Skola och utbildning är nog den politiska fråga (utanför den rena informationspolitiken) som Piratpartiet arbetat mest med. I mycket tycker jag vi redan verkar ha diskuterat oss fram till en genomtänkt politik, i vart fall när jag läser valmanifesten inför 2010 (sammanställning här), de kommunalpolitiska program som arbetades fram lokalt (sammanställning här) och det nya principprogram, som just antagits av vårmötet.
Jag hittar en tydlig modern kunskapssyn (på en del ställen utskriven, på andra underförstådd) som har stora konsekvenser för vad vi tycker ska hända i skolan, och hur det ska ske: Skolan måste förbereda alla elever att orientera sig och agera i den informations- och kunskapsväv som idag förenar skolan med samhället utanför. Skolans ska lära elever hitta, tolka, analysera och värdera information, och ge dem de grunder och referensramar som behövs för att omvandla informationen till kunskap och förståelse och för att dra slutsatser från denna. Skolan ska använda arbetsformer som stimulerar elevernas kreativitet, samarbetsförmåga och initiativförmåga. Elever måste tränas i att analysera informationsflöden, se mönster och kritiskt förhålla sig till olika källor och påståenden. Det konstateras att detta kräver en rejäl omvärdering av lärarrollen.
Där finns tydliga åsikter om tillgång till datorer och internet i skolan. Det konstateras att skolan står inför ett systemskifte när det gäller läromedel: från proprietära system till öppna licenser, från förlagsproducerade upphovsrättsskyddade medel till kollaborativa projekt där läromedlen ständigt kan utvecklas och förbättras av engagerade lärare. Så att det material som produceras på ett ställe i skolsystemet ska kunna komma alla elever till godo. Och att man av samma anledning så långt det är möjligt ska spela in föreläsningar och lektioner, och göra dem tillgängliga för alla över internet.
Vi slår tydligt fast att undervisningen så långt som möjligt ska utnyttja öppen/fri programvara, så att elevernas kunskaper i att använda datorer inte låses fast i ett visst dominerande företags programvara. Vi påpekar självklarheten att arbete med datorer ska integreras i de olika ämnena, och inte föras ihop till någon artificiell ”datorkunskap”. Finns det något jag skulle vilja tillägga där så är det något som påpekats i ett annat kommentarsfält här, att barnen borde få börja arbeta med att programmera redan i de tidiga skolåren. Programmering är om möjligt är ännu mer betydelsefull idag, än sy- och träslöjd var då dagens uppsättning skolämnen skapades för sådär 100 år sedan.
Våra traditionella frågor om integritet och öppenhet kommer också in i skolpolitiken, t ex i en restriktiv syn på kameraövervakning, krav att elevers personliga kommunikation ska vara skyddad från insyn även om den sker över skolans datorer och nätverk, och krav på att att samma offentlighetsprincip ska gälla kring betyg etc på friskolor som på kommunala skolor.
Skolpolitik har dessutom diskuterats vidare under det senaste åren:
- På piratbloggar har Calandrella fört in ytterligare integritetsfrågor, som drogtester, frihet att själv välja klädsel, och system på skolorna som får dem att prioritera krafttag mot mobbing. Magnihasa problematiserar i en rad inlägg frågor om skola och diciplinering, motivation, och klass. Göran Widham argumenterar för att skolpolitiker ska sluta peta i detaljer och bara sätta upp ramverk. Själv gjorde jag ett måttligt begåvat försök att starta en diskussion om vad digital allmänbildning kan vara,
- På det vårmöte som nyss avslutades diskuteras behovet av kritiskt tänkande, regelbundna kallelser till skolpsykolog och och möjligheten att skolor sätter av en slant för donationer till kollaborativa kunskapsprojekt typ Wikipedia. På vårmötet 2010 diskuterades stärkt rätt att få undervisa i hemmet.
