Intresset för privatekonomi är i de flesta partier ganska svagt. Detta beror, enligt min uppfattning, på en alldeles speciell svensk tradition från förra seklet. Den kallas helt enkelt: ”Man skall göra rätt för sig”! Det innebär att alla skall bidraga lika mycket till den gemensamma kassan, de offentliga utgifterna. Detta har inneburit att skattesystemet blivit helt ideologiskt och fritt från sunt förnuft och kommersiellt tänkande. Detta har bland annat ekonomen Stefan Fölster använt i debatter där han helt korrekt sagt att all skatter som inte staten förlorar något på skall tas bort! Den tanken borde röra om i huvudet på de flesta svenskar!
Sverige har flera stora ekonomiska problem framöver. Ett är nog att industrisamhället, som vi haft i snart tvåhundra år, troligen försvinner ur det svenska samhället för gott. Ett bevis på att så är fallet är industriinvesteringarnas storlek som idag är de lägsta sedan 1972, som var en riktigt bottennotering. Man kan bedöma konjunkturer och samhällsförändringar utifrån detta mått. Kommer Sverige tillbaka som industrination?
Även om Sverige har en optimistisk framtidssyn så borde man nog gardera sig för den eventualitet att Sverige inte återkommer som industrination utan hamnar i en förindustriell situation som råvaruexporterande del av ett Europa där industrin är placerad mer centralt och de ”remote areas”, som Sverige, får finna sig i en kolonisituation.
I en sådan postindustriell situation måste en lokal marknad uppmuntras, ty annars blir exportbehovet alltför stort och Sverige blir då en råvarukoloni utan egentligt självbestämmande. Tyvärr kan man se en sådan utveckling där exporten inte längre bara är verkstadsprodukter utan även rundtimmer och elkraft. Sådan export ger inga arbetstillfällen i Sverige! Därför måste politiken skapa incitament för en växande hemmamarknad, lokalt där människor bor och verkar. Tyvärr har Sverige ett skattesystem som just bygger på storskalig industri, där svenska råvaror och naturresurser exploateras och förädlas inom landet. Den förändring som sker behöver ett annorlunda skatte- och avgiftssystem med utgångspunkt från individens kreativitet och inte från kollektivets styrning och behov som dagens skattesystem innebär.
Alla medborgare är medvetna om transfereringssystemet i samhället. Där man betalar in skatt och avgifter och får söka hos samhället för att få tillbaka en del av det inlevererade medlen. Detta är ganska ovanligt internationellt och inom EU. Man har där istället ett grundavdrag som alla medborgare använder på sin inkomst, där nedersta gränsen för beskattning mestadels är en generell regel där grundavdraget innebär 60% av medianinkomsten i landet. För svensk del borde detta vara minst 155 000 kr om året. Nuvarande grundavdrag har inte rörts på flera decennier och ligger så lågt som runt 20 000 kr per år. Bortförklaringen till denna låga summa brukar vara just transfereringssystemet. Sjukkassa, bostadsbidrag, socialbidrag, barnbidrag med mera. Ett system som hör hemma i det kollektiva industrisamhället.
Jag hoppas att min förklaring skapar en tanke att vad händer om Du inte betalar skatt och avgifter förrän efter 155 000 kr i bruttoinkomst i år? För en studerande med ett jobb några kvällar i veckan så kanske att det blir någon kväll mer och mer pengar att röra sig med. För arbetslösa ungdomar utan arbetslivserfarenhet kan det bli lättare att hitta någon arbetsgivare som vågar testa även om man är ovan. För småföretagare/ensamföretagare så klarar man en ekonomisk svacka på några månader utan att tvingas i konkurs som idag. För pensionärer med pension under existensminimum så slipper man åtminstone att betala skatt på det man behöver till mat och annat. För kommuner och staten minskar utgifterna då skatt och arbetsgivaravgift inte betalas under löneutgifter på 155 000 per år och anställd.
Även ekonomer som räknat på detta inser att Stefan Fölsters uppmaning att ta bort skatter som bara är på ideologisk grund och utan sunt förnuft gäller särskilt ett för lågt grundavdrag, då den totala skatteförlusten för staten med ett vettigt grundavdrag nästan helt uteblir . Detta särskilt i en samhällskris som den vi, alldeles säkert, står inför, där massor av människor kommer att behöva samhällets stöd för att klara sig. Därför vore det förnuftigt att redan i morgon påbörja en årlig uppräkning av grundavdraget med 40 000 om året, tills man når 60% av medianinkomsten som grundavdrag
Jag vill också hänvisa till det kommersiella resonemanget att ”det är inte lönt att beskatta den som inte har råd att sätta in pengar på banken…”
Thomas Gunnarson
Kommentarer
Detta förslaget skulle innebära för en ensamstående förtidspensionär ett par tusen mer i månaden, men då skulle eventuellt lägre belopp via bostadstillägget försvinna. Summa summarum 0.
För en lågavlönad arbetare så skulle det bli mer i kassan. Hur majoriteten av lågavlönad arbetare skulle använda de extra pengarna vet jag inte, då de troligen haft en plus-minus noll ekonomi i många år.
Detta förslaget skulle innebära för en ensamstående förtidspensionär ett par tusen mer i månaden, men då skulle eventuellt lägre belopp via bostadstillägget försvinna. Summa summarum 0.
För en lågavlönad arbetare så skulle det bli mer i kassan. Hur majoriteten av lågavlönad arbetare skulle använda de extra pengarna vet jag inte, då de troligen haft en plus-minus noll ekonomi i många år.
Henrik:
Du har alldeles rätt.
Transfereringssystemet träder in (bostadsbidraget). Dock inte för alla.
Det är ju själva poängen att folk själva skall kunna sköta sin privataste ekonomi UTAN STATENS PEKPINNE!
Nu är det så att, som jag skriver, så gäller nuvarande system ett kollektivt kontrollerat samhälle, där privatekonomin är statens viktigaste kontrollinstrument. Därmed kan inte den som har en egen uppfattning om hur man vill leva (om man inte har ett stort eget kapital) inte leva som man vill utan tvingas söka medel hos samhället.
Men den dag då samhället inte har dessa medel så blir det soppköket som får stå för maten ändå..
Vad är då friheten värd på nätet?
Om man accepterar statens ekonomiska kontroll ända in på skinnet, ända ner till svältgränsen, under existensminimum!?
DDR eller Nord-Korea…
Henrik:
Du har alldeles rätt.
Transfereringssystemet träder in (bostadsbidraget). Dock inte för alla.
