Här kommer några förslag kring ekonomi:

Sociala avgifter ska synas i lönekuvertet.
I dagens Sverige försöker vi gömma undan var, hur och när vi betalar skatt. Sociala avgifter bör kallas statlig socialskatt och all lön ska visas på följande sätt.

Bruttolön: 13142kr
Statlig skatt (sociala avgifter) 3142 kr
Kommunalskatt: 3000 kr
Netto: 7000 kr

PP bör stå för transparens i vårt skattesystem, så att medborgarna själva kan få se hur mycket de bidrar med till samhället gemensamma skattekista. På samma sätt bör kommunal fastighetsavgift heta fastighetsskatt. Tradition inom vårt skattesystem är att kommunala skatter avgifter går till kommunen och inte staten. Skillnaden mellan avgift och skatt är att avgifter är dedikerade till ett syfte. När du köper bensin så ska det även framgå mängden skatt du betalar där, inte bara momsen. När du köper el bör även energiskatten få visas.

Bredbandsnätet
Det nuvarande systemet med flera parallella nät för bredband bör inte vara lika effektivt som om en aktör byggde hela stamnätet för bredband. Bredband i form av svartfiber bör jämställas med grundläggande infrastruktur, i detta nät kan sedan aktörer hyra in sig och ha konkurrens med sin trafik, ungefär som för svenska kraftnät. Då kan nätet dimensioneras och optimeras bättre än om en uppsjö av aktörer ska bygga flera tåtar bara för att få ett eget nät.

Förändring av momssatser för bredband inom bostadsrätter mfl
Vidare bör momsavgiften på leverans av internet i fiber inom fastigheten vara momsfritt, i dagens skattesystem behöver en ägare till en bostadsrätt betala moms för hela trafikavgiften men inte om delar av kostnaden ingår i hyran för hyran är momsfri för vissa hyresformer. För en smartare och större förening kan denna kostnad bakas in i hyran och därmed kringgås momskostnaden för denna del. Bostadsrättsinnehavaren (eller annan aktör) får fortfarande köpa in leveranstjänsten av internet och betala moms för denna delen.

Förändring av momssatsen för leverans av bredband
Nuvarande momsregler inom EU gör att vissa tjänster kan levereras till privatkonsumenter från ett annat EU land med avseende på momsen. Bredband är en sådan tjänst som gör att flertalet aktörer flyttat utomlands för att minska momsen från 25 % till 15 %.

Därför bör PP verka för att momssatsen för just dessa tjänster ska sättas till 15 %.

Inlåningsräntan på privatpersoners bankkonto upp till bankgarantin skall överskrida utlåningsräntan.
Detta är ett förslag på hur man kan ge incitament för långsiktigt ekonomiskt tänkande i gemeneman.

Att förändra bankväsendet är en svårt balansgång och även små förändringar kan få väldigt stora följder, t ex att bankerna flyttar utomlands med vissa eller stora delar av sin verksamhet, eller att en fastighetskris sker i Sverige.

Att banksystemet finns är av godo för alla, vidare är det även en tämligen effektiv verksamhet till trots, dock uppfyller det inte alla värden som kan önskas. Ett par exempel på vad som man skulle kunna önska av systemet är:

Banksystemet har svårt att leverera bra hållbara lån till företagare, då de upplever att risken är för stor kontra att låna till privatpersoner som blir privat ansvariga för sina skulder.

Vidare har det svårt att skapa ett sparande och investeringstänkande hos privatpersoner med sin usla ränta. Privatpersoner kan investera delar av sitt kapital i företag i såväl sina egna som andra företag, men för att dessa ska kunna öka risken i sitt sparande behövs ett tryggt sparande med hyfsad avkastning. Denna funktion hade jag hoppas kunna införa med denna lilla ändring.

Ja det medför kostnader för bankerna som de kan föra över till kunder som lånar pengar av dem. Detta bör öka spar incitamentet och minska belåningen något.

Den största bristen i dagens system är att det skapar n situation där ett korrekt ekonomiskt beteende är att låna så mycket det går och inte amortera, då inflationen äter upp lånet om man ser till mängden skulder som genereras i samhället.

