Jag vill att Piratpartiet ska arbeta för ändrade regler inom Kriminalvården, ungdomsvården och vård i socialtjänsten för att

• förebygga fortsatt kriminalitet från fångar som istället ska rehabiliteras till samhällets normer

• hjälpa till att bryta kriminell verksamhet och våldsutövning på landets anstalter och häkten

• se mer på den mänskliga faktorn i processerna, och hur den påverkat de berörda individerna.

Kriminalitet är ett problem som har präglat våra samhällen så länge vi kan minnas. Folk har alltid straffats eller avvisas från flocken och elden, om man säger så. Olika lagar har byggts upp utifrån olika uppfattningar och föreställningar. Här ska Piratpartiet byta fokus för diskussionens till att istället titta på situationer, drifter och impulser. Oavsett vad den ena eller andra ideologin och rättspolitiken bygger på, kommer individer att gå emot samhällens olika normer. Och en situation kan göra att just du kan bli föremål för politiska diskussioner.

* Inom socialvården och ungdomsvården borde man se annorlunda på bestraffning av ungdomar, placeringar i fosterhem och avvisningar till institutioner. En tidig förlust av kontakten med föräldrar, som resulterar i framtida anspassningsproblem till omgivning och olika givna situationer borde man kunna hitta vetenskaplig forskning om.

* När det handlar om ungdomar ska man se människan bakom handlingen. Ett bus, ett skämt som blev fel, en situation man vill inte tala om som kan ha varit till ens hjälp, mobbning, brist på stimulans – allting kan ställa till det, och det är vad man måste lösa, istället för att bestraffa. Som ung är det mycket viktigt att man får andra chanser och får möjligheten att göra misstag ibland, utan att direkt kastas in på institutioner. Där, precis som på kriminalvården, sitter också folk som kan hamnat där av ett hjärnsläpp, för mycket alkohol, narkotika, eller för att man har varit på fel plats vid fel tillfällen. Men där finns även folk som känner mycket annat folk som kan lösa olika varor och erbjuda tjänster av olika slag, och kontakterna ökas på institutionerna. Man ska undvika att kasta in unga i en sådan miljö.

* Många nyfrigivna ungdomar och vuxna känner för det mesta bara folk man har träffat på institutioner. På institutioner kan det hända att man utan anledning blir överfallen och satt i isolerad förvaring- dvs ”isol”. Där kan man sitta kvar i månader också om det föreligger motiv till det, och motiv kan man alltid hitta. Har man exempelvis hamnat i onåd hos en anställd kan den mänskliga faktorn bidra till att man blir utsatt för särbehandling eller överdrivet otrevlig beteende från personalens sida.

Här kan man eventuellt erbjuda personalen lite mer hjälp med exempelvis psykologisk behandling och program liknande dem som fångar får delta i. I programmen ska de genomgå samma procedurer som fångarna får genomgå i sina behandlingar. Sedan kan man, med grunden i att försöka förbättra psykisk hälsa och konfliktshanteringsförmåga på arbetsplatsen, också komma med förslag till programanordnarna om hur programmen för fångarna skulle kunna utformas så de ger bättre effekt. Men fokus ska fortfarande ligga på att den anställde bättre ska kunna hantera en situation där en fånge som själv varken får öppna eller stänga sin toalettdörr får en destruktiv impuls.

* Sverige har fått internationell kritik för att ha gett rättsväsendet möjlighet att lite för lätt kunna häkta folk och belägga dem med restriktioner, och för att vara ett land som har en av de längre häktningstiderna med restriktioner. Ibland kan det dröja månader innan man får ringa ett första samtal till sin fru eller mamma, och alla brev läses av åklagaren fram tills restriktionerna släpps. Det är inte självklart att du får träffa vem som helst, inte ens ditt nyfödda barn. Och det är inte heller säkert att det blir annorlunda om man kommer att få åka vidare till en anstalt. Här kan Piratpartiet driva att man ännu en gång beaktar den mänskliga faktorn och att kriminalvården skall ändra vissa regler kring besöksförbud och regler vid besök. Förslag till ungdomsvården kommer senare, men än sålänge av samma slag (om inte annat nämns).

* Utbildning är en nyckel till framgång i kampen mot den organiserade brottsligheten. Med långa häktningstider och allt längre fängelsestraff, ska en intagen kunna läsa upp sina komvuxbetyg och kunna fortsätta genomgå sin högskoleutbildning, oavsett vad för händelser som inträffar. Placeras man på ”isol”, är det ett gyllene tillfälle att läsa klart hela terminen, om man vill det.

