Systemperspektiv

mynt

Att kämpa för legaliserad fildelning och avskaffat patentsystem i ett ekonomiskt system där vinstintresset och äganderätten är centrala begrepp, är att som att segla uppströms och i motvind. Det nuvarande ekonomiska systemet med den neoklassiska läran i spetsen går stick i stäv med Piratpartiets idéer och visioner.

Piratpartiet bör därför arbeta för en ekonomisk lära som inser att det ekonomiska systemet bara är en delmängd av de sociala strukturerna i samhället, vilka i sin tur vilar på fungerande ekosystem.

Ett modernt parti bör bygga på en modern ekonomisk lära, en lära som tar sin utgångspunkt i dagens verklighet och förutsättningar och inte härstammar från 1700-talet, från en tid då centrala begrepp som energi inte ens var upptäckta, och än mindre globala system som internet inte fanns.

Det krävs ett annat ekonomiskt tänk.

Herman Daly är professor, f.d. världsbanksekonom, och en av frontfigurerna i ekologisk ekonomi – en ny och modern ekonomisk lära som inbegriper mycket av det jag beskrivit ovan. Han har skrivit ett antal böcker i ämnet, där en av de bättre är ”Ecological economics – principles and applications” (rekommenderas), som på ett bra sätt beskriver ett annat sätt att tänka kring ekonomi, nya sätt att se på välfärd och välstånd, och tankar kring målen med och förutsättningarna för ekonomisk aktivitet.

Allting blir inte bättre av ekonomisk tillväxt och en högre grad av marknadsekonomi, kanske allra helst inte kunskap och kultur – som ju kan anses vara bättre välfärdsindikatorer än genomströmningen av prylar genom samhället (alltså BNP). Piratpartiets grundläggande värderingar och begrepp bör byggas på och utökas genom att ytterligare en ekologisk och ekonomisk dimension läggs till. Med ett annorlunda ekonomiskt system kan dom som kämpar för fri kunskap och kommunikation få vind i seglen istället, och frågorna erkännas som de förutsättningar för välfärd som de egentligen är, och inte tvärtom som det är idag!

Slutligen några ord om mig: Erik Marklund, 27 år från Umeå. Pluggar just nu på KTH i Stockholm, på masterprogrammet Sustainable technology – eller teknik och hållbar utveckling på svenska.  Skriver just nu mitt exjobb om avfall här hemma i Umeå, och jag har en högskoleingenjörsexamen i datakommunikation sedan tidigare. På KTH har jag bland annat läst en kurs i just ekologisk ekonomi, och den fick verkligen upp mina ögon för bristerna med dagens system, och jag har länge funderat på hur systemet kan förändras.

Piratpartiets idéer ligger i linje  med mina egna, men jag känner att det saknas de ekonomiska aspekterna för att det ska vara ett slagkraftigt och trovärdigt parti och kunna komma in i riksdagen och få ökade förutsättningar för att göra skillnad. Därför skriver jag nu denna text i hopp om att några av de idéer som jag framfört ska bli till verklighet och göra Piratpartiet till ett i mina ögon bättre och mer komplett parti.

Min Facebook finns på https://www.facebook.com/erik.marklund så att ni kan se ungefär vad jag är för filur :)

Erik Marklund

Kommentarer

Anders S Lindbäck skrev

Adam Smiths bok The Wealth of Nations är korrekt fortfarande. Den förståelse av hur ekonomin fungerade som Adam Smith skapade är vad som idag ger oss välstånd. Komperatibla fördelar mellan nationer är själva grunden till EUs uppkomst och till FNs WTO avtal.

Jag har tänkt skriva ett breddningsinlägg om hållbar tillväxt där jag tänkt tala om varför piratpartiet bör anamma den termen som sin egen och göra den till sin egen i den ekonomiska politiken. Tänkte där ta upp att i långa loppet blir vi 10 miljarder människor på en planet med ett ändligt förråd av resurser och hur skapar man ökat välstånd i ett sådant perspektiv ?

Partiet har ekonomisk politik och jag är förmodligen den som varit den som skrivit mest om ekonomi i min blogg för att få partiet att anamma en ekonomisk politik. Tyvärr är det problem då vårt parti har många från både höger och vänsterkanten och det är svårt att få dem att enas inom den ekonomiska politiken.

