Piratpartiet bör bli ett parti som verkar för så kallad ”Naturresursdelning”. Vilket betyder ekonomisk delning av naturresursernas inneboende värde. Vilket betyder: Skatt på land och naturresurser istället för skatt på arbete och avkastning. Det totala skattetrycket kan dock förbli likartat. Varför? Förklaring följer….
1. Varför ska vi INTE beskatta arbete?
Piratpartiet är ett frihetligt parti, vilket innebär att man till stor del anser att människan har rätt till sitt eget arbete. Detta är skäl till att i minsta möjliga mån beskatta arbete och inkomst.
I en värld där gränsen mellan det privata och det offentliga blir allt mer utsuddad, så skapar skatt på arbete och avkastning problem vad gäller den personliga integriteten. Detta eftersom grunden för att kunna utkräva skatt är att staten faktiskt kan mäta den ekonomiska verksamheten. Men om vi samtidigt vill skydda den privata kommunikationen, hur kan då staten mäta den ekonomiska verksamheten?
En framtidsvision där Bit Coin används skapar dessutom ytterligare problem för skattemyndigheter vad gäller att faktiskt genomföra beskattning. Detta gäller inte bara vad gäller privata inkomster från bisysslor, utan kommer till sist även att gälla beräkning av moms etc. Hur kan t.ex. staten se att en snickare har fått betalt, om betalningen skedde i BitCoins? Avlyssna snickarens mobiltelefon? Det går inte.
Dessutom, genom att inte beskatta arbete så skapar vi en livfull och dynamisk ekonomi.
2. Varför SKA vi beskatta land och naturresurser
Det finns flera skäl till detta:
För att det på många sätt är det enda återstående alternativet om vi inte vill beskatta arbete och inkomst. Naturresurser är en av de få kapital som inte kan flyttas ut ifrån landet. Om man t.ex. beskattade spar och transaktionskonton etc. så skulle pengar kunna flytta utomlands, men ingen kan flytta landarealer utomlands. Kapitalkonton med Bit Coins kan vara omöjliga att spåra etc.
För att det är rättvist. Ingen har skapat jorden, och alla borde därför ha lika liten/stor rätt till den. Begränsat till Sverige betyder det att alla borde ha rätt till sin beskärda del av de oförädlade naturresurserna eller ett motsvarande ekonomiskt värde.
Sharing is caring helt enkelt, även när det gäller naturens resurser.
Hur passar naturresursdelning med Piratpartiet?
Skälen är alltså ganska enkla, och förslaget borde passa in i Piratpartiets partiprogram. Rick Falkvinges senaste utkast har t.ex. redan ”living space” som möjlig sak att beskatta när det nu blir potentiellt omöjligt att beskatta inkomst.
Exempel på steg mot landskatt finns på många ställen i världen. I Hong Kong så tas 40% av alla skatteintäkter ut i form av landskatt. Även övriga Kina har ett skattesystem med stor smak av Georgism, t.ex. med obefintlig inkomstskatt för stora delar av befolkningen samtidigt som samhället finansieras genom monopol på naturresurser (t.ex. olja). Det är ett system som skapar stabilitet och motverkar fastighetsbubblor. Den delstat i USA som kom lindrigast undan den stora depressionen (som också skapades genom landspekulation) hade landskatt. De gröna i Scotland har ett förslag om att införa landskatt.
För att återkoppla till teorier om landskatt så rekommenderas tänkare som Henry George, Fred Harrison, etc. Se t.ex. denna dokumentär om arbetsskattens uppkomst. Eller detta, som belyser rättviseaspekten i att staten bygger upp infrastruktur, som i sin tur höjer landvärden, som idag går ner i fickan på privata aktörer. En film som handlar om Sverige. För mer info om detta, följ gärna denna Facebook-grupp.
Bemötande av möjliga motargument:
1. ”Naturresurser har inget inneboende värde. Allt av värde har skapats av människan, varför naturresurser inte ska beskattas”
Detta är ett klassiskt nyliberalt angrep på Georgismen, men granskar man detta argument noggrannare så har det ingen bäring alls. Här är två möjliga refuteringar:
Allt som skapats av värde har som ingående faktorer naturresurser å ena sidan, och mänskligt arbete å andra sidan. Utan någon av dessa faktorer blir det producerade värdet noll. Att kämpa om vad som är viktigast i skapandet av värde är alltså som att försöka bestämma sig för vad som är viktigaste komponenten i en bil; ratten eller hjulen? Svaret måste bli att båda har ett värde.
Alternativt kan man härleda naturresursernas inneboende värde genom principen om att värde beror på tillgång och efterfrågan. Så länge det finns en efterfrågan på oförädlade naturresurser så har de per definition ett inneboende värde, som inte skapats av någon människa.
2. ”Det är krångligt med naturresursskatt. Staten måste sätta ett pris på alla olika former av naturresurser och användandet av naturresurser måste bokföras.”
Ja, men tänk att å andra sidan få slippa deklarationsblanketten! Om man kunde ersätta inkomstskatt, sociala avgifter och moms med landskatt skulle vi i praktiken få ett bokföringsfritt samhälle. Tänk vad lätt att skapa ett företag. Köpa produkter direkt och ut och sälj! Att bokföra och förvalta våra naturresurser är dessutom något som många menar på är en nödvändighet ändå med tanke på jordens utmaningar vad gäller miljöproblem och sinande resurser. I slutändan skulle ett system med naturresursskatt nog ändå bli oerhört mycket enklare än dagens system med inkomstskatt.
Robert Wensman
Kommentarer
Det känns som dessa ”naturbeskattare” söker upp partier för att sprida denna teori oavsett vad partiet i övrigt har för åsikter.
Sett det föreslås miljöpartiet, såg det i Liberaldemokraterna och nu dyker det upp här.
Hej Niklas!
Så kan det mycket väl vara, men det spelar ingen roll. Här diskuterar vi själva idéerna och hur de kan relateras till vår piratideologi, snarare än var de lagts förut eller varför. :-)
Det känns som dessa ”naturbeskattare” söker upp partier för att sprida denna teori oavsett vad partiet i övrigt har för åsikter.
Sett det föreslås miljöpartiet, såg det i Liberaldemokraterna och nu dyker det upp här.
Hej Niklas!
Så kan det mycket väl vara, men det spelar ingen roll. Här diskuterar vi själva idéerna och hur de kan relateras till vår piratideologi, snarare än var de lagts förut eller varför. :-)
Intressant, men vad hindrar företagen då att köpa alla sina resusrser utomlands, där de troligen blir billigare och helt ta sig runt den svenska skatten?
Intressant, men vad hindrar företagen då att köpa alla sina resusrser utomlands, där de troligen blir billigare och helt ta sig runt den svenska skatten?
Kunskapssamhället behöver definitivt en skattereform. Människan bli överflödig i och med automatisering, arbetstidsförkortning. Kultur, fritid, hantverk med mera med människors inblandning blir ohållbart dyrt medans robotar sprutar ut skitprylar och våra naturressurser våldtas utan hänsyn. Det enda logiska är att lägga om beskattningen från arbete till produktion och konsumption.
Idéen att beskatta människor för att de har en bit mark eller någonstans att bo klingar oerhört dåligt i mitt tycke. Människor som är nöjda med sitt liv, ägnar sig åt kultur, kunskap eller något sådant tär inte mycket på resurserna mer än vad hen konsumerar och fysiskt producerar. Men dessvärre kräver staten ändå skatt som då får driver denna människa till att gå ut i världen och börja exploatera den. Likaså om man har en bit mark som man inte exploaterar, att köpa en bit skog för att man önskar ta vara på den biologiska mångfalden, man kanske vill ha den som natturreservat eller park blir då helt ogenomförbart utan att hen ekonomiskt exploaterar den marken.
Kunskapssamhället behöver definitivt en skattereform. Människan bli överflödig i och med automatisering, arbetstidsförkortning. Kultur, fritid, hantverk med mera med människors inblandning blir ohållbart dyrt medans robotar sprutar ut skitprylar och våra naturressurser våldtas utan hänsyn. Det enda logiska är att lägga om beskattningen från arbete till produktion och konsumption.
Idéen att beskatta människor för att de har en bit mark eller någonstans att bo klingar oerhört dåligt i mitt tycke. Människor som är nöjda med sitt liv, ägnar sig åt kultur, kunskap eller något sådant tär inte mycket på resurserna mer än vad hen konsumerar och fysiskt producerar. Men dessvärre kräver staten ändå skatt som då får driver denna människa till att gå ut i världen och börja exploatera den. Likaså om man har en bit mark som man inte exploaterar, att köpa en bit skog för att man önskar ta vara på den biologiska mångfalden, man kanske vill ha den som natturreservat eller park blir då helt ogenomförbart utan att hen ekonomiskt exploaterar den marken.
”Idéen att beskatta människor för att de har en bit mark eller någonstans att bo klingar oerhört dåligt i mitt tycke.”
Håller med. Framförallt om storleken är precis självförsörjande och inte tär på resurserna. Det borde ju uppmuntras. Däremot kan jag se stora privata områden av brukbar mark som bara står medan andra saknar både boende och arbete. Förstår inte varför t.ex invandrare packas i förorter när de t.ex skulle kunna bedriva småskaliga ekologiska jordbruk (som många kanske gjorde i sina hemland) och sälja lokalt.
”Idéen att beskatta människor för att de har en bit mark eller någonstans att bo klingar oerhört dåligt i mitt tycke.”
Håller med. Framförallt om storleken är precis självförsörjande och inte tär på resurserna. Det borde ju uppmuntras. Däremot kan jag se stora privata områden av brukbar mark som bara står medan andra saknar både boende och arbete. Förstår inte varför t.ex invandrare packas i förorter när de t.ex skulle kunna bedriva småskaliga ekologiska jordbruk (som många kanske gjorde i sina hemland) och sälja lokalt.
Förslagsställaren glömmer bort att naturresurserna inte är jämnt fördelade i Sverige. Större delen av dem finns där det bor lite människor.
Om staten Sverige skulle ta ut en naturresursskatt ovanpå de redan accelerarande nerdragningarna av all samhällsservice där naturresurserna finns, dvs i glesbygden, så tror jag inte att de som bor i glesbygden vill bo kvar i Sverige längre utan bryter sig ut och bildar ett eget land.
Så en skatt i Sverige på naturresurser skulle betyda hejdå för Sverige åt en stor del av naturresurserna.
Möjligen om dte var *kommunerna* som fick ta ut en naturresursskatt, då skulle det nog kunna finnas acceptans för det, men det tror jag inte förslagsställaren menar. Eller?
Förslagsställaren glömmer bort att naturresurserna inte är jämnt fördelade i Sverige. Större delen av dem finns där det bor lite människor.
Om staten Sverige skulle ta ut en naturresursskatt ovanpå de redan accelerarande nerdragningarna av all samhällsservice där naturresurserna finns, dvs i glesbygden, så tror jag inte att de som bor i glesbygden vill bo kvar i Sverige längre utan bryter sig ut och bildar ett eget land.
Så en skatt i Sverige på naturresurser skulle betyda hejdå för Sverige åt en stor del av naturresurserna.
Möjligen om dte var *kommunerna* som fick ta ut en naturresursskatt, då skulle det nog kunna finnas acceptans för det, men det tror jag inte förslagsställaren menar. Eller?
Det här är inte vara något vidare genomtänkt och bra ide.
Som jag ser det är det en återgång till ”brukspatron”-principen, d.v.s statar-slav-samhället, där väldigt få var snuskigt rika, och övriga snuskigt fattiga.
Sedan har vi de oändliga naturresurserer i rymden, ex-vis asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, och för den delen Vintergatan, och Universum….:-)
Vem äger och skall betala skatt på ex-vis solstrålningen från Solen….då inser man hur orimligt detta förslag är.
Det här är inte vara något vidare genomtänkt och bra ide.
Som jag ser det är det en återgång till ”brukspatron”-principen, d.v.s statar-slav-samhället, där väldigt få var snuskigt rika, och övriga snuskigt fattiga.
Sedan har vi de oändliga naturresurserer i rymden, ex-vis asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, och för den delen Vintergatan, och Universum….:-)
Vem äger och skall betala skatt på ex-vis solstrålningen från Solen….då inser man hur orimligt detta förslag är.
Det är en helt bisarr situation vi har idag, där företag helt gratis tar en massa ändliga resurser och förstör naturvärden för all framtid.
Det är självklart att vi ska utnyttja naturresurser, men vi måste värdera dem. Gruvor och skogar är inte som information på nätet. De kan inte dupliceras i en oändlighet utan att tappa i värde.
Och det är ju just det som är problemet. För vad är kvar av landsbygden när alla resurser stulits? Ur det perspektivet är det helt sinnessjukt att samhället sätter blåslampan på fildelare som inte gjort någon fattigare, medan de låter storföretag tömma vårt gemensamma naturkonto.
