Kritiskt tänkande i skolan

Kritiskt tänkande, förmågan att utvärdera och förstå information, blir ständigt allt viktigare i den digitala informationseran. Alla har idag chansen att bära världens kunskap i sin ficka i form av en smartphone, någonting som aldrig tidigare i mänsklighetens historia varit möjligt.

Informationseran gör det möjligt att sprida information på nolltid, och det har hjälpt både till att utveckla allmänkunskapen, och till att fälla antidemokratiska regimer. Samtidigt finns nackdelarna med detta – för varje sida med korrekt information finns en sida med utdaterad, lögnaktig eller ensidig information. Det är viktigt för varje människa i informationseran att kunna utvärdera information för att inse om den är att lita på eller inte, viktigare än det någonsin varit förut.

Detta är viktigt i vardagslivet, i arbetslivet och i skolan. Elever kan inte förvänta sig att allt de läser är sant, lärare kan inte vara allt för auktoritära när det alltid finns en källa som emotsäger dem, korrekt eller inte. I takt med detta bör därför även skolväsendet ändras. Lika mycket som vi idag belyser vikten av att kunna läsa och räkna, bör vi också belysa vikten av kritiskt tänkande. I Sveriges framtida skola bör vikten av kritiskt tänkande inte bara vara en mindre punkt i ett par kurser, som idag, utan det ska vara en ständig röd tråd genom alla kurser i alla skolår, samt vara en egen obligatorisk kurs genom högstadiet och gymnasiet. Först då kan vi fullt ut belysa vikten, först då kan alla svenska medborgare få chansen att själva förstå den information de matas från alla möjliga källor.

Allt detta underlättar både för elevernas personliga liv, deras skolliv, deras framtida arbetsliv, och vidare studier. Detta inte bara allmänbildar eleverna, utan förstärker Sveriges arbetskraft och akademiska trovärdighet. Det är både ett kortsiktigt och ett långsiktigt projekt som kan placera Sverige i fronten av informationseran.

Anton Nordenfur
Civilingenjörsstudent

Anton finns även på sin blogg, Facebook, Google+ och går naturligtvis att nå via mejl.

 

 

Kommentarer

Fredrik skrev

Håller med, men det borde konkretiseras. Steven Pinker m.fl. har exempelvis föreslagit att statistik ges större utrymme i matematiken även i de lägre klasserna, på bekostnad av något annat som jag inte minns just nu. Kritiskt tänkande handlar inte bara om en allmänt ifrågasättande attityd (den råder det ingen brist på), utan på att kunna värdera utsagor baserat på viss kunskap i grundläggande vetenskapsteori och metod.

Fredrik skrev

Håller med, men det borde konkretiseras. Steven Pinker m.fl. har exempelvis föreslagit att statistik ges större utrymme i matematiken även i de lägre klasserna, på bekostnad av något annat som jag inte minns just nu. Kritiskt tänkande handlar inte bara om en allmänt ifrågasättande attityd (den råder det ingen brist på), utan på att kunna värdera utsagor baserat på viss kunskap i grundläggande vetenskapsteori och metod.

Anton Nordenfur skrev

@Fredrik Det är ett bra exempel på vad som skulle kunna gå att göras. I matten speciellt är det viktigt att konkretisera så mycket som går och få elever att faktiskt förstå vad talen betyder, och inte bara memorera dem. Hur mycket är egentligen en miljard? Vad betyder det att aspirin leder till en 0.003 % ökad risk till cancer?

@Viktor S: Ännu en bra idé. :) Att rakt av gå igenom vanliga logiska felslut och få eleverna att upptäcka dem och inse varför de inte är rätt hjälper enormt.

Anton Nordenfur skrev

@Fredrik Det är ett bra exempel på vad som skulle kunna gå att göras. I matten speciellt är det viktigt att konkretisera så mycket som går och få elever att faktiskt förstå vad talen betyder, och inte bara memorera dem. Hur mycket är egentligen en miljard? Vad betyder det att aspirin leder till en 0.003 % ökad risk till cancer?

@Viktor S: Ännu en bra idé. :) Att rakt av gå igenom vanliga logiska felslut och få eleverna att upptäcka dem och inse varför de inte är rätt hjälper enormt.

