[Detta är ett debattinlägg som diskuteras internt i Piratpartiet; det representerar inte nödvändigtvis partiets politik eller åsikter – redaktörens anmärkning.]
Den 29 september var jag på Lomma strand med min familj. Och som det är när man har en 4-årig dotter så skall man bada fötterna fast det bara är 12 grader i vattnet. Efter det lilla kalla fotdoppet satte vi oss på stranden på en handuk och värmde oss. Då blev det dags för skattjakt och det sker ofta när vi är på en strand, eftersom där hittar man skräp som man kan slänga i en soptunna. Det som är på bilden var det vi hittade runt vår handduk när vi satt och värmde oss.
Några fimpar men det mesta är plast i olika former. Det har spolats i land under kort tid. Lomma strand städas av kommunen, men inte jättenoga. Eftersom kommunen vill få bort tången åt badgästerna som besöker stranden men de får inte bort alla små plastbitar, och det börjar bli många små plastbitar.
Problemet är inte städningen av stranden, problemet är hur all denna plast kom till vår strand. När började det dyka upp små gula plastpluppar, blåa toppspinnar, delar av plastpåsar, plastkorkar mm på våra stränder? Har vi alltid varit så här slarviga eller är detta något nytt?
Det är tyvärr inget nytt; vi har alltid varit så här slarviga. När man tittar på det historiskt ser man att vi inte har varit speciellt bra på det här med att hålla rent efter oss. Våra boplatser har varit väldigt smutsiga och med smutsen kom sjukdomar i olika former. Oförmåga att hushålla med våra resurser har alltid varit en av människans skamfläckar.
Avfallet som vi sedan 50-talet har producerat i våra hushåll och industrier har en skillnad jämfört med det vi producerade i vår tidigare historia, det försvinner inte, det går sönder och blir mindre, men det finns fortfarande kvar.
En möjlighet är återvinning. Varför återvinner vi? Jo, för att vårt avfall inte ska hamna på stränder, i skogar eller på åkrar. Så vi slipper gräva upp mer naturresurser, för att ersätta min tjock-tv med en tunn-TV eller min surfplatta till en surfplatta version 2.0. Det min granne har vill jag också ha fast i en bättre version.
Men varför har mitt filpaket ett skruvlock i plast? Varför har min vinflaska en plastkork? Varför har min topps en blå plastpinne? Varför köper jag lösviktstomater och lägger i en plastpåse som jag sen kastar när jag kommer hem? Varför är papplådan som jag fick min senaste elektronikpryl i fylld med bubbelplats (ooohh det vet jag svaret på, “för att jag tycker att det är roligt att smälla de där små luftbubblorna”).
Frågan är: Gör jag tillräckligt för miljön i min omvärld?
Till er som säger ”men jag återvinner ju allt mitt avfall”, så säger jag ”väldigt snällt av er, men skattjakten på Lomma strand fortsätter fast du återvinner allt ditt avfall”.
Till er som har hängt upp er på svenskan i denna, ja låt oss säga ”tankebana”, och tycker att har man en åsikt så bör man, när man använder skriftligt form göra det med god saklig svenska. Du har väl fortfarande inte gjort något, eller?
Och till er som tänker att detta avfall kommer från båtar, så kan det nog inte finnas så många sjöfarare som har så pass smutsiga öron att dom fyller Lomma strand med små blå pinnar.
Så frågan är: Varför är mina engångsprylar gjorda av ett så permanent material som plast?
Hur svårt kan det vara att skriva en miljölag som bara förbjuder förbrukningsmaterial i beständig plast, mitt filpaket har ju ett utgångsdatum på innehållet, så varför inte detsamma på paketet?
Varför köper jag min ECO-mat i en plastpåse? Varför är mina plåster gjorda av plast?
Inga engångsprylar behöver vara gjorda av plast, så varför tillåter vi det? Vi kan ju tydligtvis inte återvinna så bra som vi borde, så varför gör vi oss inte av med plast i förbrukningsvaror och förpackningar?
Varför är detta viktigt? Jo, för att jag tänker inte göra något åt saken. Jag skall sätta mig i min soffa och göra inget åt detta. Lite då och då så har vi skattjakt på Lomma strand när det är fint väder. Jag kan göra valet att göra ingenting och det är lättare än att göra något. Nästa gång jag handlar så är fortfarande juicen i en beständig plastbehållare, filen har sitt plastlock, och mina tops en blå pinne och jag återvinner alla dessa förbrukningssaker i rätt fack i min soptunna av plast.
Mitt beteende kommer inte att ändras till det bättre för jag är bara en av alla dessa förbrukare av små blå plastpinnar. Vad hände senast du använde en blå plastpinne? Var är den nu?
Mikael
Kommentarer
Jag tycker förbud är att ta i lite, det är svårt att avgöra på förhand vad som är bra användningsområden och inte. Kanske bättre att höja skatten på icke nedbrytbar plast, för att finansiera mer städning?
