Reformera skolan

Svenska skolan som den ser ut idag är uppbyggt efter ett samhälle som inte längre finns. Vi spenderar värdefull tid och energi på att undervisa saker som i slutändan inte kommer att användas till annat än prov, medan vi varje år mister otaliga chanser att inspirera ungdomar till att göra en skillnad i världen, till att studera vidare på högskolan och bli nästa generations ledare. För att utveckla vårt land behöver vi först utveckla våra yngsta medborgare, och för det behövs en skolreform.

Den största delen av denna skolreform är ett stort skift i fokus på olika ämnen. Exempelvis ämnet historia får i dagsläget ett stort fokus i utbildningen, men fokuset ligger i stort på att memorera årtal, kungar och fakta som inte har så stor betydelse för mänsklighetens historia. Det går att minska på studietimmarna utan att minska på utbildningen, genom att nedprioritera elevers förmåga att memorera vem som var kung av Sverige 1624, och istället prioritera deras förmåga att förstå det stora hela, och kunna beskriva hur världen såg ut 1624 och hur detta påverkat 2000-talet. Liknande prioriteringsförändringar kan ses i ämnen som religion och samhällskunskap, där årtal och personnamn i nuläget prioriteras högre än allmän kunskap om vad som leder vart och varför.

I nuläget är vetenskapsundervisningen väldigt plötsligt när den börjar på allvar under högstadiet. Dessförinnan används ”naturkunskap” som en slags diffus term för grundläggande vetenskap, vilket ofta innebär att eleverna ska veta vilka djur och växter som finns. Jag tror på att börja undervisa barnen i vetenskap och vetenskapligt tänkande betydligt tidigare, och att redan under ettan och tvåan börja beskriva hur vi under mänsklighetens historia sakta förstått hur världen ser ut och varför. En sådan överblick skulle inte tvinga eleverna att förstå avancerade begrepp och matematiska formler, men skulle vara en god förberedelse på när detta studeras djupare under speciellt högstadiet och gymnasiet. Det ger också en tidig inblick i den vetenskapliga processen och rationellt tänkande, vilket hjälper dem inte bara i framtida vetenskapsutbildning utan även i andra ämnen och i vardagen. För detta anser jag även att det bör finnas en obligatorisk kurs i kritiskt tänkande under hela skoltiden, där elever får lära sig att utvärdera fakta. Piratpartiets medlemmar röstade för ett ökat fokus på kritiskt tänkande i skolan under vårmötet 2012, men röstade då ned att ha en specifik kurs i ämnet.

Det nuvarande skolsystemet utvecklades under en tid innan datorer och internet. Således betonas idag datorkunskap mycket lågt, och tas först upp under gymnasiet. Jag tror att det är viktigt för eleverna att tidigt få en inblick i hur datorer fungerar. Jag vill se att datorkunskap blir viktigare än slöjdämnen är idag, och att eleverna ska få förstå grunderna i hur datorn fungerar, både mekanisk och när det gäller mjukvara. Alla elever bör kunna grunderna i de tre största operativsystemen (MS Windows, Mac OS och Linux) och bör förstå grundläggande internetsäkerhet och programmering. Detta sträcker sig långt bortom dagens datorkunskap, som i princip går ut på att kunna skriva dokument i Windows Docs, någonting som de flesta elever ändå kan av erfarenhet. Datorkunskap skulle kunna få plats i schemat tack vare omprioriteringen i ämnen som historia, religion och samhällskunskap, samt en minskning av trä- och syslöjd.

Dessa förslag säger egentligen ingenting om skolans överhängande struktur. Det har uppkommit förslag av bland andra Nicholas Miles på att totalrevolutionera grunden, och ta bort årskurssystemet. Det skulle då finnas en serie obligatoriska kurser som elever ska studera, men de kan göra detta i sin egen tid och sedan gå vidare till att välja mellan olika ytterligare kurser. Elever som är duktiga på matematik eller svenska skulle således hastigt bli klara med de grundläggande matte- eller svenskakurserna, och gå vidare till avancerade fortsättningskurser, eller helt andra kurser de är intresserade av.

Anton Nordenfur
Civilingenjörsstudent

Anton finns även på sin blogg, Facebook, Google+ och går naturligtvis att nå via mejl.

