Som medborgare i Sverige äger och kontrollerar vi den offentliga förvaltningen, det vill säga allt som finansieras av skattepengar. Trots det har vi som medborgare väldigt dålig insyn i den offentliga verksamheten som bedrivs i Sverige.
Utöver att det är vår som medborgare moraliska rättighet att få insyn i den offentliga verksamheten är transperens ett bra sätt att motverka korruption. I Sverige är mut-korruption ganska ovanligt, så vi får ofta bra betyg i undersökningar. Sverigenskars höga tilltro till staten gör också att vi har låg misstanke och lite debatt om korruption. Den svenska kulturen gör istället at så kallad vänskapskorruption är vanligt förekommande.
Lika stark som den personliga integriteten ska vara ska den statliga integriteten vara svag. Mitt förslag är en målsättning om att Sverige ska bli världens mest transperenta stat. Transparensregeler som inte känns hotande för myndighetsutövare och beslutsfattare är inte tillräckligt vassa.
Konkreta Förslag:
Offentlighetsprincipen 2.0: Sverige har en av världens bästa offentlighetsprinciper 2012 är det dock tydligt att den skulle kunna göra mycket mer nytta. Jag föreslår följande kompletteringar.
- Utlämnandet av offentliga dokument ska göra så kostnadseffektivt och snabbt som möjligt, i praktiken innebär det digitalt tillgänliggörande.
- Man ska ha rätt att kräva ut dokument och information annonymnt och myndigheten har ingen rätt att efterfoska ens identitet.
- Strukturerad data ska göras sökbar och maskinläsbar för ökat engagemang, tillgänglighet och coola mashups.
Privata bolag i offentlighetens tjänst: Lagar som skapats för att öka transparensen i offentlig verksamhet, tex Lex Maria, offentlighetsprincipen och efterforskningsförbudet ska omfatta även privata bolag när deras verksamhet finansieras av offentliga medel.
För att undvika annonym byråkrati ska alla policys, lagar och beslut ha en ”sponsor”, det vill säga en ansvarig person som kan kontaktas för frågor, beröm eller kritik gällande beslutet. Personen kan vara en tjänsteman eller förtroendevald. Med beslut och policys menar jag tillexempel nya lagar, antigrafittipolicys, migrationsärenden, beslut om vägbyggen, beslut om bygglov etc.
All kunskap som producerats finansierad av statliga medel ska vara offentligt tillgänglig, oavsett om den produceras av privata eller offentliga verksamheter. Detta gäller tex forskning, läroböcker som skrivs i tjänst, sammanställnign av statistiskt material, programkod, projektresultat och produktutveckling.
Alla beslut att inte publicera information ska redovisas så informationsrikt som möjligt, med bland annat ansökan som gjorts, orsak till avslag, vilken person som fattat beslutet och vilken avdelning som beslutet fattats på.
Ökad insyn i politikers lobbyverksamhet: Förtroendevaldas möten med branchrepresentanter ska redovsias. Mötets tidpunkt, deltagare och mötets syfte.
Full insyn i Politiska Partiers ekonomi: Politiska partier ska redovisa hur de finansieras och hur de använder sina pengar. Detta är en princip som de flesta svenska partier lever upp till, med vissa undantag, tex Moderaterna som har en annonym insamling via stiftelsen Tornet.
Kristoffer Nolgren
Kommentarer
Inga kommentarer, verkligen?
Överlag awesome inlägg! :-)
Ej kommenterat tidigare pga skolarbete + ESC. Sorry!
Håller med om allt utom följande:
Sponsorer? Tveksam, nog för att det är så nytt… Isf borde väl tjänstemannaansvaret öka i samma veva?
Insyn i lobbyverksamhet? Nja, medborgare *bör* kunna möta politiker i hemighet. Det skulle bli svåra gränsdragningar.
Insyn i partiekonomi? Nja, balansgång mellan donatorers rättmätiga integritetskrav och statens ev. rättmätiga informationskrav. Det är nog ett för stort ingrepp i rösthemligheten. Men kanske kräva redovisning av *företags* partidonationer? Där riskeras väl inte någon enskilds privatliv.
Bra inriktning på förslaget. Självklart bör offentligheten vara mer öppen. Upp med så mycket som möjligt på en lättöverskådlig hemsida så att allt som stat och kommuner gör kan följas i realtid!
Hmmm…
Som gammal gubbe, numera, så kan jag berätta att jag jobbade statligt den dagen då tjänstemannaansvaret togs bort…
Då sade min chef: ”NU kan jag göra som jag vill för nu kan ingen komma åt mig…”
Så log han ett snett leende, ty han förstod genast vad detta beslut skulle ha för effekt på sikt…
Återinför Tjänstemannaansvaret!
*googlar tjänstemannaansvar*
Nja, jag håller inte helt med Calendrella. Iom offentlighetsprincipen så är iaf den teoretiska insynen i tjänstemänns arbete redan väldigt stor, så syftet är inte uthänging eller skamstraff. Det handlar om att undvika anonym byråkrati.
Lobby, ja det kan jag hålla med om, men åas det är ju inte medborgare, utan representanter för juridiska personer som man träffas i egenskap av.
För att ta det hela ett steg längre, Företag? Hur mycket hemligheter ska de få ha egentligen? Är det rimligt att de redovsiar mer detaljerat vad de har för leverantörer och vart deras pengar går tex?
