Modern bioetik

DNA3

Teknikoptimism är en minst sagt framträdande del av Piratpartiets profil. Vi är inte bara informationspolitiska liberaler, utan även entusiastiska förespråkare av rymdprogram och forskningsstöd. När partiet ställer ut på politiska events får 3D-skrivare ofta agera dragplåster. Det är nu dags att vi tar klivet in i den biologiska vetenskapsvärlden och applicerar vår utvecklingsvurm. Sverige har idag en bioetisk lagstiftning grundad på konservativa ideal med mottot att allt som är coolt skall vara förbjudet. I breddningsarbetet har vi hittills sett till att välja våra strider för att inte urvattna vårt politiska fokus, men här har Piratpartiet möjligheten att sticka ut hakan och förstärka sin teknikpositiva profil.

Om Sveriges bioetiska lagstiftning måste beskrivas med ett enda ord vore det lat. Istället för nyanserad lagstiftning grundad i etiska principer har riksdagen helt duckat för detta politiska fält genom förbjuda i princip allt som kan vara intressant. Resultatet är ett stockkonservativt totalförbud mot kloning, genterapi – ja, allt vad genetisk ingenjörskonst heter. På tidiga embryon får man inte ens testa generna för egenskaper om det inte finns ”hög risk” för ärftlig sjukdom, och till och med när genmaterialet samlats in får inga andra tester ske. Om samma fega ideal applicerats på avslutade graviditeter hade det fortfarande rått abortförbud, istället för de nyanserade och verklighetsförankrade regleringar som gäller idag. Attityden för tankarna till USAs kristna högers moralpanik inför stamcellsforskningen.

Från andra forskningsfält kommer ständigt mer häpnadsväckande rön. Astrofysiska ingenjörer kommer allt närmare rymdskepp som kan gå fortare än ljuset, medicinforskare har upptäckt ett potentiellt universalbotemedel mot de flesta virus, beteendevetare har upptäckt att inlärd kunskap kan ärvas bland vissa djurarter, partikelfysiker har hittat Higgs-bosonen, vi kommer allt närmare kvantdatorer, och matematikerna utvecklar ständigt alltmer imponerande kryptografiska system. Genetiken står förstås inte heller bara och stampar, men den hålls tillbaka från att göra det där språnget till den typ av fantasieggande supercoola vetenskap som kan fånga våra drömmar om framtiden. Detta måste Piratpartiet råda bot på. Om vi slutar hämma dess potential kommer även genetiken att bli sjukt cool.

Vi bör bygga vidare på vår teknikoptimistiska profil med en radikal liberalisering av bioetiken. Gentester bör få göras fritt på vilka egenskaper föräldrarna vill, genetisk ingenjörskonst bör tillåtas så länge det inte medför påtaglig risk för ökat lidande, och fulländad kloning vara lagligt även för människor. Det här betyder förstås inte att man skall få släppa ut otestade genmodifierade grödor i naturen eller medvetet ge sina barn diabetes, men med sansad statlig översyn bör vi omfamna den moderna biologins möjligheter. Att  företag som Monsanto lyckas förtrycka fattiga bönder i tredje världen  är förstås ett problem, men verktyget för deras förtryck är de  förhatliga genpatenten, inte grödorna i sig.

Med mer forskning på genmodifiering skulle vi till exempel kunna skapa än bättre grödor för att bekämpa världshungern och med en liberalare syn på genterapi kanske vi på sikt äntligen skulle kunna få bukt med de epidemier som härjar stora delar av mänskligheten idag. En av de fantastiska aspekterna med modifierade gener är ju att de går i arv, så istället för att kontinuerligt behöva dela ut bromsmediciner och eventuella vaccin till HIV-täta regioner skulle en långsiktig resistens kunna byggas upp på bara en generation. Genom att sprida gener för malariaresistens skulle malariatäta delar av världen inte längre behöva den omfattande DDT-besprutning som idag är nödvändig. De människor som med den här typen av teknik skulle besparas avsevärda mängder lidande kan räknas i miljoner, om inte mer.

