Hej Tore Kullgren!

Jag tycker det är viktigt med ett starkt grundlagsskydd, och då är det bra med institutioner som kan riva upp lagar som strider mot författningen, men tycker det är viktigt att tänka på hur de utses. Jag ser ogärna en utveckling där ger vetorätt till tjänstemän som inte är ansvariga inför folket. Har du några funderingar på hur en eventuell författningsdomstol bör tillsättas?

Jag är skeptisk till att ha ett system som släpper ut människor som Breivik. En implicit del av den politiska ”uppgörelse” som ledde till att dödsstraffet avskaffades brukar i de flesta länder vara att livstid skall vara livstid. Jag kan dock se att det finns ett värde i att inte ta ifrån någon sin morgondag, och därmed bara ha tidsbestämda straff.

Utökad tystnadsplikt är jag positiv till. Det finns i dagsläget massvis med undantag i Offentlighets- och sekretesslagen, och det vore bra om vi kunde täppa igen några av dem. +1 på den punkten!

Lagen om hets mot folkgrupp är en inskränkning i yttrandefriheten, men det måste inte innebära att den är fel. Lag mot hot, anstiftan, och förtal är ju också inskränkningar, men som vi vill ta bort. Med det sagt kan jag tycka att hets-förbudet går lite över gränsen för acceptabel inskränkning, och kan hålla med om att det kanske är bättre att istället skärpa lagarna mot förtal, anstiftan, och hot om behovet skulle uppstå.

Jag är dock skeptisk till att PP skall driva frågan i dagsläget. Som jag skrev till Anna i kommentarsfältet på inlägget om en humanare HBT-politik så tror jag vi som parti behöver skaffa mer cred i frågor om minoriteters rättigheter. Folk har redan försökt stämpla oss som SD light, och jag tror det är bra att avvakta lite för att kunna undvika sådana tendenser.

Ett problem med lagen om hets mot folkgrupp är att den tillerkänner olika medborgare olika rättigheter.

Vad som är brottsligt skall gälla lika för alla. Ett brott är ett brott och skall ha samma straff oavsett varför det har begåtts (utom om uppsåt saknas, naturligtvis).

Den positiva särbehandling som ”hets mot folkgrupp” kan ses som kan även vara direkt kontraproduktiv och väcka mer agg.

En idé är att Högsta Domstolen får rollen som författningsdomstol. Själva idén med domstolar är att ge rättslig kontinuitet, utan att ge efter för påtryckningar från massmediekampanjer och liknande. Frågan om maktdelning har varit ett av de stora samhällsfilosofiska problemen sedan antiken, och det är nog förmätet att vi skulle komma med den perfekta lösningen. Men man kan åtminstone önska att Sverige skulle ha någon makdelning över huvud taget.

”Människor som Breivik” är en märklig generalisering eftersom hans dåd är unikt. Den som i Sverige (mig veterligen) sitter på det längsta tidsbestämda straffet är Mattias Flink, som av HD fick livstidsdomen bestämd till 30 år. Om denna strafflängd dömts ut i den inledande rättegången, så hade rehabiliteringen kunnat inledas tidigare. Dessutom hade man upprätthållit principen om marginalavskräckning, där en brottsling alltid får hårdare straff för grövre brott.

Om Utöya-massakern ägt rum i Sverige och den föreslagna reformen trätt i kraft, så hade förövaren förmodligen dömts till 60 år i fängelse. Om han uppfört sig exemplariskt så skulle han bli villkorligt frigiven år 2051, dvs som 72-åring, och helt ha sonat sitt brott år 2071, vid 92 års ålder. Frågan är vilket syfte som finns i att frihetsberöva åldringar i längre tid än så.

Det finns ett flertal olika sätt att skapa författningsdomstolar. Vi diskuterade dem på parleyt i höstas. Här är de varianter jag kommer ihåg i minnet.

1) vald av regeringen.
2) vald av riksdagen.
3) nominerade av regeringen utsed av riksdagen.
4) nominerade av politiska partier, valda av folket.
5) nominerade av Kongress av alla dommare i sverige. vald av Riksdagen.

Personligen tror jag mycket på den femte lösningen. Nomineringarna görs av de som har fackkunskap och sen väljer riksdagen bland de nominerade. Det blir en blandning av tjänstemannakunskap och demokratisk förankring.
(Kräver dock att vi stärker riksdagen jämfört med regering och paritledningar.)

Angående en författningsdomstol så håller jag med dig.