Kommentarer

Mikael (lärare i historia och samhällskunskap) skrev

Förslagen ovan skulle inte förbättra den utbildning vi har. Det verkar inte som skribenten har någon koll på svenska skolan eller forskning utan baserar detta på sina egen skolgång (som i mina ögon inte verkar representativ för alla skolor). För det första vet jag inte vilken skolgång du har haft men att historia skulle prioritera årtal före historiska processer säger mer om din lärare än om lärarkåren i stort. Vi har gått ifrån den behavouristiska skolan för länge sedan. För att förbättra den svenska skolan behövs formativ undervisning, med fokus på komplexa kunskaper (inte sakkunskap eller kom-ihåg-kunskap). Att plocka fram årtal är inga problem i dagens samhälle. Kunskaper som fokuserar på att hantera den, analysera, finna samband, värdera den, sätta den i sammanhang och kontext behövs sättas i fokus. Och framför allt måste politiker som Jan Björklund och amatärtyckare om svenska skolan, utan vare sig pedagogisk- eller didaktisk utbildning, inse att all forskning pekar på att vägen för en förbättrad skolan går igenom komplex kunskaper som formativ bedömning (ofta kallas lärande bedömning i Sverige), inte standardliserade prov som är lätta att ranka i PISA. Låt experter, forskare, professorer och lärare utforma utbildning i Sverige efter etablerad forskning.

Mikael (lärare i historia och samhällskunskap) skrev

Förslagen ovan skulle inte förbättra den utbildning vi har. Det verkar inte som skribenten har någon koll på svenska skolan eller forskning utan baserar detta på sina egen skolgång (som i mina ögon inte verkar representativ för alla skolor). För det första vet jag inte vilken skolgång du har haft men att historia skulle prioritera årtal före historiska processer säger mer om din lärare än om lärarkåren i stort. Vi har gått ifrån den behavouristiska skolan för länge sedan. För att förbättra den svenska skolan behövs formativ undervisning, med fokus på komplexa kunskaper (inte sakkunskap eller kom-ihåg-kunskap). Att plocka fram årtal är inga problem i dagens samhälle. Kunskaper som fokuserar på att hantera den, analysera, finna samband, värdera den, sätta den i sammanhang och kontext behövs sättas i fokus. Och framför allt måste politiker som Jan Björklund och amatärtyckare om svenska skolan, utan vare sig pedagogisk- eller didaktisk utbildning, inse att all forskning pekar på att vägen för en förbättrad skolan går igenom komplex kunskaper som formativ bedömning (ofta kallas lärande bedömning i Sverige), inte standardliserade prov som är lätta att ranka i PISA. Låt experter, forskare, professorer och lärare utforma utbildning i Sverige efter etablerad forskning.

ulf gustafsson skrev

en förståelse av historia är viktigt för att förstå varför piratpartiet är för integritet.
religion är viktigt för vårt samhälle idag, men folk från många länder.
samhällskunskap är viktigt för piratpartister som vill in i politiken

ulf gustafsson skrev

en förståelse av historia är viktigt för att förstå varför piratpartiet är för integritet.
religion är viktigt för vårt samhälle idag, men folk från många länder.
samhällskunskap är viktigt för piratpartister som vill in i politiken

Thomas Gunnarson skrev

Vad folk behöver i vår tid är inte utbildning utan bildning!
Ty utbildning måste man förnya hela tiden (kunskap är en färskvara), medan bildning är den bas som man som människa behöver för att klara att leva i denna värld.
Förr var bildning något unikt för överklassen och så är det idag också, men så behöver det inte vara….

Thomas Gunnarson skrev

Vad folk behöver i vår tid är inte utbildning utan bildning!
Ty utbildning måste man förnya hela tiden (kunskap är en färskvara), medan bildning är den bas som man som människa behöver för att klara att leva i denna värld.
Förr var bildning något unikt för överklassen och så är det idag också, men så behöver det inte vara….

Fredrik skrev

Att föreslå att eleverna ska kunna grunderna i både GNU/Linux och Windows är som att föreslå att det till skolmaten ska serveras både vatten och whiskey så att eleverna lär sig grunderna i båda. Ett bättre förslag är att skolorna inte ska acceptera Windows och Mac OS alls.

Linux är inte ett operativsystem. Linux är en komponent som används i flera olika operativsystem. GNU är ett operativsystem, som brukar användas tillsammans med Linux och då kallas för GNU/Linux. Android är ett annat operativsystem som lika väl använder sig av Linux.

Jag uppfattar det som ett allvarligt handikapp att inte kunna programmering om man använder datorer, men jag tror inte det går att se till de flesta förstår grundläggande programmering. På en naturvetenskaplig utbildning går det, men de som studerar barn och fritid kommer aldrig förstå programmering.