Det är ju själva poängen att folk själva skall kunna sköta sin privataste ekonomi UTAN STATENS PEKPINNE!
Nu är det så att, som jag skriver, så gäller nuvarande system ett kollektivt kontrollerat samhälle, där privatekonomin är statens viktigaste kontrollinstrument. Därmed kan inte den som har en egen uppfattning om hur man vill leva (om man inte har ett stort eget kapital) inte leva som man vill utan tvingas söka medel hos samhället.
Men den dag då samhället inte har dessa medel så blir det soppköket som får stå för maten ändå..
Vad är då friheten värd på nätet?
Om man accepterar statens ekonomiska kontroll ända in på skinnet, ända ner till svältgränsen, under existensminimum!?
DDR eller Nord-Korea…
Ett förslag som i stort sett är helt tomt på förklaringar om vad det skulle leda till och vad för sorts konsekvenser det skulle få, mest verkar det vara en klassisk ”skatter och staten är dåliga” i största allmänhet. Det blev också 100 ggr tydligare i kommentar nummer två när ”STATENS PEKPINNAR” och ””DDR eller Nord-Korea” dras upp.
Förslaget kan ha meriter, men vilka? Mer i plånboken är vad svenska folket har gått på, val efter val och oftast visar sig slutresultatet vara till det sämre – allt kostar ju och tas någonstans ifrån, ju mer folk förväntas sköta allt själv desto lättare är det att just de svaga missar någonting och det kan räcka med en sak sen är en ostoppbar boll i rullning. Till exempel att man väljer bort sjukförsäkringen en månad för att ha råd med glasögon till barnen och just då får man blindtarmsinflammation som skuldsätter en upp över öronen osv.
Snabb huvudräkning (som säkert är fel) ger vid handen att jag som tjänar rätt ok skulle få kanske 50-60000 mer om året och min arbetsgivare också? Det är minsann inte kattskit och borde täcka en hel del men vad är det värt om man måste betala sjukvård och skola själv? Ska man behöva sköta sjukförsäkringar och allt sånt själv för samma pengar, varför skulle jag vilja göra mer jobb?
Småföretagare nämns ofta som de som skulle jubla över detta, samtidigt vet jag ingen som just småföretagare som älskar att det finns dagis och skolor åt dera barn, utan det skulle många inte kunna ha sina företag.
Så vad är det som är den andra sidan av myntet – konsekvensanalys, tack!
Min personliga åsikt, som en som tjänat under existensminimum och mycket över och fram och tillbaka är att jag alltid gärna betalar skatt om samhället i motprestation löser allt det som vi behöver runt om, infrastruktur, sjukvård, skolor osv.
Vad jag däremot tycker är dåligt är att det sköts dåligt och ineffektivt, vilket till stor del verkar bero på att i statlig anställning så ställs det väldigt låga krav och ingen får sparken för ett dåligt jobb utfört, därav slösas mycket av det bort. Privatisering är empiriskt sett själva antitesen till en lösning, mycket på grund av att även där ställs inte tillräckligt hårda krav så det går att gå in för att ”roffa åt sig” istället för att göra bästa jobbet.
Kraftigt minskade skatter och sköt allt själv är en lösning för eliten, de som har ork, tid och viljan att lösa allt själv. Ser man på andra länder (USA är klassiskt) så leder det varken till bättre ekonomi eller bättre tider för medborgarna, snarare raka motsatsen. Solidaritet må vara ett omodernt ord, men jag har det fortfarande, trots att jag tjänar mycket nu för tiden – och i rent egenintresse så är det fantastiskt att ha diverse skyddsnät. Helst vill jag se ett förslag på hur vi ser till att den apparaten börjar fungera istället och kanske i förlängningen fungerar så bra att man kan dra ner på vad som behöver pumpas in.
I övrigt är jag, någorlunda relaterat, väldigt nyfiken på konceptet medborgarlön som är ett annat sätt att garantera att alla har det de behöver för den dagliga driften. Finns tydligen gott om ekonomer som förordar det, men man ska komma ihåg att ekonomer, även ovan nämnda, i bästa fall utövar någon form av ideologisk pseudovetenskap och till skillnad från riktig vetenskap så finns det inga klara svar.
Så. Mer i plånboken har vi redan hört från alla de etablerade partierna och inte heller de säger vad man betalar istället. Om man skulle göra den här stora förändringen, vad betalar vi istället?
Ett förslag som i stort sett är helt tomt på förklaringar om vad det skulle leda till och vad för sorts konsekvenser det skulle få, mest verkar det vara en klassisk ”skatter och staten är dåliga” i största allmänhet. Det blev också 100 ggr tydligare i kommentar nummer två när ”STATENS PEKPINNAR” och ””DDR eller Nord-Korea” dras upp.
Förslaget kan ha meriter, men vilka? Mer i plånboken är vad svenska folket har gått på, val efter val och oftast visar sig slutresultatet vara till det sämre – allt kostar ju och tas någonstans ifrån, ju mer folk förväntas sköta allt själv desto lättare är det att just de svaga missar någonting och det kan räcka med en sak sen är en ostoppbar boll i rullning. Till exempel att man väljer bort sjukförsäkringen en månad för att ha råd med glasögon till barnen och just då får man blindtarmsinflammation som skuldsätter en upp över öronen osv.
Snabb huvudräkning (som säkert är fel) ger vid handen att jag som tjänar rätt ok skulle få kanske 50-60000 mer om året och min arbetsgivare också? Det är minsann inte kattskit och borde täcka en hel del men vad är det värt om man måste betala sjukvård och skola själv? Ska man behöva sköta sjukförsäkringar och allt sånt själv för samma pengar, varför skulle jag vilja göra mer jobb?
Småföretagare nämns ofta som de som skulle jubla över detta, samtidigt vet jag ingen som just småföretagare som älskar att det finns dagis och skolor åt dera barn, utan det skulle många inte kunna ha sina företag.
Så vad är det som är den andra sidan av myntet – konsekvensanalys, tack!
Min personliga åsikt, som en som tjänat under existensminimum och mycket över och fram och tillbaka är att jag alltid gärna betalar skatt om samhället i motprestation löser allt det som vi behöver runt om, infrastruktur, sjukvård, skolor osv.
Vad jag däremot tycker är dåligt är att det sköts dåligt och ineffektivt, vilket till stor del verkar bero på att i statlig anställning så ställs det väldigt låga krav och ingen får sparken för ett dåligt jobb utfört, därav slösas mycket av det bort. Privatisering är empiriskt sett själva antitesen till en lösning, mycket på grund av att även där ställs inte tillräckligt hårda krav så det går att gå in för att ”roffa åt sig” istället för att göra bästa jobbet.