Vad gäller fängelsestraff tycker jag vi bör ha ett tydligt fokus på vård. Personen ska släppas när personen anses frisk samt har avtjänat ett avskräckande straff.

Om personen inte anses sjuk och inte heller ångrar sig eller på annat vis är farlig för samhället, måste det finnas möjlighet att låsa in personen på livstid. Där bör vi snarare snegla på Norges system med ”förvaring” (5 år i taget som kan förlängas) än att bestämma exakt antal år 60 år innan fången ska släpps. Ingen vet vem fången är om 60 år.

Jag håller med dig om hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp har två delar – hot och uttrycka missaktning. Delen om hot bör behållas och ”att uttrycka missaktning” bör avkriminaliseras. Förtal finns ju fortfarande kvar i lagstiftningen.

Idag i sverige så är alla domstolar författningsdomstolar genom att de genom senaste grundlagsändringen fått rätt att förbise lagar som går emot grundlagen. Tycker det behövs mycket mera test av hur det fungerar innan man kan säga att det systemet inte är sämre än en författningsdomstol. Libdems ordförandes stämning av staten gällande FRA-lagen blir en intressant test av det hela.

Livstids fängelse finns för ytterst grova brott. Normala är att regeringen bestämmer i dessa fall om benådning efter en viss tid – vanligtvis 25 år men det beror på brottet och dess natur.

Noterar att texten innehåller tyvärr en del sakfel:

1. Alla präster har tystnadsplikt, inte bara de i svenska kyrkan.
2. Psykologer har redan tystnadsplikt.
3. Lärare har tystnadsplikt.

Läs mera på http://sv.wikipedia.org/wiki/Tystnadsplikt

Hets mot folkgrupp finns för att skydda grupper som far illa i samhället. Den behövs för att stoppa folk att uppmuntra andra att attackera dem. Ny forskning visar på att folk som hatar homosexuella är ofta själva latent homosexuella som försöker undertrycka sina egna personlighet. Så frågan är om man inte bör ändra straffet till tvingad psykoanalys för att låta deras naturliga personlighet komma upp till ytan. :)

Så länge som dessa grupper hela tiden mer eller mindre systematiskt utsätts för brott så behövs lagen om hets mot folkgrupp.

Anders, han talar om absolut tystnadsplikt. Det är inte samma sak som vanlig tystnadsplikt, och är inget vare sig lärare eller psykologer har.

Vad gäller avskaffandet av uppenbarhetsrekvisitet (dvs att alla domstolar nu har rätt att tolka lagen) så innebär ju det att det är ännu viktigare att vi har en genomtänkt åsikt om hur den högsta domstolen (inte nödvändigtvis Högsta Domstolen) utses. Hur många vet hur domare i HD och högsta förvaltningsdomstolen utses idag?

Jag vill se ett system där det finns tydlig och klar möjlighet till demokratiskt ansvarsutkrävande. Dagens teknokratiska system är jag ingen fan av. Som Willenfort påpekade så är detta något som diskuterades på Ung Pirats politiska konferens, och där verkade konsensus vara att man bör ha en institution som nominerar och en som väljer, för att få lite maktdelning. Personligen skulle jag vilja se att riksdag eller regering väljer och landsting och/eller kommuner gemensamt nominerar. På så sätt får man en demokratisk tillsättningsprocess samtidigt som man skapar ett starkare skydd för det kommunala självstyret.

Jag kanske kommer med ett konstigt förslag i mångas ögon. Men det är nått jag tror på då det stärker direktdemokratin något utan att öka antalet val markant (jag tror att flera val = lägre valdeltagande).

Författningsdomstolen (eller liknande) ska inte ha vetorätt utan de har bara rätt att kräva en folkomröstning om lagen. En folkomröstning ska ske om ”Författningsdomstolen” finner att lagen bryter/kan bryta mot grundlagen eller om det till synes är en större del av befolkningen som ogillar lagen.

Exakt hur den här domstolen ser ut eller väljs spelar mindre roll då den enda makt de har är att ge folket makten.

Jag håller med om att avskaffa livstid och införa långa tidsbegränsade straff. Det är en mänsklig rättighet att veta sitt straff då man är dömd.

Jag håller även med om en utökad absolut tystnadsplikt. Det kan inte sägas bättre än ”Alla medborgare, oavsett livsåskådning, oavsett om de är tilltalade i en rättegång, bör ha möjlighet att få förtrolig rådgivning.”. Att läkare och psykologer inte har absolut tystnadsplikt i dag ser jag som obegripligt.