Fredrik skrev

Att föreslå att eleverna ska kunna grunderna i både GNU/Linux och Windows är som att föreslå att det till skolmaten ska serveras både vatten och whiskey så att eleverna lär sig grunderna i båda. Ett bättre förslag är att skolorna inte ska acceptera Windows och Mac OS alls.

Linux är inte ett operativsystem. Linux är en komponent som används i flera olika operativsystem. GNU är ett operativsystem, som brukar användas tillsammans med Linux och då kallas för GNU/Linux. Android är ett annat operativsystem som lika väl använder sig av Linux.

Jag uppfattar det som ett allvarligt handikapp att inte kunna programmering om man använder datorer, men jag tror inte det går att se till de flesta förstår grundläggande programmering. På en naturvetenskaplig utbildning går det, men de som studerar barn och fritid kommer aldrig förstå programmering.

Fredrik skrev

Jag tror inte att skolans problem löses genom att man tar bort tid från Samhälle, Religion och från Historia. Detta är viktiga ämnen. Fokus finns inte inom dessa ämnen på namn och årtal som det påstås här. Inom både Samhälle och Religion utgörs stora delar av innehållet av demokrati, mänskliga fri- och rättigheter, värdegrunden och etik och moral.

Inom Historia handlar det om att eleverna ska förstå hur samhället har utvecklats och hur människor levt i olika tider. Jag håller med Mikael om att nyckeln till framgång bland annat finns inom formativ bedömning.

/Fredrik (nyutexaminerad lärare i Samhälle, Religion, Historia)

Fredrik skrev

Jag tror inte att skolans problem löses genom att man tar bort tid från Samhälle, Religion och från Historia. Detta är viktiga ämnen. Fokus finns inte inom dessa ämnen på namn och årtal som det påstås här. Inom både Samhälle och Religion utgörs stora delar av innehållet av demokrati, mänskliga fri- och rättigheter, värdegrunden och etik och moral.

Inom Historia handlar det om att eleverna ska förstå hur samhället har utvecklats och hur människor levt i olika tider. Jag håller med Mikael om att nyckeln till framgång bland annat finns inom formativ bedömning.

/Fredrik (nyutexaminerad lärare i Samhälle, Religion, Historia)

ulf_pirat skrev

”Jag tror på att börja undervisa barnen i vetenskap och vetenskapligt tänkande betydligt tidigare”
Det här tycker jag också att man ska undervisa mycket i, att man ska förklara hur man bevisar en sak. man kanske skulle ha mer filosofi i skolan? För övrigt tror jag inte på att skära ner tid från samhälle, religion och historia.
att man kanske ska kunna välja datakunskap istället för slöjd är nog också intressant. Tack för dina idéer.

ulf_pirat skrev

”Jag tror på att börja undervisa barnen i vetenskap och vetenskapligt tänkande betydligt tidigare”
Det här tycker jag också att man ska undervisa mycket i, att man ska förklara hur man bevisar en sak. man kanske skulle ha mer filosofi i skolan? För övrigt tror jag inte på att skära ner tid från samhälle, religion och historia.
att man kanske ska kunna välja datakunskap istället för slöjd är nog också intressant. Tack för dina idéer.

Anna Troberg skrev

Hej allihop!
Jag tycker att det vore ytterst olyckligt att dra ner på tex historia i undervisningen. Historia är viktigt för att förstå sin egen roll i historien. Utan grundläggande historiska kunskaper slungas man in i en historielöshet som kan få många skadliga effekter. Det kan till exempel vara bra att veta att en dryg tredjedel av Sveriges befolkning för knappt 150 år sedan emigrerade till USA utan att kunna språket och utan att ha ett jobb som väntade på dem. Det ger förhoppningsvis en smula mer human inställning till det faktum att människor i dag söker sig till Sverige.

Kungar och exakta årtal är i sig inte jätteviktiga. Jag ser det mer som ett praktiskt skelett att hänga upp större historiska sammanhang och skeenden på. Om man vet ungefär när drottning Victoria levde, så ger det en djupare förstålse kring uttryck som ”viktorianska ideal” etc.

Jag är en av dem som ofta och gärna lyfter fram internet som en fantastisk källa till kunskap och information, men det är också viktigt att komma ihåg att internet till stor del handlar om att aktivt söka kunskap. Utan en grundläggande kunskap är det svårt att veta vad man ska söka efter. Grundläggande kunskap gör helt enkelt att man får ut mer av all den vidare kunskap man kan hitta på nätet.