Det är en helt bisarr situation vi har idag, där företag helt gratis tar en massa ändliga resurser och förstör naturvärden för all framtid.
Det är självklart att vi ska utnyttja naturresurser, men vi måste värdera dem. Gruvor och skogar är inte som information på nätet. De kan inte dupliceras i en oändlighet utan att tappa i värde.
Och det är ju just det som är problemet. För vad är kvar av landsbygden när alla resurser stulits? Ur det perspektivet är det helt sinnessjukt att samhället sätter blåslampan på fildelare som inte gjort någon fattigare, medan de låter storföretag tömma vårt gemensamma naturkonto.
Jag tycker det är lite väl drastiskt att säga att förslaget skulle innebära en återgång till statarsamhället. Låt oss behålla en aning perspektiv, tack.
Jag är dock nyfiken på hur tankarna går kring att beskatta ett statiskt värde. Annars brukar vi ju beskatta flöden, dvs staten tar en andel av pengar du tjänar, just när du tjänar dem. Genom att beskatta naturresurser finns det däremot en risk för att man på sikt får betala mer i skatt än man äger (vilket tvingar en att sälja marken, antar jag). Hur är det tänkt att sådana problem skall lösas?
Jag tycker det är lite väl drastiskt att säga att förslaget skulle innebära en återgång till statarsamhället. Låt oss behålla en aning perspektiv, tack.
Jag är dock nyfiken på hur tankarna går kring att beskatta ett statiskt värde. Annars brukar vi ju beskatta flöden, dvs staten tar en andel av pengar du tjänar, just när du tjänar dem. Genom att beskatta naturresurser finns det däremot en risk för att man på sikt får betala mer i skatt än man äger (vilket tvingar en att sälja marken, antar jag). Hur är det tänkt att sådana problem skall lösas?
Naturresurs frågan är av överideologisk vikt för vårt samhälles fortsatta välstånd. Dvs. att en tillräcklig och hållbar tillgång på naturresurser är en förutsättningen för ett modernt samhälle där fred råder. (Naturresurs krig är inte en orimlig tanke.)
Med det här som bakgrund MÅSTE naturresuserna regleras med lagar och ekonomiska styrmedel, för allas vår framtid.
Hur det här ska ske jag inte.
Naturresurs frågan är av överideologisk vikt för vårt samhälles fortsatta välstånd. Dvs. att en tillräcklig och hållbar tillgång på naturresurser är en förutsättningen för ett modernt samhälle där fred råder. (Naturresurs krig är inte en orimlig tanke.)
Med det här som bakgrund MÅSTE naturresuserna regleras med lagar och ekonomiska styrmedel, för allas vår framtid.
Hur det här ska ske jag inte.
Stopp, det är _inte_ gratis att ta en massa naturresurser, tvärt om. När ett företag efter många år av undersökningsborrningar, förhandlingar med markägare osv. bestämmer sig för att söka brytningstillstånd hos bergstaten (en myndighet) och starta brytning, så har det redan i detta läge investerat uppåt en miljard. I regel ligger inte heller fyndigheterna i bebodda trakter. När så projektet skall dras igång så måste det byggas vägar/järnvägar, utskeppningshamn, lager, energifrågan måste lösas, kraftledningar, vattenförsörjning, avlopp osv.. De anställda måste också ha någonstans att bo, så här tillkommer att bygga ett mindre samhälle med som därtill hör. Kan allt detta lösas så måste förädlingsverk för ett antal miljarder byggas, samtidigt som avtäckningsarbetet börjar, under förutsättning att alla miljötillstånd kunnat ros iland. Innan första leverans till kund så har en miljardrullning i klass med många länders BNP skett under 7-10 år. Alla dessa miljarder har betalats till en lång rad företag inom bygg och entreprenad, företag som givetvis betalar skatt och lön till sina anställda. Kommer så en produktion igång, så betalar givetvis företaget skatt och löner precis som alla andra företag. Finns nog ingenting som är så dyrt som att exploatera naturresurser, om vi bortser från småskalig sol och vindkraft. Gratis.. pfft.
Ett bra exempel är det som sker i Pajala idag. Projektet började för många år sedan och idag har de kommit till att diskutera transportfrågan och än är det många år innan produktionen är i full gång. Ett äldre utländskt exempel är världens största gruva Carajas i Brasilien. Världens största fyndighet av högvärdig järnmalm som låg direkt i dagen. Fyndigheten upptäcktes 1967 och de första riktiga spadtagen kunde inte tas förrän 1978, att starta denna gruva handlade om så stora investeringar att Brasilien som land inte hade råd. Problemet, fyndigheten låg långt in i Amazonas djungler mer än 600km från närmaste samhälle. 890km järnväg behövde byggas till kusten, bilväg likaså, både hela kraftverk behövde byggas, plus en hel stad med allt vad det innebär. Järnvägen öppnades 1986. Alltså 19 år av investeringar stora nog att knäcka hela länders ekonomier, innan ens första leverans kunde ske från gruva till hamn. Hör jag fortfarande någon nämna ordet gratis?
Stopp, det är _inte_ gratis att ta en massa naturresurser, tvärt om. När ett företag efter många år av undersökningsborrningar, förhandlingar med markägare osv. bestämmer sig för att söka brytningstillstånd hos bergstaten (en myndighet) och starta brytning, så har det redan i detta läge investerat uppåt en miljard. I regel ligger inte heller fyndigheterna i bebodda trakter. När så projektet skall dras igång så måste det byggas vägar/järnvägar, utskeppningshamn, lager, energifrågan måste lösas, kraftledningar, vattenförsörjning, avlopp osv.. De anställda måste också ha någonstans att bo, så här tillkommer att bygga ett mindre samhälle med som därtill hör. Kan allt detta lösas så måste förädlingsverk för ett antal miljarder byggas, samtidigt som avtäckningsarbetet börjar, under förutsättning att alla miljötillstånd kunnat ros iland. Innan första leverans till kund så har en miljardrullning i klass med många länders BNP skett under 7-10 år. Alla dessa miljarder har betalats till en lång rad företag inom bygg och entreprenad, företag som givetvis betalar skatt och lön till sina anställda. Kommer så en produktion igång, så betalar givetvis företaget skatt och löner precis som alla andra företag. Finns nog ingenting som är så dyrt som att exploatera naturresurser, om vi bortser från småskalig sol och vindkraft. Gratis.. pfft.
Ett bra exempel är det som sker i Pajala idag. Projektet började för många år sedan och idag har de kommit till att diskutera transportfrågan och än är det många år innan produktionen är i full gång. Ett äldre utländskt exempel är världens största gruva Carajas i Brasilien. Världens största fyndighet av högvärdig järnmalm som låg direkt i dagen. Fyndigheten upptäcktes 1967 och de första riktiga spadtagen kunde inte tas förrän 1978, att starta denna gruva handlade om så stora investeringar att Brasilien som land inte hade råd. Problemet, fyndigheten låg långt in i Amazonas djungler mer än 600km från närmaste samhälle. 890km järnväg behövde byggas till kusten, bilväg likaså, både hela kraftverk behövde byggas, plus en hel stad med allt vad det innebär. Järnvägen öppnades 1986. Alltså 19 år av investeringar stora nog att knäcka hela länders ekonomier, innan ens första leverans kunde ske från gruva till hamn. Hör jag fortfarande någon nämna ordet gratis?
Fundera nu, i skenet av min förra kommentar, vad händer med investeringsviljan om samhället påför kostnader så att det blir svårare att räkna hem alla år av mångmiljardinvesteringar som måste till innan någon produktion kan vara igång?
Fundera nu, i skenet av min förra kommentar, vad händer med investeringsviljan om samhället påför kostnader så att det blir svårare att räkna hem alla år av mångmiljardinvesteringar som måste till innan någon produktion kan vara igång?
@Jonas Westerlund: Hur tänker du nu? Skulle företag importera resurser för att nyttja svensk arbetskraft som skulle vara billig för att vi inte betalade skatt? Ungefär så?
Det du i så fall glömmer är att den svenska *landskatten* skulle vara mycket högre än i länder där det är arbete som beskattas, och på det hela taget är vitsen med systemet att det skall gå på ett ut för företaget.
@Lord Metroid, No1: har ni över huvud taget funderat över implikationerna av det ni skriver? Det ni skriver innebär att det är strunt samma om man bor i en etta på 25 kvadrat eller har en herrgård på 25 hektar – det har inget värde, och är inte rimligt att betala för. Hur tänker ni då?
Hursomhelst har vi redan idag ett system som beskattar mark och skatten är beroende av vad man använder marken till. Bedriver man jordbruk blir det en skatt, om man bara bor blir det en annan och om man bygger upp en industri eller ett kraftverk så blir det en tredje skattesats. *Om det är önskvärt* finns det alltså alla möjligheter att ha låga skatter på boende och högre på t.ex. mark som används för att bygga sol- och vindkraftverk.
@Viktualiebrodern: Se ovan angående olika skattesatser beroende på vad marken används till. Det är väl helt självklart att värdet på marken i Stockholms innerstad är större än värdet på kalfjäll i närheten av Karesuando? Lika självklart borde det väl då vara att skatten blir högre på den värdefulla marken än den mindre värdefulla – och precis som idag blir det billigare att bo i glesbygden än i storstaden.
När de gäller naturresursena i glesbygden så är det den som *äger och drar ekonomisk fördel av dem* som betalar skatt. Naturresurser ger ju en *inkomst*, så det är ingen förlustaffär att äga resurser. Mark som inte brukas kan rimligen hanteras som att ställa av bilen – om marken inte brukas betalar man ingen/mindre skatt.
Poängen att en del av skatten skall gå till den lokala kommunen är bra, men motsäger inte en landskatt på något sätt.
Tro nu inte att jag är övertygad om att landskatt är en bra lösning; jag bara reagerar på att invändningarna jag kommenterar ovan är så ogenomtänkta att de spricker som troll i solljus när man tänker efter lite grann. Kom gärna med mer genomtänkta invändningar.
@Jonas Westerlund: Hur tänker du nu? Skulle företag importera resurser för att nyttja svensk arbetskraft som skulle vara billig för att vi inte betalade skatt? Ungefär så?
Det du i så fall glömmer är att den svenska *landskatten* skulle vara mycket högre än i länder där det är arbete som beskattas, och på det hela taget är vitsen med systemet att det skall gå på ett ut för företaget.
@Lord Metroid, No1: har ni över huvud taget funderat över implikationerna av det ni skriver? Det ni skriver innebär att det är strunt samma om man bor i en etta på 25 kvadrat eller har en herrgård på 25 hektar – det har inget värde, och är inte rimligt att betala för. Hur tänker ni då?
Hursomhelst har vi redan idag ett system som beskattar mark och skatten är beroende av vad man använder marken till. Bedriver man jordbruk blir det en skatt, om man bara bor blir det en annan och om man bygger upp en industri eller ett kraftverk så blir det en tredje skattesats. *Om det är önskvärt* finns det alltså alla möjligheter att ha låga skatter på boende och högre på t.ex. mark som används för att bygga sol- och vindkraftverk.
@Viktualiebrodern: Se ovan angående olika skattesatser beroende på vad marken används till. Det är väl helt självklart att värdet på marken i Stockholms innerstad är större än värdet på kalfjäll i närheten av Karesuando? Lika självklart borde det väl då vara att skatten blir högre på den värdefulla marken än den mindre värdefulla – och precis som idag blir det billigare att bo i glesbygden än i storstaden.
När de gäller naturresursena i glesbygden så är det den som *äger och drar ekonomisk fördel av dem* som betalar skatt. Naturresurser ger ju en *inkomst*, så det är ingen förlustaffär att äga resurser. Mark som inte brukas kan rimligen hanteras som att ställa av bilen – om marken inte brukas betalar man ingen/mindre skatt.
Poängen att en del av skatten skall gå till den lokala kommunen är bra, men motsäger inte en landskatt på något sätt.
Tro nu inte att jag är övertygad om att landskatt är en bra lösning; jag bara reagerar på att invändningarna jag kommenterar ovan är så ogenomtänkta att de spricker som troll i solljus när man tänker efter lite grann. Kom gärna med mer genomtänkta invändningar.
@steelneck: Ah, det var ett bättre försök! Det känns dock som att du glömmer bort att det i stort sett handlar om ett nollsummespel. Vi pratar egentligen inte om att *påföra* kostnader. Det handlar om att ta lite mer för karusellen, och låta gungorna vara gratis. Det man betalar i landskatt, slipper man betala i arbetsgivaravgifter, löneskatt och moms.