Möjligheterna är emellertid inte begränsade till tredje världen. Här i väst skulle forskning på genetisk ingenjörskonst på sikt kunna innebära att vi lyckas eliminera anlag för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, demens, synfel, allergier, fetma, nageltrång, och svårkammat hår. Faktum är att få biologiska orsaker till mänskligt lidande på riktigt lång sikt skulle gå säkra. Med den enorma potential som genetisk ingenjörskonst besitter är det närmast ett brott att denna teknik förbjudits.

Piratpartiet har gjort sig känt för informationsliberalism och teknikoptimism. Det är hög tid att vi lyfter genetiken och mikrobiologin ur 1800-talet genom att låta människor remixa och dela gener enligt samma principer som vi låter dem remixa och dela kultur. Med en modern bioetik kan vi äntligen låta biologin ta steget in i 2000-talet och råda bot på det genbetingade lidande som varit mänsklighetens gissel sedan dess begynnelse. Släpp sargen, slå ett slag för vetenskapen, och våga lek gud!

Nicholas Miles

Nicholas bloggar på Then Piratska Argus

Kommentarer

Henry Rouhivuori skrev

Skulle kunna vara något av intresse även om jag finner lite sci-fi i texten.

Att minska lidande och bota svåra sjukdomar borde ha en större betydelse inom gentekniken.

Stefan skrev

Finns en del svårigheter med flera saker som beskrivits. Redan i dagsläget har selektivt urval av gener för maximerad produktion många gånger lett till att genetiska anlag som skyddar mot sjukdomar har selekterats bort.

Genom att genetiskt lägga in resistens mot malaria hos befolkningen (hur nu det nu skulle gå till; i södra Afrika har man stora ekonomiska problem redan nu, och att genmodifiera varenda barn under en generation är säkert väldigt kostsamt) finns risk att gener som ger skydd mot andra sjukdomar – antingen i dagsläget existerande eller framtida – väljs bort.

På motsvarande sätt kan många oförutsägbara saker ske om man skulle selektera bort anlag som ökade risken för cancer etc i västländer.

Angående grödor; ska man tillåta genetiskt modifierade grödor men samtidigt inte ”släppa ut otestade grödor i naturen” måste man definiera vad som krävs för att en gröda ska vara testad.

Sen rekommenderar jag att man märker produkter gjorda med genmodifierade grödor (eller produkter gjorda av djur som ätit genmodifierade grödor) på något sätt så att det är tydligt för konsumenten eftersom det finns tecken på hälsoproblem från åtminstone vissa genmodifierade grödor. (Se t.ex. http://www.biolsci.org/v05p0706.htm)

En svårighet med bioteknik är att när en gen eller biomodifierad organism släppts ut i naturen är det svårt att göra det ogjort.

Thomas skrev

För mig är bioetik en fråga för filosofer, och vi politiker bör inte hindra forskning utan försöka hjälpa våra medmänniskor till det bästa samhället.

Eftersom TED oftast är på den gränsen vart vi befinner oss inom olika fält tänkte jag starkt rekommendera om några filmer som väldigt väl berör det som skrivs om i detta inlägg:
http://www.ted.com/talks/paul_root_wolpe_it_s_time_to_question_bio_engineering.html
http://www.ted.com/talks/gregory_stock_to_upgrade_is_human.html
http://www.ted.com/talks/nick_bostrom_on_our_biggest_problems.html
http://www.ted.com/talks/ray_kurzweil_on_how_technology_will_transform_us.html
http://www.ted.com/talks/aubrey_de_grey_says_we_can_avoid_aging.html

Kan även tipsa om dessa kategorierna för de som är mer nyfikna på ämnets möjligheter:
http://www.ted.com/talks/tags/name/genetics
http://www.ted.com/talks/tags/name/biotech

henrikbranden skrev

Här kan man ha mycket olika uppfattning i olika delfrågor.

