Friheten att välja ämne(n) till sin lärarexamen

Låt individer utbilda sig till lärare i endast ett ämne, de kanske önskar att jobba endast deltid av någon anledning, t.ex. för att de arbetar som entreprenörer på deltid. Då kan individer utbilda sig till behöriga ämneslärare på ca 2,5 år, istället för 4, och möjligheten finns givetvis att lägga till ett ämne och plugga upp under 1,5 år längre fram i tiden.

Då låter personer också bli att välja till ett ämne ”för att de måste” (regeringen kräver två ämnen för ämnesbehörighet, med få undantag, för alla ”icke- yrkesämnen”). Dessutom slipper vi förhoppningsvis oengagerade lärare i dessa ämnen.

Victoria Wagman. Finns på min hemsida.

Kommentarer

Robin skrev

Lärarutbildning på gymnasienivå är dock på 270-330poäng.
Alltså upp till 5.5 år.

Jag läser till lärare i samhällskunskap och psykologi, vilket är en femårig utbildning. Hade jag haft samhällskunskap+svensk hade den blivit på 5.5 år.

André skrev

Det här är en dårlig lösning. Pluggar själv till lärare. Dom allra flesta lärare vill jobba heltid. Att man ska kunna jobba deltid som utbildad lärare är inte dumt i sig.

Att bli vikarie på deltid är idag inte ett problem eftersom efterfrågan är stor runt om på skolorna. Läraryrket är ett viktigt jobb som handlar mycket om tid till eleverna och personliga relationer. Relationer och tid som kommer försvinna för barnen med en massa deltids-lärare.

Skulle hellre vilja höra piratpartiet profilera sig i frågor som rör lärares löner eller elevers tillgång till informationsteknologi. Alla på den nuvarande lärarutbildningen som undervisar högstadie- gymnasieelever går också fler än 4 år. Verkar som om artikelförfattaren inte läst på ordentligt i frågan.

Dessutom så läser man 3 ämnen x 60 hp för högstadiet med lärarutbildningen från och med i höstas. Lågstadiet mm läser fler än 3 ämnen ofta och gymnasiet läser 2 x 90 hp med två ämnen. Många artikelfel helt enkelt.

Det borde vara tillåtet (förstås) att undervisa om du har läst ett ämne samt övriga kurser i lärarutbildningen som inte är det andra ämnet. Men detta funkar som sagt inte för högstadielärare och lågstadielärare som det ser ut nu och som gymnasielärare så betyder det att min studiegång skulle förkortas från 4,5 år till 3 år när jag läser 270 hp.

Att plugga 3 år för att sedan jobba deltid känns verkligen som slöseri med tid. Det är snarare en fråga om hur lärarutbildningen ser ut idag. Varför går vi upp till 5,5 år med dom lönerna som vi får sedan? Att läsa upp till 5,5 år betyder också att man har en ganska god teoretisk grund som blivande lärare till skillnad från 2,5 års utbildning som förslaget i artikeln är.

Allt inom lärarutbildningen handlar inte enbart om det ämnet man läser. Jag saknar tex profilerad ledarskapsutbildning i den nuvarande lärarutbildningen.

Det här är en icke-fråga för mig.

Per "wertigon" Ekström skrev

Jag håller helt med detta. Samtidigt vill jag slopa *kravet* på behöriga lärare i gymnasieskolan, och ersätta detta med en *strävan* efter behöriga lärare. Det måste gå att ta ett jobb som lärare om man uppvisat de nödvändiga kunskapskraven, med villkoret att man då fortbildar sig till behörig under tiden som man undervisar.

Jag har under min egen skolgång stött på en hel del behöriga lärare som suger **** samtidigt som jag träffat en hel del obehöriga lärare/vikarier som varit jättebra – men som fått kicken bara för att de inte varit behöriga.

steelneck skrev

Instämmer delvis med ”wertigon” och jag kan bara utgå ifrån mina egna erfarenheter. De allra bästa lärarna jag hade under min skolgång hade alla en sak gemensam, ingen av dem var behörig lärare. Överhuvudtaget har sverige i stort en skev syn på utbilding med en viss grund i oansvar som gör det bekvämt att förväxla kunskap med utbildning.

För den som anställer personal är krav på utbildning ett sätt att smita undan det egna ansvaret att bedöma kunskap och istället bara peka på papper: Jamen personen i fråga har ju utbildning.. I grunden samma sak som när någon i efterhand motiverar sin handling med ”Jamen jag lydde ju bara order”. En helt outbildad person _kan_ vara mer kunnig än en skolad. Framförallt inom skolans värld är detta en mycket obekväm sanning, alla vet att utbildning inte nödvändigtvis är detsamma som kunskap, i synnerhet inte gällande ny kunskap där skolor och läroplaner många gånger kan ligga 20 år efter sin tid, men inom skolans slår all förnekels till med full kraft när detta förs på tal, i synnerhet inom lärarskrået. Utbildning är en väg till kunskap, men i de individuella fallen behöver det inte vara så, i synnerhet inte när åren gått, glömskan gjort sitt jobb och världen utvecklats. Efterfråga gärna kunskap, men så fort man likställer detta med kunskap så tar man anvaret ifrån de som sitter bäst till att ta det bedömningsansvaret, likt kassörskan som ber den 75-årige pensionären om legitimation när denne köper ett par folköl tillsammans med maten på affären.