- Men diskussioner har också förts i många andra fora: På parley i Västerås sommaren 2011 diskuterades bl a betygen. Tyvärr hittar jag ingen dokumentation från det skolpolitiska parley som hölls i Uppsala i april 2010. Ung Pirat tog fram ett diskussionsunderlag om skolpolitik inför sin sakpolitiska konferens i höstas. Ung Pirat i Jönköping har dessutom lagt förslag om elevdemokrati, transparens för friskolor, lärarledd läxhjälp och problembaserad inlärning.
Vi har uppenbarligen en bra bas för att forma en modern och framtidsinriktad skolpolitik. Men det finns säkert många ytterligare tankar och synpunkter i partiet. Så vad bör vi lägga till det jag skrivit här? Vad bör utvecklas? Vad bör tas bort eller ändras?
Henrik Brändén
Finns på min blogg och Sagor från Livbåten
Kommentarer
Hej!
Försökte för ett tag sedan tipsa Björklund om Khan Academy, och det sätt det med enorma framgångar börjat användas i vissa amerikanska skolor. Meningen gick dem förbi och jag fick efter några månader ett svarsmail av hans sekreterare som svarade som om jag attackerat deras skolpolitik.
Hursomhelst så ser jag PP som ett av de få partier som skulle kunna plocka upp denna (enda?) fungerande metod för att modernisera utbildning med teknik. För en kort förklaring om hur det fungerar så rekommenderar jag denna TED-talk: http://www.ted.com/talks/salman_khan_let_s_use_video_to_reinvent_education.html
OliverUv: Underbar föreläsning, och så pedagogiskt mitt i prick!
En sak jag tycker måste finnas med i dagens skolpolitik, är att kraftigt förbättra möjligheten att utvecklas individuellt.
När jag gick i mellanstadiet älskade jag att läsa i historieboken om alla olika händelser och kungar, och jag tyckte även om att plöja grammatik i svenska. På föreläsningar som jag tyckte var hyfsat tråkiga (matematik ex) lyssnade jag med ett halvt öra och gjorde istället grammatikövningar i en svenskabok. Detta sågs såklart inte med blida ögon av magistern, så jag fick läsa lite i smyg sådär. Det gjorde dock att min svenska och historia var långt över mina kamrater, fast min matematik hamnade lite efter istället.
Jag tror att morgondagens skola måste delas upp i små moment, med väl definierade regler på vad man ska klara av i varje ämne för att uppnå ett visst betyg. Ex, för att uppnå godkänt (tidigare G, D är det väl i det nya systemet) i matematik åk 1 måste du kunna plus, minus, större än, mindre än, lika med. Utöver det finns det dock inget som håller dig tillbaka, är du ett underbarn så skall du få möjlighet att avancera så långt du kan, till gånger och delat med och bråk om du kommer och hinner så långt.
Dagens skola känns för begränsande, är du duktig i ett ämne är det också rimligt att du inte hålls tillbaka av dum uråldrig formalia.
Att skolan ska ge alla möjlighet att utvecklas efter sina förmågor håller jag helt med om. Däremot tror jag inte att vägen dit är att plocka sönder skolan i ännu mindre bitar och moment med olika betygskriterier. Vad som behövs är tvärt om former som i högre utsträckning stimulerar till integration mellan ämnen och lateralt tänkande. Kunskapsmassan i världen bildar en väv – och ju fler boxar man försöker dela upp den i, desto mer går den sönder!
Jag tror att skolsystemet överhuvudtaget behöver sluta använda kunskapsbaserad undervisning och istället fokusera på elevers förmåga att tänka själva. Den idén är förstås något av en klyscha vid det här laget, men jag vågar påstå att den knappast genomförts i praktiken. Vill vi ha en sådan skola är nog steg ett att sluta försöka lära barnen multiplikationstabellen.
