Internt debattinlägg: Drogpolitiken

Injecting_Heroin

disclaimer

Det som karaktäriserar en typisk piratfråga är att det i grunden finns en vetskap om att något är rätt eller fel. Upphovsrätten visste vi att var fel, eftersom lagen behöver ändras för att få ihop bra intäktsmodeller för upphovsmän. Övervakning vet vi också att är fel eftersom vi vet att det leder till ett samhälle som vi inte vill ha.

Legalisering av droger är helt enkelt inte en sådan fråga. Om vi vill ha ett samhälle där det är legitimt att ta droger på vardaglig basis, då ska vi legalisera droger. För det finns inget annat sätt att tolka en legalisering, annat än att det blir tillåtet. Försök inte med några svagt definierade ord att få er att tro något annat. Det är som vi vill ha samhället som det ska stå i lagen.

Det har pågått en pseudodebatt som handlar om att missbrukare skulle få bättre vård genom legalisering av droger, eftersom det blir lättare för dem att söka vård. Istället riskerar man skapa sig ett mångfaldigat större problem med en ökad konsumtion av droger. Om problemet är att missbrukare inte söker vård kan problemet lösas mycket enklare än med legalisering, ex skydda missbrukare genom att förbjuda vården att anmäla dem.

I ett samhälle där man tillåter droger kommer det på sikt byggas upp en acceptans för att ta droger. Detta kommer leda till en ökad konsumtion av droger, och när antalet narkomaner ökar i samhället följer också en ökning av antalet missbrukare. Med antalet missbrukare följer också antalet drogrelaterade fall av död. Vissa droger är lätta att överdocera med dödlig utgång, andra ger lungcancer eller KOL, och en tredje drog gör folk så förvirrade att de slår ihjäl varandra. Många droger skapar också olyckor i trafiken. De flesta droger skapar också tunga beroenden. Droger är därmed skadliga och det här är en fråga om liv och död.

Drogpolitiken handlar i grund och botten om något väldigt otrevligt. Det handlar om vi som samhälle ska tillåta mycket starka berusningsmedel som får folk att bli beroende och tappa kontrollen över sina liv. Det är en uppfattning som faller långt åt höger i sin politiska värdering, långt mer åt höger än de övriga frågor som partiet har diskuterat tidigare.

Om de droger som fluktuerar i samhället skulle betraktas som mediciner, skulle man då kunna ge ut dessa som receptfria läkemedel. Svaret är mestadels nej. Många drogrelaterade dödsfall kommer av vanliga läkemedel som sålts på den svarta marknaden, och det är svårt att separera vanliga droger från läkemedel. Att släppa alla så starka mediciner som dessa droger fria utan recept är en livsfarlig samhällsutveckling. Här måste samhället ta ett ansvar för att hålla farliga mediciner skyddade från samhället. Det jag efterfrågar är den mer socialliberala och ansvarstagande hållningen att förbjuda det som är direkt skadligt för befolkningen. Precis som man förbjuder folk att köra bil hur snabbt de vill måste man förbjuda folk att ta vissa droger.

Det som behövs är således inte en liberalare drogpolitik där folk tillåts knarka så att de dör, utan en betydligt mer ansvarsfull politik. Speciellt om målet är riksdagen där det kommer krävas en hel del ansvar. En väldigt liberal politik på detta område riskerar att sätta fokus på denna mycket infekterade debatt, vilket kommer ta fokus från partiets grundfrågor i kommande val.

Drogpolitiken måste därför debatteras, och med en kritisk syn så att debatten mognar i partiet.

Mattias Lennartsson
Piratpartiet Västerås/Västmanland

Kommentarer

Anonym skrev

Så… Betyder det här inlägget alltså att vi som parti ska förbjuda alkohol och tobak?

För bägge två (i mina ögon, men i alla fall alkoholen) är ”starka berusningsmedel som får folk att bli beroende och tappa kontrollen över sina liv”

Anders S Lindbäck skrev

Med tanke på alla restriktioner som gäller för köp så är vi väl nästan där. Alkohol är t.ex. svårare att komma åt än receptfria läkemedel.

De är även mycket hårt beskattade för att minska användningen.

Så ja vi är på väg till det målet som samhälle – men det går långsamt för att få en naturlig avtrappning och då slippa få som under förbudstiden.

Johan Manner skrev

Frågan är, ska lagstiftningen användas för att långsiktigt påverka samhället på det här viset? Jag har inget mot opinionsbildning mot droger, men anser inte att det är det lagstiftande systemets uppgift att driva sådan förändring. Alltså bör vi som parti arbeta för att lagstiftningen fungerar så bra som möjligt i dagens samhälle, inte förbjuder saker som människor gör ändå (jmfr. nedladdning för privat bruk) och inte driver människor djupare in i utanförskap och kriminalitet. Vi kan driva opinionsarbetet på andra sätt, om vi anser att bruk av droger är problematiskt – till exempel genom att besluta oss för att själva inte bruka alkohol på partitillställningar. (Det kanske vi redan gjort, i så fall kan vi göra mer reklam för det :) ).

Johan Manner skrev

Okej, det var inte det minsta tydligt vad jag egentligen menar. Begriper det inte ens själv. Kan man ta bort sin kommentar på något vis?