Victoria skrev

André, läser du nya eller gamla programmet?

Och jag håller med dig om att 5,5 års utbildning är väldigt lång tid för att sedan ha ett underbart men utmanande jobb med en ”vanlig” lön, mitt mål är att det ska gå att utbilda sig till ”behörig” lärare på kortare tid, men att det sedan finns goda möjligheter att vidareutbilda sig under kommande år så att du t.ex. kan vara färdig lärare och jobba deltid i ett ämne, samtidigt som du läser klart ett andra ämne. Men framför allt att det viktigaste av allt är att lärare endast ”ska”(i brist på bättre ord) undervisa i ämnen som de brinner för och/eller har väldigt god förmåga att undervisa i.

Enligt planeringen för min egen skolgång så ska matematiken läsas under 1,5 års tid och andra ämnet: Svenska som andra språk, under ytterligare ett år… (Men att du samtidigt läser pedagogik).

Victoria skrev

André: Alla som är intresserade av att läsa två ämnen för att ha goda möjligheter till att arbeta heltid hindras ju givetvis inte av detta?

Målet är inte att alla ska läsa ”ett ämne”, utan att möjligheten ska finnas för den som brinner för just ett ämne.

André skrev

Victoria: Det förändras från år till år vad det heter. Jag började hösten 2009.

För mig handlar det i första hand om att förändra innehållet som ska ingå i lärarutbildningen. Det råder en totalt avsaknad av ledarskapsutbildning och det är ju lite lustigt eftersom man ska vara ledare för elever i klasser upp till 30 personer.

Man kan nog förkorta utbildningen till 3-4 år om man ändrar det centrala innehållet i utbildningen.

I grunden håller jag med om att man ska kunna undervisa i ett ämne man läst och blivit behörig för, men som bekant så råder det problem runt om på landets skolor att kunna tillsätta behöriga lärare på tjänster och detta mer på landsbygden kanske än i storstan.

Att höja lönerna och förbättra elevernas kunskaper är större frågor för mig än att förkorta utbildningen och kunna jobba deltid, vilket i sig inte är vansinnigt.

Victoria skrev

så ståndpunkten är kanske främst att:

1. Se till att erbjuda en god lärarutbildning.
Kanske att det skulle kunna genomföras djupare research av lärarstudenter i samarbete med erfarna forskare och nuvarande (bevisat duktiga)lärare som skulle kunna göra upp detaljplan för hur utbildningen skulle kunna bli bra? Att det inte är ett handplock politiker som leder arbetet att utveckla ledarutbildningen, som tar in experter (som jag har förstått att det går till idag), för att det ska kunna leda till bättre lärare, som i sin tur ska leda till bättre kunskaper hos elever?

Och jag menar att om en student läser till lärare med två ämnen och läser allt som krävs för ena ämnet samt kärnkurserna och givetvis de slutgiltiga kurserna så ska denne fortfarande kunna plocka ut en examen för endast ett ämne.

Mitt stora mål är att det ska bli lättare för personer med livs- och arbteslivs erfarenhet inom områden att lockas in på lärarbanan. Jag håller väl också med om att högre löner är relevant.

Stämmer det att lärare får ut ungefär lika mycket som en heltidsanställd inom handels som väljer att jobba 4-5helgdagar i månaden?
Jag menar inte att det skulle vara ”lätt” att arbeta i kassan i en butik, hantera kunder och ordrar etc, men jag tycker att uppgiften som lärare har är viktigare, eftersom läraren berör och påverkar så otroligt många individer och deras framtid.

Victoria skrev

Kort:

1. Högre löner för lärare.
2. En bättre (mer krävande, men kortare) lärarutbildning med goda möjligheter för fortbildning under din tiden du arbetar som lärare.
3.Lättare för professionella (t.ex. författare, ingenjörer, företagsägare m.fl.) att arbeta deltid som lärare, eller att utbilda sig till lärare behöriga lärare på deltid.
4. Vi måste ställa högre krav på elever och förvänta oss mer av elever och hjälpa dem öka kunskapsnivån.

Jag förslår också att vi ska presentera kunskap in i grund- och gymnasieskolan som verkligen behövs utanför skolan.
Första hjälpen, hur du kan laga ett däck på en cykel, att ringa ett telefonsamtal, att ta hantera en missnöjd kollega/kund, hur du kan peppa andra i ditt team o.s.v :)

Lämna ett svar till André Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>