Det som kanske *skulle* bli oekonomiskt är att ta in estnisk arbetskraft för att exploatera svenska naturresurser. Det skiter sig om staten tar ut skatten på gruvrättigheten och de bostäder som behövs för arbetarna i stället för att ta ut den på arbetarnas löner – men är det verkligen något att sörja över? Det är liksom poängen med systemet: att det skall bli svårare att smita undan att betala skatt. Svartjobb eller hitfraktad arbetskraft *ska* inte löna sig.
@steelneck: Ah, det var ett bättre försök! Det känns dock som att du glömmer bort att det i stort sett handlar om ett nollsummespel. Vi pratar egentligen inte om att *påföra* kostnader. Det handlar om att ta lite mer för karusellen, och låta gungorna vara gratis. Det man betalar i landskatt, slipper man betala i arbetsgivaravgifter, löneskatt och moms.
Det som kanske *skulle* bli oekonomiskt är att ta in estnisk arbetskraft för att exploatera svenska naturresurser. Det skiter sig om staten tar ut skatten på gruvrättigheten och de bostäder som behövs för arbetarna i stället för att ta ut den på arbetarnas löner – men är det verkligen något att sörja över? Det är liksom poängen med systemet: att det skall bli svårare att smita undan att betala skatt. Svartjobb eller hitfraktad arbetskraft *ska* inte löna sig.
Detta är en återgång till de forna adelssamhället där makt var det landområde man kontrollerade.
Vi lämnade det bakom oss då vi blev ett industrisamhälle och makten tillkom de som kontrollerade produktionsmedlen.
Idag är det viktiga information. Vem som äger och kontrollerar informationen bestämmer vem som har makten över samhället. Det är därför den politiska striden står runt lagar som FRA och DLD.
Detta är en återgång till de forna adelssamhället där makt var det landområde man kontrollerade.
Vi lämnade det bakom oss då vi blev ett industrisamhälle och makten tillkom de som kontrollerade produktionsmedlen.
Idag är det viktiga information. Vem som äger och kontrollerar informationen bestämmer vem som har makten över samhället. Det är därför den politiska striden står runt lagar som FRA och DLD.
@Anders S Lindbäck: Eh, ja….kanske inte RIKTIGT som adelssamhället, då…
Jag ser i alla fall ingen antydan om att förslaget innebär att överge demokrati till förmån för ett feodalsamhälle, eller att vi skulle överge likhet inför lagen och återinföra adelsprivilegier och dylikt – men det är ju bara som jag läser förslaget, förstås.
Förslaget innebär att beskatta mark – och om man sätter ett likhetstecken mellan mark och makt så är det ju samma sak som att beskatta makt. Den som har mer makt får betala mer till det gemensamma. På vilket vis skulle det leda till ett medeltida feodalsamhälle?
@Anders S Lindbäck: Eh, ja….kanske inte RIKTIGT som adelssamhället, då…
Jag ser i alla fall ingen antydan om att förslaget innebär att överge demokrati till förmån för ett feodalsamhälle, eller att vi skulle överge likhet inför lagen och återinföra adelsprivilegier och dylikt – men det är ju bara som jag läser förslaget, förstås.
Förslaget innebär att beskatta mark – och om man sätter ett likhetstecken mellan mark och makt så är det ju samma sak som att beskatta makt. Den som har mer makt får betala mer till det gemensamma. På vilket vis skulle det leda till ett medeltida feodalsamhälle?
Patrik, Du missuppfattade mig. Jag tänker att det måste finnas en rimlig nivå där man är fri från skattetrycket. Man ska inte behöva tvingas in på en löneslavsmarknad för att staten vill beskatta ens hus och grönsaksland liksom. Det råder ingen platsbrist i Sverige, bara bostadsbrist.
Patrik, Du missuppfattade mig. Jag tänker att det måste finnas en rimlig nivå där man är fri från skattetrycket. Man ska inte behöva tvingas in på en löneslavsmarknad för att staten vill beskatta ens hus och grönsaksland liksom. Det råder ingen platsbrist i Sverige, bara bostadsbrist.
Förslaget är bra!
Man måste betänka att då är det en fastighetsskatt. Fastigheter kan inte flyttas! Bra. Även fastigheter i Stockholm.
En råvaruskatt kan dribblas bort så den hamnar på felställe….
Precis som vi alltid skött detta i Sverige. Ett kolonitänkande.
Norrland var Sveriges koloni. Vinsten hamnade där huvudkontoret fanns, alltså i Stockholm. Norrland blev fattigt.
I Norge skall råvarutillgångar skattas där de finns. Malm och vattenkraft skall beskattas i den kommun där de uppstår/bryts.
Idag, i Sverige, flyttas vinsten från malmbrytningen/vattenkraften/skogen till de platser där huvudkontoren ligger och framöver så, kanske, ligger inte dessa i Sverige så förslaget är bra och behöver bearbetas så att Sverige inte slutar som en råvarukoloni inom EU….
Förslaget är bra!
Man måste betänka att då är det en fastighetsskatt. Fastigheter kan inte flyttas! Bra. Även fastigheter i Stockholm.
En råvaruskatt kan dribblas bort så den hamnar på felställe….
Precis som vi alltid skött detta i Sverige. Ett kolonitänkande.
Norrland var Sveriges koloni. Vinsten hamnade där huvudkontoret fanns, alltså i Stockholm. Norrland blev fattigt.
I Norge skall råvarutillgångar skattas där de finns. Malm och vattenkraft skall beskattas i den kommun där de uppstår/bryts.
Idag, i Sverige, flyttas vinsten från malmbrytningen/vattenkraften/skogen till de platser där huvudkontoren ligger och framöver så, kanske, ligger inte dessa i Sverige så förslaget är bra och behöver bearbetas så att Sverige inte slutar som en råvarukoloni inom EU….
En annan fråga är faktiskt : Vad är en råvara?
Järnmalm, hundra meter under markytan…?
Javisst.
En skog…?
Knappast, då någon har pysslat om träden i femtio – hundra år…
En grusås…?
Ja, då gruset samlades av inlandsisen för 10 000 år sedan minst…
Tyvärr är alla lätt tillgängliga naturresurser redan förbrukade. Framöver kommer naturresurserna att vara svårtillgängliga då oljan, den billiga energin, blir allt dyrare..
Så troligen kommer man att kräva obefintlig skatt på dessa resurser istället…
Det finns ingen enkel väg att gå…
En annan fråga är faktiskt : Vad är en råvara?
Järnmalm, hundra meter under markytan…?
Javisst.
En skog…?
Knappast, då någon har pysslat om träden i femtio – hundra år…
En grusås…?
Ja, då gruset samlades av inlandsisen för 10 000 år sedan minst…
Tyvärr är alla lätt tillgängliga naturresurser redan förbrukade. Framöver kommer naturresurserna att vara svårtillgängliga då oljan, den billiga energin, blir allt dyrare..
Så troligen kommer man att kräva obefintlig skatt på dessa resurser istället…
Det finns ingen enkel väg att gå…
Bitcoin behöver inte alls betyda att staten inte kan ta in skatt. Staten kan exempelvis kräva att alla som vill ha barnbidrag deklarerar vilken Bitcoin-adress man får inkomstskatt betalad till. Skatteverket kan sedan inspektera Bitcoins blockkedja att Bitcoins skickats dit och bestämma hur mycket inkomstskatt som ska betalas.
Staten har andra möjligheter att driva in skatt, på samma sätt som med moms. Om man som företag vill göra affärer med stat eller kommun eller landsting så kan man göra det med Bitcoin, och sedan kan det företaget kvitta moms, men bara om de på samma sätt kan visa upp att deras underleverantörer också betalat med Bitcoins och också betalat in moms.
Staten kan också göra inspektioner i affärer, köpa något med Bitcoin och se vilken adress man anges att betala in pengar till, och sedan straffbeskatta affären om de i blockkedjan inte kan se den betalningen deklarerad.
OBS, att beskatta naturresurser kan ändå vara en bra idé, jag har inte tänkt igenom det hela, men en del av premisserna som förslaget bygger på håller inte vid närmare granskning.
Bitcoin behöver inte alls betyda att staten inte kan ta in skatt. Staten kan exempelvis kräva att alla som vill ha barnbidrag deklarerar vilken Bitcoin-adress man får inkomstskatt betalad till. Skatteverket kan sedan inspektera Bitcoins blockkedja att Bitcoins skickats dit och bestämma hur mycket inkomstskatt som ska betalas.
Staten har andra möjligheter att driva in skatt, på samma sätt som med moms. Om man som företag vill göra affärer med stat eller kommun eller landsting så kan man göra det med Bitcoin, och sedan kan det företaget kvitta moms, men bara om de på samma sätt kan visa upp att deras underleverantörer också betalat med Bitcoins och också betalat in moms.
Staten kan också göra inspektioner i affärer, köpa något med Bitcoin och se vilken adress man anges att betala in pengar till, och sedan straffbeskatta affären om de i blockkedjan inte kan se den betalningen deklarerad.
OBS, att beskatta naturresurser kan ändå vara en bra idé, jag har inte tänkt igenom det hela, men en del av premisserna som förslaget bygger på håller inte vid närmare granskning.
Mycket bra förslag och grundläggande om vi ska kunna skapa en rättvis plattform att leva på för alla i Sverige.
Jordmonopolet är ett av arven från feodaltiden och måste brytas för att få ordning på klassklyftorna i samhället. Idag när staten investerar i infrastruktur och välfärd höjs markvärden som sedermera omvandlas till privata vinster. Detta gynnar inte minst banksektorn (vår tids i praktiken största jordägare) som blir enormt rik på att blåsa upp bostadsbubblor. Det ger också bättre kreditvärdighet för de riktigt rika (adeln osv) som därmed får en artificiell fördel mot de fattigare – de som inte äger mark. Men de som inte äger mark har ändå varit med och betalat för värdeökningarna på de rikas egendomar.
Förstår ni nu varför staten inte får bukt på klassklyftorna trots att vi har hög skatt på de som tjänar mycket pengar?
Inför landskatt!
Mycket bra förslag och grundläggande om vi ska kunna skapa en rättvis plattform att leva på för alla i Sverige.
Jordmonopolet är ett av arven från feodaltiden och måste brytas för att få ordning på klassklyftorna i samhället. Idag när staten investerar i infrastruktur och välfärd höjs markvärden som sedermera omvandlas till privata vinster. Detta gynnar inte minst banksektorn (vår tids i praktiken största jordägare) som blir enormt rik på att blåsa upp bostadsbubblor. Det ger också bättre kreditvärdighet för de riktigt rika (adeln osv) som därmed får en artificiell fördel mot de fattigare – de som inte äger mark. Men de som inte äger mark har ändå varit med och betalat för värdeökningarna på de rikas egendomar.
Förstår ni nu varför staten inte får bukt på klassklyftorna trots att vi har hög skatt på de som tjänar mycket pengar?
Inför landskatt!
Om något så är väl Georgismen en väg BORT ifrån ett feodalsamhälle. Vår tid präglas idag av feodaslism. Vi har informations-feodalism som Piratpartiet sedan länge bekämpat, men vi har även land-feodalism.
Idag äger plutokrater och oligarker stora delar av världens naturresurser. I Sverige äger den rikaste 1% av befolkningen, uppemot 30-40% av all rikedom, och man kan lätt föreställa sig att samma ojämna fördelning även gäller naturresurser. Övriga människor som inte äger sin egen bostad etc. måste arbeta för att ”få plats att existera på de rikas mark”. Genom att beskatta mark och låta alla människor ta del av skatteintäkterna, så bryter man detta.
Jag vill ha ett fritt samhälle där människor tjänar sitt leverbröd genom att arbeta, inte genom att äga mark och naturresurser som andra människor är beroende av. En naturresursskatt skapar en naturlig fördelning av de grundläggande resurserna, och garanterar en viss rättvisa.
Så…. Naturresursskatt är vägen bort ifrån feodalism.
Men notera att jag kallar det för ”delning”. Tanken är att inkomsten från denna skatt, till stor del ska betalas ut till medborgarna i form av basinkomst (medborgarlön). Det är nämligen inte heller staten som ska förvalta dessa resurser, utan enskilda medborgare! Detta kräver kanske dock en förtydligan i mitt förslag.
Så, kontentan blir att människor betalar skatt eller får tillbaka i basinkomst, beroende på deras nyttjande av naturresurser. Människor som använder mindre än sin beskärda del av naturresurser får en nettoinkomst av detta system.
Människor som använder mer än sin beskärda del får å andra sidan betala för sitt större utnyttjande, men vi får då anta att dessa människor har intäkter för sitt arbete och gör sig förtjänta av sitt överutnyttjande på det sättet.
Bönder och andra som använder naturresurser i sitt arbete för andra människors räkning, kan lätt överföra sin ökade kostnad på priset hos deras produkter.
Så, kort och gott. Naturresursdelning innebär slutet på landfeodalismen.