 A-kassan
Dagens a-kassa är utformad till att vara en trygghet för om man skulle bli uppsagd, men den arbetar aktivt mot personer som vill byta karriär och ställa om till en annan framtid med förhoppningsvis grönare bete.

Förslag angående Akassans finansiering.

Dagens system går till på följande sätt, person A ansöker om medlemskap i en akassa och detta är en inkörningsport till att även vara med i ett fackförbund för många. Ibland nekas man inträde och det är viss skillnad mellan akassorna. Personen får nu inbetalningsavier för att deltaga i denna kassa, dessa avgifter står för ca 10 % av kostnaden för akassan, jag antar att även en viss del går till fackförbundet för att administrera kassan. Den övriga delen 90 % står staten för genom att en viss andel av din bruttolön åläggs sociala avgifter (några % av de 31.42 % som arbetsgivaren betalar till staten för att få betala ut lön till dig).

Om du som person arbetat 40 år och sedan söker in till akassan när du blir arbetslös så får du ingen ersättning för du har inte uppfyllt villkoren (dvs betalat in din struntsumma under alla dessa år).

Vidare om du glömmer betala din avgift en månad är du ute ur systemet då det är en försäkring som man säger upp genom att inte betala premien. Detta har lurat mången svensk på hundratusentals kronor.

Vad som även bör påtalas är att försäkringar är typexemplet på vad seriösa ekonomer kallar för the lemon problem. Det innebär i korthet ut på att ena parten har ett informationsövertag och kan därmed försäkra sig när det är fördelaktigt för individen. Detta innebär att de som sitter tryggt på sitt arbete inte betalar försäkringen för än de börjar känna av vinden kring knuten.

Detta medför att kostnaden för försäkringen går upp och ännu fler väljer att inte försäkra sig vilket driver ut fler ur kassan pga högre premier.

Vidare med ett ofullständigt underlag kommer akassorna att höja premien då de har en högre risk i systemet.

Därför bör PP ta bort detta tramset med avgiften och alla är med i en akassa baserat på om de arbetat vitt och uppbringat lön eller ej. Kostnaden bör bli lägre för alla inblandade, om vi nu ska vurma om facken så kan ju staten betala x % in till kassorna för detta.

A-kassorna och omställning på arbetsmarknaden.
Vidare är den rätt svagt utformad för att faktiskt få folk att komma in på arbetsmarknaden igen då du inte får studera eller arbeta utan att ha kunskaper motsvarande en kandidatexamen inom juridik.

Att söka arbete och samtidigt studera är tydligen ett tillstånd som inte premieras i Sverige. Det är knappast till någon på arbetsmarknadens nackdel att personer som söker arbete eller vill byta karriär faktiskt studerar medan de väntar på arbetet. Att folk ska sitta på en examen som sakta devalveras och blir inaktuell kan knappast vara syftet med att ge folk högre utbildning.

Dock är det inte bra för att dölja arbetslöshetssiffrorna och nationalekonomiskt är det illa för staten att folk uppbär ersättning och inte lånar till studierna. Vilket är själva syftet med denna struktur.

Ett annat problem med akassan är att ersättningen är väldigt hög, man ska tydligen ha råd med bil och bo på östermalm i åratal som arbetslös. Ersättningen har en vis uttrappning men PP bör göra om systemet enligt följande:

Denna reform av utbetalningsstruktur ska kosta lika mycket som innan. Det ska även finnas lämpliga bottennivåer och taknivåer.

Arbetslöshet inleds och personen erhåller 100% av lönen under period X och sedan trappas ersättningen ned allt eftersom ned mot existensminimum som borde vara snarlik med studentensvillkor.

Ett exempel där alla siffror kan bytas ut: Under denna period får personen arbeta och ta vita arbeten upp till 100 % av förra lönen, t ex om jag blir arbetslös tjänade 30 000 kr, får jag upp till 100 % av lönen till ca ett halvt basbelopp (22000 kr är en gärns på en nivå i dagenssystem) och så får personen 90 % nästa månad i ersättning osv ned till 8000-9000 kr brutto. Från dessa 8000-9000 brutto får personen ta extra knäck upp till 22000 kr för att dryga ut kassan och förvärva kompetens för att bli anställd igen.

/Wrath