Balans mellan statsmakterna i Montesquieus anda

Bakom i stort sett alla politiska partier finns det i bakgrunden en politisk filosof vars tankar uppfattats av många kunna ligga till grund för en världsuppfattning. Marx har stor betydelse för socialister av olika schatteringar t.ex., Mao också ej att förglömma. Det finns en hel del politiska filosofer som gärna liberaler hänvisar till och andra filosofer som folk ute på högerkanten har som sina husgudar. PP ska inte glömma Rick Falkvinge i det här fallet men han är nog mer entreprenör/doer/marknadsförare än filosof. Och filosof är definitivt inte jag heller. Men jag har funderat över om inte PP skulle ha nytta inte minst ur marknadsföringssynpunkt och kanske som grundstomme i det breddade partiprogrammet, att ha en juste politisk filosof som begripligt kan förklara vad som får ett demokratiskt samhälle att fungera, något som jag tror är viktigt för att samla fler till partiet. Läs och fundera på om du håller med mig om värdet att grunda ett breddat partiprogram på en icke tidsbunden demokratisk världsbild.

Charles-Louis de Secondat Montesquieu (1689-1755) var en fransk politisk filosof, en klok person som skrivit och sagt mycket tänkvärda saker om hur ett demokratiskt samhälle bör fungera. Hans maktdelningslära är minsann inte fy skam och var en av grundpelarna i den amerikanska konstitutionen. Men sedan maktdelningsläran skrevs på 1700-talet har det hänt en del.

Montesquieu ansåg på sin tid att en demokrati bestod av tre statsmakter och när det maktmässigt rådde balans mellan dessa tre, så mådde demokratin bra. I mina funderingar med maktdelningsläran som grund, har jag lagt till en fjärde statsmakt i demokratin. Så här ser alltså min bild fritt efter Montesquieu:

Vi har fyra statsmakter som det måste råda balans emellan för att demokratin ska må bra: Tänk dig en skön “demokrati-fåtölj.” För att den ska fortsätta en vara behaglig att sitta i, måste alla fyra benen vara lika långa. Här är de fyra statsmakterna, demokratifåtöljens fyra ben:

1. Riksdagen – den lagstiftande statsmakten

Riksdagen styrs av Sveriges konstitution, våra grundlagar. Portalparagrafen i vår konstitution/våra grundlagar, gör tydligt att “All makt utgår ifrån folket.” Och det är i Riksdagen alla lagar kommer till. Riksdagens eget Lagråd ska se till att inga nastiftade lagar står i strid med våra grundlagar, vår konstitution. Att Riksdagens eget lagråd utför den kollen anses av allt fler som fler. Det vora naturligare att en Konstitutionsdomstol, fristående från Riksdagen, beslutade om nya lagar följer våra grundlagar. Så fungerar det i de felsta andra moderna demokratier.

2. Regeringen – den verkställande makten

Regeringen och de tillhörande departementen ska se till att de lagar Riksdagen tar fram blir genomförda enligt Riksdagens vilja. Att maktställningen mellan Riksdag och Regering inte följde Svea Rikes Grundlagar fallerar ibland behöver knappast påpekas. T.ex. när Reinfeldt & Co trodde att det var Regeringen som skapade lag i landet. IPRED och FRA piskades igenom eftersom inte heller Riksdagen aldrig begrep att institutionen faktiskt inte behöver göra som Regeringen vill. Antagligen kan dessa händelser förklaras genom att det finns en dold, men reell majoritet i parlamentet, nämligen M och S.

3. Rättssystemet, vårt domstolsväsende

Rättsväsendet i Sverige har sedan många, många år tillåtits att undan för undan haverera och mista sin trovärdighet. Domare tillsätts efter sin politiska uppfattning och det gäller inte bara den rent östtyska varianten med politiskt tillsatta nämndemän. Det gäller även professionella domare på alla nivåer ända upp i HD inom både brottmål och administrativa domstolar. Hur var det nu med domarjävet när upphovsrättsmaffian startade sina ansträngningar att sätta undan för undan sätta rättssystemet ur spel? Sannolikt kan man i den här apparaten hitta flera exempel på ren korruption och mutverksamhet.

4. Den granskande statsmakten – fria media

Och med fria media menar jag just fria media av den sort som Aftonbladets Lars-Johan Hierta skapade i mitten av 1800-talet då han genom envis och långvarig kamp mot dåtidens politiker och jurister gav oss det vi idag kallar “Fri Press.” Hans kamp lyckades genom att han kunde finansiera den genom det överskott Liljeholmens Sterarinljusfabrik gav och som han också ägde. Hur har vi det med den granskande statsmakten idag? Ja, nog har den fjärmat sig allt mer från de ideal Lars-Johan Hierta hade. De flesta chefredaktörer har inte sällan själva politisk bakgrund liksom deras motsvarigheter inom etermedierna. De är sedan länge är “uppslukade” av organisationer typ Rotary och Lions vars syfte är att medlemmarna inte ska äta upp varandra utan nätverka till ömsesidig båtnad. Gamla anrika Publicistklubben har somnat in sedan decennier tillbaka liksom också Svenska Journalistförbundet. Inom prasselmedia finns gott om politiker inblandade, både som ägare och som skribenter. SR och SvT kallar sig vara fria men ägs av staten genom krångliga bolagskonstruktioner och skattefinansieras (f’låt, licensfinansieras ska det visst heta) av medborgarna och av Riksdagens Rundradiofond, d.v.s. politikerna samt – hör och häpna – sponsringsinkomster av vissa program.

Idag är Internet självfallet att räkna som massmedium och ses därför som en fara för alla fyra statsmakterna. Används nätet för opinionsbildning långt bort från Sverige, applåderas våra fyra statsmakter kraftfullt, t.ex. den arabiska våren och kanske också Burma och t.o.m. Kina, i alla fall Wei Wei. Sker opinionsbildningen i Sverige i strid med gamla konventioner, så upplevs nätet av Makten som ett hot och ska snarast censureras och begränsas. Just nu verkar lagstiftningsmässigt (IPRED, FRA, ACTA, DLD m.fl. lagar) helt accepterade av de fyra statsmakterna både med censur och självcensur av hela eller delar av Internet. Detta anser alltså t.o.m. den fjärde statsmakten i form av gammelmedia vara OK och då av främst ekonomiska skäl. Man vill inte ha konkurrens på annonsmarknaden.

Alla de här fyra statsmakterna vill har Mest Makt och bestämma över de andra tre. Och det gör de med besked och slåss så det ryker. Men röken är osynlig eftersom den fjärde statsmaken – gammelmedia – själv är med i slagsmålet om Makten och därför rapporterar den mest bara om sånt som gynnar dem själva. (Annonsmarknaden får inte konkurrensutsättas, presstödet och distrubutionsstödet får inte riskeras m.m. Det här är politiska pengar och gammelmedia biter inte den hand som föder en.) Vi medborgare hålls okunniga i så stor mån som möjligt av gammelmedia om vi inte själva informerar oss genom nätet. Och det är inte bra, anser statsmakterna 1:an, 2:an, 3:an och 4:an ovan. Demokratifåtöljen är inte längre skön att sitt i på grund av allt vingel de olika långa benen skapar.

Eller som Montesquieu skrev: Demokratin mår dåligt om det inte föreligger balans mellan statsmakterna. Makt vill alltid ha mer makt och kontroll och därför måste en demokrati jämt och ständigt försvaras av oss som vill ha den kvar och utveckla den. Alltid! 365/24/7 som det numera så häftigt heter. Låt ingen djävel sabba vår demokratifåtölj!