Nicholas: Kunskap och att tänka själv hänger ihop åt bägge hållen: Bara när du kan tänka själv runt kunskapen och själv foga in den i ett sammanhang fastnar den. Men kunksapen måste ändå finnas där bredvid dig inom räckhåll, för att du ska kunna tänka själv kring den!
Ja, kunskap är viktigt, men varför lagra den på hårddisken i hjärnan som dagens skola söker tvinga eleverna till, istället för i hårddisken på datorn? Eller varför lagra den överhuvudtaget om den enkelt kan tillgås via deduktion? Multiplikationstabellen, som här får agera symboliskt exempel, är överflödig kunskap att memorisera, eftersom den enkelt kan tilgås genom en simpel multiplikation.
Henrik: Japp, kunskap är en väv, men jag tror ändå att det är viktigt att dela upp väven i sina beståndsdelar.
En bit tråd blir knappast en väv men utan alla dessa hundratals trådbitar tillsammans så kan man aldrig sätta ihop någonting alls. Eller, som jag ser det; kunskap är ett legoslott, där varje byggbit måste fås på något sätt. Vissa bitar är enkla, andra svåra, och inget slott är sig likt, men ändock byggs det av små legobitar. Men naturligtvist är även kunskapen att sammanfoga dessa bitar något som skolan också borde lära ut.
Därför tycker jag även att gymnasieskolan ska vara mer inriktad på praktiskt lärande och grundskolan på att ge eleverna grundbultarna som de sedan använder för att forma sitt alldeles egna kunskapsslott i gymnasiet. :)
Hoppas jag inte virrat bort mig helt i mina resonemang…
Hej!
Vill bredda lite diskussion ovan.
Som lärare med 20 års erfarenhet av vuxenutbildning och gymnasieutbildning känner jag greppet ”modern kunskapssyn” inte fångar många aspekter i ungas lärande.
Jag väljer att prata om lärande istället för kunskap för att poängtera den sociala aspekten i den process som leder till en utveckling. För att ta ett exempel: i vår värld där kunskap finns ännu mer tillgängligt via datorer, än som det var förr förunnat några få med många böcker, hur kommer det sig att tex svenska elever visar på minskat kunnande enligt Pisa? Svaret blir tyvärr att kunskaper i böcker, på internet, på wikipedia mm inte automatiskt medför ökat kunnande hos unga. Frågan kan ställas på sin spets om man säger att ”varför följer inte nya generationers kunnande den tekniska utvecklingen, någon sorts Moore’s lag?”
Det är mer troligt att lärande är socialt betingat. Att motivation till att lära har sina sociala rötter. Som när unga med föräldrar med akademisk utbildning ser och förstår hur utbildning kan ”löna” sig.
”Moderna kunskapssyn” känns lite väl traditionell och icke så nytänkande. Lite fler datorer och fri mjukvara skulle alltså susen för alla Sveriges elever. Rent historiskt har dock tekniska innovationer flera än en gång följts av glada tillrop om att revolutionera skolan och lärandet. På sin tid vad det radion, sen videon och vems minns inte basic-kurserna i början 80-talet mm. Teknik är bra som verktyg i rätt händer, men bör man inte fråga sig, rent vetenskapligt, om lärandet gynnas? Alla elevers lärande gynnas? Och inte några få intresserade unga och med stödjande vuxna?
”Sharing is caring” är ett motto som förknippas med anti-copyright rörelsen. En skolan där lärandekulturen lever efter det mottot vore en vision värd att drömma om, eller hur?
Vill avsluta med en liten rolig animation som ställer frågan om ungdomar och skolan lever i samma värld:
https://www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U
Hej!
Vill bredda lite diskussion ovan.
Som lärare med 20 års erfarenhet av vuxenutbildning och gymnasieutbildning känner jag greppet ”modern kunskapssyn” inte fångar många aspekter i ungas lärande.