Anders S Lindbäck skrev

Ja samhället använder idag lagar och skatter i syfte att påverka vad invånarna väljer att göra med sina pengar och få dem att t.ex. röka mindre, dricka mindre etc.

Så ja man använder skattemedel som ett sätta att påverka samhällsutvecklingen – sådant har skett länge.

Anonym skrev

Lite snabb med att posta ser jag.

Både alkohol och tobak är nämligen ”direkt skadligt för befolkningen”, men lycka till med att förbjuda dessa två säger jag bara. ;)

Vi har testat i alla fall ena och det gick… sisådär kan man väl säga. ;) :D

Anton Nordenfur skrev

Förslaget verkar utgå ifrån att PP i dagsläget vill legalisera droger. Det vill vi ju faktiskt inte.

Anonym skrev

Sant och bra poäng.

PP vill avkriminalisera droger och inte legalisera och där finns det faktiskt en skillnad.

Anders S Lindbäck skrev

Andra stycket i artikeln bemöter era invändningar.

Anton Nordenfur skrev

Nej, det gör det inte. Det hävdar att det finns svaga ord som betyder samma sak som legalisering. Det finns det säkert, men avkriminalisering är inte ett. Avkriminalisering innebär en helt annan sak än legalisering.

Utöver det är PP tydligt för avkriminalisering av mindre doser för privat bruk, inte för alla möjliga doser för vilket syfte som helst. Det är en massiv skillnad som debattören helt ignorerar.

Matias skrev

Den är tänkt att göra det i alla fall.

Jag ser ingen skillnad på att avkriminalisera och att inte legalisera, för om någon inte står i lagen så kommer det betraktas som tillåtet. För mig är det mest en lek med ord och inte relevant för sammanhanget. Det blir samma sak som att legalisera om man inte längre kriminaliserar.

Anonym skrev

Lagligt sett blir det två olika saker.

Vid en legalisering skulle man t.ex. kunna beskatta försäljning av droger, vilket man inte kan vid en avkriminalisering.

Det är en stor skillnad mellan avkriminalisering och legalisering. Att du inte tycker det är en helt annan sak.

Mattias skrev

Det är ingen skillnad mellan att legalisera och avkriminalisera droger.

Skillnaden ska vara att i det ena fallet vill man inte tillåta droger, medan man i det andra inte förbjuda droger, dvs att polisen inte ska jaga de som innehar droger.

Problemet är att allt som inte står i lagen är tillåtet, så det är ingen skillnad på att tillåta och inte förbjuda utan det är i praktiken samma sak.

Detta brukar följas av argumentet att polisen inte ska göra något åt drogproblemet, och att detta på något vis skulle vara bra för missbrukare. Det tycker jag är väldigt olyckligt, det klart att de ska göra vad de kan för att få bort farliga droger ur samhället. Problemet idag är att det är för mycket droger i samhället för att polisen ska kunna lösa den här problematiken, det som behövs är också andra insatser.

Den ända som seriöst kan anse att polisen inte ska göra något åt drogerna i samhället måste vara någon som tycker att droger ska vara tillåtet och tror på själva ”ha kul med knark”-konceptet.

Anonym skrev

Wow. Bara wow.

Du insinuerar att de som är för det här är droganvändare. Det är så otroligt lågt.

Jag har själv aldrig använt nåt annat än alkohol eller tobak, men tycker ändå att det PP har valt är det mest humanitära av alternativen som finns och ja, jag ser gärna att vi får ner både andelen missbrukare och brukare av droger.

Och jag råkar tro att det här är det bästa sättet. Att påstå att jag anser att det här är det bästa sättet bara för att jag vill få knarka fritt gör mig skitförbannad och säger mycket om din syn på människor.

Christer skrev

Du gör här vad som i retoriken brukar kallas en halmgubbe eller halmdocka.

Avkriminalisering och legalisering är INTE bara en ”lek med ord”; det är inte ens bara två skilda saker, vart och ett av orden kan ha en mängd olika innebörder i olika sammanhang. Och den större halmgubben du gör är att dra det hela vidare och likställa avkriminalisering med ökad tillgänglighet. Ökad tillgänglighet är en tredje sak som har föga med avkriminalisering eller legalisering att göra. Om du vill bli tagen på allvar får du anstränga dig betydligt hårdare än så här för att argumentera ärligt, och när du sedan gör påståenden om vad som är effektivt och inte, får du gärna hänvisa till källor som styrker dina påståenden. Annars blir det bara alltför lätt att avfärda dina påståenden som fantasier.

Avkriminaliseringen som PP är för handlar i princip om att återgå till den tigidare lagstiftning som gällde i Sverige (åtminstone på 70-, 80- och 90-talen) och som i stort sett var likadan som dagens, förutom då när det gäller innehav för eget bruk och själva bruket.

En av anledningarna till detta ställningstagande är att den nuvarande lagstiftningen missbrukas av polisen för att bedriva utpressning mot laglydiga medborgare.

Vad gäller vidare liberalisering så är det inget Piratpartiet tagit ställning i ännu vad jag vet, men i den mån det finns kunskap i ämnen verkar det ganska entydigt som att det är mer effektivt att bekämpa missbruket genom att inte ha förbud och sätta in polis och i stället begränsa tillgången med andra medel och erbjuda hjälp.