Cnab

Kommentarer

Jörgen skrev

Bra skrivet, men ta gärna bort 365 :-)
24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, känns väl ganska tillräckligt? Att både ha 365 dagar om året OCH 7 dagar i veckan blir mer än redundant… :D

I övrigt delar jag uppfattningen om att (mycket av) prasselmedia duckar för viktiga frågor, det är ju inte så att det är precis ont om saker att skriva om, saker som påverkar allas vår vardag, men det är förfärligt långt till Bryssel/Strasbourg/Rosenbad för det mesta!

Jörgen skrev

Bra skrivet, men ta gärna bort 365 :-)
24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, känns väl ganska tillräckligt? Att både ha 365 dagar om året OCH 7 dagar i veckan blir mer än redundant… :D

I övrigt delar jag uppfattningen om att (mycket av) prasselmedia duckar för viktiga frågor, det är ju inte så att det är precis ont om saker att skriva om, saker som påverkar allas vår vardag, men det är förfärligt långt till Bryssel/Strasbourg/Rosenbad för det mesta!

David Weinehall skrev

En sak som definitivt fattas i det svenska politiska systemet är en konstitutionsdomstol. Som det är nu så skickas visserligen lagförslagen ut på remiss, men sen kan regering/riksdag godtyckligt skita i all kritik.

Konflikter mellan nystiftade lagar och Sveriges och EUs grundlagar ignoreras helt. I några få fall har EU-domstolen knäppt Sverige på näsan, men det är ju helt befängt att det skall behöva gå så långt.

David Weinehall skrev

En sak som definitivt fattas i det svenska politiska systemet är en konstitutionsdomstol. Som det är nu så skickas visserligen lagförslagen ut på remiss, men sen kan regering/riksdag godtyckligt skita i all kritik.

Konflikter mellan nystiftade lagar och Sveriges och EUs grundlagar ignoreras helt. I några få fall har EU-domstolen knäppt Sverige på näsan, men det är ju helt befängt att det skall behöva gå så långt.

Rikard Elfgren skrev

Vad jag vill veta är var de alla andra filosofiskt lagda piraterna håller hus. ‘Think Tank’ på den filosofiska nivån någon?

Rikard Elfgren skrev

Vad jag vill veta är var de alla andra filosofiskt lagda piraterna håller hus. ‘Think Tank’ på den filosofiska nivån någon?

Erik Johansson skrev

Hej!

Roligt att du skriver om det här Cnab! Jag har själv funderat mycket kring detta när jag läst lite statsvetenskap och filosofi. Det man slås av när man läser Montesquieus Lagarnas anda är hur tydligt hans resonemang bygger på hans observationer och fördomar som han hade på 1800-talet. Rekommenderad läsning! Faktum är att detta verk är en förebild till dagens institutioner och det är roligt att läsa vilka resonemang som ligger till grund för dessa.

Efter en sådan läsning tror jag många håller med om att det är dags att uppdatera maktdelningsprinciperna. För det första bygger Montesquieu sina tankar på Thomas Hobbes, och också mer på John Lockes som också påtalade vikten med maktdelning. Rousseaus tankar om naturtillståndet ser dock helt annorlunda ut. Makt måste delas i Lockes världsbild annars slår vi ihjäl varandra. Hobbes menar att en makt måste dominera, typ en god despot. I Rousseaus värld blir antagligen maktdelningsprinciperna väldigt annorlunda..

Jag skulle säga att det är läge att uppdatera vår syn på makt idag och då rekomenderar jag Iris Marion Youngs bok Globala utmaningar – Krig, självbestämmande och global rättvisa. Boken är ganska radikal men uppfriskande. Jag rekommenderar också International Relations Theory – A Crtical Introduction skriven av Cynthia Weber. Väldigt klar och rolig bok att läsa. Steven Lukes senaste svenska version från 2008 om Maktens ansikten, kan jag tycka är viktig grund innan man börjar tala om nya maktdelningsprinciper.

Till syven och sist är frågan om hur vi beter oss i ett naturtillstånd… Är det svält tror jag det liknar Hobbes men där människor lever i överflöd tror jag på Rousseaus. Min teori är också att när en grupp människor hamnar i ett utsatt läge så börjar de inte slå ihjäl varandra de första de gör utan det första som händer är att de börjar samarbeta. Något som händer i Grekland idag samt något som hände i Argentina när det var ekonomiska svårigheter där. Flera kooperativ bildas när nöden knackar på dörren. Men i länder av svält ser bilden annorlunda ut.

Kolla också på den senaste 6 min långa intervjun Reuters gör med Robert Kagan (youtube) som är en amerikansk konservativ historiker. Han förfäktar tydligt idéarvet från Thomas Hobbes, och visst har han inflytande på amerikansk politik…

Hälsningar
Erik

Erik Johansson skrev

Hej!

Roligt att du skriver om det här Cnab! Jag har själv funderat mycket kring detta när jag läst lite statsvetenskap och filosofi. Det man slås av när man läser Montesquieus Lagarnas anda är hur tydligt hans resonemang bygger på hans observationer och fördomar som han hade på 1800-talet. Rekommenderad läsning! Faktum är att detta verk är en förebild till dagens institutioner och det är roligt att läsa vilka resonemang som ligger till grund för dessa.

Efter en sådan läsning tror jag många håller med om att det är dags att uppdatera maktdelningsprinciperna. För det första bygger Montesquieu sina tankar på Thomas Hobbes, och också mer på John Lockes som också påtalade vikten med maktdelning. Rousseaus tankar om naturtillståndet ser dock helt annorlunda ut. Makt måste delas i Lockes världsbild annars slår vi ihjäl varandra. Hobbes menar att en makt måste dominera, typ en god despot. I Rousseaus värld blir antagligen maktdelningsprinciperna väldigt annorlunda..

Jag skulle säga att det är läge att uppdatera vår syn på makt idag och då rekomenderar jag Iris Marion Youngs bok Globala utmaningar – Krig, självbestämmande och global rättvisa. Boken är ganska radikal men uppfriskande. Jag rekommenderar också International Relations Theory – A Crtical Introduction skriven av Cynthia Weber. Väldigt klar och rolig bok att läsa. Steven Lukes senaste svenska version från 2008 om Maktens ansikten, kan jag tycka är viktig grund innan man börjar tala om nya maktdelningsprinciper.

Till syven och sist är frågan om hur vi beter oss i ett naturtillstånd… Är det svält tror jag det liknar Hobbes men där människor lever i överflöd tror jag på Rousseaus. Min teori är också att när en grupp människor hamnar i ett utsatt läge så börjar de inte slå ihjäl varandra de första de gör utan det första som händer är att de börjar samarbeta. Något som händer i Grekland idag samt något som hände i Argentina när det var ekonomiska svårigheter där. Flera kooperativ bildas när nöden knackar på dörren. Men i länder av svält ser bilden annorlunda ut.

Kolla också på den senaste 6 min långa intervjun Reuters gör med Robert Kagan (youtube) som är en amerikansk konservativ historiker. Han förfäktar tydligt idéarvet från Thomas Hobbes, och visst har han inflytande på amerikansk politik…

Hälsningar
Erik

Henrik Brändén skrev

Hej cnab!