Här är ytterligare en länk som kan vara av intresse om man betraktar vår bostadsmarknad:
http://www.sourze.se/Varf%C3%B6r_vissa_f%C3%A5r_betalt_f%C3%B6r_att_bo_%E2%80%93_och_vem_som_betalar_dem_10754517.asp
Om något så är väl Georgismen en väg BORT ifrån ett feodalsamhälle. Vår tid präglas idag av feodaslism. Vi har informations-feodalism som Piratpartiet sedan länge bekämpat, men vi har även land-feodalism.
Idag äger plutokrater och oligarker stora delar av världens naturresurser. I Sverige äger den rikaste 1% av befolkningen, uppemot 30-40% av all rikedom, och man kan lätt föreställa sig att samma ojämna fördelning även gäller naturresurser. Övriga människor som inte äger sin egen bostad etc. måste arbeta för att ”få plats att existera på de rikas mark”. Genom att beskatta mark och låta alla människor ta del av skatteintäkterna, så bryter man detta.
Jag vill ha ett fritt samhälle där människor tjänar sitt leverbröd genom att arbeta, inte genom att äga mark och naturresurser som andra människor är beroende av. En naturresursskatt skapar en naturlig fördelning av de grundläggande resurserna, och garanterar en viss rättvisa.
Så…. Naturresursskatt är vägen bort ifrån feodalism.
Men notera att jag kallar det för ”delning”. Tanken är att inkomsten från denna skatt, till stor del ska betalas ut till medborgarna i form av basinkomst (medborgarlön). Det är nämligen inte heller staten som ska förvalta dessa resurser, utan enskilda medborgare! Detta kräver kanske dock en förtydligan i mitt förslag.
Så, kontentan blir att människor betalar skatt eller får tillbaka i basinkomst, beroende på deras nyttjande av naturresurser. Människor som använder mindre än sin beskärda del av naturresurser får en nettoinkomst av detta system.
Människor som använder mer än sin beskärda del får å andra sidan betala för sitt större utnyttjande, men vi får då anta att dessa människor har intäkter för sitt arbete och gör sig förtjänta av sitt överutnyttjande på det sättet.
Bönder och andra som använder naturresurser i sitt arbete för andra människors räkning, kan lätt överföra sin ökade kostnad på priset hos deras produkter.
Så, kort och gott. Naturresursdelning innebär slutet på landfeodalismen.
Här är ytterligare en länk som kan vara av intresse om man betraktar vår bostadsmarknad:
http://www.sourze.se/Varf%C3%B6r_vissa_f%C3%A5r_betalt_f%C3%B6r_att_bo_%E2%80%93_och_vem_som_betalar_dem_10754517.asp
Någon nämnde ovan att mark som ägs måste användas för att få in medel till landskatt och det är helt korrekt. Markspekulation görs därmed olönsamt vilket är viktigt för att komma tillrätta med ineffektivt sammansatta städer, bostadsbubblor med mera. Det ger också incitament att bryta upp stora landområden som ägs av kanske en enda aktör till förmån för många mindre ägare.
Städer med ”Los Angeles-strukturer” med mycket motorväg och långa sträckor byts ut mot täta städer med välutbyggd kollektivtrafik a la Hong Kong. Ju effektivare städer desto mindre avtryck på miljön. Mer decentraliserade energilösningar som solceller och vindkraftverk på hustak och fasader kommer byggas i städerna för att underlätta skatteinbetalningarna. O andra sidan kommer det bli mycket billigt att vara bonde och producera föda åt städerna i exempelvis norrlands inland där markvärderna är mycket låga.
För att skydda biologiskt och kulturellt viktiga naturmiljöer kan undantag från beskattning ske för dessa (att jämföras med dagens bidragssystem för detsamma). Parker i städer kan ägas offentligt. De som bor närmast dessa kommer få mycket hög beskattning vilket gör att kommunerna får råd att underhålla dem.
Alla som äger mark i centrum kommer få en högre beskattning (utan möjlighet till skatteflykt/planering) medan människor i periferier- landsbygd, förorter osv. – kommer att få lägre beskattning. Eftersom landsbygden har sämre samhällsservice är ju detta såklart helt rimligt ur rättvisehänseende.
I kombination med bantad statsapparat och slopade bidragssystem skulle ev. de överskott som landskatten genererar kunna generera en månatlig basinkomst för alla i samhället. Ju bättre vi använder våra naturresurser och ju färre vi är i samhället desto högre blir basinkomsten för var och en. Detta eftersom vi skulle fördela samhällets totalöverskott som ju representeras av höjda landvärden – som alltid höjs när samhället tagit ett kliv framåt i utvecklingen. Står samhället utvecklingsmässigt still eller befolkningen växer för fort blir basinkomsten lägre.
Således får vi ett incitament att bli färre människor på planeten (=fler vilda naturområden), vi kan tillåta produktion att automatiseras/robotiseras vilket skapar mer tid till oss själva att leva – men vill/måste vi arbeta själva betalar vi ingen inkomstskatt – och vi får ett effektivt omfördelningssystem för avskaffning av fattigdom.
Någon nämnde ovan att mark som ägs måste användas för att få in medel till landskatt och det är helt korrekt. Markspekulation görs därmed olönsamt vilket är viktigt för att komma tillrätta med ineffektivt sammansatta städer, bostadsbubblor med mera. Det ger också incitament att bryta upp stora landområden som ägs av kanske en enda aktör till förmån för många mindre ägare.
Städer med ”Los Angeles-strukturer” med mycket motorväg och långa sträckor byts ut mot täta städer med välutbyggd kollektivtrafik a la Hong Kong. Ju effektivare städer desto mindre avtryck på miljön. Mer decentraliserade energilösningar som solceller och vindkraftverk på hustak och fasader kommer byggas i städerna för att underlätta skatteinbetalningarna. O andra sidan kommer det bli mycket billigt att vara bonde och producera föda åt städerna i exempelvis norrlands inland där markvärderna är mycket låga.
För att skydda biologiskt och kulturellt viktiga naturmiljöer kan undantag från beskattning ske för dessa (att jämföras med dagens bidragssystem för detsamma). Parker i städer kan ägas offentligt. De som bor närmast dessa kommer få mycket hög beskattning vilket gör att kommunerna får råd att underhålla dem.
Alla som äger mark i centrum kommer få en högre beskattning (utan möjlighet till skatteflykt/planering) medan människor i periferier- landsbygd, förorter osv. – kommer att få lägre beskattning. Eftersom landsbygden har sämre samhällsservice är ju detta såklart helt rimligt ur rättvisehänseende.
I kombination med bantad statsapparat och slopade bidragssystem skulle ev. de överskott som landskatten genererar kunna generera en månatlig basinkomst för alla i samhället. Ju bättre vi använder våra naturresurser och ju färre vi är i samhället desto högre blir basinkomsten för var och en. Detta eftersom vi skulle fördela samhällets totalöverskott som ju representeras av höjda landvärden – som alltid höjs när samhället tagit ett kliv framåt i utvecklingen. Står samhället utvecklingsmässigt still eller befolkningen växer för fort blir basinkomsten lägre.
Således får vi ett incitament att bli färre människor på planeten (=fler vilda naturområden), vi kan tillåta produktion att automatiseras/robotiseras vilket skapar mer tid till oss själva att leva – men vill/måste vi arbeta själva betalar vi ingen inkomstskatt – och vi får ett effektivt omfördelningssystem för avskaffning av fattigdom.
Intressant idé. Jag har länge funderat på det märkliga i att Jorden ägs av olika människor bara för att de varit först med att påstå att de äger en viss bit mark (eller, i vissa fall, för att de lyckats lura till sig den/köpa den med väldigt dåliga villkor). Men jag har aldrig tänkt på det här förut. Därför vet jag inte riktigt vilka nackdelar som finns, men det verkar ju faktiskt som att det kanske skulle kunna fungera. Fast det är oerhört viktigt naturligtvis att skatten varierar beroende på om brukandet är kommersiellt eller inte och hur värdefull marken är ekonomiskt. Självförsörjande människor ska inte behöva betala landsskatt, t.ex. Men finns beräkningar på om land- och naturresursskatt (på rimliga nivåer) skulle räcka för att få in lika mycket skatt som vi idag får in? Kanske vi skulle kunna föreslå något mer modest, typ sänka arbets- och momsskatterna med säg 20 procent, och så smått börja införa land- och naturresursskatter som väger upp sänkningen. Annars tror jag folk i gemen skulle avfärda idéen som löjlig, om vi förespråkar fullständig reform från dag ett – ”Jag visste att piraterna var gratisätande populister, men att de vill avskaffa skatten helt, det är ju galet!”. Dessutom tror jag knappast vi kan ena partiet kring en totalövergång.
Intressant idé. Jag har länge funderat på det märkliga i att Jorden ägs av olika människor bara för att de varit först med att påstå att de äger en viss bit mark (eller, i vissa fall, för att de lyckats lura till sig den/köpa den med väldigt dåliga villkor). Men jag har aldrig tänkt på det här förut. Därför vet jag inte riktigt vilka nackdelar som finns, men det verkar ju faktiskt som att det kanske skulle kunna fungera. Fast det är oerhört viktigt naturligtvis att skatten varierar beroende på om brukandet är kommersiellt eller inte och hur värdefull marken är ekonomiskt. Självförsörjande människor ska inte behöva betala landsskatt, t.ex. Men finns beräkningar på om land- och naturresursskatt (på rimliga nivåer) skulle räcka för att få in lika mycket skatt som vi idag får in? Kanske vi skulle kunna föreslå något mer modest, typ sänka arbets- och momsskatterna med säg 20 procent, och så smått börja införa land- och naturresursskatter som väger upp sänkningen. Annars tror jag folk i gemen skulle avfärda idéen som löjlig, om vi förespråkar fullständig reform från dag ett – ”Jag visste att piraterna var gratisätande populister, men att de vill avskaffa skatten helt, det är ju galet!”. Dessutom tror jag knappast vi kan ena partiet kring en totalövergång.
Calandrella:
Hong Kong City får in cirka 40-45% av sina offentliga intäkter genom uthyrning av mark till högstbjudande. Detta fungerar i princip som landskatt. Har för mig att deras inkomstskatt ligger runt 17% och ingen moms har de (moms ser jag dock som bättre än inkomstskatt). Staden är mycket tätbebyggd med stora hus och ett av världens mest högteknologiska kollektivtrafiksystem. Tunnelbanan kostar motsvarande 2 kronor och är ljusår i kvalitet mot den sunkiga diton i Stockholm. Hong kong lider av ”kroniska offentliga budgetöverskott” och har t o m föreslagit offentliga medborgarutdelningar pga. detta. Allt är inte perfekt med Hong kong såklart men just gällande sitt georgistiska offentliga intäktssystem är staden verkligen en förebild.
Låt oss börja med att försöka nå något liknande deras nivåer – inför en landskattesnivå som kvittar ned 40% av nuvarande inkomstskattenivå!
Calandrella:
Hong Kong City får in cirka 40-45% av sina offentliga intäkter genom uthyrning av mark till högstbjudande. Detta fungerar i princip som landskatt. Har för mig att deras inkomstskatt ligger runt 17% och ingen moms har de (moms ser jag dock som bättre än inkomstskatt). Staden är mycket tätbebyggd med stora hus och ett av världens mest högteknologiska kollektivtrafiksystem. Tunnelbanan kostar motsvarande 2 kronor och är ljusår i kvalitet mot den sunkiga diton i Stockholm. Hong kong lider av ”kroniska offentliga budgetöverskott” och har t o m föreslagit offentliga medborgarutdelningar pga. detta. Allt är inte perfekt med Hong kong såklart men just gällande sitt georgistiska offentliga intäktssystem är staden verkligen en förebild.
Låt oss börja med att försöka nå något liknande deras nivåer – inför en landskattesnivå som kvittar ned 40% av nuvarande inkomstskattenivå!
Mig tyx markägandet vara en produktionsresurs som stora multibolag intresserar sig för…
För en vanlig medborgare är det knappast av värde att äga mer än den areal som man behöver för eget bruk.
Att odla litet mat, att såga några brädor, att klyva litet brännved.
Allt annat försvinner på en marknad som inte kan betala vad som behövs…
Om man inte har de muskler som en hungrig nation har, såsom Syd-Korea eller Kina…
Mig tyx markägandet vara en produktionsresurs som stora multibolag intresserar sig för…
För en vanlig medborgare är det knappast av värde att äga mer än den areal som man behöver för eget bruk.
Att odla litet mat, att såga några brädor, att klyva litet brännved.
Allt annat försvinner på en marknad som inte kan betala vad som behövs…
Om man inte har de muskler som en hungrig nation har, såsom Syd-Korea eller Kina…
Thomas: I dagens samhälle så tjänar alla på att äga land.
Det är en inkomst som fastighetsägare får utan motprestation, vilket snedvrider hela produktionen i samhället.