Vilket låter rätt vettigt i mina öron – polisen är bra på att jaga tjuvar och mördare, inte på att hjälpa människor med sjukdomar eller liknande problem, det är det vården som är bra på.

Här finns en drygt två år gammal artikel som synar den svenska drogpolitiken i sömmarna.

Slutligen vill jag bemöta en sak du skrev i ditt inledande förslag: att piratpolitik ibland baserar sig på något vi ”vet” är fel men att drogpolitik inte skulle vara en sådan fråga.

Fel och fel. Det finns aldrig något universellt ”rätt”. Vi har vissa åsikter om vad som är rätt. Vi gillar att förankra dem i kunskap och vetenskap i den mån det är möjligt, men det finns inga vetenskapliga bevis för att exempelvis frihet är ”rätt”. Det är bara något vi råkar gilla.

Men eftersom vi också gillar att ha på fötterna vetenskapligt när det är möjligt – vilket det helt klart är när det gäller drogpolitik, eftersom det finns gott om exempel på olika strategier som prövats av olika länder, så vill jag be dig att sätta dig in i vad det finns för kunskaper om frågan först, och ta ställning sedan.

Anton Moberg skrev

*Med tanke på att en mycket stor del av vårt rättssystems resurser går till att jaga människor som inte gjort någon människa illa.
*Det är helt klart bevisat att de förda förbudspolitiken enbart leder till en högre dödlighet och lidande bland människor.
*Förbuden föder en svart marknad för narkotika där en stor del av intäkterna används till att bruka våld mot människor.
*Genom att ha lagar som enbart begränsar människors frihet skapas en kultur som underminerar respekten för lag och rättssamhälle.

Peter skrev

Legalisering av narkotika skulle inte fungera i Sverige. Samhällsbehovet finns heller inte.
Där emot att avkriminalisera mindre proportioner och vid upptäckt av polis av mindre proportion skall en aktiv upplysning av vård framvisas.
Detta gör att man ej skrämmer iväg brukarna och istället skapar sig en kontakt. Detta skulle även kunna leda till djupare insyn i försäljning och lagningsarbetet som klart ska förbjudas och med höjda straff.

Att en person blir påkommen lättare droger i unga år och då hamnar i straffregistret gör att individen får ytterst svårt att få jobb, trots att personen 20 år senare inte alls rör sig kring narkotika längre.
Avkriminalisera narkotika, inte legalisera!

Matias skrev

Målet måste alltid vara att få bort skadliga droger från samhället helt. Därav orsaken till att det är olagligt. Då kommer i övrigt oskylldiga ungdommar inte heller hamna i några belastningsregister.

Med avkriminalisering tillåter man att folk drogar fast man ska inte göra något åt det. Det är samma sak som att säga att det är tillåtet. Vi kan inte plocka ned hastighetsskyltarna på vägarna med resonemanget att polisen inte ska trakasera bilister, om vi inte samtidigt vill att folk ska köra snabbt på vägarna. Debatten är egentligen ganska absurd. I så fall kan vi med samma argument avskaffa polisen helt, eftersom de bara sätt dit massa folk. Det här grundar sig i botten på värderingar bland kriminella där de normalt anser att allt polisen gör är fel. Det är inte en politik som passar pp om vi ska sitta i riksdagen.

Anonym skrev

Jag håller inte alls med om att genom avkriminalisering så ”tillåter man att folk drogar”.

Vårt ställningstagande är:
”Användning och innehav av enstaka doser narkotika för eget bruk avkriminaliseras, utan att drogerna i sig för den skull legaliseras.

Omyndiga personer som påträffas med narkotika ska anmälas till socialtjänsten, via dem kan de få hjälpa att bli kvitt sitt narkotikabruk.

Myndiga personer som påträffas med narkotika informeras angående möjligheter till missbruksvård. Det är upp till den enskilde att ta kontakt med vårdande instanser.”

Genom att ungdomar fortfarande skickas till socialtjänsten visar vi att det är något som är ett problem. Vi pratar dessutom enbart om enstaka doser i det här och inga större mängder. Plus att en avkriminalisering innebär att om du begår ett annat brott när du är påverkad av droger så tas det med i beräkningarna.

Det är visst skillnad på att legalisera något och att avkriminalisera det.

Per "wertigon" Ekström skrev

Jag anser att debatten redan är väldigt mogen, till skillnad från i ex. gammelpartierna där man bara behöver titta på Beatrice Asks senaste groda för att inse att de styrande är knarkfundamentalister.

En mogen debatt förutsätter faktiskt att man kan se bägge sidor av mynten. Tyvärr är narkotikafrågan så infekterad att minsta avvikelse mot den ”politiskt korrekta” direkt orsakar ramaskri.

En avkriminalisering handlar inte om att man ska släppa knarket fritt – utan om att man skall attackera problemet hos langarna istället för pundarna. Pundarna är nämligen lika mycket offer som förövare.

Genom att gå efter langarna istället för pundarna frigör vi massvis av resurser. Därmed inte sagt att avkriminalisering betyder att man helt tar bort straff – bara fängelsedomarna. Som straff kan man istället ex. tilldömas tvångsavgiftning eller andra jobbiga åtgärder – för det är fortfarande ett problem att du är beroende av en förbjuden drog.