För en intagen är det viktigt att kunna ha en utbildning att falla tillbaka på, för att kunna gå på högskola, komvux, yrkesutbildning och vad man än vill göra när man släpps. Samhället har alltid olika krav om vem man ska synas med, var man ska synas och vad man ska göra. En individ som har friheten att välja sin väg utan att vara orolig för att ”det gamla” ska vara det enda man kan vända sig till, är en individ som inte är återfallsförbrytare. Denne kan i sin tur omvända fler i sin gamla omgivning och hjälpa dem kring frågor som rör utbildning och framtidsutsikter. För dem är det lättare att prata med ”en av dem, som håller på att lyckas”, och det motiverar till att följa efter.

*  Att dessutom ha skulder kommer att sätta mer press på individen som kommer att leva begränsad. Varje år får 2000 sina skulder sanerade. Här bör man öka antalet för att fånga upp de ungdomar och vuxna som faktiskt vill lämna ett sådant liv bakom sig, som inte har några förutsättningar för att kunna betala, men gör allt som krävs för att kunna lyckas utan skulder, och vars kontaktpersoner på frivården och socialtjänsten bedömer som lämpliga till att få skuldsanering. Som en säkerhetsåtgärd kan de då teckna ett avtal som förbjuder ny brottslighet: Ny grov brottslighet inom ett par år ska då leda till att skulderna återkommer, för att sedan bidra till höjt fängelsestraff. Ett ringa brott skall inte räcka till några åtgärder, men eventuellt fler samlade på en viss period i början.

* Nya anstalter och häkten har byggts ut eller nybyggts de senaste decennierna. Här ska man prioritera kulturutbudet och se till att utbreda det. De intagna får inneha sådant som CD- spelare och ett visst antal CD skivor men de får inte ha MP3 spelare och andra nyare prylar. Man bör arbeta för att man skall kunna ha en MP3 spelare som inte har finesser såsom möjligheter till telekommunikation med omvärlden; samt rörelsekänslig skärmar. Detta till för att förhindra möjligheten till fångarna att kommunicera med hjälp av nyteknologiska prylar samt till att minska våldsutövningen på institutionerna, då de intagna kan bli rånade på sina ägodelar.

Brända CD- skivor, eller originella skall inte nekas. I dagsläget tillåts inte brända CD- skivor på grund av regelverket. De flesta institutioner har en bokutbud och även fast det kan diskuteras, är det inte säkert att man kan vidta några åtgärder, mer än att ingen censur av böcker får verkställas, vilket idag sker på vissa avdelningar. Eventuellt kan man utöka utbudet audioböcker, som många också erbjuder med i otroligt begränsat antal. I regel bör varje institution ha en CD-spelare per intagen. Vissa typer av TV- spel får man ha, medan andra får man inte ha. Konkret: PSOne och Gamecube brukar generellt tillåtas medan PS2 och andra nyare konsoler inte gör det. Man tillåter inte heller egna DVD- skivor som skickas hemifrån.

Här skall Piratpartiet driva sakfrågan att öppna upp mer, inte minst med anledning att man har intresse i kulturfrågan. Ingen censur får förekomma, men av uppenbara anledningar som redan radats upp, kan inte heller allting tillåtas.

* När man väl har fått saker skickade eller inlämnade från anhöriga och vänner, kan det dröja upp till 2 – 3 veckor, om inte månader, tills man själv får ta del av tidningen, boken, musiken eller vad det nu kan vara. Tiden bör, kan och skall kortas ned. Vissa intagna kan många gånger ta detta personligt, och det bidrar till våldsamt beteende. Kan man göra något från myndighetssidan för att förbättra detta, skall man då inte tveka till att göra det.

* Enligt lagen har du rätt till 1 timmes vistelse på rastgården. Många är rökare och det är endast i samband med denna vistelse som man kan utöva sitt beroende. Här bör man åtminstonde se över om inte en ökning skulle förbättra arbetsmiljön för de anställda samt stämningen och sysselsättningen bland de intagna.

Att straffas till fängelse skall inte ses på som något roligt som man ”vill göra om”. Men för att bryta olika cirklar och murar som har byggts upp av myndigheter runt olika individer, skall man möta dem någonstans istället för att fortsätta skada deras förhållande till och förtroende för samhället. Om vi ska tänka i ”vi och dom”- banor, är faktiskt alla ”dom” inte helt olika ”oss”, och alla ”dom” är inte ”dom”, precis så som alla ”vi” är inte ”vi”.

Alexandru Cornita

(Alexandru har även skrivit en lite längre utveckling av sina tankar som finns att läsa här i pdf-form.)

Alexandru hittar du även på Twitter och på Facebook.