Jämför t.ex. En familj bor i villa, en annan bor i lägenhet. Till att börja med så har villaägaren oftast lägre månadskostnader för större boyta. En vanlig boendekostnad för villa är straxt över 2000 i månaden, medan en motsvarande lägenhet kostar över 7000 i månaden. Alla borde ana något orimligt i detta, eftersom ett hyreshus ofta är byggda för att kräva mindre underhåll än villor.
Sanningen är den att hyresvärdar ofta har en rejäl marginal på sin verksamhet, speciellt på en avreglerad marknad. De gör stora förtjänster som inte motsvaras av något egentligt arbete. Detta medför att samhällets investeringar snedvrids.(se t.ex. http://www.expressen.se/gt/sa-mycket-tjanar-din-hyresvard/)
Spekulation och stegring av landpriser är ytterligare en aspekt av hur man tjänar pengar på landägande.
För den som äger sin bostad men har stora lån motsvaras hyreskostnaden av räntorna. Man kan då betrakta bankerna som hyresvärdar vilket Jonas var inne på tidigare.
Kortfattat kan man säga att landskatt fungerar på följande sätt:
I en vanlig ekonomi betalar du hyra till hyresvärden (alternativt ränta till banken) samt skatt på ditt arbete.
I en ekonomi med landskatt så betalar du istället hyra till staten för det land du direkt eller indirekt utnyttjar, men ingen skatt på ditt arbete!
Detta är ett sätt att ge individen en starkare position i samhället!
Thomas: I dagens samhälle så tjänar alla på att äga land.
Det är en inkomst som fastighetsägare får utan motprestation, vilket snedvrider hela produktionen i samhället.
Jämför t.ex. En familj bor i villa, en annan bor i lägenhet. Till att börja med så har villaägaren oftast lägre månadskostnader för större boyta. En vanlig boendekostnad för villa är straxt över 2000 i månaden, medan en motsvarande lägenhet kostar över 7000 i månaden. Alla borde ana något orimligt i detta, eftersom ett hyreshus ofta är byggda för att kräva mindre underhåll än villor.
Sanningen är den att hyresvärdar ofta har en rejäl marginal på sin verksamhet, speciellt på en avreglerad marknad. De gör stora förtjänster som inte motsvaras av något egentligt arbete. Detta medför att samhällets investeringar snedvrids.(se t.ex. http://www.expressen.se/gt/sa-mycket-tjanar-din-hyresvard/)
Spekulation och stegring av landpriser är ytterligare en aspekt av hur man tjänar pengar på landägande.
För den som äger sin bostad men har stora lån motsvaras hyreskostnaden av räntorna. Man kan då betrakta bankerna som hyresvärdar vilket Jonas var inne på tidigare.
Kortfattat kan man säga att landskatt fungerar på följande sätt:
I en vanlig ekonomi betalar du hyra till hyresvärden (alternativt ränta till banken) samt skatt på ditt arbete.
I en ekonomi med landskatt så betalar du istället hyra till staten för det land du direkt eller indirekt utnyttjar, men ingen skatt på ditt arbete!
Detta är ett sätt att ge individen en starkare position i samhället!
Min hyresvärd fick värdet på sina hus här i byn höjt med över en miljon på ett år när staten byggde en tågstation på gångavstånd från där jag bor. Vad hade han gjort för att förtjäna denna personliga välståndsökning? Ingenting.
Vad hade vi som bott i hans hus gjort under hela vår livstid? Betalat inkomstskatt. Vad bekostade tågstationsbygget? Inkomstskatt. Vad hade vi gjort för att tjäna pengar så att vi kunnat betala inkomstskatt? Jobbat och därmed skapat nytta för samhället som helhet. Vem fick skörda frukten i direkt rikedom som vi alla gemensamt skapade på detta sätt? Bland annat min hyresvärd som spekulerat i mark på rätta stället. Samtidigt har vi fortfarande uteliggare och undermålig skola mm. Men de som äger mark de har det fint för det är dem som får skörda samhällets gemensamt skapade överskott.
Detta är hur grundläggande klassklyftor skapas och bibehålls i samhället. Hänger ni med?
Min hyresvärd fick värdet på sina hus här i byn höjt med över en miljon på ett år när staten byggde en tågstation på gångavstånd från där jag bor. Vad hade han gjort för att förtjäna denna personliga välståndsökning? Ingenting.
Vad hade vi som bott i hans hus gjort under hela vår livstid? Betalat inkomstskatt. Vad bekostade tågstationsbygget? Inkomstskatt. Vad hade vi gjort för att tjäna pengar så att vi kunnat betala inkomstskatt? Jobbat och därmed skapat nytta för samhället som helhet. Vem fick skörda frukten i direkt rikedom som vi alla gemensamt skapade på detta sätt? Bland annat min hyresvärd som spekulerat i mark på rätta stället. Samtidigt har vi fortfarande uteliggare och undermålig skola mm. Men de som äger mark de har det fint för det är dem som får skörda samhällets gemensamt skapade överskott.
Detta är hur grundläggande klassklyftor skapas och bibehålls i samhället. Hänger ni med?
@Jonas: Tack för svaret. Ja, det vore väl radikalt att föreslå 100 procent, särskilt som *hela* Sveriges landyta knappast är lika värdefull/attraktivt som Hong Kongs, men vi skulle i alla fall kunna föreslå något i stil med 30 procent mindre arbetsskatt, bekostad av land- och naturresursskatter.
Och jag hänger absolut med i din historia. Jag är bara så nyinsatt i hela grejen att jag gärna vill veta motståndarargument, kritik och så innan jag helhjärtat börjar förespråka landskatt.
@Jonas: Tack för svaret. Ja, det vore väl radikalt att föreslå 100 procent, särskilt som *hela* Sveriges landyta knappast är lika värdefull/attraktivt som Hong Kongs, men vi skulle i alla fall kunna föreslå något i stil med 30 procent mindre arbetsskatt, bekostad av land- och naturresursskatter.
Och jag hänger absolut med i din historia. Jag är bara så nyinsatt i hela grejen att jag gärna vill veta motståndarargument, kritik och så innan jag helhjärtat börjar förespråka landskatt.
Fastighetsskatt har man ju haft i alla tider (nästan).
Man tog bort denna häromåret för att, då den grundades på taxeringsvärdet, så drabbades folk som sparat och byggt på ett hus i kustbandet. Taxeringsvärdet och därav fastighetskatt blev så tungt för vanliga knergarpensionärer att deras pension räckte inte till att betala fastighetsskatten… Därför så blev det en fastighetsavgift som inte har med taxeringsvärdet att göra…
Men denna avgift blev oxå litet snett då folk som bor i välbeställda områden betalar ungefär lika mycket som folk i inre Norrland..
Så då har detta blivit ett orättvist problem…
Dock är det ju så att det enda skatteobjekt som inte går att flytta är just fastigheter…
Men här i debatten så vill man tydligen skilja på boendefastigheter och annat!!??
Hur gör man det i ett fritt samhälle?
OK, då beskattar vi bara naturresurser som skog, vatten och malm…
Skogen har idag snudd på nollsummespel, om man bara tar med skogens produktivitet. Det mesta är arbetskostnader som plockas ut i slutanvändarledet…
Skog har numera bara värde om hela produktionskedjan styrs från ett håll. Studera Stora-Enso och deras affärer, både i Sverige och på andra håll…
De metoder som de använder utomlands har direkt kopierats från företagets svenska erfarenheter. Landgrabbing i Norrland de senaste hundra åren…
Vatten/vattenkraften är redan helt utbyggd och kan bara effektiviseras genom ny teknik (vilket sker).
Vattenkraften beskattas där huvudkontoret är placerat. Inte där vattnet är…. Så där sker alltså redan ett skatteuttag som inte kommer platsen där kraften produceras tillgodo…
Men det är kanske inte tanken med skatteförslaget?
Har jag kanske fått med något av hur det verkligen funkar?
Ett kraftfullt alternativ är en total nationalisering av alla natur. Något som kapitalliberaliseringsdirektivet inom EU styr. Sverige har dessutom förstärkt detta genom att inte begränsa ägandet till EU-medborgare utan till alla…
Då är det mycket svårt att beskatta mark, då man kan flytta vinsten till andra ställen än Sverige.
En markskatt utan kraft bakom orden drabbar bara den inhemska befolkningen och då har man verkligen skjutit sig i foten.
Sedan försöker jag inte prata bort att fastighetsspekulationer är vårt stora problem. Dock är de största problemen i storstäderna och hur man kommer åt det vet jag inte…
Jag tror inte det går, ty det är kapitalismens kärna, spekulationen.
Jämför med tulpanspekulationerna i Holland för många hundra år sedan…
Så tycker åtminstone jag att det är lättare att förstå…
Fastighetsskatt har man ju haft i alla tider (nästan).
Man tog bort denna häromåret för att, då den grundades på taxeringsvärdet, så drabbades folk som sparat och byggt på ett hus i kustbandet. Taxeringsvärdet och därav fastighetskatt blev så tungt för vanliga knergarpensionärer att deras pension räckte inte till att betala fastighetsskatten… Därför så blev det en fastighetsavgift som inte har med taxeringsvärdet att göra…
Men denna avgift blev oxå litet snett då folk som bor i välbeställda områden betalar ungefär lika mycket som folk i inre Norrland..
Så då har detta blivit ett orättvist problem…
Dock är det ju så att det enda skatteobjekt som inte går att flytta är just fastigheter…
Men här i debatten så vill man tydligen skilja på boendefastigheter och annat!!??
Hur gör man det i ett fritt samhälle?
OK, då beskattar vi bara naturresurser som skog, vatten och malm…
Skogen har idag snudd på nollsummespel, om man bara tar med skogens produktivitet. Det mesta är arbetskostnader som plockas ut i slutanvändarledet…
Skog har numera bara värde om hela produktionskedjan styrs från ett håll. Studera Stora-Enso och deras affärer, både i Sverige och på andra håll…
De metoder som de använder utomlands har direkt kopierats från företagets svenska erfarenheter. Landgrabbing i Norrland de senaste hundra åren…
Vatten/vattenkraften är redan helt utbyggd och kan bara effektiviseras genom ny teknik (vilket sker).
Vattenkraften beskattas där huvudkontoret är placerat. Inte där vattnet är…. Så där sker alltså redan ett skatteuttag som inte kommer platsen där kraften produceras tillgodo…
Men det är kanske inte tanken med skatteförslaget?
Har jag kanske fått med något av hur det verkligen funkar?
Ett kraftfullt alternativ är en total nationalisering av alla natur. Något som kapitalliberaliseringsdirektivet inom EU styr. Sverige har dessutom förstärkt detta genom att inte begränsa ägandet till EU-medborgare utan till alla…
Då är det mycket svårt att beskatta mark, då man kan flytta vinsten till andra ställen än Sverige.
En markskatt utan kraft bakom orden drabbar bara den inhemska befolkningen och då har man verkligen skjutit sig i foten.
Sedan försöker jag inte prata bort att fastighetsspekulationer är vårt stora problem. Dock är de största problemen i storstäderna och hur man kommer åt det vet jag inte…
Jag tror inte det går, ty det är kapitalismens kärna, spekulationen.
Jämför med tulpanspekulationerna i Holland för många hundra år sedan…
Så tycker åtminstone jag att det är lättare att förstå…
Thomas Gunnarsson: Poängen med landskatt är just att man inte kan flytta vinsten till något annat land. Vitsen är just att skattesatser sätts oberoende av företagens vinst.
Om vi t.ex. har ett internationellt gruvbolag som bryter malm i svenska skogar. Deras inmutning ger då upphov till en viss beräknad skatt per månad. Om denna skatt inte betalas, är det fritt fram för någon annan aktör att ta över inmutningen.
Så egentligen är det bedrägligt att ibland tala om begreppet ”skatt”. Landskatt liknar nämligen i många fall mera en hyra som betalas varje månad.
Att sätta skattesatsen för olika naturresurser är naturligtvis en hel vetenskap i sig, men blir ett arbete för våra politiker. Det är alltid naturresursens oförädlade tillstånd samt närhet till statlig infrastruktur som ska avgöra skattens/landhyrans storlek.
Just att landskatt på många sätt liknar en hyra gör det extra fördelaktigt att kombinera landskatt med någon form av basinkomst. Detta innebär nämligen att bara de som använder mer än sin beskärda del av naturresurserna behöver betala en avgift varje månad. Därigenom slipper vi problem som tidigare fått vad gäller pensionärer och fastighetsskatt.
Thomas Gunnarsson: Poängen med landskatt är just att man inte kan flytta vinsten till något annat land. Vitsen är just att skattesatser sätts oberoende av företagens vinst.
Om vi t.ex. har ett internationellt gruvbolag som bryter malm i svenska skogar. Deras inmutning ger då upphov till en viss beräknad skatt per månad. Om denna skatt inte betalas, är det fritt fram för någon annan aktör att ta över inmutningen.
