så pass många olika bidrag kan det vara svårt för många att skaffa sig en bild av vad alla innebär. Eftersom det teoretiskt sett kan finnas undantagsfall där annorlunda bidragsregler är berättigade är det svårt att lägga förslag om att alla statsbidrag skall ligga under samma regelverk, ävem om man tycker att det är en bra tumregel. Särlagstiftning för samfund är något folk känner till och är därför också något folk angriper.

Att skapa en lista över alla former av bidrag som borde slås ihop borde förstås vara partiets långsiktiga mål, men någonting måste stå överst på den listan och nu råkar det vara religiösa samfund och idrottsföreningar som hamnat där. Det innebär inte att listan inte i framtiden kommer att fyllas ut mer fler typer av specialregler.

Henrik Brändén skrev

Nocholas: Men jag förstår inte varför folk inte kan lyfta upp saken ett steg på abstraktionstrappan och föreslå att partiet ska anta den tumregeln som åsikt, istället för att säga att man inte har tid att hålla på med den typ av utredningsarbete vi kommer att få hjälp av tjänstemän med så fort vi kommer in i riksdagen. När vi mejslar ut sakpolitik borde vi försöka tala om med ett par meningar hur vi i princip ser på bidrag till ideella organisationer – inte göra en fullständig inventeriong av varje existerande bidrag och ta separat ställning till det!

Peter Johansson skrev

Jag tror att denna motion måste delas upp lite många väljare tycker om att präster i kyrkan har vigsel rätt. Vid kris hantering kallas andra religiösa företrädare in om det finns användning för en sådan annars så är det psykolog, präst, kurator i första hand om inte många av de utsatta är av en annan religion.

Lämna ett svar till Robert Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>