Piratpartiet måste värna entreprenörens rätt mot etablissemangets inbyggda ovilja mot förändring

Piratpartiet ses av många betraktare som en udda, politiskt tandlös rörelse driven av nördar, för nördar, för att stödja gratis nedladdning av filer. Men i denna rörelse kan vi också se embryot till en diskussion med nya dimensioner som en modern höger-vänsterskala får svårt att hantera. Den traditionella höger-vänsterkonflikten bottnar, mycket förenklat, i en diskussion om äganderätten till produktionsmedlen, och om vi ska ha en välfärdsstat eller inte. Idag är nog de flesta överens om att vi ska ha någon form av välfärdsstat. Den essentiella frågan är snarare om välfärdsstatens storlek.

Någon utropar i detta forum att Piratpartiet är ett konservativt parti. Möjligen i en traditionell dimension. I en tid när alltmer av besluten tycks centraliseras kan det finnas anledning att också fundera i termer av var beslut fattas (centralt, kanske i värsta fall Bryssel, lokalt, kanske i bästa fall Hultsfred) och hur kunskap uppstår. Det blir allt viktigare att det skapas regelverk som gör det enkelt för människor att driva företag baserade på en idé. En av de tidiga tänkarna kring entreprenörens roll talade om begreppet kreativ förstörelse för att beskriva vikten av nytänkande i ekonomin. I den dimensionen blir snarare Piratpartiet ett marknadsliberalt parti än ett konservativt. Det rimmar också väl med den forskning som visar att grundläggande fri-och rättigheter är basen för en ekonomi som långsiktigt ska växa och vars välfärd ska bli högre (se kopplingen i den populärvetenskapliga boken av Acemoglu och Robinson, referens i slutet av detta inlägg).

”På nätet har kreativiteten skjutit ordentlig fart …
I årtionden har vi hört förkunnelsen om kunskapssamhällets ankomst, att vi lever i kunskapssamhället. I realpolitiken har vi sett ganska litet av detta. De etablerade partierna hanterar fortfarande framförallt jobben, skolan och miljön. Lösningarna ser på ytan lika ut även om alliansen åtminstone retoriskt ger entreprenörskapet och småföretagandet sin välsignelse. Men kunskapssamhället kanske bäst reflekteras i den grupp av framförallt unga människor som ser de sociala nätverken som sin hemvist och vars idol är nörden Sheldon i ”Big Bang Theory”. På nätet har kreativiteten skjutit ordentlig fart och vi har en utveckling som i allt väsentligt lämnar en föråldrad patent- och innovationspolitik bakom oss. Trots att det finns mycket litet stöd för att patent i sig leder till fler innovationer, och att ett innovativt företag inte skulle kunna tjäna pengar även utan patentskydd, saknar dagens politiska partier en helhetssyn på innovationens roll. Det finns två viktiga trender sammanflätade i Piratpartiets agenda. Innovationen som princip och friheten att utrycka sig utan att staten blandar sig i.

Den skola inom nationalekonomin som framförallt kommit att sammankopplas med entreprenörskap och innovationer är den Österrikiska. Friedrich von Hayek (nationalekonom från Österrike, den kanske störste liberale tänkaren på 1900-talet) och Israel Kirzner (amerikansk nationalekonom, mest känd för sin redogörelse för entreprenörens roll i samhällsekonomin), två framträdande förespråkare för den österrikiska skolan i nationalekonomi, utgår från människans inneboende vilja att förändra sin situation till det bättre. Entreprenören, eller i förekommande fall innovatören, reagerar utifrån kunskap om platsen och tiden hon agerar i.