Och slutligen till Fredrik som skrev så här:

”Jag uppfattar det som ett allvarligt handikapp att inte kunna programmering om man använder datorer, men jag tror inte det går att se till de flesta förstår grundläggande programmering. På en naturvetenskaplig utbildning går det, men de som studerar barn och fritid kommer aldrig förstå programmering.”

Well, det är lite som att säga att det är ett allvarligt handikapp att köra en bil om man inte kan bygga en eller att läsa en bok om man inte kan skriva en, osv. Alla kommer aldrig att kunna allt. Det är inte ens önskvärt eftersom mänsklighetens utveckling bygger på att olika människor specialiserar sig på olika saker för att på så sätt låta så många människor som möjligt få maximal nytta av den samlade kunskapen. Det är fysiskt omöjligt för en människa att kunna allt.

Sedan har man naturligtvis alltid favoritområden som man tycker att alla borde kunna. Jag tycker till exempel att det skulle höja standarden på folks förmåga att uttrycka sig om alla studerade Shakespeares samlade verk ordentligt på originalspråk. Jag har antagligen helt rätt i det antagandet, men jag måste också inse att det knappast är något som jag har rätt att kräva av mina medmänniskor eller förvänta mig att de ska upptäcka spontant. ;-)

Anna Troberg skrev

Hej allihop!
Jag tycker att det vore ytterst olyckligt att dra ner på tex historia i undervisningen. Historia är viktigt för att förstå sin egen roll i historien. Utan grundläggande historiska kunskaper slungas man in i en historielöshet som kan få många skadliga effekter. Det kan till exempel vara bra att veta att en dryg tredjedel av Sveriges befolkning för knappt 150 år sedan emigrerade till USA utan att kunna språket och utan att ha ett jobb som väntade på dem. Det ger förhoppningsvis en smula mer human inställning till det faktum att människor i dag söker sig till Sverige.

Kungar och exakta årtal är i sig inte jätteviktiga. Jag ser det mer som ett praktiskt skelett att hänga upp större historiska sammanhang och skeenden på. Om man vet ungefär när drottning Victoria levde, så ger det en djupare förstålse kring uttryck som ”viktorianska ideal” etc.

Jag är en av dem som ofta och gärna lyfter fram internet som en fantastisk källa till kunskap och information, men det är också viktigt att komma ihåg att internet till stor del handlar om att aktivt söka kunskap. Utan en grundläggande kunskap är det svårt att veta vad man ska söka efter. Grundläggande kunskap gör helt enkelt att man får ut mer av all den vidare kunskap man kan hitta på nätet.

Och slutligen till Fredrik som skrev så här:

”Jag uppfattar det som ett allvarligt handikapp att inte kunna programmering om man använder datorer, men jag tror inte det går att se till de flesta förstår grundläggande programmering. På en naturvetenskaplig utbildning går det, men de som studerar barn och fritid kommer aldrig förstå programmering.”

Well, det är lite som att säga att det är ett allvarligt handikapp att köra en bil om man inte kan bygga en eller att läsa en bok om man inte kan skriva en, osv. Alla kommer aldrig att kunna allt. Det är inte ens önskvärt eftersom mänsklighetens utveckling bygger på att olika människor specialiserar sig på olika saker för att på så sätt låta så många människor som möjligt få maximal nytta av den samlade kunskapen. Det är fysiskt omöjligt för en människa att kunna allt.

Sedan har man naturligtvis alltid favoritområden som man tycker att alla borde kunna. Jag tycker till exempel att det skulle höja standarden på folks förmåga att uttrycka sig om alla studerade Shakespeares samlade verk ordentligt på originalspråk. Jag har antagligen helt rätt i det antagandet, men jag måste också inse att det knappast är något som jag har rätt att kräva av mina medmänniskor eller förvänta mig att de ska upptäcka spontant. ;-)

Henrik Brändén skrev

Hej Anton,

Jag har arbetat en hel del mot skolor under de senaste tio åren, och jag måste nog hålla med i kommentaren att jag inte riktigt känner igen din beskrivning av vilka kunskaper som prioriteras. Det du efterfrågar är sedan länge det som läroplaner och styrdokument säger att lärarna ska göra, och min erfarenhet är att de följs på de flesta ställen (men uppenbarligen inte alla!).