Erik Marklund skrev

Komparativa fördelar, som även kallas relativa fördelar, går ut på att om två länder gör det dom är relativt bäst på, så blir produktionen som störst, och inget av länderna blir utan, båda får det bättre.
Detta bygger dock på ett antagande att kapitalet är immobilt (något som för övrigt sällan näms). Detta kanske var sant när teorin uppfanns, men det är inte så idag- idag går det alldeles utmärkt att flytta omkring både pengar, fabriker och personal mellan länder. Detta gör alltså att hela resonemanget med relativa fördelar faller.

Klas Eklund beskriver i sin bok ”Vår ekonomi” ett exempel på komparativa fördelar som handlar om Zlatan och den lilla pojken. Pojken klipper gräset, och Zlatan spelar fotboll, då detta är vad dom är relativt bäst på. I absoluta termer är Zlatan bäst på båda; han både klipper gräset och spelar fotboll bättre än pojken.
Problemet är att både Zlatan och pojken är fast i sina kroppar, deras kapital är så att säga orörligt, och då gäller komparativa fördelar. Hade däremot Zlatan inte varit låst i sin kropp (om kapitalet varit rörligt) så hade han kunnat göra båda uppgifterna, och den lilla pojken hade blivit utan både arbete och pengar, han hade på nåt sätt saknat ekonomiskt värde.

Då teorin om relativa fördelar inte gäller finns det alltså inget som garanterar att ingen får det sämre av ökad global handel, utan snarare kan det nog vara tvärt om, att länder- precis som pojken som blir utan.

Det finns en vetenskaplig artikel, ”Globalization versus Internationalization – Some implications”, som behandlar just detta. Jag har även klottrat ner några ord om detta på min blogg:
http://blogg.vk.se/riskmanagement/2012/07/14/kapitel-2-relativa-fordelar-866486

Återkommer senare om the wealth of nations.

Erik Marklund skrev

Adam Smiths teori är faktisk lite bättre än de modernare utvecklingarna som spinner vidare på hans verk. Detta då Smith

tar upp land, som en egen typ av resurs, vid sidan av kapital och arbete. Land har i senare teorier bakats in i

kapitalet, och anses likvärdigt och utbytbart; en skog och en parkering på samma yta anses likvärdiga så länge de ger

samma avkastning. Detta är sjukt fel, då skogen ger till exempel ekosystemtjänster som är väldigt värdefulla, men inte

på papperet, inte har ekonomiskt värde.

Jag måste erkänna att jag jnte läst boken. Däremot håller jag på att läsa en bok som heter något liknande, kanske som en

hommage till Adam Smith, nämligen ”Energy and the wealth of nations”.
När Wealth of nation skrevs, så var förutsättningarna helt andra än idag. Dels var världen inte helt och fullt

utforskad. Vi var dessutom betydligt färre människor. Detta ledde till att då var världen att betrakta som tom, det var

bara att så snabbt som möjligt utöka kapitalet och ta för sig av ett aldrig sinande förråd av naturresurser – behövdes

mer land var det bara att dra västerut.
Likadant på energifronten. All typ av aktivitet kräver energi, vare sig det är muskelenergi, solenergi, kolenergi eller

vad det nu må vara. Då begreppet energi inte ens fanns så var det inte så konstigt att begreppet inte ens reflekterades

över.
I boken tas ett exempel upp med nåltillverkning. Att man gick från att 10 man producerar 48000 nålar per dag (330 000 på

7 dagar), till att 1 person med en maskin tillverkar 3 000 000 (tre miljoner) nålar på en vecka. Då man inte hade något

begrepp om energi, så antog man då att det var arbetsfördelningen och teknikutvecklingen som gjort detta.
Ett annat, i mitt tycke bättre, mycket mer definerat och konkret sätt att se på saken var att det nålmaskinen egentligen gjorde var att minska energiåtgången för att göra en nål. Man slapp använda energi för att föda 10 personer, och istället använda lite kol (eller vadsomhelst) till att driva en maskin som en person kunde handha.
Detta går igenom i modernarne ekonomisk teori, att man helt missar energiperspektivet. Detta trots att det är mycket

enkelt att räkna på, förklarar mycket bättre än om man bara tittar på arbetsproduktivitet och teknikförbättringar (ta

stagflationen efter oljekrisen i USA som exempel – svårförklarat med traditionella ekonomiska metoder, enkelt förklarat utifrån ett ekonomiperspektiv (läs gärna ”Energy and the U.S economy: A biophysical perspective” i tidskriften Science)). Dessutom: hur definerar man teknikutveckling? Hur räknar man på det?