Mycket intressant att få en diskussion om maktfördelning. Men jag tycker du tecknar en överdrivet mörk bild av Sverige idag, där du ser konspirationer, medveten korruption och utpressningar som förklaringar till sådant som ofta lika gärna kan förklaras av en ganska odramatisk kombination av en grundläggande tilltro till varandras goda avsikter, en känsla av att ofta ha gemensamma mål, en dos svensk konformism (där alla bestämmer sig för att tycka och tro samma sak som de som för tillfället dominerar en debatt) och ungefär samma andel dåligt omdöme bland politiska makthavare som land andra grupper i samhället.

– De i (s) och (m) som drivit genom de hysteriska övervakningslagarna är faktiskt i de flesta fall genuint övertygade om att det är nödvändigt.
– I riksdagen vet alla ledamöter att om de inte som huvudregel följer partilinjen kommer det att bli lika omöjligt att styra Sverige som det i USA är att göra något åt budgetunderskottet.
– Det skulle förvåna mig mycket om du skulle hitta systematiska system med mutor på de högsta juridiska nivåerna i Sverige – att folk är konformister och inte orkar tänka tillräckligt många varv själva för att komma till andra slutsatser än sina kompisar är tillräckliga förklaringar!
– De journalister som granskar politiken är betydligt mer oberoende av politiken och partierna idag än för 35 år sedan, då många partier själva ägde tidningar, rätt politisk lojalitet var ett självklart krav för att få sköta nyhetsbevakningen av politiken både i A-press, och många borgerliga tidningar.
– Om det politiska systemet verkligen kunde styra SVT och SR som du antyder tycker jag resultatet av denna styrning är synnerligen märkligt, eftersom huvuddelen av journalisterna där i sin raportering i varje läge utgår från att det är något fel med det politikerna gör.

Henrik Brändén skrev

Hej cnab!

Mycket intressant att få en diskussion om maktfördelning. Men jag tycker du tecknar en överdrivet mörk bild av Sverige idag, där du ser konspirationer, medveten korruption och utpressningar som förklaringar till sådant som ofta lika gärna kan förklaras av en ganska odramatisk kombination av en grundläggande tilltro till varandras goda avsikter, en känsla av att ofta ha gemensamma mål, en dos svensk konformism (där alla bestämmer sig för att tycka och tro samma sak som de som för tillfället dominerar en debatt) och ungefär samma andel dåligt omdöme bland politiska makthavare som land andra grupper i samhället.

– De i (s) och (m) som drivit genom de hysteriska övervakningslagarna är faktiskt i de flesta fall genuint övertygade om att det är nödvändigt.
– I riksdagen vet alla ledamöter att om de inte som huvudregel följer partilinjen kommer det att bli lika omöjligt att styra Sverige som det i USA är att göra något åt budgetunderskottet.
– Det skulle förvåna mig mycket om du skulle hitta systematiska system med mutor på de högsta juridiska nivåerna i Sverige – att folk är konformister och inte orkar tänka tillräckligt många varv själva för att komma till andra slutsatser än sina kompisar är tillräckliga förklaringar!
– De journalister som granskar politiken är betydligt mer oberoende av politiken och partierna idag än för 35 år sedan, då många partier själva ägde tidningar, rätt politisk lojalitet var ett självklart krav för att få sköta nyhetsbevakningen av politiken både i A-press, och många borgerliga tidningar.
– Om det politiska systemet verkligen kunde styra SVT och SR som du antyder tycker jag resultatet av denna styrning är synnerligen märkligt, eftersom huvuddelen av journalisterna där i sin raportering i varje läge utgår från att det är något fel med det politikerna gör.

Henrik Brändén skrev

Anon, (1) Ska vi få någon ordning i den här debatten håller vi oss till ämnet, och här är ämnet maktdelning. Vill du starta en diskussion i ett annat ämne – titta i menyn hur du ska göra, och skicka in ett blogginlägg om det! (2) Agendan i partiet sätts av de medlemmar som skriver motioner till medlemsmötet. (3) Såvitt jag vet har den fråga du nämner varit på agendan på flera medlemsmöten, och varje gång röstats ner med klar majoritet!

Henrik Brändén skrev

Anon, (1) Ska vi få någon ordning i den här debatten håller vi oss till ämnet, och här är ämnet maktdelning. Vill du starta en diskussion i ett annat ämne – titta i menyn hur du ska göra, och skicka in ett blogginlägg om det! (2) Agendan i partiet sätts av de medlemmar som skriver motioner till medlemsmötet. (3) Såvitt jag vet har den fråga du nämner varit på agendan på flera medlemsmöten, och varje gång röstats ner med klar majoritet!

Kjell Pedersson skrev

Den viktigaste delen av maktapparaten saknas i Cnabs beskrivning. De privata finansinstituten, dvs banker och försäkringsbolag.
Utan folklig kontroll av dessa är talet om demokrati en chimär.
Hela frågan om demokrati bör omprövas.Tidigare talades det om representativ demokrati.Det görs inte numera. Många viktiga beslut som riksdagen fattar saknar folkligt stöd. Tex de ovan nämnda fascistlagarna (IPRED, FRA, ACTA, DLD).
Personval bör införas. Men det måste tillföras ett moment som saknas idag: Omedelbar avsättbarhet. Den person som väljs till en befattning, inte bara politisk, skall när en viss andel av dem som valt vederbörande så kräver ett nyval genomföras. Resultatet av nyvalet kan bli att personen avsätts och en ersättare träder in.
En sådan förändring skulle innebära att den som blivit vald skulle tänka sej för innan beslut som är negativa för väljarna fattades.
Istället för feta pensioner till den avsatte skall ett arbete erbjudas.
Ersättningen till den som valts skall vara samma som den lön vederbörande hade innan den blev vald. Alternativt kan en fastställd ersättning för politiker fastställas. Nivån skall dock ej vara högre än genomsnittslönen för LO-anslutna arbetare.
Den största skillnaden med ett sådant system skulle bli att de politiska församlingarna befriades från dagens giriga och egotrippade lycksökare.
En förändring av detta slag löser dock ej alla problem. Rick Falkvinges utmärkta artiklar om patent talar sitt tydliga språk: Patent bör avskaffas. Likaså ränta. Om dessa båda fenomen fasas ut kommer människorna på detta klot att få möjlighet att stoppa krig och annan miljöförstöring.

Kjell Pedersson skrev

Den viktigaste delen av maktapparaten saknas i Cnabs beskrivning. De privata finansinstituten, dvs banker och försäkringsbolag.
Utan folklig kontroll av dessa är talet om demokrati en chimär.
Hela frågan om demokrati bör omprövas.Tidigare talades det om representativ demokrati.Det görs inte numera. Många viktiga beslut som riksdagen fattar saknar folkligt stöd. Tex de ovan nämnda fascistlagarna (IPRED, FRA, ACTA, DLD).
Personval bör införas. Men det måste tillföras ett moment som saknas idag: Omedelbar avsättbarhet. Den person som väljs till en befattning, inte bara politisk, skall när en viss andel av dem som valt vederbörande så kräver ett nyval genomföras. Resultatet av nyvalet kan bli att personen avsätts och en ersättare träder in.
En sådan förändring skulle innebära att den som blivit vald skulle tänka sej för innan beslut som är negativa för väljarna fattades.
Istället för feta pensioner till den avsatte skall ett arbete erbjudas.
Ersättningen till den som valts skall vara samma som den lön vederbörande hade innan den blev vald. Alternativt kan en fastställd ersättning för politiker fastställas. Nivån skall dock ej vara högre än genomsnittslönen för LO-anslutna arbetare.
Den största skillnaden med ett sådant system skulle bli att de politiska församlingarna befriades från dagens giriga och egotrippade lycksökare.
En förändring av detta slag löser dock ej alla problem. Rick Falkvinges utmärkta artiklar om patent talar sitt tydliga språk: Patent bör avskaffas. Likaså ränta. Om dessa båda fenomen fasas ut kommer människorna på detta klot att få möjlighet att stoppa krig och annan miljöförstöring.