Så egentligen är det bedrägligt att ibland tala om begreppet ”skatt”. Landskatt liknar nämligen i många fall mera en hyra som betalas varje månad.
Att sätta skattesatsen för olika naturresurser är naturligtvis en hel vetenskap i sig, men blir ett arbete för våra politiker. Det är alltid naturresursens oförädlade tillstånd samt närhet till statlig infrastruktur som ska avgöra skattens/landhyrans storlek.
Just att landskatt på många sätt liknar en hyra gör det extra fördelaktigt att kombinera landskatt med någon form av basinkomst. Detta innebär nämligen att bara de som använder mer än sin beskärda del av naturresurserna behöver betala en avgift varje månad. Därigenom slipper vi problem som tidigare fått vad gäller pensionärer och fastighetsskatt.
Thomas Gunnarson:
Landskatt beskattar mark (jord), luftutrymme och vatten. Det innebär mark under fastigheter i storstockholm eller norrlands inland likväl som allmänna fiskevatten eller luftutrymmet använt av radiostationer och flygbolag.
Detta gör att du kan förbättra din fastighet utan att beskattas ytterligare. Bygger staten däremot en skola och en järnväg i närheten till din egendom så kommer värdet på marken under din fastighet att höjas och därmed även din skattesats. Du betalar alltså ingen skatt för att skapa nytta själv men för att erhålla nytta från andras arbete.
Det är helt omöjligt att fly undan denna skatt. Om du bor i USA och äger mark i Sverige och flyttar alla vinster utomlands utan att betala landskatten kommer du att förlora din äganderätt till marken pga. skattefusk.
Om ett vattenkraftverk i Lappland ägs av en aktör i Stockholm betalar denne landskatt för att kvitta ned inkomstskatten för alla som arbetar och skapar nytta i Sverige. Om landskatten är kommunal betalar aktören för att minska kommunalskatten i den Lappländska kommunen där hen har sitt kraftverk. Däremot betalar han ingen skatt på de vinster i övrigt han gör på vattenkraftverket. Hen får behålla allt som kan kopplas till skapande av välstånd för Sverige. Hen har också förtjänat detta. Hen betalar dock för att monopolisera älven där hen har sitt kraftverk och måste visa att just hen är förtjänt av att exploatera en del av våra gemensamma resurser. Detta visar aktören genom att betala landskatten.
Om skogen i Sverige visar sig olönsam för Stora Enso på ett sätt att bolaget inte kan betala sin landskatt får det väl bryta upp sitt ägande och låta fler aktörer träda in på marknaden och vinna sina sporrar. Kanske många små aktörer kan skapa en större helhetsnytta via skogen för Sverige? Samtidigt är det så att om skogen inte är värd så mycket blir landskatten låg vilket underlättar vinstuppbringande. Entreprenörer jobbar under georgistiska skattesystem med liten eller INGEN inkomstskatt och därmed underlättas deras affärer markant.
Låg eller ingen skatt på arbete kommer naturligtvis även att generera riskkapital från utlandet och vi kan kanske t o m börja producera här i landet igen.
http://www.economicvoice.com/land-value-tax-questions-tackled-by-economist-mark-wadsworth#axzz1vlcY5Pgj
Thomas Gunnarson:
Landskatt beskattar mark (jord), luftutrymme och vatten. Det innebär mark under fastigheter i storstockholm eller norrlands inland likväl som allmänna fiskevatten eller luftutrymmet använt av radiostationer och flygbolag.
Detta gör att du kan förbättra din fastighet utan att beskattas ytterligare. Bygger staten däremot en skola och en järnväg i närheten till din egendom så kommer värdet på marken under din fastighet att höjas och därmed även din skattesats. Du betalar alltså ingen skatt för att skapa nytta själv men för att erhålla nytta från andras arbete.
Det är helt omöjligt att fly undan denna skatt. Om du bor i USA och äger mark i Sverige och flyttar alla vinster utomlands utan att betala landskatten kommer du att förlora din äganderätt till marken pga. skattefusk.
Om ett vattenkraftverk i Lappland ägs av en aktör i Stockholm betalar denne landskatt för att kvitta ned inkomstskatten för alla som arbetar och skapar nytta i Sverige. Om landskatten är kommunal betalar aktören för att minska kommunalskatten i den Lappländska kommunen där hen har sitt kraftverk. Däremot betalar han ingen skatt på de vinster i övrigt han gör på vattenkraftverket. Hen får behålla allt som kan kopplas till skapande av välstånd för Sverige. Hen har också förtjänat detta. Hen betalar dock för att monopolisera älven där hen har sitt kraftverk och måste visa att just hen är förtjänt av att exploatera en del av våra gemensamma resurser. Detta visar aktören genom att betala landskatten.
Om skogen i Sverige visar sig olönsam för Stora Enso på ett sätt att bolaget inte kan betala sin landskatt får det väl bryta upp sitt ägande och låta fler aktörer träda in på marknaden och vinna sina sporrar. Kanske många små aktörer kan skapa en större helhetsnytta via skogen för Sverige? Samtidigt är det så att om skogen inte är värd så mycket blir landskatten låg vilket underlättar vinstuppbringande. Entreprenörer jobbar under georgistiska skattesystem med liten eller INGEN inkomstskatt och därmed underlättas deras affärer markant.
Låg eller ingen skatt på arbete kommer naturligtvis även att generera riskkapital från utlandet och vi kan kanske t o m börja producera här i landet igen.
http://www.economicvoice.com/land-value-tax-questions-tackled-by-economist-mark-wadsworth#axzz1vlcY5Pgj
”Detta gör att du kan förbättra din fastighet utan att beskattas ytterligare. Bygger staten däremot en skola och en järnväg i närheten till din egendom så kommer värdet på marken under din fastighet att höjas och därmed även din skattesats.”
Riskerar inte det här att ge samma problem som systemet med nuvarande taxeringsvärden ger? Att ett område som under lång tid varit billigt att bo i plötsligt blir högattraktivt och att de som ursprungligen bodde där plötsligt tvingas iväg för att de plötsligt inte har råd att betala skatten längre.
”Detta gör att du kan förbättra din fastighet utan att beskattas ytterligare. Bygger staten däremot en skola och en järnväg i närheten till din egendom så kommer värdet på marken under din fastighet att höjas och därmed även din skattesats.”
Riskerar inte det här att ge samma problem som systemet med nuvarande taxeringsvärden ger? Att ett område som under lång tid varit billigt att bo i plötsligt blir högattraktivt och att de som ursprungligen bodde där plötsligt tvingas iväg för att de plötsligt inte har råd att betala skatten längre.
David: Alla skattesystem har negativa sidoeffekter. Men landskatt tillhör de med minst sådana.
Jämför det du beskriver med att entreprenörer betalar upp till 67% skatt på sitt nyttogörande för svenska samhället idag. Detta kan du inte fly från som småskalig entreprenör (men de stora aktörerna väljer istället att flytta sitt kapital, som kunde ha främjat Sverige, till skatteparadis i utlandet) och ditt företag har en enorm uppförsbacke att finna lönsamhet när 67% tas av staten av det inbringande värdet av ditt nyttogörande (knappast motiverande för de som funderar kring att starta nya företag). Småföretagen är det viktigaste vi har för att skapa sysselsättning och öka vårt samhälles välstånd. De är idag mycket hårt utsatta i vårt nuvarande skatte- och regelsystem. Med landskatt kan deras skattebördor kvittas ned – kanske ända till 0% på arbete.
Jämför ditt påtalade problem med bostadsbubblorna som skapas genom att bankerna öser in kredit på fastighetsmarknaden och den enorma ekonomiska ödeläggelse som detta till slut vanligen resulterar i – 90-talskrisen var en bostadsbubbla, 08-krisen var en bostadsbubbla. Landskatt motverkar detta aktivt genom att ta bort alla incitament för spekulation i bostäder och mark.
Jämför ”taxeringsvärdesproblemet” med bostadsbristen i storstäderna som gör att människor blir hutlöst skuldsatta bara för att kunna få tillgång till en lägenhet. Landskatt tvingar fram ökade investeringar i nya bostäder och sänker levnadskostnaderna utanför storstäderna vilket gör att fler kan välja att bo där och pendla. Det sistnämnda även därför att offentligheten lättare kan investera i kollektivtrafik – utveckling av kollektivtrafik
höjer markvärden vilket ger ökade skatteintäkter vilket gör att kollektivtrafiksatsningen betalar för sig självt. Vi kan rusta upp järnvägen, förbättra tunnelbanor och spårvagnslösningar. Vi kan bygga ut distributionssystem för biogas. Och mycket mer.
Problemet du påtalar är existerande. Men i förhållande till nyttan med en landskatt mycket marginellt i sammanhanget. Förutsättningen för införandet av en landskatt är därtill, som sagt, att den kvittar ned inkomstskatt. De som får höjda landvärden har MER kvar i plånboken från sitt arbete och har därför bättre marginaler att betala en markvärdeshöjning med.
David: Alla skattesystem har negativa sidoeffekter. Men landskatt tillhör de med minst sådana.
Jämför det du beskriver med att entreprenörer betalar upp till 67% skatt på sitt nyttogörande för svenska samhället idag. Detta kan du inte fly från som småskalig entreprenör (men de stora aktörerna väljer istället att flytta sitt kapital, som kunde ha främjat Sverige, till skatteparadis i utlandet) och ditt företag har en enorm uppförsbacke att finna lönsamhet när 67% tas av staten av det inbringande värdet av ditt nyttogörande (knappast motiverande för de som funderar kring att starta nya företag). Småföretagen är det viktigaste vi har för att skapa sysselsättning och öka vårt samhälles välstånd. De är idag mycket hårt utsatta i vårt nuvarande skatte- och regelsystem. Med landskatt kan deras skattebördor kvittas ned – kanske ända till 0% på arbete.
Jämför ditt påtalade problem med bostadsbubblorna som skapas genom att bankerna öser in kredit på fastighetsmarknaden och den enorma ekonomiska ödeläggelse som detta till slut vanligen resulterar i – 90-talskrisen var en bostadsbubbla, 08-krisen var en bostadsbubbla. Landskatt motverkar detta aktivt genom att ta bort alla incitament för spekulation i bostäder och mark.
Jämför ”taxeringsvärdesproblemet” med bostadsbristen i storstäderna som gör att människor blir hutlöst skuldsatta bara för att kunna få tillgång till en lägenhet. Landskatt tvingar fram ökade investeringar i nya bostäder och sänker levnadskostnaderna utanför storstäderna vilket gör att fler kan välja att bo där och pendla. Det sistnämnda även därför att offentligheten lättare kan investera i kollektivtrafik – utveckling av kollektivtrafik
höjer markvärden vilket ger ökade skatteintäkter vilket gör att kollektivtrafiksatsningen betalar för sig självt. Vi kan rusta upp järnvägen, förbättra tunnelbanor och spårvagnslösningar. Vi kan bygga ut distributionssystem för biogas. Och mycket mer.
Problemet du påtalar är existerande. Men i förhållande till nyttan med en landskatt mycket marginellt i sammanhanget. Förutsättningen för införandet av en landskatt är därtill, som sagt, att den kvittar ned inkomstskatt. De som får höjda landvärden har MER kvar i plånboken från sitt arbete och har därför bättre marginaler att betala en markvärdeshöjning med.
David:
Till att börja med så måste man poängtera att landets relativa värde i slutändan styrs av politiker. Med landskatt så förvaltas landets värde kollektivt, vilket betyder att det är kollektivet som ytterst är ansvariga för hur marken värderas.
Detta betyder t.ex. att fritidsboenden på skärgårdsöar kan ha relativt låg landskatt trots att marknadspriset är stort. Att fritidsboenden har låg landskatt faller sig dessutom naturligt eftersom dessa ofta är långt ifrån statliga inrättningar och kommunal service.
Men naturligtvis kan det ändå inträffa att t.ex. en statskärna växer upp kring ett tidigare avlägset bostadsområde. Detta skulle kunna få landskatten att stiga för de som bodde där tidigare.
En enkel regel skulle kunna lösa det problem du beskriver med landvärden som stiger. Nämligen att landets relativa värde bedöms när man flyttar in, för att sedan ligga konstant tills man flyttar.
Men det får å andra sidan nackdelen att känner sig tvugna att bo kvar för att utnyttja ett förmånligt avdrag som försvinner om de flyttar.
Tack vare att det ändå är staten och urbaniseringen som styr landvärden, så tror jag ändå att dessa blir tillräckligt stabila för att man inte behöver skydd av det här slaget. Det är i alla fall inte någon instabil marknad som styr landskattens omfattning.
Rädslan för att flytta hänger dessutom ofta ihop med att det är mycket svårt att köpa en lika bra bostad. Med en fungerande bostadsmarknad och billigare boende så tror jag att den här typen av frågor blir mindre viktig.