Matias skrev

Det är just det här resonemanget som jag att jag är så trött på den här debatten. Du argumenterar med att du har rätt därför att ni som har din åsikt är så mycket bättre än alla andra och de som inte tycker som ni är korkade och inte förstår vad det hela handlar om. Tro mig, men det argumentet kan man argumentera för vad som helst, men det är inget sakligt argument. Jag kan nämligen upplysa dig om att så inte är fallet. Det gör det här till en mycket omogen debatt som långt ifrån har landat ännu.

Problemet här är att om man inte kriminaliserar något så legaliserar man det automatiskt. Motsatsen till att inte få göra något är att få göra det. Vad du pratar om hänger samman med synen på att polisen gör fel som gör sitt arbete, vilket är en åsikt som normalt brukar finnas bland kriminella som normalt anser att polisen alltid gör fel.

Det som behövs är bättre vård och mer resurser dit. Målet måste vara att på sikt ta bort alla skadliga droger från samhället. Om man inte gladeligen tycker att ett knarkarsamhälle vore ett roligt samhälle.

För övrigt vill jag bara avsluta med att jag anser jag att detta är en fråga som inte tycker att över huvud taget hör hemma i detta part.

Anonym skrev

Ja, och tanken med vårt ställningstagande är att man istället för att låsa in de som missbrukar ska ge dom bättre möjligheter till vård. Det var det som var hela poängen.

Idag så när nån hittas med droger så ska personen låsas in. Med en avkriminalisering kopplad med mer resurser till vården så blir det lättare för missbrukarna att komma ur drogberoendet.

Hur blir det lättare för missbrukare att komma ur sitt beroende genom att hamna i fängelset istället för att få vård?

Per "wertigon" Ekström skrev

”Problemet här är att om man inte kriminaliserar något så legaliserar man det automatiskt. ”

Nej, absolut inte. Drogerna är fortfarande olagliga.

Är det lagligt att gå mot röd gubbe? Nej. Leder det till några straffliga påföljder? Inte normalt sett, endast om du genom att gå mot röd gubbe orsakar en trafikolycka. Att gå mot röd gubbe är alltså avkriminaliserat i de flesta fall. Det gör det inte lagligt.

Som sagt, avkriminalisering betyder inte avsaknad av straff utan att straffet inte är fängelse eller böter. Det är två helt olika saker!

Anders H. skrev

Bra inlägg.

Döden bland missbrukare kan faktiskt lösas på andra sätt än att legalisera/avkriminalisera drogerna.

Sänkta priser och ökad tillgänglighet ökade brutalt antalet dödsfall bland finska alkoholister för några år sedan. Ökat drickande dubblade antalet döda i alkoholförgiftning under en 10-årsperiod.

Christer skrev

De sänkta priserna i Finland innebar i praktiken en ökad tillgång, och det var därför konsumtionen ökade.

Varken avkriminalisering eller legalisering av narkotika behöver leda till ökad tillgång, den kan regleras på andra sätt.

Narkotika skulle till exempel kunna hanteras ungefär som receptbelagda läkemedel.

Johan Manner skrev

Med tanke på att den svenska drogpolitiken idag uppenbart är sämre än i de flesta jämförbara länder (65 per miljon invånare och år i Sverige, mot EU-snittet på 20, enligt CAN), har jag svårt att se att ”mer av samma” är rätt väg att gå. Många länder har avkriminaliserat eget innehav av narkotika, och dessa länder har nästan undantagslöst lägre dödlighet än Sverige. Att argumentera för hårdare straff och mer kriminalisering känns som ett cyniskt sätt att spela på gemene mans rädsla för narkotika för att få röster, snarare än ett genomtänkt försök att hjälpa missbrukare.

Lite siffror och sånt: http://www.can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-Svar/Narkotika/ <– Fråga ett och två

Matias skrev

Ingen har argumenterat för hårdare straff här, utan bättre vård. Orsaken till att Sverige ligger efter är troligtvis att vi har en sämre vård än andra länder.

Johan Manner skrev

Förslag om hårdare straff än den fastslagna partilinjen, som vill avkriminalisera mindre innehav och bruk, tycker jag mig se i debattartikeln ovan. Och bättre vård till missbrukare har ingenting med narkotikalagstiftningen att göra– vi hade kunnat ge adekvat vård till missbrukare även om allt bruk och all försäljning var laglig.

Att låta bruk av droger vara kriminellt innebär en snabbare och större utslagning från samhället, både för de som provar droger enstaka gånger och åker fast och för missbrukare. Möjligen kan den effekten minska om enbart vård finns på ”straff”-skalan, och brotten inte registreras i belastningsregistret – men då kan man fråga sig varför det alls ska vara brottsligt.

Dessutom finns det många, erkänt effektiva, lösningar för att kortsiktigt minska både skadeverkningar och dödlighet, och på längre sikt bota missbruk, som i den svenska narkotikapolitiken idag bemöts med oerhört stor skepsis (sprutbyten och mediciner mot fysiska beroenden är de två viktigaste). Argumenten mot sådana lösningar är precis samma som du anför ovan, nämligen att samhället inte ska visa eller antyda att man anser att bruk av droger är ”okej” eller tillåtet, genom att ge vård och stöd till de som missbrukar.