Förbud ska användas som en sista utväg. Men visst är det ett stort problem med all onödig plast. Jag vill här slå ett slag för biologiskt nedbrytbar plast som polymjölksyra (polylactic acid, PLA) och polyhydroxysmörsyra (polyhydroxybutyric acid, PHB). Dessa är bra material som har likande egenskaper som konventionell plast, men de tillverkas inte av olja utan genom biologiska/biotekniska processer. De bryts ner av solljus och bakterier så de blir inte liggande i naturen. Plastpåsar är förbjudna på flera håll i världen, men vi kanske kan börja med en kraftig straffskatt på förpackningar som onödigtvis är gjorda av plast.
Som de övriga kommentarerna ovan tycker jag ett förbud mot all plast är att ta i. Däremot kan jag hålla med om att ett förbud på plastpåsar över hela EU är ett bra första steg (eller åtminstonde förbud mot affärers plastkassar), och att man börjar tillverka mer ekologiskt nedbrytbar plast och ha incentiv för detta. Jag tror det skulle göra en hel del för miljön faktiskt.
Att PP kommit till förbudar stadiet! Hur många röster ger det?
Det där är inte genomtänkt. När engångsmaterial av plast dök upp inom t.ex. sjukvården ledde det till en mindre revolution som du kanske inte har upplevt. Engångssprutor av plast t.ex ledde till hygieniska genombrott och en radikalt förbättrad situation för t.ex diabetiker.
Tror inte på ett totalförbud däremot kan vi drastiskt minska användandet av plast. Och framförallt öka återvinningen av den. Bra att ni har kommit så långt på återvinningstadiet att ni har en behållare för allt plastavfall. I en annan del av skåne har vi bara plastförpackningar och där vet ju varje sund och påläst konsument att man inte får slänga topsens ”blå plastpinnar” de ska ju i restavfall står ju klart och tydligt att det endast får slängas plastförpackningar…..
Det forskas på Tetra Pak att tillverka dessa korkar av biomassa (trä, sockerrör etc).
Men framför allt så lägger TP mycket pengar på att få folk att återvinna. Nu är våra förpackningar till 30% återvunnet material, vilket är högst i världen bland förpackningsföretag.
Min åsikt är att om man ska propagera för något är det det egna ansvaret för badgäster, att det finns synliga återvinningsstationer etc.
Mvh
Niklas Starow.
Fackordförande på Tetra Pak.
Kandidat för Landstingsfullmäktige Region Skåne för Piratpartiet.
All plast är inte lika! Det är dessutom inte plasten det är fel på utan att den hamnar i miljön och inte bryts ner, inrikta förbud på att förhindra det, inte all plast i alla förbrukningsvaror.
Jag håller annars med om att detta är ett stort problem som bör åtgärdas. Exempelvis genom krav på kretsloppsanalys av produkter och förbud mot sådant som har för stor negativ miljöpåverkan.
Tyvärr kommer det bli omöjligt om samhällsutvecklingen mot allt mer utpräglad laissez-faire kapitalism fortsätter.
Det finns mängder av fördelar med plast. Det är billigt att tillverka, lätt att forma, hygeniskt osv
Men precis som du säger Mikael är det ett problem för miljön och särskilt våra sjöar och hav.
En del av lösningen skulle kunna vara att införa ett pantsystem på fler plastprodukter än bara flaskor.
Sen att man börjar satsa pengar i projekt som går ut på att rensa rent sjöar och hav från plast.
Vi bör kanske även se över straffen för nedskräpning och göra det lättare för folk att göra rätt genom att t.ex. placera ut fler papperskorgar osv.
När det kommer till plast så är det inte vara eller inte vara. Plast är en term för väldigt många olika ämnen och blandningar men väldigt många olika egenskaper. Plast är billig både som råvara och att forma. Plast är lätt och stark samtidigt som man kan ge eller det egenskaper mycket enkelt.
En sådan egenskap är biologisk nedbrytbarhet. Det finns redan idag mängder med typer av plast som naturen kan bryta ner. Olika tidslängd på dem men den det viktiga är att det faktiskt bryts ner inom i alla fall en generation och att detta sker utan gifter.
Två exempel är Coops plastpåsar som dessutom är helt eller delvid gjorda av sockerrör istället för olja samt plastkulor till soft air guns. Just soft air guns, som är en hobby jag har, är det första området där jag såg att detta inte bara fanns utan även att plasen är av samma höga kvalité som annan plast. Soft air gun är ju i skog och mark och det kan lätt gå åt flera kilo plast när ett dussin personer spelar i några timmar. Därför har de flesta banor nu för tiden krav på nedbrytbara kulor av respekt till markägarna.
Så det finns definitivt en framtid för plasten. Teknik och innovation kan göra fantastiska saker och inom nanotekniken har vi bara skrapat på ytan av de material vi kan framställa. Men när det kommer till plast finns det redan och ”bio-plast” är varken särskilt dyrare eller mindre hållbart än dess oljebaserade motsvarighet.