Jag väljer att prata om lärande istället för kunskap för att poängtera den sociala aspekten i den process som leder till en utveckling. För att ta ett exempel: i vår värld där kunskap finns ännu mer tillgängligt via datorer, än som det var förr förunnat några få med många böcker, hur kommer det sig att tex svenska elever visar på minskat kunnande enligt Pisa? Svaret blir tyvärr att kunskaper i böcker, på internet, på wikipedia mm inte automatiskt medför ökat kunnande hos unga. Frågan kan ställas på sin spets om man säger att ”varför följer inte nya generationers kunnande den tekniska utvecklingen, någon sorts Moore’s lag?”
Det är mer troligt att lärande är socialt betingat. Att motivation till att lära har sina sociala rötter. Som när unga med föräldrar med akademisk utbildning ser och förstår hur utbildning kan ”löna” sig.
”Moderna kunskapssyn” känns lite väl traditionell och icke så nytänkande. Lite fler datorer och fri mjukvara skulle alltså susen för alla Sveriges elever. Rent historiskt har dock tekniska innovationer flera än en gång följts av glada tillrop om att revolutionera skolan och lärandet. På sin tid vad det radion, sen videon och vems minns inte basic-kurserna i början 80-talet mm. Teknik är bra som verktyg i rätt händer, men bör man inte fråga sig, rent vetenskapligt, om lärandet gynnas? Alla elevers lärande gynnas? Och inte några få intresserade unga och med stödjande vuxna?
”Sharing is caring” är ett motto som förknippas med anti-copyright rörelsen. En skolan där lärandekulturen lever efter det mottot vore en vision värd att drömma om, eller hur?
Vill avsluta med en liten rolig animation som ställer frågan om ungdomar och skolan lever i samma värld:
https://www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U
Hej Karim. Min syn på de här frågorna kommer av fem års erfarenhet som högskolelärare, tre år som gymnasielärare, författande av fyra läroböcker (två för högskola och två för gymnasium) samt över tio år då jag sysslat mycket med lärarfortbildning och pedagogisk utveckling kring modern biologi för olika skolnivåer.
1) Att social bakgrund spelar stor roll för hur lätt man anpassar sig till de metoder för lärande som används i dagens dagens skolssystem är uppenbart. Däremot är jag övertygad om att social bakgrund har mycket lite inflytande över ens motivation till lärande över huvud taget. Strävan och lust att lära har vi alla medfött. Sedan kan olika miljöer/lärandesituationer vara olika bra på att locka fram den lusten hos alla barn. Se bara hur mycket snabbare det går för ungar att lära sig engelska obehindrat idag när de gör det genom dataspel där de chattar med motspelare världen över, än då du och jag var unga!
2) Även om du hakar upp dig på ordet ”modern kunskapssyn” förefaller vi vara ganska ense om det jag sedan lägger i ordet: att det är en viktig begreppslig skillnad mellan information (som tack vare internet flyter omkring i nästan obegränsad mängd) och den kunskap som uppstår när bitar information fogar ihop sig till helheter som stannar kvar inne i en människas hjärna. Och att skolans uppgift ska vara att ge plats för de processer, där ett sådant uppletande och hopfogande av informationsbitar kan ske. Om du inte tittar på 1980-talets datorer och en del hopplöst efterblivna svenska exempel på e-learning, utan ser på spetsexemplen för hur datorer används i undervisning (lyssna gärna på http://www.ted.com/talks/salman_khan_let_s_use_video_to_reinvent_education.html) inser du att datorer och internet rätt använda i skolan kan ge mer, inte mindre plats för de sociala processer vi är helt ense om har en avgörande roll för inlärning.
Hej Karim. Min syn på de här frågorna kommer av fem års erfarenhet som högskolelärare, tre år som gymnasielärare, författande av fyra läroböcker (två för högskola och två för gymnasium) samt över tio år då jag sysslat mycket med lärarfortbildning och pedagogisk utveckling kring modern biologi för olika skolnivåer.