Jacob Hallén skrev

Drogberoende är ett medicinskt problem. Att försöka lösa det med lagstiftning och polisiära metoder leder till den situation vi har idag. Den som vill kan få tag på droger och kunskapen om effekter och skadeverkningar är väldigt dåligt spridd.

Medan bruket och missbruket av alkohol och tobak har minskat kraftigt de senaste 30 åren så har narkotikabruket ökat i omfattning. Det dör ganska många människor i Sverige varje år av narkotikamissbruk. De flesta av dem är opiat-missbrukare, men även kokain och amfetamin har sina dödstal.

Vi vet av erfarenheter från andra länder att en mindre förbjudande och mer skademinskande hållning mot narkotika ger resultat. Färre människor dör av sitt missbruk och fler människor kan ha en fungerande tillvaro.

Vår politik bör vara att stegvis lätta på lagstiftningen för att se om vi inte kan minska narkotikans skadeverkningar på individer och samhälle.

Jag tror att människor, och där inkluderar jag etablerade narkomaner, har mer självbevarelseförmåga än vad våra politiker förväntar sig.

Mattias skrev

Det där ”vi vet från andra länder att” vet jag inte om det riktigt stämmer. Det är inte alls uppenbart att det skulle vara på det viset, och det finns inte heller någon konsensus att så skulle vara fallet. Men det är ett vanligt argument i det här debatten att gåtan redan är löst och vi som har den här åsikten vet så mycket bättre än alla andra.

Anonym skrev

Portugal hade för runt 15 år sen ett skenande missbruksproblem. Antalet missbrukare i landet ökade i alarmerande takt. Nu, efter att ha avkriminaliserat droger och satsat på vård är situationen mycket bättre. Det är därifrån inspirationen till vårt ställningstagande kommer.

Du kan läsa lite mer här: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/drogmissbruk-ska-botas-med-vard_4321043.svd

”De viktigaste delarna innebär att narkotikainnehav för eget bruk avkriminaliserats och att särskilda kommissioner för avrådan från narkotikamissbruk införts. Dit skickas personer som påträffas med narkotika inom 72 timmar efter att de gripits.
Droginnehav som motsvarar mängder för mer än tio dagars personligt bruk betraktas som ett brott.
De polisiära resurser som frigörs när vården tar över ansvaret för det som i andra länder anses vara ringa narkotikabrott läggs istället på att stoppa smuggling, pengatvätt och försäljning.”

Hampus skrev

”Detta kommer leda till en ökad konsumtion av droger, och när antalet narkomaner ökar i samhället följer också en ökning av antalet missbrukare. Med antalet missbrukare följer också antalet drogrelaterade fall av död.”

Källa på detta tack? Exakt. Du har ingen. Hela din text genomsyras av felaktigheter och dåligt underbyggda slutsatser. Titta på jämförbara länder, såsom exempelvis Nederländerna, så finner du att antalet missbrukare är mindre än motsvarande antal i Sverige – trots en liberalare drogpolitik. Lär dig att dra en skillnad mellan att BRUKA och att MISSBRUKA – åtminstone för din egen skull så du slipper framstå som bakåtsträvande, inkompetent och rent ut sagt dum.

Izvestia skrev

Det blir ju lite märkligt med kriminaliserande av allt narkotikabruk, vilket förutsätter att det är ett medvetet och frivilligt intag (uppsåtrekvisitet) medan man å andra sidan vill göra gällande att (miss)brukaren är offer för något som denne inte kan kontrollera. Bör man skilja på vilka brukare som är fast i missbruk=inte kriminellt, nöjesknarkare=kriminellt? Har aldrig hört någon föreslå kriminalisering av t.ex. alkoholism. När det gäller alkohol är det vad man ställer till med i samband med alkoholintag som är straffbart, inte alkoholintaget i sig. Vad är skillnaden?

uppfinnargurra skrev

Påståendet du svarade på är direkt felaktigt. Flera andra länder med liberalare lagar, t.ex. Holland och Portugal har färre drogrelaterade dödsfall än Sverige.

Tobaksrökning har minskat i Sverige något enormt sen 80-talet. Där är exempel på en drog som varit laglig hela tiden, starkt beroendeframkallande och har gått att minska (miss)bruket trots att den varit laglig hela tiden…

Anders Trovik skrev

Jag håller inte med OP.

Det karaktäriserande med definitionen av ”piratfråga” du belyser är att det finns en tydlig bild mellan vad som är rätt och fel. Att driva den linje som görs idag i narkotikafrågan innebär att man straffar många användare för att komma åt några få distributörer. Det är inte ett samhälle vi bör eftersträva.

Det beror också av hur definitionen av missbruk är utformad idag. Som jag uppfattar det är missbrukare jagade och utstötta från samhället. Om du har ett jobb och småbarn och söker hjälp för missbruk är risken överhängande att du förlorar både jobb och vårdnad trots att du sköter detta exemplatiskt. En ökad drogkonsumption kommer resultera i större behov av vård. Principen i harmreduction genom legalisering/dekriminallisering innebär att man har möjligheter att skapa en marknad vars intäkter möter de ökande vårdkostnaderna i det scenario att andelen missbrukare ökar som du påstår.