”… finns en den intellektuella egendomens tragedi?”
I en tid vars innovationspolitiska problem kanske bäst beskrivs i käbblet vilket parti som ”äger” rätten att varumärkesskyddat använda ett uttryck (jag syftar förstås på begreppet ”arbetarpartiet”) kan det vara värt att diskutera definitionen av en allmän och enskild tillgång. En allmän tillgång (till exempel frisk luft) kan ibland överanvändas när för många människor har access till tillgången och ingen kan exkluderas från användning. Garret Hardings klassiska exempel är hur fåraherdar som inte har ett ansvar för att en allmänning kan bevaras i uthålligt tillstånd tenderar att överutnyttja allmänningen. Ett annat exempel är hur fiskare som inte var och en enskilt har ansvaret för att fiskbeståndet bevaras på en långsiktigt uthållig nivå tenderar att överfiska. Skräckexempel på detta är kanske japaners och spanjorers globala rovfiskande. Ett tredje, och i en diskussion där Hayek förekommer, intressant exempel är det tidigare kommunistiska östblockets hänsynslösa skövling av naturen i Östeuropa. Ofta landar försöken att stävja denna allmänningens tragedi i att ge äganderätten till en resurs åt någon, eller direkt reglering av utnyttjandet. Reglering har, och kommer alltid att ha, en inbyggd oförmåga att på ett effektivt sätt hantera det problem det ska lösa. I allmänhet uppstår andra problem, underutnyttjande, eller inkomstfördelningsproblem. I de fall man kunnat allokera äganderätten åt någon så har resursen i nästan samtliga fall kunnat utnyttjas på ett effektivt sätt. Men är kunskap, design, språket, och idéer (intellektuell egendom) verkligen utsatt för en allmänningens tragedi?

I USA har patentskyddet förstärkts. Detta för att till exempel tillgodose de farmaceutiska storindustriernas påstådda behov av skydd för att vilja bedriva mer medicinsk forskning. Men beläggen för att skydda stora industrier, samt vidga det intellektuella egendomsskyddet är svagt. Det finns få belägg för att innovationen är snabbare och starkare i branscher där den intellektuella egendomsrätten är stark, och efterlevnaden hög. Snarare måste utvecklingen inom kommunikationsområdet de senaste två decennierna ses som ett tecken på det motsatta. Men finns det då en den intellektuella egendomens tragedi?

”… tillgång till nya idéer och intellektuella impulser.”
Piratpartiets uppkomst och existens kan sägas signalera en rastlöshet mot den tingens ordning som mer bottnar i storkapitalets och de etablerade rörelsernas (jmf ”arbetarpartidiskussionen” ovan) önskan att stänga ut innovation som kan konkurrera med de egna produkterna och tjänsterna än ett genuint empiriskt stärkt behov av egendomsskydd. Det finns hos människan (och här hämtar vi inspiration hos Hayek och Kirszner) en lust att uppfinna och förändra. Piratpartiets födelse i de digitala nedladdningarnas kaos betyder inte att detta är en rörelse bestående av passiva filmtjuvar. Den finska filmen ”Iron Sky” kan ses som ett exempel på hur denna digitala gruppering också intresserar sig för finansiering av kultur. Den intressanta frågan i sammanhanget är inte om digital nedladdning framförallt görs av människor som vill undvika att betala för kultur. Det sambandet är svagt, om det ens existerar. Snarare är frågan om Piratpartiet kommer som en rörelse emot storkapitalismen och etablissemangets önskan att vilja hindra individen från att få tillgång till nya idéer och intellektuella impulser. Det finns mycket som tyder på det.

”… en människa med en vilja att förändra”
Ett av de roligaste exemplen på hur öppenhet både kan generera inkomster till upphovsmannen och dessutom i mångt och mycket matcha storkapitalet är historien om operativsystemet Linux. Med avsikten att lära sig mer om operativsystem satte sig den Finlandssvenske programmeraren Linus Torvalds i början av 1990-talet framför datorn och konstruerade sitt eget operativsystem. Linus släppte sin variant av operativsystem på internet fri för användning 1991. Linux, som operativsystemet kom att kallas, har utvecklats hela tiden sedan dess och är en av utmanarna till Microsoft. Men historien om Linus, sådan den nu beskrivs på nätet, är också historien om en människa med en vilja att förändra.

En bister vinterdag 1991 köper den 19-åriga finlandssvensken sin första IBM-kompatibla dator.Han har precis börjat sina studier på universitet i Helsingfors och bl.a. studerat programmering. Universitetet har stora kraftfulla datorer med dyra operativsystem (Unix från Sun). Sun var tidiga med internetkommunikation så universitetet hade därmed tillgång till Internet.