1) Att social bakgrund spelar stor roll för hur lätt man anpassar sig till de metoder för lärande som används i dagens dagens skolssystem är uppenbart. Däremot är jag övertygad om att social bakgrund har mycket lite inflytande över ens motivation till lärande över huvud taget. Strävan och lust att lära har vi alla medfött. Sedan kan olika miljöer/lärandesituationer vara olika bra på att locka fram den lusten hos alla barn. Se bara hur mycket snabbare det går för ungar att lära sig engelska obehindrat idag när de gör det genom dataspel där de chattar med motspelare världen över, än då du och jag var unga!
2) Även om du hakar upp dig på ordet ”modern kunskapssyn” förefaller vi vara ganska ense om det jag sedan lägger i ordet: att det är en viktig begreppslig skillnad mellan information (som tack vare internet flyter omkring i nästan obegränsad mängd) och den kunskap som uppstår när bitar information fogar ihop sig till helheter som stannar kvar inne i en människas hjärna. Och att skolans uppgift ska vara att ge plats för de processer, där ett sådant uppletande och hopfogande av informationsbitar kan ske. Om du inte tittar på 1980-talets datorer och en del hopplöst efterblivna svenska exempel på e-learning, utan ser på spetsexemplen för hur datorer används i undervisning (lyssna gärna på http://www.ted.com/talks/salman_khan_let_s_use_video_to_reinvent_education.html) inser du att datorer och internet rätt använda i skolan kan ge mer, inte mindre plats för de sociala processer vi är helt ense om har en avgörande roll för inlärning.
Hemskolning måste återlegaliseras i Sverige. Alla jämförbara demokratier, utom Tyskland där förbud mot hemskolning förbjöds av Nazisterna, har undervisningskrav men inte skolplikt eftersom det sistnämnda bryter mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Nyligen införde Björklund ett totalförbud mot heskolning – i praktiken.
Se gärna Jonas Himmelstrands intressanta föreläsning om hemskolning i Sverige –
http://vimeo.com/23797552
Hej Henrik,
Visst är TED Khan Academy en fascinerande berättelse. Och jag tvivlar inte att man kan nå bra läranderesultat på det sättet. Dock är inte allt guld som glimmar. Det är hälsosamt att kritiskt granska alla ”revolutionära” förslag i sömmarna.
Det finns en hel del forskning kring IT och lärande. Namn som Larry Cuban dyker ofta upp när man vill sätta sig in i ämnet. I hans bok ”Oversold and underused” redovisar han för it-projekt i bla Kaliforniens trendsättande skolor. Han säger: ”the search for improving classroom productivity through technological innovations has yielded very modest changes in teacher practices without any clear demonstration that instruction is any more effective..”
Det finns såklart fascinerande exempel där IT stimulerat elever och skapat spännande miljöer för lärande. I Sollentuna genomförs nu ett försök med Ipads i grundskolan och man säger bestämt att skriv- och läs-färdigheter påverkas positivt. Är detta exempel anekdotiskt eller kan man dra långtgående slutsatser?
Förra året kom OSE med rapporten ”Att lära av de bästa – om svensk skola i ett internationellt
forskningsperspektiv”. Det är intressant läsning. Författaren Johannes Åman kommer fram till att det enskilt viktigaste faktorn som påverkar elevers lärande är en pedagogisk och lyhörd lärare.
Man kan nästan säga att nya fräscha och spännande tag i klassrummet ofta leder till förbättrade resultat. Det kan vara ny teknik eller praktisk matematik. Däremot avklingar så småningom effekten över tiden. Om däremot läraren är engagerad, lyhörd och tydligt visar sina höga förväntningar ser man bestående resultat. Här är vi tillbaka till den sociala sidan av lärandet! Borde mer resurser isåfall inte satsas på att förbättra pedagogiken?
Vem kan inte berätta hur en duktig och engagerade lärare påverkad en för livet?