Stoffe skrev

http://xkcd.com/843/ ;)

Att lära ut, från början, vikten av källkritik (vem sa det, vilka källor finns, värdera trovärdighet osv) känns som en verkligt bra idé och ett måste i informationssamhället. Information är framtidens (nutidens) hårdvaluta på många sätt men den valutan är värdelös om man inte kan skilja på falska och äkta ”mynt”. Det är också a och o vare sig man tror på kapitalism/marknad whatever (du behöver bra information om du ska sköta saker själv) eller socialt/statligt (de som sköter affärerna måste kunna ta bra beslut å våra vägnar).

Håller med om att det bör konkretiseras. Man kan börja redan i väldigt unga år med att införa det i pedagogiken, till att börja med kan man sluta med ”så här är det” korvstoppning för att gå mer mot ”därför är det” men även t.ex. som lärare/liknande fånga upp rykten de hör barnen upprepa, hur vansinniga de än är och ta reda på vad som är sant/falskt och visa på hur man tänker efter själv. Inte meningen att man ska ta bort magin med att vara barn och skapa logiska robotar, men när barn använder ett uttryck eller pratar om ett fenomen de inte egentligen förstår kunde man förklara vad det egentligen är och framförallt varför.

Stoffe skrev

http://xkcd.com/843/ ;)

Att lära ut, från början, vikten av källkritik (vem sa det, vilka källor finns, värdera trovärdighet osv) känns som en verkligt bra idé och ett måste i informationssamhället. Information är framtidens (nutidens) hårdvaluta på många sätt men den valutan är värdelös om man inte kan skilja på falska och äkta ”mynt”. Det är också a och o vare sig man tror på kapitalism/marknad whatever (du behöver bra information om du ska sköta saker själv) eller socialt/statligt (de som sköter affärerna måste kunna ta bra beslut å våra vägnar).

Håller med om att det bör konkretiseras. Man kan börja redan i väldigt unga år med att införa det i pedagogiken, till att börja med kan man sluta med ”så här är det” korvstoppning för att gå mer mot ”därför är det” men även t.ex. som lärare/liknande fånga upp rykten de hör barnen upprepa, hur vansinniga de än är och ta reda på vad som är sant/falskt och visa på hur man tänker efter själv. Inte meningen att man ska ta bort magin med att vara barn och skapa logiska robotar, men när barn använder ett uttryck eller pratar om ett fenomen de inte egentligen förstår kunde man förklara vad det egentligen är och framförallt varför.

Gustav Svensson skrev

Kan bara beklaga detta förslag då det är ogenomtänkt att försöka införa något som redan är infört.

Den nya läroplan som gäller sedan ett år tillbaka innehåller betydligt mer skrivelser angående både att och hur lärare ska ta upp kritiskt tänkande än tidigare läroplaner och den är överhuvudtaget inte refererad till trots att det är skolans viktigaste styrdokument. Att inte vänta på att kunna utvärdera den och då se om det ändå behövs något mer är tanklöst.

Man ska inte skrika och gapa efter något man just har fått för då kommer man inte kunna förvänta sig att bli tagen på allvar. Nu vet jag att den ändå bifölls på årsmötet och jag väntar på att någon verklig skolpolitik ska införas inom piratpartiet där dessa skriverielser kan ändras till något mer verklighetsförankrat.

Gustav Svensson skrev

Kan bara beklaga detta förslag då det är ogenomtänkt att försöka införa något som redan är infört.

Den nya läroplan som gäller sedan ett år tillbaka innehåller betydligt mer skrivelser angående både att och hur lärare ska ta upp kritiskt tänkande än tidigare läroplaner och den är överhuvudtaget inte refererad till trots att det är skolans viktigaste styrdokument. Att inte vänta på att kunna utvärdera den och då se om det ändå behövs något mer är tanklöst.

Man ska inte skrika och gapa efter något man just har fått för då kommer man inte kunna förvänta sig att bli tagen på allvar. Nu vet jag att den ändå bifölls på årsmötet och jag väntar på att någon verklig skolpolitik ska införas inom piratpartiet där dessa skriverielser kan ändras till något mer verklighetsförankrat.

Nicholas Miles skrev

Gustav Svensson: Vad spelar det för roll hur det ser ut i dagsläget? Skolpolitiken är ett kontroversiellt ämne med stort folkligt intresse. Det kommer förslag på att ändra riktning på den lite då och då, och vid sådana tillfällen måste PP kunna ge svar på tal om huruvida något borde förändras, och i så fall i vilken riktning. Den här typen av förslag är jätteviktiga.