Acceptansen finns redan där om det undgått någon. Som sagt, det handlar om hur missbruk idag definieras. Tar du något som t.ex cannabis är du missbrukare. Tar du däremot någon av de oklassificerade variander av t.ex spice är du det inte. Att ha nolltolerans mot droger är lika korkat som att ha en nollvision om självmord och samtidigt förbjuda dödshjälp.

OP:s resonemang kan tillämpas på snabbmat då detta skapar folkhälsoproblem genom t.ex övervikt som i sin tur resulterar i hjärt- och kärlsjukdomar som är det som idag dödar mest människor i hela världen. Ska vi förbjuda snabbmat? Det är en fråga om liv och död och omfattar betydligt fler individer.

Det är inte samhällets uppgift att skydda människor från sig själva. Det är också därför som förbud aldrig har funkat och aldrig kommer fungera. Vill en människa ha en substans, vad är då bäst? Köpa den av staten som kan beskatta varan och använda intäkterna till skadeupplysning och vård och därmed ökad sysselsättning för fler eller gå till ett av de otal kriminella element som tillhandahåller varan skattefritt och varken ber om ID eller upplyser dig om riskerna med att använda varan?

OP talar mycket om liv och död och samhällets ansvar. Det framstår mer som moralpanik. Men jag kan förstå den inställningen. Jag har själv varit i Västerås, den har sin beskärda del av droger.

Personligen skulle jag se att man tog ett län någonstans i Sverige och legaliserade t.ex cannabisförsäljning i små mängder för konsumption i ett fåtal lokaler och utvärderar hur det fungerar en tid. Inte helt olikt projektet i Köpenhamn men på ett betydligt mer restriktivt vis.

uppfinnargurra skrev

Man har försökt att förbjuda alkohol i USA några under 1920-talet.

Resultatet är att maffior började bränna sprit och sälja och de kriminella fick in mer pengar än nånsin då, för folk ville ju fortfarande ha sprit.

Allt fler politiker ”over there” erkänner öppet att det så kallade ”kriget mot droger” varit ett enda stort misslyckande som främst berikat smugglare och andra kriminella och slängt ungdomar i fängelser.

Bättre att reglera, kontrollera, beskatta och erbjuda hjälp i form av vård och stöd till folk i riskzonen att utveckla ett missbruk. Vi har i Sverige redan ett systembolag för alkohol. Det verkar ju funka skapligt bra. De som vill ha alkohol kan köpa en säker och kontrollerad produkt som inte innehåller gifter andra än själva drogen, och skatten kan användas att betala skadeverkningarna med.

Daniel skrev

Jag öppnade den här artikeln med ett, vill jag påstå, fullständigt öppet sinne. Jag har aldrig ens funderat på detta ämne så jag kan omöjligt ha bildat mig en uppfattning, och jag kan inte säga att det blev lättare efter att ha läst artikeln och kommentarerna. Jag har heller aldrig brukat narkotika, så jag har inget egenintresse i frågan.

I grunden så vill jag hålla med; Man bör bekämpa droger där de verkligt stora volymerna finns, där det kan göra stor inverkan, och inte ”jaga gemene man”. Tanken att se drogmissbrukare som människor som behöver hjälp och inte knarkarpack man ska slänga i finkan bortom åsyn och tanke, är för mig helt självklar.

Å andra sidan måste jag dessvärre erkänna att när gå mot rött avkriminaliserades så började jag stegvis oftare gå mot röd gubbe. Ser man krasst på det så blev det alltså i mitt huvud mer okej att gå mot rött.
Det är lite motvilligt jag erkänner det, eftersom jag annars oftast är ganska liberal och tycker man ska placera mer förtroende i folk, dvs morot istället för piska.

Å andra, andra sidan så har jag aldrig, trots vänners försök att övertala mig, någonsin provat knark. Betyder det att jag är stark nog att låta bli eftersom jag vet att det är skadligt, eller är jag för rädd för att våga trotsa? Är det helt enkelt mil mellan att gå mot rött och att knarka om det blir avkriminaliserat? Är det samma princip?

Jag vet faktiskt inte vad jag ska tycka. Det är en mycket komplicerad moralfråga med tunga konsekvenser om det blir fel.

Slutligen vill jag bara säga till Mattias att jag förstår ditt synsätt, men efter att ha läst kommentarerna med en objektiv syn så måste jag säga att jag inte tycker du riktigt lyssnar på din motsidas argument och bemöter dem sakligt. Jag tror din åsikt behövs för debatten, men kanske inte riktigt på det sätt du väljer att framställa den här vilket är synd.

ålund skrev

Otroligt intressant fråga för den väcker så mycket känslor.
Ingen kan väl undra vad som är den gängse bilden av hur man bekämpar knarkmissbruk och alla har väl noterat att det inte verkar fungera med förbud.

I flera delstater i usa så tillåter man ju marijuana nu för tiden. Kanske är förbudstiden snart över ?

Frej Wimbledon skrev

”Det som karaktäriserar en typisk piratfråga är att det i grunden finns en vetskap om att något är rätt eller fel”

Människor ska inte betraktas som binära objekt som kan handla fel eller korrekt.
Droger och missbruk är ett mänskligt problem och kan inte lösas med regler. Sverige har väldigt stränga lagar mot narkotika jämfört med andra EU-länder, trots det väldigt mycket problematik kring droger och fler tyngre missbrukare.