Linus bor dock ännu hemma hos sin ensamstående mamma och måste låna till datorköpet. Han har heller inte råd att köpa program och mjukvaruverktyg till datorn. Linus börjar därför själv konstruera ett operativsystem till sin dator. Genom internetkopplingen på universitetet får han tillgång till de hjälpmedel han behöver. När en tidig variant av operativsystemet är färdigt skriver Linus i ett diskussionsforum på nätet:

”- Jag utvecklar ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, det kommer inte bli stort och professionellt) som jag vill ha kommentarer på.”

”en kaotisk organisation kan vara väl så stark …”
Han fick hjälp och programmet/operativsystemet fick namnet Linux. Programmet finns fritt att använda på nätet. Idén är att vem som helst kan tjäna pengar på programvaran men källkoden måste finnas tillgänglig gratis. På detta sätt har tusentals programmerare kunnat vara med och utveckla programmet. Idag finns det i alla möjliga tillämpningar av Linux, från servrar till barnens Nintendo DS.

En av Hayeks huvudteser är just att en kaotisk organisation kan vara väl så stark som det resursstarkaste företaget. Just lusten att förbättra, och möjligheterna att själva påverka har lett till att tusentals uppfinningsrika människor och företag genom den gemensamma utvecklingen av Linux givit Bill Gates Microsoft Windows en match. Frågan är vad som hänt med Linux om Linus Torvalds valt att begränsa åtkomsten till programmet? Genomgående i Hayeks filosofi är just att kunskapen utvecklas evolutionärt, här och nu. Det är därför inte möjligt att fullständigt ”planera” utvecklingen. Kaos kanske inte är granne med Gud, men konsekvenserna av marknadens kaos är genom Hayeks glasögon närmast gudomliga.

”…när basbehoven uppfyllts tarvar medborgaren mer.”
Ingvar Carlsson intervjuades nyligen i SvD och pratade varmt om välfärdsstaten på 1960-talet. Men har vi i absoluta tal fått en sämre välfärd än vi hade då? Svaret på den frågan är sannolikt nej. Men vi har en annan typ av frågor när det gäller välfärden än de som ställdes på sextiotalet. Idag har vi en mycket tydligare bild av att det varken är gångbart att låna av framtida generationer för konsumtion (det vill säga staten och kommuner har budgetunderskott) eller till exempel att någon annan än vi själva ska spara till våra pensioner. Den sistnämnda frågan är delvis löst i Sverige men flertalet Europeiska länder har skjutit den frågan på en obestämd framtid. Den ökande medvetenheten hos svenska medborgare att notan alltid ska betalas leder självklart in på den viktiga frågan om vilken statens roll då egentligen är. ”Folkhemmet” och Lyndon B Johnsons ”Great Society” var på den tiden revolutionerande. Men liksom Maslows behovstrappa indikerar att när basbehoven uppfyllts tarvar medborgaren mer. Piratpartiet och dess kamp mot statliga ingrepp i individens rätt att uttrycka sig fritt i tal och skrift ska antagligen värderas mot en sådan bakgrund.

Anna Troberg, ledare för det svenska Piratpartiet skriver på partiets hemsida: ”Ett samhälle som ser mångfald som en fantastisk möjlighet kommer aldrig att uppleva ett behov att övervaka och kontrollera människor för att hitta de som inte får plats inom de snäva etablerade ramarna. Vi pirater bygger ett fritt och mänskligare samhälle, inte trots vår tekniska bakgrund, utan på grund av den.” Närheten till Hayeks beskrivning av faran med totalitära ingrepp av den typen som skedde i Nazityskland och Sovjetunionen i ”Vägen till Träldom” är tydlig.

”… när storleken på välfärdsstaten ska bestämmas”
Det som av många kan tyckas vara en självklarhet uppfattas av lika många som utmanad. Det amerikanska Bluffdale-projektet, en anläggning som ska lagra all världens digitala kommunikation, är på väg att bli en realitet. Det finns också en alltmer omfattande rörelse för att vi ska kunna planera konsumtion och produktion på statlig nivå. EU:s senaste direktiv för energieffektivisering är ett bra exempel på detta. Hayek, som på 1930-talet förde en omfattande akademisk diskussion mot den tidens planekonomiförespråkare skulle sannolikt känna igen sig.