Genmodifierade växter och djur, för att tillverka exempelvis mat, biobränslen, förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara plaster och smörjoljor med mycket mera, kan kraftigt minska miljöpåfrestningar, minska användningen av icke förnybara råvaror och öka chanserna att föda en växande världsbefolkning på en begränsad odlingsbar yta i en tid av kraftiga klimatförändringar. Så i sak håller jag här helt med Nicholas. Däremot är jag ytterligt tveksam till att vi ska bredda oss i frågor där det så uppenbart som i denna finns olika åsikter internt.

Att använda genterapi på kroppsceller för att bota sjukdomar är okontroversiellt. Området har varit hett, så mycket resurser har satsats på att utveckla det, både internationellt och i Sverige. Resultaten har dock tills nyligen varit mycket magra, och de framsteg som gjorts under senaste år har varit måttliga. En hel del forskning och kliniska försök pågår i Sverige och de metoder som utvecklas internationellt och börjat godkännas på EU-nivå kommer antagligen att börja användas relativt snabbt i Sverige.

Att använda gentester på ofödda foster eller icke inplanterade tidiga embryon för att avgöra vilket som ska få överleva/planteras in och vilket som ska kastas i papperskorgen är emellertid enligt min mening en betydligt svårare fråga än Nicholas vill göra den till. Den handlar inte om det tidiga fostrets eller embryots status, utan om frågan om allas lika värde. Den springande punkten är frågan ifall ett samhälle kan behålla respekten för tanken om alla människors lika värde ifall man sätter i system att välja bort somliga blivande människor på grund av deras egenskaper eller gener som med säkerhet eller viss sannolikhet ger en viss egenskap. Jag kan höra ropen på skolgårdarna ”Hörru, ditt UFO! Vafför valde inte dina föräldrar bort dig?” Men jag kan å andra sidan också se framför mig ett femårigt barn sitta i mitt knä och med tårarna i ögat fråga: ”Pappa, varför tog ni inte bort den där genen?” I denna fråga står helt enkelt två moraliska principer emot varandra som vi bägge håller högt: Minska lidande och värnandet om alla människors lika värde. Hur man ska väga dem mot varandra i denna fråga är inte självklart. Vi använder redan idag gentester på foster och embryon för att välja bort blivande barn med svåra sjukdomar. I Sverige får tekniken inte användas för att välja bort utifrån andra gener, men i många andra länder är sådant tillåtet.

Samma grundläggande fråga finns bakom frågan om att ändra gener hos våra barn så att de nya generna går i arv. När jag pratat med genforskare med läkarbakgrund om dem säger de ofta att det är klart att om teknikerna utvecklas så att man en dag kan ändra gener hos blivande barn utan risker för skador kan det vara rimligt att använda teknikerna för att bota svåra sjukdomar. Men inte för att rätta till småfel, minska risken för övervikt eller justera utseende. Problemet är bara att det inte finns några skarpa gränser, så sannolikt ger man sig ut på ett sluttande plan: Ska vi över huvud taget börja använda tekniken för att bota sjukdomar kommer den efter ett tag också att användas till att påverka hårfärg, hudfärg, bystmått, midjemått osv. Jag anser att vi inte ska ta det steget.

henrikbranden skrev

Thomas: Det är inte frågan om ifall politiker ska styra forskningen. Det är frågan om vilka av de redskap forskningsresultaten erbjuder som vi ska använda oss av respektive inte använda oss av i samhället. Och vilka regler som ska omge dem. Och det är solklart politiska frågor: Många av dem kommer att ha mycket stor påverkan på hur framtidens samhälle kommer att se ut, och vilka värderingar som kommer att råda där. Det politiska systemet (dvs bl a vi) ska naturligtvis lyssna på vad bioetiker har att säga. Men det är värt att notera för det första att bioetikerna sällan är ense sinsemellan (Se exempelvis alla diskussioner som varit mellan Torbjörn Tännsjö och den nyss hädangångna Erwin Bischofsberger), och dessutom att de flesta aktiva genforskare med läkarbakgrund inte alls håller med majoriteten i samfundet av bioetiker om hur vi ska använda teknikerna.