Dessutom har vi stora problem med lagliga droger, ”RC”/”Internet”-droger. I lagen kan man inte förbjuda allt som är farligt, man måste beskriva i lagtexten den kemiska strukturen på drogen och få igenom det. Sådant tar tid, undertiden så tillverkas tusentals droger för att gå runt lagen. Ta t.ex. den kända internetdrogen spice, det finns omkring 5000 varianter varav ett hundratal är narkotikaklassade.
Det är vansinniga och direkt livsfarliga droger det här. Och de är dessutom lagliga.

Folk kommer inte sluta ta droger för att det blir olagligt. Krokodil (det ryska billiga heroinsubstitet), som även nu har kommit till sverige är så giftigt att kroppens muskelvävnader ruttnar sönder. Trots det, så tar folk det.

Varför tar människor droger?
Är det bara för skojs skull och för att ”testa”?
Visst finns det många som påstår sig ”bruka” droger och kunna hantera olika substanser. De som inte har några fysiska problem. Men det här är vita privilegiade medel/överklasspersoner. De drabbas inte nämnvärt av drogpolitiken ändå. De lever i en skyddad atmosfär.

De som tar droger fast de egentligen inte vill är de personer man vill hjälpa. Personer som har psykiska problem, utsatta människor som tar droger för att dämpa sin ångest.
Kanske förlorar de sitt jobb om de har något, sen förlorar de vårdnaden om sina barn om de har några… och till slut sin bostad. De enda de blir lämnade åt är drogerna. Men nu har de varken ett vanligt liv, bostad eller pengar… så då måste de råna ”vanliga” människor på pengar för att kunna finansera sitt missbruk.
Det finns fullt av minderåriga tjejer som prostituerar sig i stockholm, fullt av heroinister som gör inbrott och skadar samhället. Bara för att de har blivit utsparkade från samhället.
In och ut från kåken, polisresurser, vårdresurser… EXTREMA mängder skattepengar går åt till det här vansinnet.

Vi som samhälle måste se på missbrukare som sjuka människor som behöver vårt hjälp och stöd. Vi ska inte se på dem som kriminella individer som tar droger för egoistiska skäl.

Så nej, mattias. Det är ingen enkel fråga det här och debatten är viktig. Vi måste försöka ändra folks attityder till droger utan lagbok. Jag tror på samtalet och gemenskapen, inte på förbud och moralisering.

Anonym skrev

Det saknas så mycket nyans i den här debatten att jag blir helt matt. Till synes verkar förbudsförespråkarna i den här artikeln ha oerhört starka åsikter i frågan, samtidigt som de själva ”absolut” aldrig har befattat sig med droger. För att över huvud taget nå rim och reson i drogdebatten behövs andra utgångspunkter och perspektiv.

Vad åsyftas egentligen med begreppet ”droger”? Det verkar inte som att någon förbudsförespråkare egentligen vet vad de själva pratar om när de är på krigsstigen mot ”knarket” och ”narkotikan”. Egentligen verkar det inte som att någon här vet det. Som vanligt i svensk debatt handlar det om det livsfarliga, dödliga, subjektiva molnet som vi kallar för ”knark”. Det livsfarliga molnet vi alla fostrats till att frukta för liv och hälsa. Det är en absurd utgångspunkt.

Det går inte att jämföra cannabis och heroin. Det går inte att jämföra MDMA (ecstasy) och kokain. Det går heller inte att jämföra någon som tar amfetamin för att klubba några gånger om året med någon som tar det regelbundet i skadliga mängder. Av alla människor som tar droger är det väldigt få som är missbrukare. Bruk och missbruk är två olika saker. Den som inte kan skilja begreppen åt i detta avseende kan heller aldrig få legitimitet för sina inlägg i debatten.

Vad har offensiv narkotikapolitik och penalism för effekt? För en person som tar droger någon eller några gånger om året är jag helt övertygad om att det skapar en stark misstro mot ordningsmakten, mot myndigheter och mot beslutsfattarna. Det faller på sin egen orimlighet att någon som tar ecstasy på en klubb, som för övrigt är en av de vanligaste och minst skadliga drogerna, kommer ha något som helst förtroende för poliser och myndigheter efter repressalier. För min del skulle det ha en oerhört ingripande effekt. Mitt körkort skulle bli ifrågasatt, och jag skulle vara orolig för att inte få vissa jobb efter mina juridikstudier.

Åsikten som antagligen följer av detta är att narkotikapolitiken då ju har sin “preventiva” effekt. Svaret är att nej, det har den inte. Bevisligen kommer folk fortsätta att ta olika slags droger. Straff är ett oerhört dåligt verktyg för att hindra människor från det vi anser vara brottsliga gärningar. Det skapar en fullständigt orimlig och skev balans mellan handling och konsekvens. Poängen med straff i det här fallet verkar vara att minska andelen som hamnar i missbruk. Poängen verkar inte uppfylla sitt syfte.

Var är den ideologiska infallsvinkeln? Debatten tenderar till att endast handla om undersökningar och vetenskap, utan inslag av den individuella friheten. Varför straffas jag för en handling som inte angår någon annan än mig själv, när en hög andel av våldsbrotten, övergreppen och stöldbrotten, där människor faktiskt tar skada av andras gärningar, läggs ned? Fördelningen av resurser är ologisk. Statens uppgift är inte att skydda mig från mig själv. Det är mitt beslut att ta en drog, vara på en klubb klockan tio på en måndagsmorgon eller köpa en flaska vodka på en söndagskväll. Politiken kan inte reduceras till att försöka få alla livsstilar att passa in i någon slags mekanisk mönsterperson som ska gå och lägga sig när den nervösa moralpaniken i riksdagen anser det.