Nicholas Miles skrev

Maktdelning är definitivt något jag saknar i Regeringsformen. Jag noterar dock att inget (konkret) förslag på lösning levereras i texten, vilket är synd, men måste ändå säga att jag håller med om många av de synpunkter som tas upp.

Personligen tror jag på en lösning som innebär en politisering av den offentliga förvaltningen. Med mer riksdagsoberoende demokratiskt ansvarsutkrävande bland tjänstemännen kan man se till att vansinniga bestämmelser och galen praxis (hit räknar jag inte bara övervakningslagstiftning ich upphovsrätt) mildras betydligt i själva verkställandet.

Jag skissade faktiskt ihop ett par diagram för ett tag sedan, föreställande en förenklad version av skillnaden mellan svensk och amerikansk maktdelning. De finns här för den som är nyfiken: http://thenpiratskaargus.wordpress.com/2011/12/20/the-problem-with-separation-of-powers-in-sweden/

Nicholas Miles skrev

Maktdelning är definitivt något jag saknar i Regeringsformen. Jag noterar dock att inget (konkret) förslag på lösning levereras i texten, vilket är synd, men måste ändå säga att jag håller med om många av de synpunkter som tas upp.

Personligen tror jag på en lösning som innebär en politisering av den offentliga förvaltningen. Med mer riksdagsoberoende demokratiskt ansvarsutkrävande bland tjänstemännen kan man se till att vansinniga bestämmelser och galen praxis (hit räknar jag inte bara övervakningslagstiftning ich upphovsrätt) mildras betydligt i själva verkställandet.

Jag skissade faktiskt ihop ett par diagram för ett tag sedan, föreställande en förenklad version av skillnaden mellan svensk och amerikansk maktdelning. De finns här för den som är nyfiken: http://thenpiratskaargus.wordpress.com/2011/12/20/the-problem-with-separation-of-powers-in-sweden/

Torbjörn Jerlerup skrev

Personligen anser jag att man bör vända på hela den politiska makfördelningskartan och sätta MEDBORGAREN främst. Alla de andra delarna i den klassiska maktfördelningen finns till för att tjäna medborgaren.

Tanken om de fyra makterna som ska dela makten grundars sig i åsikten att det är DE som har makten över oss individer. Jag anser att det finns EN makt: medborgaren.

Resten är detaljer om hur staten ska administrera uppdraget att TJÄNA oss medborgare.

Ditt inlägg är bra och tänkvärt men jag själva idén om maktbalansen och de tre, fyra eller fem statsmakter (!) man pratar om ibland grundar sig på att det är DE som styr, inte medborgarna.

Torbjörn Jerlerup skrev

Personligen anser jag att man bör vända på hela den politiska makfördelningskartan och sätta MEDBORGAREN främst. Alla de andra delarna i den klassiska maktfördelningen finns till för att tjäna medborgaren.

Tanken om de fyra makterna som ska dela makten grundars sig i åsikten att det är DE som har makten över oss individer. Jag anser att det finns EN makt: medborgaren.

Resten är detaljer om hur staten ska administrera uppdraget att TJÄNA oss medborgare.

Ditt inlägg är bra och tänkvärt men jag själva idén om maktbalansen och de tre, fyra eller fem statsmakter (!) man pratar om ibland grundar sig på att det är DE som styr, inte medborgarna.

Niklas Johannesson skrev

Mycket bra idéer, maktdelningen måste spikas fast i regeringsformen. Sverige idag är inget dåligt land som behöver förändras, men genom att föra in dessa rättesnören i grundlagen kan man hindra en framtida negativ utveckling.

Framförallt frågan om en konstitutionsdomstol tycker jag är enormt viktig, då man lätt kan åsidosätta grundlagar idag. Ett problem är såklart tillsättandet, men de problemen finns i alla länder.

Jag förespråkar förslaget, bra skrivet.

Niklas Johannesson skrev

Mycket bra idéer, maktdelningen måste spikas fast i regeringsformen. Sverige idag är inget dåligt land som behöver förändras, men genom att föra in dessa rättesnören i grundlagen kan man hindra en framtida negativ utveckling.

Framförallt frågan om en konstitutionsdomstol tycker jag är enormt viktig, då man lätt kan åsidosätta grundlagar idag. Ett problem är såklart tillsättandet, men de problemen finns i alla länder.

Jag förespråkar förslaget, bra skrivet.

Calandrella skrev

Verkligen tänkvärt. Den mer filosofik-demokratiska grunden för vårt statsskick är ett piratpolitiskt ämne av rang. Jag kommer skriva ett eget inlägg om konstitutionella frågor med viss utgångspunkt ur detta. Och nic:s länk i kommentarerna här ovan var extremt läsvärd – en moderat riksdagsledamot som utförligt förklarar varför riksdagen är ett transportkompani och ger ett par bra förslag på hur situationen kan förbättras.

Calandrella skrev

Verkligen tänkvärt. Den mer filosofik-demokratiska grunden för vårt statsskick är ett piratpolitiskt ämne av rang. Jag kommer skriva ett eget inlägg om konstitutionella frågor med viss utgångspunkt ur detta. Och nic:s länk i kommentarerna här ovan var extremt läsvärd – en moderat riksdagsledamot som utförligt förklarar varför riksdagen är ett transportkompani och ger ett par bra förslag på hur situationen kan förbättras.

cnab skrev

Hej alla som kommenterat mitt inlägg om Maktedelning. Jag har lovat att ge er svar allihop men ännu inte hittat tidshålet för detta. Däremot kan jag inte nog betona att Maktdelningsläran förklarar mycket av vad som ständigt och jämt händer i politiken och Makten över Sverige. Nu senast domen mot Expressen (= stolsbenet i Demokratifåtöljen Den Fjärde Statsmakten, den granskande) i vapenmålet i Malmö tingrätt (= stolsbenet Den Tredje Statsmakten, den dömande)Nu vinglar Demokratifåtöljen mer än någonsin! Läs min artikel här ovan så faller bitarna på plats!

cnab

cnab skrev

Hej alla som kommenterat mitt inlägg om Maktedelning. Jag har lovat att ge er svar allihop men ännu inte hittat tidshålet för detta. Däremot kan jag inte nog betona att Maktdelningsläran förklarar mycket av vad som ständigt och jämt händer i politiken och Makten över Sverige. Nu senast domen mot Expressen (= stolsbenet i Demokratifåtöljen Den Fjärde Statsmakten, den granskande) i vapenmålet i Malmö tingrätt (= stolsbenet Den Tredje Statsmakten, den dömande)Nu vinglar Demokratifåtöljen mer än någonsin! Läs min artikel här ovan så faller bitarna på plats!

cnab

Anders Widén skrev

Hej Cnab.
Från detaljer till svepande global översikt.
I princip finner jag att vi har en god konstitution, i vart fall på papperet. Vår regeringsform är i mina ögon ypperligt skriven (http://djingis.blogspot.se/2009/03/helheten-som-gatt-forlorad.html) men den följs naturligtvis inte.
Fler är inne på tanken att i den göra tillägg om maktdelning. Kanske enligt följande:
Även USA har en god konstitution, ändå går det åt skogen, där är högsta domstolen helt skilt från riksdagen, vilket väl är den större förändring vi skulle kunna pröva, för att inte gå för fort fram.