Jag tycker liksom du att skolor bör använda öppen/fri programvara. Ungdomar skall få en så fri och objektiv (unbiased) erfarenhet av vårt samhället.
Hej Henrik,
Visst är TED Khan Academy en fascinerande berättelse. Och jag tvivlar inte att man kan nå bra läranderesultat på det sättet. Dock är inte allt guld som glimmar. Det är hälsosamt att kritiskt granska alla ”revolutionära” förslag i sömmarna.
Det finns en hel del forskning kring IT och lärande. Namn som Larry Cuban dyker ofta upp när man vill sätta sig in i ämnet. I hans bok ”Oversold and underused” redovisar han för it-projekt i bla Kaliforniens trendsättande skolor. Han säger: ”the search for improving classroom productivity through technological innovations has yielded very modest changes in teacher practices without any clear demonstration that instruction is any more effective..”
Det finns såklart fascinerande exempel där IT stimulerat elever och skapat spännande miljöer för lärande. I Sollentuna genomförs nu ett försök med Ipads i grundskolan och man säger bestämt att skriv- och läs-färdigheter påverkas positivt. Är detta exempel anekdotiskt eller kan man dra långtgående slutsatser?
Förra året kom OSE med rapporten ”Att lära av de bästa – om svensk skola i ett internationellt
forskningsperspektiv”. Det är intressant läsning. Författaren Johannes Åman kommer fram till att det enskilt viktigaste faktorn som påverkar elevers lärande är en pedagogisk och lyhörd lärare.
Man kan nästan säga att nya fräscha och spännande tag i klassrummet ofta leder till förbättrade resultat. Det kan vara ny teknik eller praktisk matematik. Däremot avklingar så småningom effekten över tiden. Om däremot läraren är engagerad, lyhörd och tydligt visar sina höga förväntningar ser man bestående resultat. Här är vi tillbaka till den sociala sidan av lärandet! Borde mer resurser isåfall inte satsas på att förbättra pedagogiken?
Vem kan inte berätta hur en duktig och engagerade lärare påverkad en för livet?
Jag tycker liksom du att skolor bör använda öppen/fri programvara. Ungdomar skall få en så fri och objektiv (unbiased) erfarenhet av vårt samhället.
Karim: Vi förefaller vara tämligen ense. Lärande är en social process. En engagerande lärare kan göra underverk.
De nya teknikerna öppnar i det perspektivet två nya möjligheter: 1) Alla de elever som haft oturen att få en dålig lärare får via nätet en viss chans att komma i kontakt med inspirerande föreläsare och god pedagogik. 2) Rätt använd kan IT i klassrummet frigöra tid för läraren till mer social interaktion med eleverna än idag. (Även om svensk skola varit bra på att ta många steg i den riktning Kahn pekar åt även utan ITs hjälp …)
Jag tror dock inte att den informationstekniska revolutionens stora återverkningar för skolan skulle vara i relationen mellan lärare och elev, utan i relationen mellan å ena sidan lärare + elev, och å andra sidan stoffet, kunskapsmassan. Från en situation där en förutbestämd lärobok spelat en stor roll för att definiera vad som ska läras och hur befinner vi oss mitt i en spännande transition mot en situation där allt större delar av den kunskapsväv man tidigare bara hade tillgång till inne i katalogen i ett universitetsbibliotek blir tillgängliga med några knapptryckningar för varje lärare och elev. Den förändringen innebär enorma utmaningar för skolan, och gör att fokus måste flyttas från att mata in konkreta listade delar av kunskapsmassan till att lära sig orientera sig i denna kunskapsväv, leta och hitta fakta, värdera dessa, utarbeta strategier för att foga ihop fakta till kunskap. Osv! Det är det jag försökte fånga i begreppet ”en modern kunskapssyn”!
Karim: Vi förefaller vara tämligen ense. Lärande är en social process. En engagerande lärare kan göra underverk.