Regeringen har begärt en utredning om missbruksvård. I den framhålls (i en liten, anspråkslös notis) att 4/5 personer med missbruk undviker att söka vård eftersom narkotikabruk är kriminaliserat. Jag tycker inte att det är konstigt. Så länge du har en drog i kroppen, även om den inte längre ger någon effekt, är du en brottsling enligt lagen. Du bär på en brottslig gärning där straffskalan sträcker sig ända till två års fängelse, ett oerhört ingripande straff. Om en person hamnar i missbruk, är det väl inte konstigt att missbruket går väldigt långt innan personen i fråga söker vård? Vem vill söka sig till risk för straff? Och vissa tycker att vi behöver ta hårdare tag mot narkotikabruk.

Oscar Olsen skrev

Några enormt viktigt argument verkar flyga förbi de flesta i de politiska debatterna så nu lägger jag fram det här då jag tror PP är det enda parti som faktiskt kan inse vikten av det.

1. Genom att kriminalisera naturliga växter ges läkemedelsföretag (såsom GW pharmaceuticals) möjlighet att patentera verksamma substanser ur dessa och sälja som patenterade mediciner till ocker priser till sjuka (t ex THC i form av Sativex och även CBD vilket har bevisat antipsykotiska och epilepsi mildrande effekter) och därigenom förneka fattiga sjuka den vård de behöver medans de som har råd och rätt läkare kan få sina behov tillfredställda.

2. Att kriminalisera växter måste ur alla perspektiv ses som ett brott mot religionsfriheten då Shamanism är den äldsta religionen och var dominant i större delen av världen innan kristendomens våldsamma utrotning av dess utövare (e.g. häxor) som baseras på användning av sk växt lärare bla meskalin, psilocybin, iboga eller ibogain och cannabis. Rastafari religionen är helt baserad på användande av cannabis och flera indiska sekter likaså.

3. Droglagarna i dagens läge är i blygaste bemärkning ogrundade och i dess extrema former rent absurda. Några exempel: Tullen har i dagens läge rätt att förstöra varor för att de ser ”suspekta” ut även om de inte är klassade som illegala. Dimethyltryptamin är en signalsubstans som produceras endogent i den mänskliga (och även många andra däggdjurs) hjärna, det är även en narkotikaklassad substans av typen hallucinogener vilka tillhör ”Förteckning I: Droger som i Sverige anses sakna medicinskt värde, till exempel heroin, cannabis och hallucinogener. Dessa är förbjudna att tillverka, importera eller sälja.”.

4. Punkt 2 bryter helt mot läkemedelsverkets förordning där det klart och tydligt står ”De traditionella växtbaserade läkemedlen genomgår en förenklad registrering där kvaliteten hos produkten bedöms på samma sätt som för andra läkemedel. Säkerhet och effekt bedöms huvudsakligen utifrån traditionellt bruk av växtmaterialet under minst 30 år (varav minst 15 år inom EU). Det finns inga krav på kliniska studier av effekten för dessa läkemedel.
Traditionella växtbaserade läkemedel är avsedda för egenvård, vilket innebär att de ska användas vid enklare besvär av lindrig eller tillfällig karaktär. För vissa produkter rekommenderas att man tar kontakt med läkare innan preparatet används. Detta ska göras för att utesluta en allvarligare bakomliggande sjukdom som kräver annan behandling. Traditionella växtbaserade läkemedel är receptfria och får försäljas fritt även på andra ställen än på apotek.”

Hoppas PP förstår vikten i dessa argument och även att t ex gruppen ”avkriminalisera cannabis” har över 9000 medlemmar varav många skulle lägga sin röst på er om ni lyckats föra fram avkriminaliserings frågan som en viktig del av er politik!

/ Oscar Olsen

Oscar Olsen skrev

Några exempel på felklassificeringar av droger som i dagens läge omfattas av ”Förteckning I: Droger som i Sverige anses sakna medicinskt värde, till exempel heroin, cannabis och hallucinogener. Dessa är förbjudna att tillverka, importera eller sälja.”

Psilocybin mot rök beroende (vilket är ett stort samhälls problem som kostar skattebetalarna miljoner)
https://www.youtube.com/watch?v=kanDlKmvZKY

LSD mot ångest vid livshotande sjukdom
https://www.youtube.com/watch?v=3k8mOG0aDXM

MDMA (extasy) mot PTSD (post traumatic stress disorder)
https://www.youtube.com/watch?v=MZJEUJKrraY

Cannabis mot ptsd
https://www.youtube.com/watch?v=e5g0tnTOCwU

Ayahuasca (DMT eller dimethyltryptamin + MAO hämmare) mot beroende
https://www.youtube.com/watch?v=Rl-dfpo4Br8

Listan kan göras oändlig… För en introduktion rekomenderas dokumentären Neurons to Nirvana (finns på piratebay)
Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=_EpFWLrMhn0

/ Oscar Olsen

Lämna ett svar till Izvestia Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>