Ett av skälen till att det inte fungerar är att den egentliga makten ligger hos finansinstitut och banker. Jag och Johan Westerholm (S) har fört långa diskussioner kring frågan; hur demokratisera kapitalet. Det kan i nuläget endast göras genom olika kontrollapparater. En väg är att skapa hårdare lagstiftning om transparens. En annan väg är att genom lag tvinga finansinstituten att i sina styrelser ha en ledamot från något av våra maktorgan, av riksdagen utsedd pålitlig ekonom, eller av den nya fristående domstol många talar om. Det vill säga, vår demokratiskt valda makt ges på detta sätt en corner position rakt inne i hjärtat i de beslutande organen hos våra finansinstitut.

Frågan är om ens det skulle hjälpa. Jag tror inte på konspirationer, men efter ett tag så bildas av nödvändighet en maktelit. De träffar varandra (som Cnab nämner) i Rotary, Lions, men också i korridorerna. De för sina samtal, får i 90% av fallen en klok samsyn över hur landet på bästa sätt ska rattas, men rätt som det är skenar systemet.
Hur vi kommer tillrätta med detta vet jag inte.
MP har prövat att tidsbegränsa ledarskapet för partiet. Detta för att bryta trenden att en elit inom partiet bildas.
i regeringsformen skulle vi kunna tvinga riksdagen att efter två mandatperioder så måste ledamöterna lämna riksdagen.
Det kan se bra ut på papperet, men ska även författningsdomstolen bytas efter två mandatperioder? Går det att få tag i så många kompetenta domare?
Nackdelen med att ständigt byta ut folk är att man över tid skaffar sig en oerhört värdefull bias, eller erfarenhet. Om vårt politiska skikt ideligen byts ut kommer makten att förskjutas till den numer helt avreglerade finansiella sektorn eftersom de kommer att ha ledningar som är mycket vassare, vet hur slipstenen ska dras. De kommer slå ännu mer blå dunster i gröngölingarna och amatörerna i riksdagen.

jag har flera vänner som är nämndemän. De är politiskt tillsatta. En av dem, en sosse var för 2 år sen tvungen att lämna sitt uppdrag som nämndeman eftersom han längre inte kunde vara med i S då han tycker att han inte längre håller med om partiets förda politik.
Trots att han alltså inte längre gillar det parti han tillhört, dessutom blev avsatt från sin icke politiska tjänst, som han fann oerhört intressant och stimulerande, frågar han sig: Vad ska vi ha istället? Ska idrottsföreningarna i stan utse nämndemän i tingsrätten? PRO? Frälsningsarmén och Betelkyrkan? Årets entreprenör i kommunens västligaste byhåla? Ska vi ha det i många fall ännu sämre systemet med påverkbara och totalt amatörmässiga juries som man kör med i USA? Våra nämndemän får i vart fall en rudimentär utbildning i rättslig praxis och vet vad en grundlag och paragraf är.

Man kan fråga sig: Vilket system blir mest rättssäkert? Att jämföra med det statsdiktatoriska kommunistiska enpartistatliga DDR är fel. I jämförelse har vi trots allt val som tillser att vi får ett antal partier som representerar oss och våra olika idéer om vilken politisk ideologi som bäst fixar biffen att ratta landet i förmån för oss medborgare.
Återigen, på papperet skapar detta utrymme för att riksdagen ska få en majoritet som kan driva landet och en stark opposition som kan ifrågasätta och GRANSKA och alarmera när makten, domstolarna, lagstiftningen är på väg att förfelas.
Det ska alltså komma till folkets kännedom vad som händer – inom alla viktiga institutioner som utövar makt och kontroll.
Därefter bör ju media skriva om det som på så sätt kommer i dager, men de sysslar hellre med att skriva om varandras jippon, när Idol går, skriver de andra medierna inte om något annat. Allar minst det som händer i kammaren på Helgeandsholmen.
Kanske beror detta på den ägarstruktur media har, kanske på att det är detta folket och de urval av journalister som just nu är anställda är intresserade av.

Allt rinner ned till: Hur kan vi skapa ännu bättre regelverk och institutioner som vidmakthåller och odlar demokratin?
för att öka den folkvalda och därmed demokratiska insynen i meda, bör vi även där sätta en person med corner position i styrelsen, eller blir vi lite politruckaktiga då? Demokratiska flerpartifäiga men ändå politisk kontroll överallt?

Jag anser att problemet är större och svårare att lösa än att mixtra med våra maktfördelande institutioner. Jag är för marknadsekonomi och fri handel. Samtidigt har det skapats företag som är så stora att deras omsättning överstiger hela länders BNP. Den egentliga makten över våra liv, faktiskt globalt, har alltså flyttats väldigt långt från oss medborgare. Oavsett vilka politiker vi väljer, vilka författningsdomstolar vi uppfinner, så ligger den ekonomiska makten på ett närmast virtuellt plan över oss och styr oss.

I Bryssel går det tio lobbyister på varje parlamentsledamot. Lobbyister specialutbildade i sina ämnen, sitt marknadssegment, med tio gånger högre lön, med outtömliga juridiska resurser.

Vi vet alla vad upphovsrättsindustrin har lyckats med, det är de som dikterar lagstiftningen.

Den första stora nöten att knäcka är alltså: Hur demokratisera den ekonomiska makten – utan att slå sönder marknadsekonomin och frihandeln?

Den andra, kanske ännu större nöten att knäcka är: Hur komma åt och demokratisera energin? Det är vår ständigt växande energihunger som driver alla konflikter, som driver nästa stora och mäktiga industrikoglomerat; det vapenindustriella komplexet.

Det är denna utomparlamentariska trehövdade maktsfär som styr och ställer i global skala, de finansiella instituten, energi- och oljebolagen, samt vapenlobbyn. Ytterligare en liten spelare är med och ställer till det vad gäller vår frihet och integritet, upphovsrättsindustrin, vars struktur också ser festlig ut, då de inte har en enda musiker eller artist anställd, däremot horder med advokater.

Inför detta står våra mer eller mindre demokratiskt valda institutioner sig slätt.
Våra institutioner på den globala nivån avreglerade den finansiella marknaden. Nu ser det ut som om vi är på väg mot total kollaps. Länder och småfolk kommer att konkursa, de finansiella instituten tjäna ännu mer pengar i oavsett hur det går.

Kort sagt, jag vet inte vilken filosof vi ska luta oss emot.
Men vi har att kavla upp ärmarna.

Anders Widén skrev

Hej Cnab.
Från detaljer till svepande global översikt.
I princip finner jag att vi har en god konstitution, i vart fall på papperet. Vår regeringsform är i mina ögon ypperligt skriven (http://djingis.blogspot.se/2009/03/helheten-som-gatt-forlorad.html) men den följs naturligtvis inte.
Fler är inne på tanken att i den göra tillägg om maktdelning. Kanske enligt följande:
Även USA har en god konstitution, ändå går det åt skogen, där är högsta domstolen helt skilt från riksdagen, vilket väl är den större förändring vi skulle kunna pröva, för att inte gå för fort fram.

