Efter kriget var arbetslösheten hög i Finland, varpå många sökte sig utomlands för att hitta ett jobb. Till Sverige kom det många finnar som fick jobb och bostad. Många av de som kom på 50-60 talet är nu äldre pensionärer och behöver hjälp av samhället. För äldre är det lättare att använda sitt modersmål. Deras barn och barnbarn behöver till exempel förskoleplatser och skola. Många vill ha möjligheten att välja finskspråkiga tjänster oavsett var de bor.
Det finska förvaltningsområdet är de kommuner där sverigefinnar har lagstadgade språkliga rättigheter. Sverigefinnarna utgör en stor grupp i samhället. 2003 bodde ungefär 360000 personer i Sverige som har sina rötter i Finland.
Innebörd (Från Wikipedia)
De sverigefinnar som bor i ett finskt förvaltningsområde har uttrycklig rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang, bland annat inför myndigheter och domstolar. Det föreskrivs särskilt, att rätten att få använda det egna modersmålet är inte beroende av den enskilde individens kunskapsnivå i majoritetsspråket. Myndigheterna skall se till att det anställs personal med kunskaper i finska. Sverigefinnar som bor inom ett finskt förvaltningsområde har därtill rätt till att få såväl äldreomsorg som förskoleverksamhet på finska.
Folkrätten (Från Wikipedia)
Utgångspunkten för den nuvarande svenska minoritetspolitiken är Sveriges folkrättsliga åtaganden enligt Europarådets två konventioner rörande minoriteter: ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.
Genom sitt principprogram står Piratpartiet upp för folkrätten och allas lika rättigheter. Jag anser därför att Piratpartiet ska verka för att det finska förvaltningsområdet utökas till att omfatta hela landet, så att bostadsort inte avgör tillgången till finskspråkiga tjänster.
Henry Rouhivuori
Henry finns på Google+ och går dessutom att mejla.
Kommentarer
Jag anser att förslaget går tvärt emot piratpartiets linje om allas lika värde. Detta skulle innebära att finska invandrare får mer rättigheter än invandrare från andra länder. Då det är praktiskt omöjligt att utöka förslaget till att gälla alla språk, föreslår jag snarare att alla, oavsett ursprung och förutsättningar ska få bättre hjälp att lära sig svenska.
Vi har i Sverige lagstadgat skydd för minoriteterna i landet. Därav är sverigefinnarna en, den största. Det handlar alltså inte om invandringspolitik, utan minoritetspolitiken som finns här.
Att alla invandrare bör ha samma möjligheter att lära sig svenska är självklart.
Här finns ett dokument från 2009. Där finns den ansvarige ministern tal om regeringens målsättning då.
http://www.sverigefinne.nu/Sabunital09.pdf
Jag håller med om principen men skulle detta förslag inte kosta mer än det smakar eftersom vi skulle behöva utöka det till alla språk?
När det gäller de nationella minoriteterna så finns det förvaltningsområden såsom den samiska och finska. Redan nu finns många kommuner med i det finska förvaltningsområdet. Mitt förslag är att hela landet blir finskt förvaltningsområde.
Jag får en än gång påpeka att detta är en del av minoritetspolitiken som finns i landet, inte en del av invandrings/migrationspolitiken.
Det behöver ju inte vara svårare än att vidarebefordra posten till en tolktjänst (lite förenklat), och det rör sig antagligen inte om så många brev. Om staten/kommunerna enas om något enkelt system där det finns tolkar för alla stora minoritetsspråk borde det inte vara något problem för någon kommun att ta emot och skicka brev på respektive språk.
Skummade över den sista delen lite för snabbt ser jag. Förskola och äldreomsorg på finska kräver kanske lite större insatser.
Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20090724.HTM
Jag ogillar att det finns en aärskild lag på att särbehandla dom som inte kan göra sig förstådd på de nationella minoritetsspråken gentemot dom som inte kan göra sig förstådd på andra språk. Dom har ju samma problem och bör behandlas lika.
Lagen bör avskaffas. Det finns ett stycke i förvaltningslagen som täcker upp rättigheter för både de som talar minoritetspråk och andra språk.
Förvaltningslag (1986:223)
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19860223.htm
”Tolk
8 § När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk.”
”bör myndigheten vid behov anlita tolk” borde dock ändras till ”är myndigheten skyldig att vid behov anlita tolk”.
Lär alla prata engelska. Problem solved.
Tommy, ja, man borde ändra ”bör” till ”ska”. Jag vet inte hur man ska tolka ”bör” i lagstiftning men det låter inte speciellt förpliktigande. Det är kanske inte möjligt att hitta tolk för alla språk men det borde gå i de allra flesta fallen. Idag, med hjälp av IT, behöver man inte hitta en tolk lokalt på orten som man befinner sig på.
Vad gäller nationella minoriteter så har de en särställning av samma anledning som svenskan: de har funnits här väldigt länge, samerna längre än ”etniska svenskar”. Men jag ser inte någon egentlig anledning varför det inte skulle kunna gälla alla minoriteter.
Istället för att bara utöka det finska förvaltningsområdet skulle man kunna låta samma regler gälla alla minoriteter i hela landet. Vad gäller förskoleverksamhet och äldreomsorg skulle man kunna erbjuda det om det finns ett befolkningsunderlag i kommunen som motiverar det (x antal personer helt enkelt).
Nicholas Miles, hehe, vist hade det varit enklare om alla pratade samma språk men det är inte så lätt att lära sig engelska (eller svenska) över en natt när man plötsligt får något myndighetsbeslut man vill överklaga eller dylikt. Speciellt inte om man är 80 år och bor på ålderdomshem.
Mårten, ja, frivilligt är en väg. Vad som händer om någon kommun vägrar att ge service trots att det finns fler än x antal personer är kanske något som kan regleras. Detta är ett insteg i nämnda lag, 2009:724. Huruvida Piratpartiet skall ha en åsikt på det området.
Jag blir lite bekymrad av den tveksamma tonen i så många av kommentarerna till ett i mina ögon så självklart förslag! Finsktalande kom inte bara till Sverige efter andra världskriget – de har sedan många sekel varit en del av befolkningen i det område som blev kvar av Sverige efter 1809, och finskan räknas därför som ett av våra historiska minoritetsspråk. På andra sidan Bottenhavet och Bottenviken är svenska officiellt språk, trots att antalet svensktalande i Finland är mindre än antalet finsktalande i Sverige!