Men en modern Hayekiansk ideologi får ett praktiskt problem när storleken på välfärdsstaten ska bestämmas. Liksom flera andra liberala tänkare (kanske främst representerade av Rawls även om Rawls och Hayeks liberalism i många avseenden skiljer sig åt) avfärdar Hayek tanken på en ren nattväktarstat. Problemet för en frihetstänkare som Hayek, och för den delen dagens piratpartister, är egentligen var gränserna kommer att gå. Vi behöver till exempel i någon form en stat för att kunna ha en infrastruktur för digital kommunikation. Men behöver staten äga infrastrukturen? Eller räcker det med att staten skyddar äganderätten så att den som äger infrastruktur kan ta betalt för användningen av den.

”… Piratpartiet måste hitta sin balans!”
I ett större perspektiv kommer även Piratpartiet att ställas inför liknande problem som de Keynes påpekade för Hayek efter att ha läst (och hyllat) ”Vägen till träldom”; Problemet är att ju mer statlig inblandning vi har, desto större är risken för en totalitär stat. Men i Hayeks samhälle finns också en roll för staten. Det är därför, menar Keynes, inte längre en teoretisk fråga om statens vara eller inte vara. Utan snarare, om jag tillåter mig att tolka Keynes, en praktisk fråga om hur stor välfärdsstaten ska vara. Hayeks intellektuella system för hur den liberala staten skulle se ut kom i stor utsträckning att färgas av detta dilemma. Den fullständiga individuella friheten är inte möjlig eftersom samhället kräver konventioner och lagar för att fungera. Varje eftergift gentemot en centralmakt är dock ett steg i riktning mot träldomen.

Det är i denna svåra balans mellan individens frihet för att bevara mänskliga fri- och rättigheter, och dessutom för att nästa generation Bill Gates, Ingvar Kamprad, och Linus Torvalds ska ges utrymme och möjlighet att med mod och uppfinningsrikedom utveckla välfärdsstatens produktionsapparat, och behovet av en stat som skyddar medborgarna mot ett missbruk av de verktyg som nu finns till buds, som Piratpartiet måste hitta sin balans. Å andra sidan har Piratpartiets utgångspunkt att individens rättigheter har företräde framför statens våldsmonopol ett gott stöd både äldre liberala tänkare som Locke och Hume, som existentialistiska filosofer som Camus, och inte minst vilket denna artikel gör gällande, marknadsprofeter som Hayek.

På samma sätt som den gröna rörelsen för 30 år sedan, trots kritiken om att vara en ”enfrågerörelse”, hjälpte medborgarna att föra en diskussion om miljövärden så kommer dagens Piratrörelse att hjälpa oss att bättre förstå, och utforma reglerna för hur staten och medborgarna ska förhålla sig till varandra. I en sådan diskussion kan Hayek bidra med vilken kunskapens och innovationens respektive roll är i samhället, såväl som hur ett samhälles konstitution bör utformas så att vi undviker att det som är friheten i dagens sociala nätverk blir ofrihet i morgondagens sociala ingenjörskonst.

Två lästips
Med detta vill jag avsluta med två lästips:

”Why Nations Fail: The Origins of Power, Prosperity and Poverty” by Daron Acemoglu and James A. Robinson(8 Mar 2012)

Ekonomisk filosofi för 2000-talet” (2012) av Mats Nilsson (gratis PDF får ni genom att skriva till mncontext@gmail.com)

Mats Nilsson

 

Kommentarer

Thomas Gunnarson skrev

Jag får läsa detta igen när jag funderat en dag eller så…
Jag störs dock av tanken att vi i detta land löst pensionsfrågan (eftersom jag har så nära dit). Att man kan förutsäga sin pension genom eget arbete är en modern myt. Det kan man inte!
Det är alltid den arbetande generationen som skapar pensionerna.
Ja, jag vet att så låter det inte i dag…
Men i ett turbulent samhälle så är det bara de som arbetar som kan skapa förutsättningarna för dem som inte arbetar.
Man kan ha hur vackra pensionsförsäkringar eller fonder som helst.
Det hjälper inte.
Däremot är jämförelsen med Miljöpartiet något som jag själv funderat på då jag var medlem där på åttiotalet.
Den sökande väg som PP står för påminner en del om det som skedde för trettio år sedan…
En ny tid med nya problem och möjligheter.