Ett av skälen till att det inte fungerar är att den egentliga makten ligger hos finansinstitut och banker. Jag och Johan Westerholm (S) har fört långa diskussioner kring frågan; hur demokratisera kapitalet. Det kan i nuläget endast göras genom olika kontrollapparater. En väg är att skapa hårdare lagstiftning om transparens. En annan väg är att genom lag tvinga finansinstituten att i sina styrelser ha en ledamot från något av våra maktorgan, av riksdagen utsedd pålitlig ekonom, eller av den nya fristående domstol många talar om. Det vill säga, vår demokratiskt valda makt ges på detta sätt en corner position rakt inne i hjärtat i de beslutande organen hos våra finansinstitut.

Frågan är om ens det skulle hjälpa. Jag tror inte på konspirationer, men efter ett tag så bildas av nödvändighet en maktelit. De träffar varandra (som Cnab nämner) i Rotary, Lions, men också i korridorerna. De för sina samtal, får i 90% av fallen en klok samsyn över hur landet på bästa sätt ska rattas, men rätt som det är skenar systemet.
Hur vi kommer tillrätta med detta vet jag inte.
MP har prövat att tidsbegränsa ledarskapet för partiet. Detta för att bryta trenden att en elit inom partiet bildas.
i regeringsformen skulle vi kunna tvinga riksdagen att efter två mandatperioder så måste ledamöterna lämna riksdagen.
Det kan se bra ut på papperet, men ska även författningsdomstolen bytas efter två mandatperioder? Går det att få tag i så många kompetenta domare?
Nackdelen med att ständigt byta ut folk är att man över tid skaffar sig en oerhört värdefull bias, eller erfarenhet. Om vårt politiska skikt ideligen byts ut kommer makten att förskjutas till den numer helt avreglerade finansiella sektorn eftersom de kommer att ha ledningar som är mycket vassare, vet hur slipstenen ska dras. De kommer slå ännu mer blå dunster i gröngölingarna och amatörerna i riksdagen.

jag har flera vänner som är nämndemän. De är politiskt tillsatta. En av dem, en sosse var för 2 år sen tvungen att lämna sitt uppdrag som nämndeman eftersom han längre inte kunde vara med i S då han tycker att han inte längre håller med om partiets förda politik.
Trots att han alltså inte längre gillar det parti han tillhört, dessutom blev avsatt från sin icke politiska tjänst, som han fann oerhört intressant och stimulerande, frågar han sig: Vad ska vi ha istället? Ska idrottsföreningarna i stan utse nämndemän i tingsrätten? PRO? Frälsningsarmén och Betelkyrkan? Årets entreprenör i kommunens västligaste byhåla? Ska vi ha det i många fall ännu sämre systemet med påverkbara och totalt amatörmässiga juries som man kör med i USA? Våra nämndemän får i vart fall en rudimentär utbildning i rättslig praxis och vet vad en grundlag och paragraf är.

Man kan fråga sig: Vilket system blir mest rättssäkert? Att jämföra med det statsdiktatoriska kommunistiska enpartistatliga DDR är fel. I jämförelse har vi trots allt val som tillser att vi får ett antal partier som representerar oss och våra olika idéer om vilken politisk ideologi som bäst fixar biffen att ratta landet i förmån för oss medborgare.
Återigen, på papperet skapar detta utrymme för att riksdagen ska få en majoritet som kan driva landet och en stark opposition som kan ifrågasätta och GRANSKA och alarmera när makten, domstolarna, lagstiftningen är på väg att förfelas.
Det ska alltså komma till folkets kännedom vad som händer – inom alla viktiga institutioner som utövar makt och kontroll.
Därefter bör ju media skriva om det som på så sätt kommer i dager, men de sysslar hellre med att skriva om varandras jippon, när Idol går, skriver de andra medierna inte om något annat. Allar minst det som händer i kammaren på Helgeandsholmen.
Kanske beror detta på den ägarstruktur media har, kanske på att det är detta folket och de urval av journalister som just nu är anställda är intresserade av.

Allt rinner ned till: Hur kan vi skapa ännu bättre regelverk och institutioner som vidmakthåller och odlar demokratin?
för att öka den folkvalda och därmed demokratiska insynen i meda, bör vi även där sätta en person med corner position i styrelsen, eller blir vi lite politruckaktiga då? Demokratiska flerpartifäiga men ändå politisk kontroll överallt?

Jag anser att problemet är större och svårare att lösa än att mixtra med våra maktfördelande institutioner. Jag är för marknadsekonomi och fri handel. Samtidigt har det skapats företag som är så stora att deras omsättning överstiger hela länders BNP. Den egentliga makten över våra liv, faktiskt globalt, har alltså flyttats väldigt långt från oss medborgare. Oavsett vilka politiker vi väljer, vilka författningsdomstolar vi uppfinner, så ligger den ekonomiska makten på ett närmast virtuellt plan över oss och styr oss.

I Bryssel går det tio lobbyister på varje parlamentsledamot. Lobbyister specialutbildade i sina ämnen, sitt marknadssegment, med tio gånger högre lön, med outtömliga juridiska resurser.

Vi vet alla vad upphovsrättsindustrin har lyckats med, det är de som dikterar lagstiftningen.

Den första stora nöten att knäcka är alltså: Hur demokratisera den ekonomiska makten – utan att slå sönder marknadsekonomin och frihandeln?

Den andra, kanske ännu större nöten att knäcka är: Hur komma åt och demokratisera energin? Det är vår ständigt växande energihunger som driver alla konflikter, som driver nästa stora och mäktiga industrikoglomerat; det vapenindustriella komplexet.

Det är denna utomparlamentariska trehövdade maktsfär som styr och ställer i global skala, de finansiella instituten, energi- och oljebolagen, samt vapenlobbyn. Ytterligare en liten spelare är med och ställer till det vad gäller vår frihet och integritet, upphovsrättsindustrin, vars struktur också ser festlig ut, då de inte har en enda musiker eller artist anställd, däremot horder med advokater.

Inför detta står våra mer eller mindre demokratiskt valda institutioner sig slätt.
Våra institutioner på den globala nivån avreglerade den finansiella marknaden. Nu ser det ut som om vi är på väg mot total kollaps. Länder och småfolk kommer att konkursa, de finansiella instituten tjäna ännu mer pengar i oavsett hur det går.

Kort sagt, jag vet inte vilken filosof vi ska luta oss emot.
Men vi har att kavla upp ärmarna.

cnab skrev

Hej Anders! Uppskattar verkligen att du tog dig en stund att fundera över mitt ”lyft” av Montesqiue. Sådana här meningsutbyten och tankar om grunderna i de politiska systemen är oerhört viktiga men dribblas ofta bort av partistrateger och lobbyister som allihop tycker att debatten ska handla om deras egna hjärtefrågor. Käre nån, tänker dom – vad skulle kunda hända med oss och våra välbetalda jobb på parnassen om grunderna i det politiska systemt förstärktes i demokratisk riktning? Som utlovat ska jag efter bästa förmåga ge mina synpunkter till var och en som kommenterat min text om Den Sköna Demokratifåtöljen.