Kraftigt minskade skatter och sköt allt själv är en lösning för eliten, de som har ork, tid och viljan att lösa allt själv. Ser man på andra länder (USA är klassiskt) så leder det varken till bättre ekonomi eller bättre tider för medborgarna, snarare raka motsatsen. Solidaritet må vara ett omodernt ord, men jag har det fortfarande, trots att jag tjänar mycket nu för tiden – och i rent egenintresse så är det fantastiskt att ha diverse skyddsnät. Helst vill jag se ett förslag på hur vi ser till att den apparaten börjar fungera istället och kanske i förlängningen fungerar så bra att man kan dra ner på vad som behöver pumpas in.
I övrigt är jag, någorlunda relaterat, väldigt nyfiken på konceptet medborgarlön som är ett annat sätt att garantera att alla har det de behöver för den dagliga driften. Finns tydligen gott om ekonomer som förordar det, men man ska komma ihåg att ekonomer, även ovan nämnda, i bästa fall utövar någon form av ideologisk pseudovetenskap och till skillnad från riktig vetenskap så finns det inga klara svar.
Så. Mer i plånboken har vi redan hört från alla de etablerade partierna och inte heller de säger vad man betalar istället. Om man skulle göra den här stora förändringen, vad betalar vi istället?
Don Kongo: Om jag börjar nerifrån så blir det kanske inte mer i plånboken, men mer frihet att forma sitt eget liv utan styrning från samhället.
Konceptet medborgarlön glider många över till automatiskt när man resonerar om ett vettigt grundavdrag. Men skillnaden är väldigt stor då medborgarlönen inte innebär någon insats av den enskilde medborgaren alls. Därmed är det uteslutet i svensk samhällskultur. (Nu finns den delvis ändå men kallas socialbidrag). Problemet är då att den som lever på socialbidrag knappast orkar lyfta sig över den höga tröskel som ett arbete med skatter och utan socialbidrag innebär i ansträngning…(Även om Maria Larsson lagt ett förslag om detta..)
För övrigt så innebär naturligtvis ett vettigt grundavdrag att subventionerna till bostadsmarknaden minskar genom att bostadsbidragen kan minskas. Det borde också innebära lägre hyror och större frihet för hyresgästerna.
Med hänvisning till Stefan Fölsters åsikt att skatter som inte staten förlorar på skall tas bort så borde väl inte vara helt omöjligt att inse att just beskatta folk under existensminimum är en sådan skatt.
Folk måste ju ha ungefär 12 000 kr per månad (inklusive bostadsbidrag) för att kunna existera.Vissa får inte behålla såpass, såsom småföretagare, pensionärer eller deltidsarbetare.
Därmed så kommer en konsekvensanalys finna att resultatet blir plus minus noll – för samhället. Men en stor vinst för medborgarna, de som inte lever på socialbidrag. (Socialbidragen måste givetvis fortsätta att finnas)
Givetvis så blir det en mindre chock när man når gränsen för grundavdraget, vid 155 000 kr, då man inser att skatten och arbetsgivaravgiften är ganska så saftig…
Och kanske är det denna upptäckt som man inte vill att folk skall få?!
När det gäller sjukvården så är den oftast skattefinansierad och därmed belastar den rundgång som skatten på ”fältpersonalen” inom vården budgeten i onödan och ger sken av att fältpersonalen är väldigt dyr medan specialisterna är förhållandevis billiga.
Om ett vettigt Grundavdrag infördes så minskade rundgången drastiskt, vårdens basfunktioner skulle bli billigare och specialisternas kostnader skulle förtydligas.
Det kan vara så att mitt förslag är omöjligt att genomföra i dagens Sverige, då svenskarna accepterat ett ”smalt samhälle” och att protesterna från PP angående den minskade friheten bara gäller den digitala värld som alla flyr in i. Och att i den verkliga världen där skall farbror Staten, Överpatriarken, sköta ruljangsen..
Och rent kommersiellt så hänvisar jag åter till tanken om att ”det är ingen mening att beskatta den som inte har råd att spara på banken”.
Men kanske att inte heller det resonemanget har något värde då svenskarna förutsätter att Staten alltid tar ansvar för sina medborgare.
Men jag uppskattar kritiken och hoppas på en vidare dialog!?
Don Kongo: Om jag börjar nerifrån så blir det kanske inte mer i plånboken, men mer frihet att forma sitt eget liv utan styrning från samhället.
Konceptet medborgarlön glider många över till automatiskt när man resonerar om ett vettigt grundavdrag. Men skillnaden är väldigt stor då medborgarlönen inte innebär någon insats av den enskilde medborgaren alls. Därmed är det uteslutet i svensk samhällskultur. (Nu finns den delvis ändå men kallas socialbidrag). Problemet är då att den som lever på socialbidrag knappast orkar lyfta sig över den höga tröskel som ett arbete med skatter och utan socialbidrag innebär i ansträngning…(Även om Maria Larsson lagt ett förslag om detta..)
För övrigt så innebär naturligtvis ett vettigt grundavdrag att subventionerna till bostadsmarknaden minskar genom att bostadsbidragen kan minskas. Det borde också innebära lägre hyror och större frihet för hyresgästerna.
Med hänvisning till Stefan Fölsters åsikt att skatter som inte staten förlorar på skall tas bort så borde väl inte vara helt omöjligt att inse att just beskatta folk under existensminimum är en sådan skatt.
Folk måste ju ha ungefär 12 000 kr per månad (inklusive bostadsbidrag) för att kunna existera.Vissa får inte behålla såpass, såsom småföretagare, pensionärer eller deltidsarbetare.
Därmed så kommer en konsekvensanalys finna att resultatet blir plus minus noll – för samhället. Men en stor vinst för medborgarna, de som inte lever på socialbidrag. (Socialbidragen måste givetvis fortsätta att finnas)
Givetvis så blir det en mindre chock när man når gränsen för grundavdraget, vid 155 000 kr, då man inser att skatten och arbetsgivaravgiften är ganska så saftig…
Och kanske är det denna upptäckt som man inte vill att folk skall få?!
När det gäller sjukvården så är den oftast skattefinansierad och därmed belastar den rundgång som skatten på ”fältpersonalen” inom vården budgeten i onödan och ger sken av att fältpersonalen är väldigt dyr medan specialisterna är förhållandevis billiga.