Thomas Gunnarson skrev

Jag får läsa detta igen när jag funderat en dag eller så…
Jag störs dock av tanken att vi i detta land löst pensionsfrågan (eftersom jag har så nära dit). Att man kan förutsäga sin pension genom eget arbete är en modern myt. Det kan man inte!
Det är alltid den arbetande generationen som skapar pensionerna.
Ja, jag vet att så låter det inte i dag…
Men i ett turbulent samhälle så är det bara de som arbetar som kan skapa förutsättningarna för dem som inte arbetar.
Man kan ha hur vackra pensionsförsäkringar eller fonder som helst.
Det hjälper inte.
Däremot är jämförelsen med Miljöpartiet något som jag själv funderat på då jag var medlem där på åttiotalet.
Den sökande väg som PP står för påminner en del om det som skedde för trettio år sedan…
En ny tid med nya problem och möjligheter.

Berit Engman skrev

Har jag förstått det rätt att skribenten vill att vi ska bedriva samma ekonomiska politik som arbetarpartiet Moderaterna?

Berit Engman skrev

Har jag förstått det rätt att skribenten vill att vi ska bedriva samma ekonomiska politik som arbetarpartiet Moderaterna?

Tommy skrev

”Men behöver staten äga infrastrukturen?”
Jag väljer att svara ja på det. Det blir krångligt om en privat ägare av infrastrukturen går i konkurs, missköter underhållet av infrastrukturen, avvecklar infrastrukturen, väljer att vissa delar av den ägda infrastrukturen inte ska få användas eller liknande. Jag kan tänka mig att det blir extra känsligt om ägaren är en utländsk aktör. Jag tycker att det verkar som en stabilare lösning att staten garanterar en rikstäckande infrastruktur med god kvalité till folket istället. Det är min syn på saken.

I övrigt vet jag inte riktigt vad jag ska svara. Kommer du på något sakpolitiskt förslag när du reflekterar över din egen text?

Tommy skrev

”Men behöver staten äga infrastrukturen?”
Jag väljer att svara ja på det. Det blir krångligt om en privat ägare av infrastrukturen går i konkurs, missköter underhållet av infrastrukturen, avvecklar infrastrukturen, väljer att vissa delar av den ägda infrastrukturen inte ska få användas eller liknande. Jag kan tänka mig att det blir extra känsligt om ägaren är en utländsk aktör. Jag tycker att det verkar som en stabilare lösning att staten garanterar en rikstäckande infrastruktur med god kvalité till folket istället. Det är min syn på saken.

I övrigt vet jag inte riktigt vad jag ska svara. Kommer du på något sakpolitiskt förslag när du reflekterar över din egen text?

mats nilsson skrev

tack för kommentarerna.

På frågan om sakpolitiskt förslag skulle jag svara att det är viktigt att fundera på hur mycket skydd man ska ge ”idéer”… Diskussionen om hur idéer ska skyddas, och om det blir som en del vill, att man ska kunna ta ”patent” på begrepp, gör ju att det kan bli verkligt svårt för vanliga människor att göra affär av sin ide… Risken att bryta mot något ökar ju med komplexiteten i regelverket. Snarare bör vi kanske avveckla äganderätten av idéer än att som några vill, förstärka det.

Den andra idéen som är sakpolitisk skulle jag hävda, är vikten av politisk frihet för att entreprenörskapet ska frodas. Någon utropade i detta forum ”kunskap ger frihet”. Det är att vända saker upp och ner. Frihet att söka kunskap, att experimentera och att få ägna sig åt något man längtar efter genererar kunskap. Sålunda: Frihet ger kunskap! Vi måste alltså stärka individernas makt i samhället och endast undantagsvis diskutera ”övervakning”.

Detta är kanske de två viktigaste sakpolitiska frågorna. En tredje viktig fråga för piratpartiet att faktiskt ta ställning till om det finns aspirationer att agera politiskt, är ju ”vad staten ska göra” dvs välfärdsstatens storlek. Till sin natur blir pp motståndare till förmyndarstaten. Men vad är förmynderi och vad är logiskt att vi delar på? Om infrastrukturen ska ägas av staten, bör vi då förstatliga mobiltelefonin? :)

Mats

mats nilsson skrev

tack för kommentarerna.