Cnab

cnab skrev

Hej Anders! Uppskattar verkligen att du tog dig en stund att fundera över mitt ”lyft” av Montesqiue. Sådana här meningsutbyten och tankar om grunderna i de politiska systemen är oerhört viktiga men dribblas ofta bort av partistrateger och lobbyister som allihop tycker att debatten ska handla om deras egna hjärtefrågor. Käre nån, tänker dom – vad skulle kunda hända med oss och våra välbetalda jobb på parnassen om grunderna i det politiska systemt förstärktes i demokratisk riktning? Som utlovat ska jag efter bästa förmåga ge mina synpunkter till var och en som kommenterat min text om Den Sköna Demokratifåtöljen.

Cnab

cnab skrev

Hej igen Anders. Ekonomi har idag fått status av att vara en religion. Med egna propagandaprogram i TV, radio och religiösa artiklar i prasselmedia. Så öppet som nu framstod det inte förr. Nobelkommittén har t.ex. aldrig belönat någon med ett Nobelpris i ekonomi. Det gör ”ekonomikyrkan” själv som bekant till Alfreds Nobels minne. – Men på 70-talet hände det något – ekonomikyrkan kom ut ur garderoben. – Specialisera dig som ekonomijournalist, fick jag som råd för en massa år sedan, ett råd jag aldrig lydde. Det går nämlligen med bara en gnutta fantasi att jämföra ekonomer med präster. På många plan. Och precis som de andra religionerna genom åren bär sig åt, är det mycket elände de olika Ekonomiska Trosamfunden ställer till med runt om i världen. Allt är som vanligt inte vad det synes vara …

cnab skrev

Hej igen Anders. Ekonomi har idag fått status av att vara en religion. Med egna propagandaprogram i TV, radio och religiösa artiklar i prasselmedia. Så öppet som nu framstod det inte förr. Nobelkommittén har t.ex. aldrig belönat någon med ett Nobelpris i ekonomi. Det gör ”ekonomikyrkan” själv som bekant till Alfreds Nobels minne. – Men på 70-talet hände det något – ekonomikyrkan kom ut ur garderoben. – Specialisera dig som ekonomijournalist, fick jag som råd för en massa år sedan, ett råd jag aldrig lydde. Det går nämlligen med bara en gnutta fantasi att jämföra ekonomer med präster. På många plan. Och precis som de andra religionerna genom åren bär sig åt, är det mycket elände de olika Ekonomiska Trosamfunden ställer till med runt om i världen. Allt är som vanligt inte vad det synes vara …

Gun Svensson skrev

Min första spontana tanke när jag läser Ditt inlägg och kommentarer därtill går till EU där maktdelning råder och där inte minst pirater blir oerhört frustrerade när EU-parlamentet inte har den slutliga och avgörande makten utan maktdelningen gör det möjligt för Ministerrådet och/eller Kommissionen att driva fram en triangulering om parlamentet har en egen mening om saken. En triangulering som ofta gör att företrädare för partierna i parlamentet viker ner sig. Lyckas Ministerrådet eller Kommissionen inte med det, då först kan parlamentet avgöra saken.
Gillar skarpt att du söker finna de i historien förankrade rötter, som kan förklara våra politiskt medvetna medlemmars dragning till PP. Torbjörn Wester menar i sitt bidrag till boken Kunskap Kommunikation Kontroll att PP kan finna sina ideologiska rötter i Transhumanismen. För min egen del söker jag en väg bort från dagens etablerade partier som i bästa välmening vill styra och ställa åt medborgarna i deras liv. Därför tycker jag att den analys av Piratpartiet som statsvetarna Ulf Bjereld och Marie Demker gör i samma bok under rubriken Piratpartiet och Informationssamhällets politiska skiljelinjer är mycket intressant. Genom att ha en grund att stå på blir det intressant att sedan diskutera hur folkets inflytande ska säkras utan att en obildad och okunnig majoritet får herravälde. Bjereld och Demker tycker sig se att PP är ett virtueparti någonstans i fronten för den kommunikationella revolutionen. Sett i det ljuset förstår jag varför de etablerade partierna, som fortfarande i rätt stor utsträckning sitter fast i ”tänk” under den industriella revolutionen med dess konfliktytor stad-land och arbete-kapital, irrar omkring och försöker applicera detta tidigare ”tänk” på en utveckling under den kommunikationella revolution vi nu är inne i.
Nu som då gäller det att människorna rustar sig för att ta ansvar för sina egna liv, utan att för den skull strunta i sina medmänniskor. Och ett parti i Informationssamhället måste tro människorna om att vara kapabla till det istället för att med lagar och förordningar tro sig om att kunna undanröja livets problem och utmaningar.
Tydligast ser jag detta i konflikten mellan dem som älskar respektive hatar internet. De förra vill se människan kapabel att själva bestämma hur de ska använda tekniken medan de senare vill reglera och övervaka t o m innehållet i kablarna. Själv delar jag uppfattningen att ”filter mot allt ont” måste varje enskild individ i största möjliga utsträckning ”bygga” inom sig själv istället för att förlita sig på apparater. Anders Mildner har skrivit ett läsvärt inlägg med bäring på detta. http://www.andersmi.se/2012/04/radslan-for-internet-%E2%80%93-och-nagra-av-effekterna/
Utifrån det här resonemanget skulle jag gärna se att PP:s medlemmar var kapabla att applicera sina insikter kring informations- och kommunikationstekniken på alla andra politikområden. Med teknikens intåg har jag själv fått hjälp att se att det i alla partier går en skiljelinje mellan dem som anser att de flesta människor är kapabla att styra och ställa över sina egna liv och dem som med tanke på samhällets allra svagaste individer vill lägga livet tillrätta för oss alla. Anhängare som jag är av Paolo Freires pedagogik förstår jag också varför jag trivs så bra i PP :)Hur ser den maktdelning ut som gynnar framväxten av ett informations- och kommunikationssamhälle? Vet nog för litet för att kunna säga det på rak arm. Därför är den här breddningsdiskussionen nödvändig, men ännu så länge bara i början tycker jag. Har varit borta så jag måste fråga – finns det en tidsgräns?