Nä, så att säga att Adam Smiths teorier fortfarande stämmer tycker jag inte är helt rätt. Att nationalekonomer inte vill titta på energiperspektivet är för mig (och många andra, vilket nämns i boken energy and the wealth of nations) ofattbart. Det är ofattbart att man vägrar se hur energi och ekonomi hänger ihop, och att samhället är en del av ett ekosystem, och att vårt avfall från olika processer håller på att försämra förutsättningarna för ekosystemen att hålla oss vid liv.
Det krävs en ändring, och vi hittar inte svaren i Adam Smiths teorier!

Simon skrev

rätten till fildelning av filer på min egen dator är väl just ett försvar av äganderätten.

Däremot tycker jag resursbaserad ekonomi verkar intressant. Det är rätt märkligt att vi tillåts slänga mängder av mat istället för att ge det till dem svältande i världen. Det måste vara ett systemfel.

Hur man löser systemfel som detta finns det säkert olika lösningar på. En profitbaserad ekonomi har sina problem när det finns grupper som det inte lönar sig att göra profit på.

Anders S Lindbäck skrev

Mat slängs för att den inte äts upp. Skall man stoppa det så måste man införa någon sorts ransonering så folk inte kan köpa mer mat än vad de förväntas äta upp.

Jag tror inte det är något att bekymra sig över. Vi kan inte stoppa människor från att köpa mat och kasta bort den.

Simon skrev

Affärer slänger mat som de inte hinner sälja före bäst före datum och dem sätter lås på containern de slänger maten i, istället för att ge bort maten.

Den andra delen av detta är att vi producerar mer mat än vi behöver här och säljer den till ett pris som gör att människor kan köpa mer än dem behöver och vi fördelar därför inte distributionen av mat rättvist globalt. Eftersom vi har en profitbaserad ekonomi som är väldigt enögd.

Henrik Lidbjörk skrev

Mycket bra initiativ!

Det klassiska industri- och marknadskapitalistiska systemet är på väg att dra ner hela mänskligheten och jorden i en avgrund och samtidigt inför de styrande partierna i Sverige bara mer marknadsekonomi och mer beroende av pengar (jag ser rött när jag hör fraser som ”mer tillväxt”…).

En mera resursbaserad ekonomi borde ges mycket mycket mera utrymme i dagens politiska debatt och jag tycker att Piratpartiet har en bra grund att utgå ifrån med den profil vi haft hittills. Jag tror dessutom att fildelning, delning av kultur och information med mera blir intressantare för fler personer om de sätts in i sammanhanget resursbaserad ekonomi.

Erik Marklund skrev

Att byta ekonomiskt system, som detta inlägg handlar om är ett mycket radikalt förslag, och alla riksdagspartier har nog svårt att ta till sig sådana här ”nya” ideér. Därför hoppas jag att piratpartiet kan ha ett lite öppnare sinne och ta till sig iallafall några av dessa idéer. Sen att förändra sådana här globala värderingar som funnits i 100-tals år är ju inget man gör i en handvändning, men jag försöker iallafall göra det jag kan, och det är kul att se responsen, iallafall att ni inte sparkar helt bakut.

Jerker Montelius skrev

Är det inte bakvänt att skapa en ekonomisk teori efter politisk filosofi?

Kristofer Pettersson skrev

Jag instämmer. Man måste särskilja etablerade vetenskapliga metoder och ren matematik från etiska värderingar och filosofiska spekulationer.

Däremot behövs etik och filosofi för att kunna formulera en vision, en målbild, om hur framtiden ska bli.

Simon skrev

Man kan väl bygga sin etik på vetenskapliga faktum? Det är väl vår förståelse av något som formar vår etik.

Anton Moberg skrev

Som en nyliberal frimarknadsvän så kan man inte se patent och annan imatrialrätt som en inskränkning på äganderätten och ett hot för den fria marknaden. När det kommer till Sociala orättvisor och miljöförstöring så finns orsaken till dagens problem i centralerad makt och politisk klåfingrighet som inskränker både äganderätten och den personliga friheten. En starkare äganderätt är ett otroligt bra skydd mot miljöförstöring och monopolställningar som statlig intervention skapar är den främsta orsaken till de stora sociala orättvisorna.

Lämna kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>