Jag tror i alla fall att man måste pröva i praktiken innan man ser hur stor den här typen av problem blir, så att man vet vad man ska göra åt det.
David:
Till att börja med så måste man poängtera att landets relativa värde i slutändan styrs av politiker. Med landskatt så förvaltas landets värde kollektivt, vilket betyder att det är kollektivet som ytterst är ansvariga för hur marken värderas.
Detta betyder t.ex. att fritidsboenden på skärgårdsöar kan ha relativt låg landskatt trots att marknadspriset är stort. Att fritidsboenden har låg landskatt faller sig dessutom naturligt eftersom dessa ofta är långt ifrån statliga inrättningar och kommunal service.
Men naturligtvis kan det ändå inträffa att t.ex. en statskärna växer upp kring ett tidigare avlägset bostadsområde. Detta skulle kunna få landskatten att stiga för de som bodde där tidigare.
En enkel regel skulle kunna lösa det problem du beskriver med landvärden som stiger. Nämligen att landets relativa värde bedöms när man flyttar in, för att sedan ligga konstant tills man flyttar.
Men det får å andra sidan nackdelen att känner sig tvugna att bo kvar för att utnyttja ett förmånligt avdrag som försvinner om de flyttar.
Tack vare att det ändå är staten och urbaniseringen som styr landvärden, så tror jag ändå att dessa blir tillräckligt stabila för att man inte behöver skydd av det här slaget. Det är i alla fall inte någon instabil marknad som styr landskattens omfattning.
Rädslan för att flytta hänger dessutom ofta ihop med att det är mycket svårt att köpa en lika bra bostad. Med en fungerande bostadsmarknad och billigare boende så tror jag att den här typen av frågor blir mindre viktig.
Jag tror i alla fall att man måste pröva i praktiken innan man ser hur stor den här typen av problem blir, så att man vet vad man ska göra åt det.
Jag rekommenderar alla att se denna dokument om skatt på naturresurser – http://vimeo.com/38500767.
6% föreslås som en bra skattesats på alla mark i Australien här. Borde vara något liknande för Sverige. Helt otrolig potential kan släppas fri om vi använder landskatt för att kvitta ned skatt på arbete och företagande.
Jag rekommenderar alla att se denna dokument om skatt på naturresurser – http://vimeo.com/38500767.
6% föreslås som en bra skattesats på alla mark i Australien här. Borde vara något liknande för Sverige. Helt otrolig potential kan släppas fri om vi använder landskatt för att kvitta ned skatt på arbete och företagande.
Fastighetsskatten är ju inget nytt.
Frågan är ju bara hur man skall beskatta gruvdriften och vattenkraften.
Eller skogen och åkermarken.
Gruvor fungerar bara om lönsamheten finns. Samma dag som priset på gruvans produkt faller under lönsamhetsgränsen så stannar brytningen…
Elproduktionen ägs av starka krafter, t.ex. staten och då hamnar överskottet ändå i statskassan…
Skogen har idag samma värde som för trettio år sedan och därmed tvingas rovdriften fram för att avverkning skall vara lönsam…
Åkermarken används allt mindre intensivt då odlingen av t.ex. spannmål idag inte är särskilt lönsam då spannmålspriset enbart har fördubblats i nominellt värde sedan femtiotalet.
Vilka mer naturresurser finns att beskatta?
Skärgårdsboende pensionärer?
Tja, de tvingas bara att flytta in i en lägenhet som måste stöttas med bostadsbidrag.
Så länge de som är gynnade (höginkomsttagare) inte vill betala skatt för de missgynnades del (låginkomsttagare) så finns inga skattekällor tillgängliga.
Fastighetsskatten är ju inget nytt.
Frågan är ju bara hur man skall beskatta gruvdriften och vattenkraften.
Eller skogen och åkermarken.
Gruvor fungerar bara om lönsamheten finns. Samma dag som priset på gruvans produkt faller under lönsamhetsgränsen så stannar brytningen…
Elproduktionen ägs av starka krafter, t.ex. staten och då hamnar överskottet ändå i statskassan…
Skogen har idag samma värde som för trettio år sedan och därmed tvingas rovdriften fram för att avverkning skall vara lönsam…
Åkermarken används allt mindre intensivt då odlingen av t.ex. spannmål idag inte är särskilt lönsam då spannmålspriset enbart har fördubblats i nominellt värde sedan femtiotalet.
Vilka mer naturresurser finns att beskatta?
Skärgårdsboende pensionärer?
Tja, de tvingas bara att flytta in i en lägenhet som måste stöttas med bostadsbidrag.
Så länge de som är gynnade (höginkomsttagare) inte vill betala skatt för de missgynnades del (låginkomsttagare) så finns inga skattekällor tillgängliga.
Skogsbruk och jordbruk behöver av naturliga skäl stora arealer. En landsskatt borde rimligtvis slå hårt mot dessa viktiga näringsverksamheter. Hur tänker ni kring det?
Före detta jordbruksfastigheter som idag är endera sommarstugor eller hem till människor som pendlar och jobbar med annat finns det gott om utanför storstäderna. Det skulle förstås slå hårt på dom om vi får en skatt baserad på hur stor yta land som ägs. Hur tänker ni kring det?
Visst, man skulle kunna beskatta dom som äger mark på geografiska områden där det är lägre folktäthet per ägd kvadratmeter lägre än dom som bor i folktätare områden som städer, men hur ska gränsdragningingarna för de olika beskattningsnivåerna dras, och hur ska dom olika beskattningsnivåerna motiveras och räknas ut på ett rättvist och planerat sätt?
Jag är långt ifrån övertygad om att en landsskatt som ersättning för nuvarande beskattnigssystem är en gångbar idé i Sverige teoretiskt, än mindre praktiskt, realistiskt och funktionellt.
Däremot så håller jag med om att det bör finnas någon slags reglering med att dom som exploaterar, säljer eller förbrukar natur på ett geografiskt område borde måsta kompensera och ge tillbaks till områdets kommun och befolkning på något sätt. Hur det bäst ska gå till vet jag inte.
Skogsbruk och jordbruk behöver av naturliga skäl stora arealer. En landsskatt borde rimligtvis slå hårt mot dessa viktiga näringsverksamheter. Hur tänker ni kring det?
Före detta jordbruksfastigheter som idag är endera sommarstugor eller hem till människor som pendlar och jobbar med annat finns det gott om utanför storstäderna. Det skulle förstås slå hårt på dom om vi får en skatt baserad på hur stor yta land som ägs. Hur tänker ni kring det?
Visst, man skulle kunna beskatta dom som äger mark på geografiska områden där det är lägre folktäthet per ägd kvadratmeter lägre än dom som bor i folktätare områden som städer, men hur ska gränsdragningingarna för de olika beskattningsnivåerna dras, och hur ska dom olika beskattningsnivåerna motiveras och räknas ut på ett rättvist och planerat sätt?
Jag är långt ifrån övertygad om att en landsskatt som ersättning för nuvarande beskattnigssystem är en gångbar idé i Sverige teoretiskt, än mindre praktiskt, realistiskt och funktionellt.
Däremot så håller jag med om att det bör finnas någon slags reglering med att dom som exploaterar, säljer eller förbrukar natur på ett geografiskt område borde måsta kompensera och ge tillbaks till områdets kommun och befolkning på något sätt. Hur det bäst ska gå till vet jag inte.
[…] Naturresursdelning diskuterades inte alls – men jag fick intrycket att de flesta heller absolut inte ville förändra skattesystemet så radikalt. En fullständig eller partiell skatteväxling står ungefär så långt ifrån “inga höjda skatter” som det går, eftersom det inför helt nya sorters skatter… […]
[…] Naturresursdelning diskuterades inte alls – men jag fick intrycket att de flesta heller absolut inte ville förändra skattesystemet så radikalt. En fullständig eller partiell skatteväxling står ungefär så långt ifrån “inga höjda skatter” som det går, eftersom det inför helt nya sorters skatter… […]
Detta är en potentiellt bra ide ur beskattningssynpunkt i min mening. Detta då det är en bättre skatt än de andra skatteformerna. Det är en mycket bra skatt att skatteväxla bort mer skadliga skatter som tex skatt på arbete. Sen är det potentiellt rätt farligt om avgiften sätts för högt kan det bli ännu mera utslagning inom jordbruk vilket kan få konsekvenser den dagen vi hamnar i krig att bygga upp en livsmedelsproduktion är inte lätt att göra snabbt.
Jag vill gärna minska ned skattetrycket då det är för mycket svinn i offentliga sektorn. Men detta är ett sidospår.
Idag beskattar vi i princip nästan alla investeringar personer gör.
Vi beskattar det du tjänar i arbetet.
Vi beskattar det du tjänar som inkomst av näringsverksamhet.
Vi beskattar din inkomst av kapital.
Om jag får välja vill jag att folk ska investera i aktier och skapa företag. Detta skapar mycket samhällsnytta och även beskattningsunderlag.
Om folk investerar sina slantar i fastigheter och land kommer det inte skapa mycket samhällsnytta alls. Det skapar lite snickarjobb men ur ett nationalekonomiskt perspektiv gör en snickare lika mycket nytta/onytta som ytterligare en slumpmässig kommunal byråkrat.
För vissa tilllämningar inom mark kommer det skapa samhällsnytta och för vissa andra tillföra samhällskostnader, detta bör även reflekteras av beskattning av marken.
Om vi nu ser på ett tillgångslag som undkommit kontinuerlig skatt så verkar det vara land (med undantag för täktmark och köpa och sälja mark, det finns vissa transaktionsskatter efter du sålt 15 jordlotter ska det beskattas). Det medför att land är subventionerat ur ett skattesynpunkt.
Om du nu råkar ha pengar över vilket jag vill att gemeneman ska ha vill jag att de investerar de pengarna där de gör nytta. Att folk köper land eller fastigheter till artificiellt höga priser skapar inte obs! RELATIV ekonomisk eller samhällelig nytta.
Däremot om folk investerar pengarna i andra tillgångsslag kan skapa mer samhällsnytta (aktier, starta företag etc).
Fö argumentet: stackars pensionärerna som snyft snyft måste flytta går det nog ingen nöd på, de flesta av dem är miljonärer men alla pengarna sitter i huset/marken de äger.
Sidonot:
Fastigheter beskattas fortfarande, det är ett jävla skitsätt som fastighetsskatten avskaffades på. Detta är Sveriges korrupta politikers sätta att göra saker.
I valet lovades att skatten skulle bort, därför tog man bort fastighetskatten.
Men man införde en kommunal fastighetsavgift ”samtidigt”. Denna är baserad på fastigheter och taxeringsvärdet, med ett tak för att de som bor riktigt fint ska fortfarande bo billigt…
Takvärdet och pris kan man tycka vad man vill om.
Detta är vad jag inte gillar, ur ett skattehänseende så är principen att en avgift ska gå till ett särskilt ändamål (tv licensavgift, sociala avgifter etc).
Skatt ska gå till det stora svarta hålet.
I detta fallet går den kommunala fastighetsavgiften till statens stora svarta hål…
Detta är en potentiellt bra ide ur beskattningssynpunkt i min mening. Detta då det är en bättre skatt än de andra skatteformerna. Det är en mycket bra skatt att skatteväxla bort mer skadliga skatter som tex skatt på arbete. Sen är det potentiellt rätt farligt om avgiften sätts för högt kan det bli ännu mera utslagning inom jordbruk vilket kan få konsekvenser den dagen vi hamnar i krig att bygga upp en livsmedelsproduktion är inte lätt att göra snabbt.
Jag vill gärna minska ned skattetrycket då det är för mycket svinn i offentliga sektorn. Men detta är ett sidospår.
Idag beskattar vi i princip nästan alla investeringar personer gör.
Vi beskattar det du tjänar i arbetet.
Vi beskattar det du tjänar som inkomst av näringsverksamhet.
Vi beskattar din inkomst av kapital.
Om jag får välja vill jag att folk ska investera i aktier och skapa företag. Detta skapar mycket samhällsnytta och även beskattningsunderlag.
Om folk investerar sina slantar i fastigheter och land kommer det inte skapa mycket samhällsnytta alls. Det skapar lite snickarjobb men ur ett nationalekonomiskt perspektiv gör en snickare lika mycket nytta/onytta som ytterligare en slumpmässig kommunal byråkrat.
För vissa tilllämningar inom mark kommer det skapa samhällsnytta och för vissa andra tillföra samhällskostnader, detta bör även reflekteras av beskattning av marken.
Om vi nu ser på ett tillgångslag som undkommit kontinuerlig skatt så verkar det vara land (med undantag för täktmark och köpa och sälja mark, det finns vissa transaktionsskatter efter du sålt 15 jordlotter ska det beskattas). Det medför att land är subventionerat ur ett skattesynpunkt.