Om ett vettigt Grundavdrag infördes så minskade rundgången drastiskt, vårdens basfunktioner skulle bli billigare och specialisternas kostnader skulle förtydligas.
Det kan vara så att mitt förslag är omöjligt att genomföra i dagens Sverige, då svenskarna accepterat ett ”smalt samhälle” och att protesterna från PP angående den minskade friheten bara gäller den digitala värld som alla flyr in i. Och att i den verkliga världen där skall farbror Staten, Överpatriarken, sköta ruljangsen..
Och rent kommersiellt så hänvisar jag åter till tanken om att ”det är ingen mening att beskatta den som inte har råd att spara på banken”.
Men kanske att inte heller det resonemanget har något värde då svenskarna förutsätter att Staten alltid tar ansvar för sina medborgare.
Men jag uppskattar kritiken och hoppas på en vidare dialog!?
Hej, alldeles oavsett om man har idéer om att skatt är stöld och sånt så tycker jag att ett högre grundavdrag (inte nödvändigtvis det belopp du nämner) är ett anständighetskrav. Den främsta vitsen med det är ju att man för en gångs skull gynnar dem som tjänar minst mest. Och det är larvigt att behöva få bidrag för att kunna betala skatten (som det i princip innebär i dag för många).
Hej, alldeles oavsett om man har idéer om att skatt är stöld och sånt så tycker jag att ett högre grundavdrag (inte nödvändigtvis det belopp du nämner) är ett anständighetskrav. Den främsta vitsen med det är ju att man för en gångs skull gynnar dem som tjänar minst mest. Och det är larvigt att behöva få bidrag för att kunna betala skatten (som det i princip innebär i dag för många).
Jag håller med, det är larvigt med ett system där man får nån form av bidrag för att betala skatt. 0% skatt på all inkomst under existensmininum vore intressant. Om det där grundavdraget kan kollas av per månad istället för per år vore det bra.
Då blir det lättare att jobba upp sig till existensminimum och därmed slippa måsta utnyttja samhällets skyddsnät, vilket borde minska belastningen på skyddsnätet, vilket också borde minska både problem och kostnader för hela samhället.
Det skulle gå fortare att komma upp till en inkomstnivå där varje intjänad krona vore en vinst utöver existensminimum, vilket kanske borde gynna småjobbande mer så det kanske kan skapa en förutsättning där det är lättare att överleva på fler typer av jobb?
Jag håller med, det är larvigt med ett system där man får nån form av bidrag för att betala skatt. 0% skatt på all inkomst under existensmininum vore intressant. Om det där grundavdraget kan kollas av per månad istället för per år vore det bra.
Då blir det lättare att jobba upp sig till existensminimum och därmed slippa måsta utnyttja samhällets skyddsnät, vilket borde minska belastningen på skyddsnätet, vilket också borde minska både problem och kostnader för hela samhället.
Det skulle gå fortare att komma upp till en inkomstnivå där varje intjänad krona vore en vinst utöver existensminimum, vilket kanske borde gynna småjobbande mer så det kanske kan skapa en förutsättning där det är lättare att överleva på fler typer av jobb?
Anders E och Tommy:
Tack!
Problemet med mitt resonemang är att de som har problemformuleringsföreträde i samhället, de som bestämmer och har de största inkomsterna, anser att utan skatt på låga inkomster så sätter sig folk ner och slutar att jobba.
Därför stoppas alla funderingar på ett Vettigt Grundavdrag som intresserade journalister på gammelmedia försöker introducera på sina redaktioner.
(Det tyx som att chefredaktörer har för höga inkomster?)
Inom politiken så har Fridolin (MP) varit inne på tanken, innan han blev språkrör, och även Lööf (C), men efter att hon blev partiledare så gäller ”flattax” (Vilket innebär att varje medborgare skall betala lika mycket i kontanter till statskassan, även den som inget har).
Att införa ett Vettigt Grundavdrag är en enorm kraftansträngning av dem som tjänar mest på det, de som måste söka bidrag från staten för att att överleva (och få tillbaka det man jobbat ihop) och som staten snott dem på….
Anders E och Tommy:
Tack!
Problemet med mitt resonemang är att de som har problemformuleringsföreträde i samhället, de som bestämmer och har de största inkomsterna, anser att utan skatt på låga inkomster så sätter sig folk ner och slutar att jobba.
Därför stoppas alla funderingar på ett Vettigt Grundavdrag som intresserade journalister på gammelmedia försöker introducera på sina redaktioner.
(Det tyx som att chefredaktörer har för höga inkomster?)
Inom politiken så har Fridolin (MP) varit inne på tanken, innan han blev språkrör, och även Lööf (C), men efter att hon blev partiledare så gäller ”flattax” (Vilket innebär att varje medborgare skall betala lika mycket i kontanter till statskassan, även den som inget har).
Att införa ett Vettigt Grundavdrag är en enorm kraftansträngning av dem som tjänar mest på det, de som måste söka bidrag från staten för att att överleva (och få tillbaka det man jobbat ihop) och som staten snott dem på….
Anders E:
Bara en kort kommentar angående skatter…
Om den som tjänar mycket inte vill betala skatt då han/hon tycker att det är stöld eller att folk jobbar för dåligt, så gör man ett tankefel.
Skatt är delvis en ”försäkringspremie” för den som är etablerad i samhället, ty utan denna ”försäkring” så riskerar ”skiten att explodera rakt i facet..”
Både den franska revolution och den ryska orsakades av för stora klasskillnader och allmän nöd i samhället…
Anders E:
Bara en kort kommentar angående skatter…
Om den som tjänar mycket inte vill betala skatt då han/hon tycker att det är stöld eller att folk jobbar för dåligt, så gör man ett tankefel.
Skatt är delvis en ”försäkringspremie” för den som är etablerad i samhället, ty utan denna ”försäkring” så riskerar ”skiten att explodera rakt i facet..”
Både den franska revolution och den ryska orsakades av för stora klasskillnader och allmän nöd i samhället…
Till Thomas Gunnarson och V-tunabo
Jag förmodar att Thomas G var ute efter lägre beskattning av alla
låginkomsttagare och inte bara för Sveriges mest låginkomstagande
grupp – Sveriges bönder. De som försöker leva på växtodling &
djurhållning, en mjölkbonde till exempel, som inte hinner ”stå på fler
ben” än sina egna två.