De nya teknikerna öppnar i det perspektivet två nya möjligheter: 1) Alla de elever som haft oturen att få en dålig lärare får via nätet en viss chans att komma i kontakt med inspirerande föreläsare och god pedagogik. 2) Rätt använd kan IT i klassrummet frigöra tid för läraren till mer social interaktion med eleverna än idag. (Även om svensk skola varit bra på att ta många steg i den riktning Kahn pekar åt även utan ITs hjälp …)
Jag tror dock inte att den informationstekniska revolutionens stora återverkningar för skolan skulle vara i relationen mellan lärare och elev, utan i relationen mellan å ena sidan lärare + elev, och å andra sidan stoffet, kunskapsmassan. Från en situation där en förutbestämd lärobok spelat en stor roll för att definiera vad som ska läras och hur befinner vi oss mitt i en spännande transition mot en situation där allt större delar av den kunskapsväv man tidigare bara hade tillgång till inne i katalogen i ett universitetsbibliotek blir tillgängliga med några knapptryckningar för varje lärare och elev. Den förändringen innebär enorma utmaningar för skolan, och gör att fokus måste flyttas från att mata in konkreta listade delar av kunskapsmassan till att lära sig orientera sig i denna kunskapsväv, leta och hitta fakta, värdera dessa, utarbeta strategier för att foga ihop fakta till kunskap. Osv! Det är det jag försökte fånga i begreppet ”en modern kunskapssyn”!
Hmm..
Man har ju åsikter även i denna fråga… Det är väl åldern.
Jag gick i realskolan. Gymnasiet var nästa steg. Men då jag var väldigt skoltrött så började jag jobba. När jag åter satt på skolbänken så drabbades jag av det relativa betygssystemet…
I högskolan så var det bara godkänt eller ej…
Mina barn har fortsatt mina erfarenheter av betygssystemen.
Den äldste hoppade av i nian och blev av en klasskamrat förklarad att ”han borde blivit vald till klassens bäste kamrat” genom att hans usla betyg höjde nivån för de andra…
Nåväl, min yngsta som nu är på väg in i högskolan har andra erfarenheter. Det kunskapsbaserade betyget som hon haft hela skoltiden har gjort att hon är van att samarbeta med andra och att det lönar sig…
Den äldste som nu är medelålders anser att det bara är den sista timmens resultat som räknas..
Bodströms, och Olof Palmes, ”relativa” betygssystem var en samhällskatastrof då det lärde ungarna att inte lita på någon utan se alla sina medmänniskor som konkurrenter och fiender.
Jag kan läsa mig till vilket betygssystem som olika debattörer här har drabbats av och hur det har präglat åsikterna i det mesta.
Att vända detta till något bättre är ännu inte gjort utom till viss del, ty just samarbetsförmåga är oerhört viktigt i ett fritt samhälle där människor skall leva och umgås. Då duger det inte att betrakta sin medmänniska som en potentiell fiende!
Det gäller dessutom flera av breddningsförslagen.
Men dock, jag anser att det har blivit bättre sedan 1970-80-talen.
De åren som saboterade den svenska skolan.
[…] i den breddnings debatt som pågår nu inom Piratpartiet. Det finns många bra idéer och tankar om bland annat skolan som nu kommer upp till debatt i partiet. Om Piratpartiet kan hitta en skolpolitik som vilar på den […]
[…] i den breddnings debatt som pågår nu inom Piratpartiet. Det finns många bra idéer och tankar om bland annat skolan som nu kommer upp till debatt i partiet. Om Piratpartiet kan hitta en skolpolitik som vilar på den […]
[…] med sitt breddningsarbete. Gillar till exempel förslag som detta om kritiskt tänkande. Och detta förslaget som kommit på Piratpartiets breddnings blogg. Varför är det då så viktigt att IKT blir en del av verksamheten i skolan? Här är ett konkret […]