En kartläggning där man jämför elevernas slutbetyg med de resultat de visar i nationella proven visar klart på att friskolor ger högre betyg än kommunala skolor. Att det tidigare funnits indikationer på att friskolor rättar nationella proven generösare än kommunala skolor och att de nu visar sig att gärna ge högre betyg än vad elevernas resultat i nationella egentligen visar på tyder på att friskolor konkurrerar med överbetyg – DN.SE.
I stället för att ge bättre villkor eller bättre lärare så ger man helt enkelt bättre betyg. Detta är något som borde motarbetas och man bör införa nya sätt att se på hur man sätter betyg i friskolor.
Jag ser då följande förslag till åtgärder man bör införa:
– rättandet av nationella prova skall inte göras av elevernas ordinarie lärare utan av lärare från andra skolor. (detta är redan piratpartiets officiella ståndpunkt i frågan)
– skolor skall förbjudas att ge mycket högre betyg än vad som motiveras av de nationella proven.
– kommunerna behöver föra statistik över resultat i nationella proven och slutbetygen och helt enkelt straffa de skolor som systematiskt ger för höga betyg till sina elever.
Friskolesystemet är inte till för att föräldrar skall kunna köpa sina barn bättre betyg.
Anders S Lindbäck
Anders bloggar på Kunskapssamhället
Kommentarer
En annan möjlig lösning på problemet är att frånta skolan betygssättandet och lägga det på någon lämplig statlig myndighet.
Det har lite olika för och nackdelar, men jag tror det är en bättre lösning att helt enkelt förhindra friskolor från att kunna ge överbetyg än att försöka införa någon form av extensiv granskning för att försöka få dem att följa regelverket kring betygssättande.
Som förslaget är skrivet så pekas inte friskolor ut – det står skolor inte friskolor i de konkreta förslagen – reglerna är tänkta att gälla alla skolor för att bättre säkerställa att elever får betyg som är rättvisa för alla.
Att låta en oberoende part sätta betygen skulle lösa fler problem än detta som enbart verkar på skolnivå.
Att läraren sätter betyg på sina egna elever innebär att de indirekt betygsätter sig själva. Det leder också till dålig ’rättssäkerhet’ för eleverna och det sänder ut fel signaler till eleverna (då betyg riskerar ses som belöning för arbetsinsats istället).
Med detta breddningsförslag så jämnar man i viss mån ut orättvisorna mellan skolor, men orättvisor mellan lärare och mellan lärarens enskilda elever kvarstår.
Därför vore det bättre att ha en sådan lösning som mab föreslår. Betygsättningen skulle då kunna bli mer transparent och lättbegriplig och man kan begränsa utrymmet för godtycke.
Då finns kanske risken att lärarna blir lite väl överseende med fusk och hjälper till lite väl mycket när eleverna gör prov, för att eleverna ska få bättre resultat på proven, för att skolan ska bli mer populär och så att läraren ser duktigare ut? Det vore inte så bra kanske.
En bra sak vore kanske att lärarna ur elevernas ögon inte skulle vara maktfaktorer som det ska fjäskas med, bevisas kunskap inför, eller bråkas med om betyg, utan snarare bli lagspelare och hjälpredor som enbart är till för att hjälpa eleverna med sitt lärande. Det skulle antagligen skapa en positivare stämning kring lärandet och lärare och elever i skolan överlag.
Vilken årskurs ska man få brtyg
Gillar verkligen inte denna biten
”skolor skall förbjudas att ge mycket högre betyg än vad som motiveras av de nationella proven.”
Så om en elev lyckas sumpa ett nationellt prova av olika anledning (dålig dag) så är man alltså körd. Eller om man t.ex. är sjuk så ska man alltså automatiskt få IG i ämnet utan minsta chans att rätta till det för att man vara bort en dag.
Nej att basera betyg på nationella proven är fel eftersom man inte får göra om dem. Personligen tycker jag man borde slumpa dem helt och kanske ha avklarat eller ej avklarat. Men det är inte vad som diskuteras här.
Målet för detta är att skolorna skall ge rättvisa betyg och självklart inte straffa elever som missar en tenta.
Det är tyvärr irrelevant vad målet är så länge det inte är det som blir resultatet. Jag ser hellre att elever ges många chanser att bli bättre under ett skolår, än att de ges en chans och förlorar direkt om de sumpar denna.
Det finns dock lösningar för elever som är sjuka, så det behöver inte vara ett problem. Men hur gör vi med en elev som helt enkelt har en dålig dag? Hur gör vi med eleven som sitter uppe hela natten och lyssnar på sina alkoholiserade föräldrar bråka, för att sen gå till skolan utan att ha ätit eller sovit på ett dygn för att mötas av ett svårt prov som avgör hela kursens betyg?
Ingenstans i texten talas om att ändra en enskild elevs betyg – vilket jag påpekade för simon.
Det talas om att ändra skolors betyg så att de normaliseras mot riksgenomsnittet genom skolor som ger överbetyg straffas. Självklart innebär det att elever som idag får glädjebetyg kommer få sämre betyg i framtiden men det är någonting vi måste ha så att inte sämre elever konkurrerar ut bättre genom att gå på skolor som ger glädejbetyg.
För läsförståelsen skull betyg heter även betyg i plural.
Man kanske kan komma undan missförstånd som ovan genom att formulera om det andra kravet till att skolor inte ska ha rätt att sätta genomsnittsbetyg, som skiljer sig väsentligt från deras nationella provs.
Vill man missförstå så hittar man alltid något att missförstå.
Jag förstår inte ens varför man ska ha betyg. Man borde istället ha ett upplägg som kräver att eleven ska kunna bevisa att man förstått vad man lärt sig på en kurs.
Det finns många bra förhörstekniker att använda för att genomskåda om en person förstått något i grunden, eller om de bara lärt sig något utantill utan att ha reflekterat över dess innebörd.
Betyg är ett förlegat system som bara får elever att bry sig om vad de får för betyg istället för att fokusera på att förstå ämnet de läser.
Dagens betygsystem leder till att många elever lär sig saker utantill likt vältränade papegojor, som inte har en aning eller intresse av innebörden i det ämne som de har lärt sig utantill.
Det finns en enklare lösning.
Låt en lärare från en annan skola eller någon central myndighet sätta betygen och inte den undervisande läraren. På detta vis vinner vi flera saker.
– Vi stoppar effektivt betygsinflation.
– Läraren kan lägga hela sin tid på att undervisa och vara coach istället för domare.
– En elev kan alltid gå till sin lärare och få hjälp utan att frukta att det samtidigt skall påverka hans eller hennes betyg negativt.
På detta vis slipper vi ”förbjuda” högre eller lägre betyg eller jämförande statistik.