En kommentar angående mina inlägg i en debatt på nätet i denna fråga:
”Utan Thomas G menar nog ett grundavdrag, som gör att människor,
småföretagare, inklusive bönder och löntagare, inte behöver betala skatt på
inkomster under EU:s fattigdomsgräns (upplysningsvis kan nämnas att
Sverige är medlem i EU sedan 1995.
På EU:s GEMENSAMMA marknad, vilken Sverige alltså skulle vara en del
av sedan 1995, tar man hänsyn till att människor under en viss
inkomstnivå (EU:s fattigdomsgräns) saknar skattekraft. Och att det
därför inte är särskilt smart att först beskatta dem under
existensminimum och sedan ”tvinga” dem att med mössan i hand gå till
en byråkrat och tigga tillbaka ”sina” pengar. Visserligen skulle ett
sådant system infört i Sverige kunna göra en hel del byråkrater
arbetslösa. Och det vore väl synd! tycker tydligen mången träl under
systemet? ”Fången försvarar sin håla”, ”Fågeln värjer sin bur”, är ju
en gamla visa sentenser.
Redan 1997, ett par år efter EU-inträdet skrev förre Gd:n för
Riksrevisonsverket en artikel i SvD där han skrev: ”För flertalet
medborgare är sänkta skatter att föredra framför ökade bidrag. Genom
att kraftigt öka GRUNDAVDRAGEN vid beskattning av låga inkomster
skulle man stödja låginkomsttagare på ett effektivt och administrativt
enkelt sätt.”
Vidare: ”I den politiska liturgin är ’låglönesatsning’ ett av de mest
brukade kodorden.” … ”För flertalet politiker verkar bidragsökning
vara det enda sätt de kan tänka sig.” … ”Förklaringen är enkel.
Bidrag ökar medborgarnas beroende av stat och kommun och ger alltså
politikerna ökad makt. Medan sänkt skatt ökar medborgarnas makt över
det egna livet, samtidigt som medborgarnas självmedvetande och
värdighet stärks.”
Dessvärre missbedömde han (1997) hur den svenske finansministern
skulle låta sig påverkas av grundavdragsexemplen från EU. Såhär såg
den missbedömningen ut i hans text: ”Det verkar nu även landets
finansminister ha insett, men först efter påtryckningar från EU:s
finansministrar.”
Han räknade sedan i texten på ett rejält grundavdrag där han som
GENERALDIREKTÖR för RIKSREVISIONSVERKET naturligtvis hade bättre koll
på, och lättare tillgång till, erforderligt siffermaterial för att
kunna räkna på utfallet av en sådan reform.
Hans beräkning visade att skattebortfallet av ett grundavdrag i stort
skulle vara försumbart i förhållande till vad som skulle sparas i
administration och minskad rundgång.
Tyvärr var han för optimistisk i sin profetia, men träffade nog
väldigt rätt i sin analys av orsaken. Och det motivet var
uppenbarligen starkare än vad han i sin kritik ändå kunde föreställa
sig,. Nämligen att: politiker och byråkraters MAKT skulle MINSKA och
”vanliga medborgares” FRIHET skulle ÖKA. Och Gude förbjude detta i
”den svenska modellen”
Det var länge sedan biskop Thomas i Strängnäs skrev sin Frihetssång:
”Frihet är det bästa ting som sökas kan all världen kring … var
hellre fri än annans träl …. Ädle svensk, du statt nu fast att ändra
det som fordom brast .. och låt dig ej förvända …”
Thomas Gunnarson är förmodligen inte biskop (en del av hans ordval
tyder på det), men kanske bor han åt Strängnäs-hållet till?
lerousse
HR”
Till Thomas Gunnarson och V-tunabo
Jag förmodar att Thomas G var ute efter lägre beskattning av alla
låginkomsttagare och inte bara för Sveriges mest låginkomstagande
grupp – Sveriges bönder. De som försöker leva på växtodling &
djurhållning, en mjölkbonde till exempel, som inte hinner ”stå på fler
ben” än sina egna två.
En kommentar angående mina inlägg i en debatt på nätet i denna fråga:
”Utan Thomas G menar nog ett grundavdrag, som gör att människor,
småföretagare, inklusive bönder och löntagare, inte behöver betala skatt på
inkomster under EU:s fattigdomsgräns (upplysningsvis kan nämnas att
Sverige är medlem i EU sedan 1995.
På EU:s GEMENSAMMA marknad, vilken Sverige alltså skulle vara en del
av sedan 1995, tar man hänsyn till att människor under en viss
inkomstnivå (EU:s fattigdomsgräns) saknar skattekraft. Och att det
därför inte är särskilt smart att först beskatta dem under
existensminimum och sedan ”tvinga” dem att med mössan i hand gå till
en byråkrat och tigga tillbaka ”sina” pengar. Visserligen skulle ett
sådant system infört i Sverige kunna göra en hel del byråkrater
arbetslösa. Och det vore väl synd! tycker tydligen mången träl under
systemet? ”Fången försvarar sin håla”, ”Fågeln värjer sin bur”, är ju
en gamla visa sentenser.
Redan 1997, ett par år efter EU-inträdet skrev förre Gd:n för
Riksrevisonsverket en artikel i SvD där han skrev: ”För flertalet
medborgare är sänkta skatter att föredra framför ökade bidrag. Genom
att kraftigt öka GRUNDAVDRAGEN vid beskattning av låga inkomster
skulle man stödja låginkomsttagare på ett effektivt och administrativt
enkelt sätt.”
Vidare: ”I den politiska liturgin är ’låglönesatsning’ ett av de mest
brukade kodorden.” … ”För flertalet politiker verkar bidragsökning
vara det enda sätt de kan tänka sig.” … ”Förklaringen är enkel.
Bidrag ökar medborgarnas beroende av stat och kommun och ger alltså
politikerna ökad makt. Medan sänkt skatt ökar medborgarnas makt över
det egna livet, samtidigt som medborgarnas självmedvetande och
värdighet stärks.”
Dessvärre missbedömde han (1997) hur den svenske finansministern
skulle låta sig påverkas av grundavdragsexemplen från EU. Såhär såg
den missbedömningen ut i hans text: ”Det verkar nu även landets
finansminister ha insett, men först efter påtryckningar från EU:s
finansministrar.”
Han räknade sedan i texten på ett rejält grundavdrag där han som
GENERALDIREKTÖR för RIKSREVISIONSVERKET naturligtvis hade bättre koll
på, och lättare tillgång till, erforderligt siffermaterial för att
kunna räkna på utfallet av en sådan reform.