Om du nu råkar ha pengar över vilket jag vill att gemeneman ska ha vill jag att de investerar de pengarna där de gör nytta. Att folk köper land eller fastigheter till artificiellt höga priser skapar inte obs! RELATIV ekonomisk eller samhällelig nytta.
Däremot om folk investerar pengarna i andra tillgångsslag kan skapa mer samhällsnytta (aktier, starta företag etc).
Fö argumentet: stackars pensionärerna som snyft snyft måste flytta går det nog ingen nöd på, de flesta av dem är miljonärer men alla pengarna sitter i huset/marken de äger.
Sidonot:
Fastigheter beskattas fortfarande, det är ett jävla skitsätt som fastighetsskatten avskaffades på. Detta är Sveriges korrupta politikers sätta att göra saker.
I valet lovades att skatten skulle bort, därför tog man bort fastighetskatten.
Men man införde en kommunal fastighetsavgift ”samtidigt”. Denna är baserad på fastigheter och taxeringsvärdet, med ett tak för att de som bor riktigt fint ska fortfarande bo billigt…
Takvärdet och pris kan man tycka vad man vill om.
Detta är vad jag inte gillar, ur ett skattehänseende så är principen att en avgift ska gå till ett särskilt ändamål (tv licensavgift, sociala avgifter etc).
Skatt ska gå till det stora svarta hålet.
I detta fallet går den kommunala fastighetsavgiften till statens stora svarta hål…
@Tommy
Om du räknar fram markvärdet i städer och åkermark så inser du att skatt på mark gynnar markintensiva verksamheter i landsbygden mer än dagens skatter. De som inte använder sin mark säljer nämligen av sin mark om den börjar beskattas. Och då kommer det ut massor med billig mark på marknaden. Detta gynnar de som vill använda marken till något produktivt men hittills avstått pga de höga markpriserna.
I Irland klagar väljare på faktumet att skatt på markvärdet skulle gynna bönderna väldigt mycket. Väljarna tycker att bönder skulle få alldeles för låg skatt om skatt på arbete skatteväxlades bort genom en skatt på markvärde. Då skulle städerna (som har fler hundra gånger högre markvärde) behöva betala en mycket större andel av den totala skatten i landet.
Så för mig är det självklart att vi ska hjälpa bönderna till att få lägre skatt genom att införa markvärdesavgift. Då skapas möjligheterna för jordbrukare och skogsbrukare att tillämpa mer miljövänliga jordbruksmetoder. Då gynnas nämligen småskaligt jordbruk. Det är bara att läsa om jordränta och markvärdesavgift på wikipedia om du vill förstå mer.
Här är en kort introduktion som förklarar att markintensiv verksamhet gynnas med skatt på markvärdet:
http://www.guardian.co.uk/business/economics-blog/2012/feb/02/ifs-backs-land-value-tax
@Tommy
Om du räknar fram markvärdet i städer och åkermark så inser du att skatt på mark gynnar markintensiva verksamheter i landsbygden mer än dagens skatter. De som inte använder sin mark säljer nämligen av sin mark om den börjar beskattas. Och då kommer det ut massor med billig mark på marknaden. Detta gynnar de som vill använda marken till något produktivt men hittills avstått pga de höga markpriserna.
I Irland klagar väljare på faktumet att skatt på markvärdet skulle gynna bönderna väldigt mycket. Väljarna tycker att bönder skulle få alldeles för låg skatt om skatt på arbete skatteväxlades bort genom en skatt på markvärde. Då skulle städerna (som har fler hundra gånger högre markvärde) behöva betala en mycket större andel av den totala skatten i landet.
Så för mig är det självklart att vi ska hjälpa bönderna till att få lägre skatt genom att införa markvärdesavgift. Då skapas möjligheterna för jordbrukare och skogsbrukare att tillämpa mer miljövänliga jordbruksmetoder. Då gynnas nämligen småskaligt jordbruk. Det är bara att läsa om jordränta och markvärdesavgift på wikipedia om du vill förstå mer.
Här är en kort introduktion som förklarar att markintensiv verksamhet gynnas med skatt på markvärdet:
http://www.guardian.co.uk/business/economics-blog/2012/feb/02/ifs-backs-land-value-tax
Benjamin:
Ja, Irland…
Vad jag vet om lantbruket på Irland så är det väldigt lågt beskattat överlag. Åtminstone har det varit så…
Men det gäller nog alla irländare.
I Sverige är nog nytt markägande ett sätt att rädda pengar från en kollapsande aktiemarknad, just nu…
Ty produktionen av jordbruksprodukter, eller skog, är inte precis en lysande verksamhet på grund av den höga skatten på arbete i detta land.
Jämfört med Irland…
Benjamin:
Ja, Irland…
Vad jag vet om lantbruket på Irland så är det väldigt lågt beskattat överlag. Åtminstone har det varit så…
Men det gäller nog alla irländare.
I Sverige är nog nytt markägande ett sätt att rädda pengar från en kollapsande aktiemarknad, just nu…
Ty produktionen av jordbruksprodukter, eller skog, är inte precis en lysande verksamhet på grund av den höga skatten på arbete i detta land.
Jämfört med Irland…
Exakt, det är därför vi måste sänka vår höga skatt på arbete genom att skatteväxla till markvärdesavgift. Så att det åter blir lönt att bruka jorden. Så att vi får bort spekulation i mark och bönderna åter får råd att köpa mark att bruka.
Om bönderna bara hade markvärdesavgift som skatt (om vi teoretiskt lyckades skatteväxla all skatt till markvärdesavgift) så skulle markvärdet sjunka i samma takt som vi avskaffade bidrag till bönderna. Markvärdesavgiften skulle balanseras automatiskt efter böndernas förutsättningar, efter deras markvärde (framtida vinstmöjligheter). Vi skulle äntligen kunna sluta med bidragspolitiken om det var inbyggt i skattepolitiken. Istället skulle bönderna upptäcka att de stod där med nästan ingen beskattning alls eftersom deras markvärde skulle vara i princip noll utan bidrag. Då skulle det löna sig att bruka jorden på riktigt! Då skulle de nya bönderna inte vara skuldsatta upp över öronen och känna sig som slavar.
All spekulation i naturresurser ökar levnadskostnader. Det blir brist på mark och mat. Maten blir dyr, boendet blir dyrt, ja allt viktigt blir dyrt om vi låter människor spekulera i naturresurser. Mark är den främsta naturresursen vi har. Det har gått så långt nu att nästan ingen har råd att starta upp jordbruk eller köpa ut sina syskon, jorden kostar idag tre gånger så mycket än för bara 10 år sedan. Och matpriserna följer med upp i samma takt! Om vi inte stoppar spekulationen snart kommer vi få en kris! En skuldkris inom jordbrukssektorn!
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/lantbrukare-alltmer-skuldsatta_7357258.svd
https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2012/09/01/priset-pa-akermark-tre-ganger-hogre-ar-2011-jamfort-med-ar-2001/
http://www.dn.se/ekonomi/jordbruk-allt-hetare-placering
Egentligen är det konstigt att bönder inte begär bättre skatter såsom markvärdesavgift. Men jag antar att det är för att det inte är speciellt intuitivt att begripa att de får lägre skatt om vi beskattade all mark i Sverige efter markvärdet (beskattar efter lönsamheten för en bit mark).
Exakt, det är därför vi måste sänka vår höga skatt på arbete genom att skatteväxla till markvärdesavgift. Så att det åter blir lönt att bruka jorden. Så att vi får bort spekulation i mark och bönderna åter får råd att köpa mark att bruka.
Om bönderna bara hade markvärdesavgift som skatt (om vi teoretiskt lyckades skatteväxla all skatt till markvärdesavgift) så skulle markvärdet sjunka i samma takt som vi avskaffade bidrag till bönderna. Markvärdesavgiften skulle balanseras automatiskt efter böndernas förutsättningar, efter deras markvärde (framtida vinstmöjligheter). Vi skulle äntligen kunna sluta med bidragspolitiken om det var inbyggt i skattepolitiken. Istället skulle bönderna upptäcka att de stod där med nästan ingen beskattning alls eftersom deras markvärde skulle vara i princip noll utan bidrag. Då skulle det löna sig att bruka jorden på riktigt! Då skulle de nya bönderna inte vara skuldsatta upp över öronen och känna sig som slavar.
All spekulation i naturresurser ökar levnadskostnader. Det blir brist på mark och mat. Maten blir dyr, boendet blir dyrt, ja allt viktigt blir dyrt om vi låter människor spekulera i naturresurser. Mark är den främsta naturresursen vi har. Det har gått så långt nu att nästan ingen har råd att starta upp jordbruk eller köpa ut sina syskon, jorden kostar idag tre gånger så mycket än för bara 10 år sedan. Och matpriserna följer med upp i samma takt! Om vi inte stoppar spekulationen snart kommer vi få en kris! En skuldkris inom jordbrukssektorn!
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/lantbrukare-alltmer-skuldsatta_7357258.svd
https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2012/09/01/priset-pa-akermark-tre-ganger-hogre-ar-2011-jamfort-med-ar-2001/
http://www.dn.se/ekonomi/jordbruk-allt-hetare-placering
Egentligen är det konstigt att bönder inte begär bättre skatter såsom markvärdesavgift. Men jag antar att det är för att det inte är speciellt intuitivt att begripa att de får lägre skatt om vi beskattade all mark i Sverige efter markvärdet (beskattar efter lönsamheten för en bit mark).
Skuldkrisen inom lantbruket är redan ett faktum.
Alltså de som tror sig vara lantbrukare. De som insett att sådant kan man inte syssla med, de klarar sig nog….
Ty att äga en bit mark utan odling är ju fullt möjligt.
Ett problem som du nämner är just skatteväxlingen…
Något som Miljöpartiet pratat om sedan partiet bildades men som de aldrig genomfört i något politiskt ärende. Det är nog fel ingång i ett problem. En feltanke där man tror att statens inkomster måste gå före medborgarnas…
Utgår man från medborgarnas behov (PP-politik eller?) så borde en skattesänkninge ske främst hos de lägsta inkomsterna.
Ett Grundavdrag i kontinental nivå.
Så där 10 000 till 12 000 kr per månad…
Istället för 18 700 kr per år som idag??!!!
Naturligtvis måste arbetsgivaravgiften också bort upp till den nivån, Annars kan ingen syssla med lantbruk utom internationella multibolag som Smithfield och Monsanto…
Vi svenskar inriktar oss på en sorts kollektivt slaveri, från ett statligt till ett bolagsslaveri i vår traditionella övertro på auktoriteter….
Skuldkrisen inom lantbruket är redan ett faktum.
Alltså de som tror sig vara lantbrukare. De som insett att sådant kan man inte syssla med, de klarar sig nog….
Ty att äga en bit mark utan odling är ju fullt möjligt.
Ett problem som du nämner är just skatteväxlingen…
Något som Miljöpartiet pratat om sedan partiet bildades men som de aldrig genomfört i något politiskt ärende. Det är nog fel ingång i ett problem. En feltanke där man tror att statens inkomster måste gå före medborgarnas…
Utgår man från medborgarnas behov (PP-politik eller?) så borde en skattesänkninge ske främst hos de lägsta inkomsterna.
Ett Grundavdrag i kontinental nivå.
Så där 10 000 till 12 000 kr per månad…
Istället för 18 700 kr per år som idag??!!!
Naturligtvis måste arbetsgivaravgiften också bort upp till den nivån, Annars kan ingen syssla med lantbruk utom internationella multibolag som Smithfield och Monsanto…
Vi svenskar inriktar oss på en sorts kollektivt slaveri, från ett statligt till ett bolagsslaveri i vår traditionella övertro på auktoriteter….
Vi har översatt en grafisk presentation av markvärdets roll i finanskriser och förglesningen av städer jag varmt rekommenderar både gällande diskussionen om jordbruket ovan, men även övergripande för att förstå hur en markvärdesavgift skulle kunna påverka mot en stabilare samhällsekonomi.
http://www.landskatt.se/cykler.html
Hej.
Vi kommer att hålla ett evenemang om skatt på naturresurser, med betoning på markvärdesavgiften, i Stockholm i vår. Föreläsare från olika länder kommer att bidra med internationella exempel på sådana skattesystem. Vi kommer även att ha workshops mm.
Alla politiskt intresserade oavsett partitillhörighet är välkomna! Eftersom jag vanligen röstar på Piratpartiet vore det dock extra amusant med företrädare härifrån!
Prel. datum är 3-5 maj, SL-område, mat och övernattning ingår i pris som just nu verkar hamna runt 1900 SEK.
Cirka 35 platser finns tillgängliga så anmälan bör ske snarast!
Skicka ett mejl till mig (klicka på mitt namn) eller använd kontaktformuläret här http://www.landskatt.se/om-oss.html.