Jag håller helt med om att det är viktigt att börja introducera naturvetenskap och naturvetenskapliga begrepp mycket, mycket tidigare än idag, men det är inte i första hand en tidsprioriteringsfråga, utan en fråga om kunskaper och självförtroende kring naturvetenskap hos lärarkåren på skolans lägre stadier. (Typisk kommentar: ”Hur ska jag våga läsa sagor om bakterier för mina elever, jag vet ju inte om jag kommer att kunna svara korrekt på de frågor eleverna kanske kommer att ställa!” Däremot var samma lärare inte rädd för att läsa sagor om drakar och prinsessor. Fastän hon inte heller var säker på att kunna redogöra för kronprinsessans konstitutionella status i dagens Sverige…)

Vidare håller jag helt med om att det är mycket viktigt att få in grundläggande datakunskap. Inte att lära sig använda de konkreta programmen – det får de träna på i de ämnen de behöver användas i. Men alla borde få lära sig lite grundläggande programmering. Det är så avgörande för den mentala känslan av att kunna vara datamaskinens herre istället för dess slav!

Henrik Brändén skrev

Hej Anton,

Jag har arbetat en hel del mot skolor under de senaste tio åren, och jag måste nog hålla med i kommentaren att jag inte riktigt känner igen din beskrivning av vilka kunskaper som prioriteras. Det du efterfrågar är sedan länge det som läroplaner och styrdokument säger att lärarna ska göra, och min erfarenhet är att de följs på de flesta ställen (men uppenbarligen inte alla!).

Jag håller helt med om att det är viktigt att börja introducera naturvetenskap och naturvetenskapliga begrepp mycket, mycket tidigare än idag, men det är inte i första hand en tidsprioriteringsfråga, utan en fråga om kunskaper och självförtroende kring naturvetenskap hos lärarkåren på skolans lägre stadier. (Typisk kommentar: ”Hur ska jag våga läsa sagor om bakterier för mina elever, jag vet ju inte om jag kommer att kunna svara korrekt på de frågor eleverna kanske kommer att ställa!” Däremot var samma lärare inte rädd för att läsa sagor om drakar och prinsessor. Fastän hon inte heller var säker på att kunna redogöra för kronprinsessans konstitutionella status i dagens Sverige…)

Vidare håller jag helt med om att det är mycket viktigt att få in grundläggande datakunskap. Inte att lära sig använda de konkreta programmen – det får de träna på i de ämnen de behöver användas i. Men alla borde få lära sig lite grundläggande programmering. Det är så avgörande för den mentala känslan av att kunna vara datamaskinens herre istället för dess slav!

Fredrik skrev

Till Anna besvarade mig så här:

”Well, det är lite som att säga att det är ett allvarligt handikapp att köra en bil om man inte kan bygga en eller att läsa en bok om man inte kan skriva en, osv. Alla kommer aldrig att kunna allt. Det är inte ens önskvärt eftersom mänsklighetens utveckling bygger på att olika människor specialiserar sig på olika saker för att på så sätt låta så många människor som möjligt få maximal nytta av den samlade kunskapen. Det är fysiskt omöjligt för en människa att kunna allt.”

Avancerad programmering är som att bygga en bil eller skriva en bok. Grundläggande kunskap om programmering för vardagligt bruk är som att kunna byta till extrahjulet på bilen och att ha grundläggande skrivkunnighet. De som inte använder en dator behöver inte kunna programmering alls. De kan specialisera sig på andra saker än datorer.

Fredrik skrev

Till Anna besvarade mig så här:

”Well, det är lite som att säga att det är ett allvarligt handikapp att köra en bil om man inte kan bygga en eller att läsa en bok om man inte kan skriva en, osv. Alla kommer aldrig att kunna allt. Det är inte ens önskvärt eftersom mänsklighetens utveckling bygger på att olika människor specialiserar sig på olika saker för att på så sätt låta så många människor som möjligt få maximal nytta av den samlade kunskapen. Det är fysiskt omöjligt för en människa att kunna allt.”

Avancerad programmering är som att bygga en bil eller skriva en bok. Grundläggande kunskap om programmering för vardagligt bruk är som att kunna byta till extrahjulet på bilen och att ha grundläggande skrivkunnighet. De som inte använder en dator behöver inte kunna programmering alls. De kan specialisera sig på andra saker än datorer.

Jerker Montelius skrev

Jag är ganska skeptisk till det här förslaget.
Precis som många kommentarer här ovan så känner jag inte igen mig i beskrivningen av den nuvarande svenska skolan. Visst är naturvetenskap viktigt likaså programmering men skriv då hellre ett förslag om detta.

Jerker Montelius skrev

Jag är ganska skeptisk till det här förslaget.
Precis som många kommentarer här ovan så känner jag inte igen mig i beskrivningen av den nuvarande svenska skolan. Visst är naturvetenskap viktigt likaså programmering men skriv då hellre ett förslag om detta.

Lämna ett svar till ulf gustafsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>