Hans beräkning visade att skattebortfallet av ett grundavdrag i stort
skulle vara försumbart i förhållande till vad som skulle sparas i
administration och minskad rundgång.
Tyvärr var han för optimistisk i sin profetia, men träffade nog
väldigt rätt i sin analys av orsaken. Och det motivet var
uppenbarligen starkare än vad han i sin kritik ändå kunde föreställa
sig,. Nämligen att: politiker och byråkraters MAKT skulle MINSKA och
”vanliga medborgares” FRIHET skulle ÖKA. Och Gude förbjude detta i
”den svenska modellen”
Det var länge sedan biskop Thomas i Strängnäs skrev sin Frihetssång:
”Frihet är det bästa ting som sökas kan all världen kring … var
hellre fri än annans träl …. Ädle svensk, du statt nu fast att ändra
det som fordom brast .. och låt dig ej förvända …”
Thomas Gunnarson är förmodligen inte biskop (en del av hans ordval
tyder på det), men kanske bor han åt Strängnäs-hållet till?
lerousse
HR”
De högavlönande betalar idag 55% marginalskatt de lågavlönade betalar 30%. Höjt grundavdrag gynnar därmed höginkomst Så för en höginkomsttagare så minskar skatten med 55% av 155 000 eller ca 85 000 kr men för en låginkomsttagare så minskar skatten med ca 51 500 kr enligt förslaget och de har lön som är över 155 000 kr per år.
agare mera än låginkomsttagare i skattesänkningar. Då höginkomsttagare inte har någon sorts bidrag så de får inte mindre i bidrag pga detta skatteändringar. Detta blir inget noll-summespel utan detta innebär en kraftig skattesänkning och minskade inkomster för kommun, landsting och stat.
Några frågor:
1. Hur är denna ändring av skattesystemet är tänkt att finansieras ?
2. Hur skall kommunerna få in några skattepengar då stora delar av deras skattebas utraderas enligt detta förslag ?
3. Varför finns inga uppskattningar hur mycket detta kommer kosta kommerna, landstingen och state ?
De högavlönande betalar idag 55% marginalskatt de lågavlönade betalar 30%. Höjt grundavdrag gynnar därmed höginkomst Så för en höginkomsttagare så minskar skatten med 55% av 155 000 eller ca 85 000 kr men för en låginkomsttagare så minskar skatten med ca 51 500 kr enligt förslaget och de har lön som är över 155 000 kr per år.
agare mera än låginkomsttagare i skattesänkningar. Då höginkomsttagare inte har någon sorts bidrag så de får inte mindre i bidrag pga detta skatteändringar. Detta blir inget noll-summespel utan detta innebär en kraftig skattesänkning och minskade inkomster för kommun, landsting och stat.
Några frågor:
1. Hur är denna ändring av skattesystemet är tänkt att finansieras ?
2. Hur skall kommunerna få in några skattepengar då stora delar av deras skattebas utraderas enligt detta förslag ?
3. Varför finns inga uppskattningar hur mycket detta kommer kosta kommerna, landstingen och state ?
Detta förslag var mycket välkommet och genomtänkt. Oavsett om man betraktat sig som vänster eller höger, och är för höga eller låga skatter, så borde vi väl i alla fall kunna enas om att vi inte skall beskatta de fattigaste till de inte klarar sig upp till svältgränsen. Ett högre grundavdrag än i dag vore det ultimata sättet att åtminstone säga: Om du tjänar mindre än så här så kommer vi inte att försöka pungslå dig på skatt.
@Anders S Lindbäck
1. Förhoppningsvis så kommer väl människor kunna komma loss ur bidragsberoende med detta system så systemet kommer förhoppningsvis inte vara en sån fruktansvärd ekonomisk ruin som t.ex medborgarlön. Samtidigt så måste man inse att vi har sänkt andra skatter t.ex jobbskatteavdrag, fastighetsskatt och RUT & ROT där de fördelningspolitiska effekterna varit minst sagt diskutabla. Bättre då med ett generellt grundavdrag.
2. Hur mycket tror du att kommuner får in i dag på folk som tjänar mindre än 155 000? Är det verkligen vettigt att först beskatta dessa personer för att sedan ge dem bidrag?
3. För att beräkningar av den totala effekten av sådant här är enormt svårt att göra. Hur kommer folk att reagera? Jobba mer eller mindre är frågor man bara kan gissa sig till.
Detta förslag var mycket välkommet och genomtänkt. Oavsett om man betraktat sig som vänster eller höger, och är för höga eller låga skatter, så borde vi väl i alla fall kunna enas om att vi inte skall beskatta de fattigaste till de inte klarar sig upp till svältgränsen. Ett högre grundavdrag än i dag vore det ultimata sättet att åtminstone säga: Om du tjänar mindre än så här så kommer vi inte att försöka pungslå dig på skatt.
@Anders S Lindbäck
1. Förhoppningsvis så kommer väl människor kunna komma loss ur bidragsberoende med detta system så systemet kommer förhoppningsvis inte vara en sån fruktansvärd ekonomisk ruin som t.ex medborgarlön. Samtidigt så måste man inse att vi har sänkt andra skatter t.ex jobbskatteavdrag, fastighetsskatt och RUT & ROT där de fördelningspolitiska effekterna varit minst sagt diskutabla. Bättre då med ett generellt grundavdrag.
2. Hur mycket tror du att kommuner får in i dag på folk som tjänar mindre än 155 000? Är det verkligen vettigt att först beskatta dessa personer för att sedan ge dem bidrag?
3. För att beräkningar av den totala effekten av sådant här är enormt svårt att göra. Hur kommer folk att reagera? Jobba mer eller mindre är frågor man bara kan gissa sig till.
Andrs och Jerker:
Jag läste någonstans att i Göteborg är medelinkomsten 16-17 000 kr i månaden.
Om det stämmer så sker en enorm förmögenhetsflyttning från fattiga till rika….
RUT och ROT gynnar bara de som redan har goda inkomster och förvandlar resten av befolkningen till slavar…
Andrs och Jerker:
Jag läste någonstans att i Göteborg är medelinkomsten 16-17 000 kr i månaden.
Om det stämmer så sker en enorm förmögenhetsflyttning från fattiga till rika….
RUT och ROT gynnar bara de som redan har goda inkomster och förvandlar resten av befolkningen till slavar…
Jag vill gärna lägga till att jag jobbar som rörläggare sedan några år tillbaka och sett hur ROT skapat svarta jobb vita, men att detta nu redan är intecknat.