Gun Svensson skrev

Min första spontana tanke när jag läser Ditt inlägg och kommentarer därtill går till EU där maktdelning råder och där inte minst pirater blir oerhört frustrerade när EU-parlamentet inte har den slutliga och avgörande makten utan maktdelningen gör det möjligt för Ministerrådet och/eller Kommissionen att driva fram en triangulering om parlamentet har en egen mening om saken. En triangulering som ofta gör att företrädare för partierna i parlamentet viker ner sig. Lyckas Ministerrådet eller Kommissionen inte med det, då först kan parlamentet avgöra saken.
Gillar skarpt att du söker finna de i historien förankrade rötter, som kan förklara våra politiskt medvetna medlemmars dragning till PP. Torbjörn Wester menar i sitt bidrag till boken Kunskap Kommunikation Kontroll att PP kan finna sina ideologiska rötter i Transhumanismen. För min egen del söker jag en väg bort från dagens etablerade partier som i bästa välmening vill styra och ställa åt medborgarna i deras liv. Därför tycker jag att den analys av Piratpartiet som statsvetarna Ulf Bjereld och Marie Demker gör i samma bok under rubriken Piratpartiet och Informationssamhällets politiska skiljelinjer är mycket intressant. Genom att ha en grund att stå på blir det intressant att sedan diskutera hur folkets inflytande ska säkras utan att en obildad och okunnig majoritet får herravälde. Bjereld och Demker tycker sig se att PP är ett virtueparti någonstans i fronten för den kommunikationella revolutionen. Sett i det ljuset förstår jag varför de etablerade partierna, som fortfarande i rätt stor utsträckning sitter fast i ”tänk” under den industriella revolutionen med dess konfliktytor stad-land och arbete-kapital, irrar omkring och försöker applicera detta tidigare ”tänk” på en utveckling under den kommunikationella revolution vi nu är inne i.
Nu som då gäller det att människorna rustar sig för att ta ansvar för sina egna liv, utan att för den skull strunta i sina medmänniskor. Och ett parti i Informationssamhället måste tro människorna om att vara kapabla till det istället för att med lagar och förordningar tro sig om att kunna undanröja livets problem och utmaningar.
Tydligast ser jag detta i konflikten mellan dem som älskar respektive hatar internet. De förra vill se människan kapabel att själva bestämma hur de ska använda tekniken medan de senare vill reglera och övervaka t o m innehållet i kablarna. Själv delar jag uppfattningen att ”filter mot allt ont” måste varje enskild individ i största möjliga utsträckning ”bygga” inom sig själv istället för att förlita sig på apparater. Anders Mildner har skrivit ett läsvärt inlägg med bäring på detta. http://www.andersmi.se/2012/04/radslan-for-internet-%E2%80%93-och-nagra-av-effekterna/
Utifrån det här resonemanget skulle jag gärna se att PP:s medlemmar var kapabla att applicera sina insikter kring informations- och kommunikationstekniken på alla andra politikområden. Med teknikens intåg har jag själv fått hjälp att se att det i alla partier går en skiljelinje mellan dem som anser att de flesta människor är kapabla att styra och ställa över sina egna liv och dem som med tanke på samhällets allra svagaste individer vill lägga livet tillrätta för oss alla. Anhängare som jag är av Paolo Freires pedagogik förstår jag också varför jag trivs så bra i PP :)Hur ser den maktdelning ut som gynnar framväxten av ett informations- och kommunikationssamhälle? Vet nog för litet för att kunna säga det på rak arm. Därför är den här breddningsdiskussionen nödvändig, men ännu så länge bara i början tycker jag. Har varit borta så jag måste fråga – finns det en tidsgräns?

cnab skrev

Tack för att du i livets röra och engagerad pirat tog dig tid att reflektera över min text om Maktdelning, Farmor Gun. Din spontana reaktion i början av svaret till mig är så in i vassen en direkt bekräftelse på vad Montesqiue sa: En demokrati mår inte bra om det inte råder balans mellan statsmakterna! Och vem 17 har påstått att EU har något att göra med demokrati? Tvärtom. Men på någor sätt accepterar jag i alla ändå EU och Sveriges medlemsskap i unionen som ett medel att förhindra nya krig i Europa. Kan det demokratiska underskottet i organisationen sedan fyllas ut undan för undan, så kanske vi en dag kan betrakta EU som en demokratiskt uppbyggd organisation befriad från korruption, mutor inom den styrande tjänstemannakåren och portförbjuda påstridiga lobbyister.

Precis som du tycker jag PP’s breddningsdiskussionen bör omfatta frågorna om Maktdelning och vad vi bör göra åt en konstitution/en författning som inte förmår upprätthålla balansen mellan statsmakterna. För det gör den inte de grundlagar som idag styr vårt land – vår konstitution. Vår fina demokratifåtölj med sina numera olika långa fyra ben är idag kollossalt vinglig att sitta i. Här har verkligen Piratpartiet chansen att göra skillnad och skapa förutsättningar för en allmän acceptans av nätet som inte är konstigare än vad papper och penna är i de här sammanhangen. Ökat personligt ansvar och medvetenhet om nätet, jovisst, det behövs överallt, i alla läger. Men gränsen för individen går här precis som inom alla andra mänskliga aktiviteter mellan oss som inte är kriminella och de som är kriminella. Företrädarna för ett eller två av demokratifåtöljens ben har här i sin Maktsträvan farit fram lite väl vårdslöst genom att själva kräva att få bestämma om vad nätet ska användas för och var man får använda det till, vilket i sin tur idag ökat självcensuren och med den rädslan för Makten, till rena Östtyska mått. En diskussion om de fyra statsmakterna och demokratifåtöljen skulle sitta fint i NT och andra traditionella medier när väl Almedalen och semestrarna är slut. Brott ska sjävfallet beivras men Sverige är idag på väg mot ett samhälle som den gamla poliskommisarien en gång beskrev: Landet består av befolkningsgrupper – anhållna och ännu inte anhållna. Låt inte de styrandes nuvarande strategi ”Management by Fear” lyckas. Då är Sverige verkligen i fara. Nu ska jag läsa din länk till Anders Mildner, printa ut den och ta en fika ute i solen. Ha en trevlig sommar, Farmor!

cnab skrev

Tack för att du i livets röra och engagerad pirat tog dig tid att reflektera över min text om Maktdelning, Farmor Gun. Din spontana reaktion i början av svaret till mig är så in i vassen en direkt bekräftelse på vad Montesqiue sa: En demokrati mår inte bra om det inte råder balans mellan statsmakterna! Och vem 17 har påstått att EU har något att göra med demokrati? Tvärtom. Men på någor sätt accepterar jag i alla ändå EU och Sveriges medlemsskap i unionen som ett medel att förhindra nya krig i Europa. Kan det demokratiska underskottet i organisationen sedan fyllas ut undan för undan, så kanske vi en dag kan betrakta EU som en demokratiskt uppbyggd organisation befriad från korruption, mutor inom den styrande tjänstemannakåren och portförbjuda påstridiga lobbyister.

Precis som du tycker jag PP’s breddningsdiskussionen bör omfatta frågorna om Maktdelning och vad vi bör göra åt en konstitution/en författning som inte förmår upprätthålla balansen mellan statsmakterna. För det gör den inte de grundlagar som idag styr vårt land – vår konstitution. Vår fina demokratifåtölj med sina numera olika långa fyra ben är idag kollossalt vinglig att sitta i. Här har verkligen Piratpartiet chansen att göra skillnad och skapa förutsättningar för en allmän acceptans av nätet som inte är konstigare än vad papper och penna är i de här sammanhangen. Ökat personligt ansvar och medvetenhet om nätet, jovisst, det behövs överallt, i alla läger. Men gränsen för individen går här precis som inom alla andra mänskliga aktiviteter mellan oss som inte är kriminella och de som är kriminella. Företrädarna för ett eller två av demokratifåtöljens ben har här i sin Maktsträvan farit fram lite väl vårdslöst genom att själva kräva att få bestämma om vad nätet ska användas för och var man får använda det till, vilket i sin tur idag ökat självcensuren och med den rädslan för Makten, till rena Östtyska mått. En diskussion om de fyra statsmakterna och demokratifåtöljen skulle sitta fint i NT och andra traditionella medier när väl Almedalen och semestrarna är slut. Brott ska sjävfallet beivras men Sverige är idag på väg mot ett samhälle som den gamla poliskommisarien en gång beskrev: Landet består av befolkningsgrupper – anhållna och ännu inte anhållna. Låt inte de styrandes nuvarande strategi ”Management by Fear” lyckas. Då är Sverige verkligen i fara. Nu ska jag läsa din länk till Anders Mildner, printa ut den och ta en fika ute i solen. Ha en trevlig sommar, Farmor!

Lämna kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>