@Kristoffer Nolgren: Tack för svaret! :-)
Sponsorsförslaget var helt nytt för mig när jag läste det här, så jag har helt enkelt inte riktigt funderat igenom ännu. Vilka tänkbara nackdelar kan finnas? Nå, eftersom jag inte ser några tänkbara nackdelar alls, men däremot ser fördelar i form av en tydligare byråkrati, är jag positiv tills vidare. Förstår också att det absolut inte behöver kombineras med tjänstemannaansvar – däremot gav det lite intrycket av att fungera ihop med sådant.
Okej, *möjligen* att man bör kräva att möten mellan representanter för juridiska föreningar och folkvalda representanter för folket ska synliggöras. Men grejen är att det nog i praktiken får föga effekt; jag misstänker att de juridiska föreningarnas representanter då helt enkelt kommer tala med de folkvalda utan att göra det i egenskap av representanter för juridiska föreningar, och därmed kringgå reglerna. Visst, det blir väl iofs ingen försämring av dagens situation… Svårt det där!
Företag bör få hemlighålla delar av sin verksamhet, ja, så länge de inte konkret misstänks syssla med något olagligt – affärshemligheter är viktiga. Partiers ekonomi bör också kunna vara hemlig, men det är betydligt viktigare än affärshemligheter – detta eftersom möjligheten att anonymt bidra till partiernas ekonomi berör valhemligheten, en rättighet vi inte får tumma på i öppenhetens namn.
Det är helt uppenbart att något har gått fel under de åren sedan tjänstemannaansvaret försvann!
En ”företagskultur” förändras inte snabbt, men vi har här en tidsperiod på drygt trettio år sedan detta rättsliga kontrollmoment försvann.De som var aktiva tjänstemän då har nu gått i pension och de som kom ut på banan i början av nittiotalet är snart chefer i byråkratin.
Under dessa nuvarande chefer odlas nu en ny generation byråkrater vars moral och uppfattning om sitt arbete har gått ytterligare ett steg från Tjänstemannaansvaret.
Politiken har under dessa år lämnat alltmer av den beslutande makten till regelstiftande byråkrater. Ett juridiskt system som kallas för ”Ramlagar”, där Riksdagen bestämmer grundtexten i lagen och överlåter åt byråkratin att formulera detaljerna…
Vem har då makten egentligen?
Politiken har abdikerat!
Om PP menar något med att vara ett politiskt parti så måste man ta ansvar och särskilt ställa krav på sina egna tjänstemän att här får inte finnas några tveksamheter. Detta problem har funnits genom hela historien och idag verkar det vara större än vad man förväntar sig…
Thomas Gunnarson: <3
Calendrella: "affärshemligheter är viktiga" Varför och viktiga för vem? Demokratin bygger på rättigheter och makt som tillhör individer. Det är altså individer som lämnat över makt, priviligier och rättigheter till företag, i utbyte mot att de utför vissa samhällsfunktioner. Då är det också rimligt att vi kan ställa valfria krav på företagen. Är det bra för samhället som helhet att företag har hemligheter? (jag vet inte)
@Thomas Gunnarson: absolut, den representativa demokratins politiker har på många sätt lämnat över makten till byråkrater, inte minst inom EU. Detta är mycket synd och något vi bör åtgärda (och dessa transparensförslag tror jag inte skulle förbättra situationen särskilt mycket – helt enkelt för att transparens och maktöverföring till byråkrater är olika ämnen). Skriv gärna ett breddningsförslag med egna förslag på lösningar! Instruktioner finns på http://breddning.piratpartiet.se/jag-vill-bredda/ :-)
@Kristoffer Nolgren: Tack för svaret! :-)
Nja, att företag existerar för samhällets skull bygger på ett tämligen socialistiskt synsätt. (Jag säger inte att du är socialist, det vet jag inget om, jag säger bara att perspektivet i mycket liknar det socialismen utgår ifrån.) Och personligen ser jag absolut poänger med ett sådant synsätt. Men många av partiets anhängare är liberaler. Att ta ställning på grundval av värderingen att ”företag finns för samhällets skull” skulle innebära en viss positionering på höger-vänster-skalan, vilket vore synd. Nu när vi breddar oss bör vi försöka utgå från piratpolitiska värderingar vi redan är någorlunda ense om, och gärna avhålla oss från väldigt typiska ekonomiska höger-vänster-frågor.
@Caladella. Jag har redan ett förslag till breddning.
Och har skickat in ett till….
Skall jag komma med mer så får jag starta ett eget parti…
Förövrigt så är byråkratin i Sverige väl så stor som inom EU, sett på antalet medborgare…
Det finns flera horribla exempel. Fiskeriverket har fler byråkrater än det finns fiskare…
Jordbruksverket har drygt 1000 anställda, plus alla lokalt ute på länsstyrelserna..
I landet finns runt 8 000 fungerande jordbruksföretag.
@Thomas Gunnarson: Haha, nä, du behöver nog inte starta ett eget parti. Så länge du kan koppla dina tankar till piratpolitiska värderingar tycker jag det bara är att köra på med så många förslag som möjligt. Och när det gäller just minskning av byråkratins makt i demokratins namn är det något som närmast självskrivet har med pirata värderingar att göra – medborgarinflytande och demokrati är självklara pirata värden. Så skriv på, säger jag! :-)
Ja, visst finns det säkert tokiga saker inom Sverige också. Det är bara det att jag är mest bevandrad inom EU-byråkratins absurditeter. :-)
@Calandrella:
För att studera EU:s byråkrati så är just jordbrukspolitiken lämplig då den bildade skola för hela Brysseladministrationen och dess ”företagskultur”.
Tyvärr så har den företagskulturen smittat av sig till övrig verksamhet…
Går det att åtgärda???
Jamenar, det har ju smittat av sig även in i detta land där vi nu lägger Brysselvanor ovanpå Axel Oxenstiernas…