Vi som jobbat vitt hela tiden ser nu hur timersättning fördubblats sedan ROT-starten…
Jag vill gärna lägga till att jag jobbar som rörläggare sedan några år tillbaka och sett hur ROT skapat svarta jobb vita, men att detta nu redan är intecknat.
Vi som jobbat vitt hela tiden ser nu hur timersättning fördubblats sedan ROT-starten…
En annan tokighet är Folkpartiets tanke om att åter köra skatteförändringen ”Den underbara natten” i repris.
Den gången gjordes historiens största förmögenhetsflyttning i landet, från de fattiga till de rika.
Ty egentligen skulle lönerna sänkts för högavlönade då skatten sänktes så mycket den gången. Därför tvingades staten att låna upp enorma summor och det offentliga försämrades.
Gör man om detta skådespel måste staten åter låna och försämra det offentliga igen…
Det skulle innebär en ”russifiering” av Sverige, till ett land med bara en arrogant överklass, ingen medelklass och bara en stor grupp underklass/slavar!
(Det har egentligen inget att göra med höger eller vänster, liberalt eller reaktionärt)
En annan tokighet är Folkpartiets tanke om att åter köra skatteförändringen ”Den underbara natten” i repris.
Den gången gjordes historiens största förmögenhetsflyttning i landet, från de fattiga till de rika.
Ty egentligen skulle lönerna sänkts för högavlönade då skatten sänktes så mycket den gången. Därför tvingades staten att låna upp enorma summor och det offentliga försämrades.
Gör man om detta skådespel måste staten åter låna och försämra det offentliga igen…
Det skulle innebär en ”russifiering” av Sverige, till ett land med bara en arrogant överklass, ingen medelklass och bara en stor grupp underklass/slavar!
(Det har egentligen inget att göra med höger eller vänster, liberalt eller reaktionärt)
Apropå ROT och RUT…
ROT-avdaget är max 50 000 om året per person.
Ta bort RUT och ROT så är ekvationen löst.
Grundavdaget på 155 000 om året är finansierat i ett penndrag…
Apropå ROT och RUT…
ROT-avdaget är max 50 000 om året per person.
Ta bort RUT och ROT så är ekvationen löst.
Grundavdaget på 155 000 om året är finansierat i ett penndrag…
@Thomas Gunnarsson
>Ta bort RUT och ROT så är ekvationen löst.
Jag ber om ursäkt om jag var otydlig men det har är vad jag menade.
@Thomas Gunnarsson
>Ta bort RUT och ROT så är ekvationen löst.
Jag ber om ursäkt om jag var otydlig men det har är vad jag menade.
Jerker:
Kul att vi är överens!
Jerker:
Kul att vi är överens!
ROT och RUT avdragen innebär inga utgifter för staten för det man förlorar på karusellen drar man in på gungorna.
De bidrag som folk är ofta till de som inte har något jobb och därmed inte får något genom att höja grundavdraget.
Så jag ser inga förslag som på något sätt bekostar de stora avbräck i finanseringen av våra kommuner i debatten gällade detta förslaget.
ROT och RUT avdragen innebär inga utgifter för staten för det man förlorar på karusellen drar man in på gungorna.
De bidrag som folk är ofta till de som inte har något jobb och därmed inte får något genom att höja grundavdraget.
Så jag ser inga förslag som på något sätt bekostar de stora avbräck i finanseringen av våra kommuner i debatten gällade detta förslaget.
Anders:
RUT och ROT innebär ett skatteavbräck i förhållande till den personens skatteinbetalningar.
Medan den som utför ROT-jobbet inte har något för detta jobb, annat än just ett jobb. Ett jobb som ändå hade blivit utfört. Eftersom jag är en ROT-jobbare så ser jag detta tydligt!
Så ROT/RUT jobbaren är den som kör karusellen.
När det gäller bidragstagare så antar du, märker jag, att de inte har något jobb…
Fas 3 hyser många kompetenta människor som med ett vettigt grundavdrag skulle kunna fixa fram ett jobb till sig själva, om man fick behålla vad man kunde upp till existensminimum!
I min kommun är 10 % av befolkningen anställd i kommunen. Rundgången för de viktigaste uppgifterna vård, skola och omsorg belastas av onödigt höga skatter medan mycket sipprat igenom nätet under åren. Så är det tyvärr i mycken offentlig verksamhet och får man inte stopp på detta så blir det en hårdhänt lösning av problemet.
Men det viktigaste är att ett snett svenskt skattesystem skapar en felaktig marknad som ger svåra inrikes problem den dag då en ekonomisk kris drabbar landet, t.ex. en valutaförändring nedåt.
Vi måste ha ett skattesystem som liknar våra grannländer inom EU, ty annars får vi se effekterna ganska snart. RUT och ROT och ett för lågt grundavdrag begränsar den svenska marknaden till en administrativ ankdamm. All väsentlig produktion flyttar utomlands och när valutan faller så blir importen dyrare. En hemmamarknad av livsnödvändiga produkter, annat än datorer, måste finnas!
Anders:
RUT och ROT innebär ett skatteavbräck i förhållande till den personens skatteinbetalningar.
Medan den som utför ROT-jobbet inte har något för detta jobb, annat än just ett jobb. Ett jobb som ändå hade blivit utfört. Eftersom jag är en ROT-jobbare så ser jag detta tydligt!
Så ROT/RUT jobbaren är den som kör karusellen.
När det gäller bidragstagare så antar du, märker jag, att de inte har något jobb…
Fas 3 hyser många kompetenta människor som med ett vettigt grundavdrag skulle kunna fixa fram ett jobb till sig själva, om man fick behålla vad man kunde upp till existensminimum!
I min kommun är 10 % av befolkningen anställd i kommunen. Rundgången för de viktigaste uppgifterna vård, skola och omsorg belastas av onödigt höga skatter medan mycket sipprat igenom nätet under åren. Så är det tyvärr i mycken offentlig verksamhet och får man inte stopp på detta så blir det en hårdhänt lösning av problemet.
Men det viktigaste är att ett snett svenskt skattesystem skapar en felaktig marknad som ger svåra inrikes problem den dag då en ekonomisk kris drabbar landet, t.ex. en valutaförändring nedåt.
Vi måste ha ett skattesystem som liknar våra grannländer inom EU, ty annars får vi se effekterna ganska snart. RUT och ROT och ett för lågt grundavdrag begränsar den svenska marknaden till en administrativ ankdamm. All väsentlig produktion flyttar utomlands och när valutan faller så blir importen dyrare. En hemmamarknad av livsnödvändiga produkter, annat än datorer, måste finnas!