På frågan om sakpolitiskt förslag skulle jag svara att det är viktigt att fundera på hur mycket skydd man ska ge ”idéer”… Diskussionen om hur idéer ska skyddas, och om det blir som en del vill, att man ska kunna ta ”patent” på begrepp, gör ju att det kan bli verkligt svårt för vanliga människor att göra affär av sin ide… Risken att bryta mot något ökar ju med komplexiteten i regelverket. Snarare bör vi kanske avveckla äganderätten av idéer än att som några vill, förstärka det.

Den andra idéen som är sakpolitisk skulle jag hävda, är vikten av politisk frihet för att entreprenörskapet ska frodas. Någon utropade i detta forum ”kunskap ger frihet”. Det är att vända saker upp och ner. Frihet att söka kunskap, att experimentera och att få ägna sig åt något man längtar efter genererar kunskap. Sålunda: Frihet ger kunskap! Vi måste alltså stärka individernas makt i samhället och endast undantagsvis diskutera ”övervakning”.

Detta är kanske de två viktigaste sakpolitiska frågorna. En tredje viktig fråga för piratpartiet att faktiskt ta ställning till om det finns aspirationer att agera politiskt, är ju ”vad staten ska göra” dvs välfärdsstatens storlek. Till sin natur blir pp motståndare till förmyndarstaten. Men vad är förmynderi och vad är logiskt att vi delar på? Om infrastrukturen ska ägas av staten, bör vi då förstatliga mobiltelefonin? :)

Mats

Deep Blue skrev

Vissa saker ska nog inte avregleras, åtminstone inte hela vägen. Sjukvård borde inte det, till exempel. Det ska inte vara en business man gör enbart för att göra förtjänst. Istället tycker jag att profiten är i det fallet ett tryggare och friskare samhälle.

Deep Blue skrev

Vissa saker ska nog inte avregleras, åtminstone inte hela vägen. Sjukvård borde inte det, till exempel. Det ska inte vara en business man gör enbart för att göra förtjänst. Istället tycker jag att profiten är i det fallet ett tryggare och friskare samhälle.

Thomas Gunnarson skrev

Hmm…
då jag jobbat som egenföretagre inom lantbruket (det som kallas bonde) så har jag tyvärr erfarenhet av att ha massor av idéer som inte gick/går att utveckla. Det fanns inga patent på den tiden men omgivningen var rent fascistoid/korporativ vilket stoppade alla mina möjligheter att ”blomma ut” som företagare.
Dagens patentbråk är en förstärkning av detta bara…
Patentfrågan är en maktfråga som gränsar mot fascism.
Välfärdstaten/Folkhemmet är milt uttryckt en korporativ tanke som även anses vara socialistisk.
Ett liberalt samhälle i Nordeuropa blir med kulturell automatik en blandning av folkhemmet och amerikansk liberalism. Något helt fruktansvärt och som vi så tydligt ser idag. Det mest egotrippade man kan tänka sig….

Thomas Gunnarson skrev

Hmm…
då jag jobbat som egenföretagre inom lantbruket (det som kallas bonde) så har jag tyvärr erfarenhet av att ha massor av idéer som inte gick/går att utveckla. Det fanns inga patent på den tiden men omgivningen var rent fascistoid/korporativ vilket stoppade alla mina möjligheter att ”blomma ut” som företagare.
Dagens patentbråk är en förstärkning av detta bara…
Patentfrågan är en maktfråga som gränsar mot fascism.
Välfärdstaten/Folkhemmet är milt uttryckt en korporativ tanke som även anses vara socialistisk.
Ett liberalt samhälle i Nordeuropa blir med kulturell automatik en blandning av folkhemmet och amerikansk liberalism. Något helt fruktansvärt och som vi så tydligt ser idag. Det mest egotrippade man kan tänka sig….

anders e skrev

”Varje eftergift gentemot en centralmakt är dock ett steg i riktning mot träldomen.” Hmmm, OK antag att du önskar förtrycka, köra över, eller terrorisera en annan person. Och hindras av centralmaktens regler?

anders e skrev

”Varje eftergift gentemot en centralmakt är dock ett steg i riktning mot träldomen.” Hmmm, OK antag att du önskar förtrycka, köra över, eller terrorisera en annan person. Och hindras av centralmaktens regler?

Lämna ett svar till Berit Engman Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>