Att avskaffa lagen om hets mot folkgrupp är jag helt emot. Det är en så stor del av dem som idag omfattas av lagen som dagligen får utstå kränkningar i form av hatord, utfrysning, särbehandlig m.m. Att det vore förskräckligt att ta bort den. jag tycker istället den bör utökas/ändras till något liknande det David Bergkvist skrev i ”En humanare HBT-politik” ”det är ett hatbrott att attackera någon för dennes verkliga eller upplevda hudfärg, etnicitet, kön, könsidentitet, sexuella läggning, innehav eller avsaknad av handikapp, etc.”

Att ersätta hets mot folkgrupp med ändringar i lagen om förtal vore ett mycket farligt drag. som det är idag kan man bara förtala fysiska personer. Det är fullt tillåtet att säga vad man vill och vara hur nedsättande man vill om företag, föreningar och företeelser.

Jag har rätt att säga att Bofors säljer tortyrinstrument till Saudiarabien eller att AIK:are är löss, oavsett om det är sant eller inte.

En ändring som tar in minsta lilla möjlighet att få någon fälld för förtal av en gruppering kommer att skapa en glidning i tolkningen med tiden. Så har redan skett i andra länder och effekterna är ytterst motbjudande.

I detta fall kan man med fördel studera skillnaden mellan svensk rättstradition och kontinental.
På kontinenten gäller romersk rättstradition som bygger på odiskutabla principer. Därför kan man ha författningsdomstolar.
I Sverige bygger rättstraditionen på politisk konsensus som alltså gör att politiken kan ändra på alla regler. Därför skulle en författningsdomstol inte ha något värde om man inte inför romersk rättstradition.
Och hur löser vi det om vi hamnar utanför EU då vi har en avvikande rättstradition som går mycket djupt ner i folksjälen?
Ett svårt problem som jag ser det!

Åter igen, det är inte ett påstående utan många som ska sammanfattas i samma fråga.

Jag har redan tidigare i en annan tråd starkt förespråkat en konstitutuionsdomstol. Hur en sådan tillsätts är lite olika från land till land, finns bra och mindre bra metoder. Personligen skulle jag vilja se ett system i stil med det Christoffer Willenfort beskriver. Ledamöterna bör nomineras bland domare från sveriges HD och Hovrätter, och sedan röstas fram/godkännas av riksdagen. Vissa krav bör även ställas i lag på dem som ska axla arbetet.

Vad gäller livstidsstraffet tycker jag att Sverige idag har ett föredömligt system. Jag tycker det är jättebra att man blir dömd på livstid (aktat brottet) men att möjligheten till tidssbestämning alltid ska finnas där för prövning.

Författningsdomstol? Ja, principiellt viktigt är det, och de senaste åren visar med all önskvärd tydlighet av behovet även i Sverige. Tillsättningen är en knäckefråga – är den alltför politisk kommer domarna i vilket fall ha samma potentiellt felaktiga grundlagstolkning/-syn som riksdagsledamöterna – men förslaget om att högt uppsatta domare, kanske i kombination med visst kommunalt inflytandet, får nominera, och riksdagen sedan antingen kan godta eller förkasta förslaget (annars får nya nomineras osv), är nog det bästa. Domarnas expertis garanterar (förhoppningsvis) skydd mot opinionsmässiga fluktationer i tolkningen och styrkan hos skyddet av konstitutionen, medan riksdagens och eventuellt kommunernas medverkan ger reell demokratisk legatimitet.

Livstids fängelse? Det viktiga är att fångar *ska* kunna bli fria, inte hur straffen formuleras, anser jag. Redan idag kan väl alla benådas innan utgånget straff…? Jag har dålig koll på straffrätt, tyvärr. Nå, detta kan vara ett bra förslag.

Utökad absolut tystnadsplikt? Ja, särskilt för att det är viktigt ur ett sekulärt perspektiv. Sedan huruvida ”andliga”/sekulära stödjare öht bör åtnjuta en absolut tystnadsplikt, givet vad de kan få höra för hemskheter, är jag tveksam till. (Advokater och deras tolkar är mer klockrent, där är det en fråga om rättssäkerhet.) Men *om* det ska finnas sådan absolut tystnadsplikt, bör den gälla oavsett livsåskådning.

Lag om hets mot folkgrupp? Den bör nog avskaffas, men annars kan neutralisering så att inga grupper får företräde, utan alla blir lika i lagens mening, vara en bra idé.