Hmmmm…
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skatteverket-vill-tata-luckor-i-rut_7366452.svd
Hmmmm…
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skatteverket-vill-tata-luckor-i-rut_7366452.svd
Det faktum att det innebär avdrag för RUT är i sig inget som betyder att staten förlorar pengar på det. Det är noga uträknat.
Du påstår att jobbet hade blivit gjort även utan rut-avdrag – då undrar jag varför dessa jobb inte gjorde innan rut-avdraget kom ? För då utfördes inte dessa jobb och fler människor var arbetslösa.
De som går i FAS 3 gör inte det samtidigt som de själva lätt kan hitta andra jobb. De går i FAS 3 för att de kan inte hitta något jobb.
Det faktum att det innebär avdrag för RUT är i sig inget som betyder att staten förlorar pengar på det. Det är noga uträknat.
Du påstår att jobbet hade blivit gjort även utan rut-avdrag – då undrar jag varför dessa jobb inte gjorde innan rut-avdraget kom ? För då utfördes inte dessa jobb och fler människor var arbetslösa.
De som går i FAS 3 gör inte det samtidigt som de själva lätt kan hitta andra jobb. De går i FAS 3 för att de kan inte hitta något jobb.
Anders:
Mitt förslag om Grundavdraget handlar egentligen inte om RUT och ROT utan om ett ”smalt” näringsliv som just utmärker Sverige.
Och att försöka frigöra enskilda människors kreativa förmåga!
Även för människor som inte ingår i det accepterade kunskapssamhällets överklass.
Ditt sätt att se på situationen verkar var rent reaktionärt….
Anders:
Mitt förslag om Grundavdraget handlar egentligen inte om RUT och ROT utan om ett ”smalt” näringsliv som just utmärker Sverige.
Och att försöka frigöra enskilda människors kreativa förmåga!
Även för människor som inte ingår i det accepterade kunskapssamhällets överklass.
Ditt sätt att se på situationen verkar var rent reaktionärt….
På vilket sätt frigör vi människors kreativa förmåga genom att i praktiken slå undan en stor del av all inkomst för kommunerna så att de går i konkurs ?
På vilket sätt frigör vi människors kreativa förmåga genom att i praktiken slå undan en stor del av all inkomst för kommunerna så att de går i konkurs ?
Anders:
Du har alldeles rätt i att jag borde utveckla mina tankar tydligare.
Det handlar kanske mer om kultur än ekonomi.
Om vår syn på varandra och oss själva.
Vilket ju är väldigt personligt.
När jag träffat folk från olika håll inom Europa så fann jag vid resonemang om politik och ekonomi att kulturella skillnader också skapat skillnader inom politiska beslut som skatter och som inte riktigt visat sig innan vi gick med i EU.
Skillnaderna gav inte omedelbara effekter utan kommer sakta ”smygande”.
Efter många års funderande kan jag bara hitta en skattepolitisk faktor, ett tillräckligt högt grundavdrag som en minsta gemensamma nämnare.
Att totalt organisera om skattesystemet, från ett Stockholmcentrerat system dit, sedan Gustav Wasas tid, nästan alla överskottsresurser hamnat (Fram till 1995, kanske…) till ett mer individbaserat system är en så gigantisk uppgift….
Anders:
Du har alldeles rätt i att jag borde utveckla mina tankar tydligare.
Det handlar kanske mer om kultur än ekonomi.
Om vår syn på varandra och oss själva.
Vilket ju är väldigt personligt.
När jag träffat folk från olika håll inom Europa så fann jag vid resonemang om politik och ekonomi att kulturella skillnader också skapat skillnader inom politiska beslut som skatter och som inte riktigt visat sig innan vi gick med i EU.
Skillnaderna gav inte omedelbara effekter utan kommer sakta ”smygande”.
Efter många års funderande kan jag bara hitta en skattepolitisk faktor, ett tillräckligt högt grundavdrag som en minsta gemensamma nämnare.
Att totalt organisera om skattesystemet, från ett Stockholmcentrerat system dit, sedan Gustav Wasas tid, nästan alla överskottsresurser hamnat (Fram till 1995, kanske…) till ett mer individbaserat system är en så gigantisk uppgift….
Höjt grundavdrag behöver inte gynna höginkomsttagare, det kan även göras självfinansierande.
Redan i dages grundavdragssystem varierar avdraget beroende på inkomst från 18000 kr för de utan inkomst till maxex på omkring 30 000 kr för de omkring 100-200 000 i inkomst om året. De som har marginalskatt av staten (370-400000+) har ett grundavdrag på 12600 kr.
Om du ska sätta upp ett system som kostar lika mycket som dagens genom detta förslag.
Ett kraftigt höjt grundavdrag kommer få stora effekter när det ska finansieras. För om du höjer grundavdraget så kommer du troligen krafigt få höja skattesatsen på väl skattade timmar. Om jag nu ska arbeta skattefritt i 6 månader och sedan börja betala skatt på det nästkommande halvåret bör ju skatten på mina kronor dubblas. Jag kommer sannolikt inte arbeta så mycket andra halvåret (vitt) i alla fall.
Du kommer styra samhället till vart är det lönsamt och hur länge är det lönsamt att arbeta. Alla som kan anpassa sin inkomst kommer göra detta och kringgå systemet.
Jag tror inte detta är en så bra underbygg lösning
Höjt grundavdrag behöver inte gynna höginkomsttagare, det kan även göras självfinansierande.
Redan i dages grundavdragssystem varierar avdraget beroende på inkomst från 18000 kr för de utan inkomst till maxex på omkring 30 000 kr för de omkring 100-200 000 i inkomst om året. De som har marginalskatt av staten (370-400000+) har ett grundavdrag på 12600 kr.
Om du ska sätta upp ett system som kostar lika mycket som dagens genom detta förslag.
Ett kraftigt höjt grundavdrag kommer få stora effekter när det ska finansieras. För om du höjer grundavdraget så kommer du troligen krafigt få höja skattesatsen på väl skattade timmar. Om jag nu ska arbeta skattefritt i 6 månader och sedan börja betala skatt på det nästkommande halvåret bör ju skatten på mina kronor dubblas. Jag kommer sannolikt inte arbeta så mycket andra halvåret (vitt) i alla fall.
Du kommer styra samhället till vart är det lönsamt och hur länge är det lönsamt att arbeta. Alla som kan anpassa sin inkomst kommer göra detta och kringgå systemet.
Jag tror inte detta är en så bra underbygg lösning