Nicholas Miles skrev

Gustav Svensson: Vad spelar det för roll hur det ser ut i dagsläget? Skolpolitiken är ett kontroversiellt ämne med stort folkligt intresse. Det kommer förslag på att ändra riktning på den lite då och då, och vid sådana tillfällen måste PP kunna ge svar på tal om huruvida något borde förändras, och i så fall i vilken riktning. Den här typen av förslag är jätteviktiga.

Calandrella skrev

@Gustav Svensson: Men läroplan ’11 innebär väl ändå inte att kritiskt tänkande blir ett eget, tidsavsatt, schemalagt ämne? Kritiskt tänkande överlag prioriteras mer, och det är bra. Men nog finns väl ingen skrivning om att göra ett eget skolämne av det? Nu har jag inte läst nya läroplanen, så jag vet faktiskt inte. Rätta mig om jag har fel. :-)

Generellt: ja, kritiskt tänkande – vilket jag ser som summan av ett vetenskapligt synsätt, förmåga att undvika fallacies (logiska felslut), rationalitet, empiri, grundläggande kunskapsteori samt källkritik – är viktigt. Men det finns en tendens i samhället att alla ämnen får så många olika aspekter/perspektiv lärarna ska lyfta fram att själva ämnena i sig tappar i tid. När ett hållbarhets/genus/kritiskt tänkande-perspektiv ska läggas på så gott som allt i skolan, ja, hur mycket tid blir över till vad ämnena i grund och botten handlar om?

Jag säger inte att detta nödvändigtvis är ett problem – tycker vi att hållbarhet/genus/kritiskt tänkande är såpass viktigt att vi gärna offrar lite av den traditionella bildningen för dessa nya perspektiv – men jag säger att detta är något folk kan använda emot oss, om vi driver kritiskt tänkande. Då är det nog faktiskt bättre om vi istället driver att det ska bli ett eget – om än litet – ämne, som slipper inkräkta på övriga ämnen.

På gymnasiet ska man i praktiken redan idag tänka kritiskt för höga betyg i alla kurser (A-nivån kräver nyanserade resonemang, källkritik betonas hela tiden, förhållningssättet är överlag vetenskapligt i kurser), men i högstadiet kanske det är viktigare att betona att kritiskt tänkande aktivt ska bli ett mer närvarande perspektiv än det är idag i alla ämnen.

Calandrella skrev

@Gustav Svensson: Men läroplan ’11 innebär väl ändå inte att kritiskt tänkande blir ett eget, tidsavsatt, schemalagt ämne? Kritiskt tänkande överlag prioriteras mer, och det är bra. Men nog finns väl ingen skrivning om att göra ett eget skolämne av det? Nu har jag inte läst nya läroplanen, så jag vet faktiskt inte. Rätta mig om jag har fel. :-)

Generellt: ja, kritiskt tänkande – vilket jag ser som summan av ett vetenskapligt synsätt, förmåga att undvika fallacies (logiska felslut), rationalitet, empiri, grundläggande kunskapsteori samt källkritik – är viktigt. Men det finns en tendens i samhället att alla ämnen får så många olika aspekter/perspektiv lärarna ska lyfta fram att själva ämnena i sig tappar i tid. När ett hållbarhets/genus/kritiskt tänkande-perspektiv ska läggas på så gott som allt i skolan, ja, hur mycket tid blir över till vad ämnena i grund och botten handlar om?

Jag säger inte att detta nödvändigtvis är ett problem – tycker vi att hållbarhet/genus/kritiskt tänkande är såpass viktigt att vi gärna offrar lite av den traditionella bildningen för dessa nya perspektiv – men jag säger att detta är något folk kan använda emot oss, om vi driver kritiskt tänkande. Då är det nog faktiskt bättre om vi istället driver att det ska bli ett eget – om än litet – ämne, som slipper inkräkta på övriga ämnen.

På gymnasiet ska man i praktiken redan idag tänka kritiskt för höga betyg i alla kurser (A-nivån kräver nyanserade resonemang, källkritik betonas hela tiden, förhållningssättet är överlag vetenskapligt i kurser), men i högstadiet kanske det är viktigare att betona att kritiskt tänkande aktivt ska bli ett mer närvarande perspektiv än det är idag i alla ämnen.

Lämna ett svar till Calandrella Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>