Jonas Hellö skrev

Det största enskilda alla kan göra idag för att hindra värlssvälten är att bli vegan, och att propagera för att alla väljer den vägen. Det finns enorma resurser i världen idag, men det är fördelningen som är problemet – och framförallt att så mycket högvärdig föda ges till djur istället för människor. Man behöver inte skapa problem där det egentligen inte finns några. På samma sätt som att de enorma resurser som läggs på utveckling av nya grödor istället kunde läggas på gratis redan tillgängliga grödor till de fattiga. De stora företag som sysslar med genterapi idag gör det inte precis av välvilja; hade de agerat under de premisserna hade ovan nämnda istället skett.

Men själva sakfrågan om genteknik är enormt komplicerad. Det finns idag i princip ingen föda vi äter som har de gener ursprungsgrödan hade – alla växter har manipulerats, bara med lite grövre verktyg, som förfinats genom åren – från ett rent urval av önskvärda egenskaper, till bestrålade frön och nu genteknik. Och kanske problemet ligger i just det – de grödor som inte uppvisade önskade egenskaper avlades inte vidare på, och de man fortsatte med började alltid med enskilda frön och plantindivider. Över lång tid såg man vad som fungerade och vad som inte gjorde det. När vi nu har möjligheten att med enorm hastighet slänga ur oss nya livsformer en mass, utan att veta konsekvenserna för de och för oss själva så har vi både möjligheten att snabbt tillskansa oss viktiga nyheter, men likaledes möjligheten att på kort tid orsaka stort lidande.

Det är viktigt att inte förlora respekten för individen (något som torde ligga Piratpartiets hjärta nära) – djur som människor – någon annans gener är inte till för mig att leka med, så som sker i otaliga labb världen över när man t.ex. skräddarsyr försöksdjur eller ger dem plågsamma sjukdomar. Kanske inte ens våra ofödda barns gener är mina att flytta runt. Frågan är, som sagt, komplicerad, och jag har svårt att tro att någon kan ha något emot att man tar bort ett ofött barns anlag för en sjukdom som under livet skulle orsaka svårt lidande. Kan man så bör man nog, under moget övervägande, bara ändra i de gener där man misstänkter just omedelbart lidande för barnet, men i övrigt lämna till enskilda individer att själva bestämma över sina gener och kroppar (många sjukdomar uppträder först senare i livet, eller inte alls, trots anlag). Och även om det ännu är lättare att ändra generna i en enskild cell, eller ett fåtal – hos ett embryo – så blir tekniken för vuxen genterapi bättre och bättre, och snart kan även jag välja att ta bort t.ex. mitt synfel genetiskt (om det är just generna som felar).

Tyvärr räcker det att en ’felaktig’ gen ifrån ett mindre nogräknat företag slipper lös i naturen för att allt ska vara ogjort, hur väl vi än försöker styra upp, och tyvärr vi får nog i framtiden räkna med riskerna för ett otal katastrofer av omätbara konsekvenser, något som kanske är viktigare att debattera än vikten att ”leka gud”.

Ulla skrev

Att ”leka gud” är inte alls fel att göra, det är bara hycklare som är emot det. Och på tal om att leka gud, så görs ju det varje dag där det är socialt accepterat. Det är dubbelmoral! Sjukvården lägger en massa helt onödiga resurser på att rädda för tidigt födda barn som är födda före vecka 35, trots att risken blir att dessa så förtidigt födda barn blir framtida paket eller blir svårt handikappade. Här leks det verkligen gud! Det kostar pengar, det går åt onödig forskning, och det stjäls resurser från viktig sjukvård. Det här skulle inte få fortsätta.

-Däremot så måste stamcellsforskning med stamceller från mänskliga befruktade ägg, blastocyster, embryon, foster, livmödrar, moderkakor, navelsträngar och efterbördar och genteknik, nanoteknik och biogerontologi med mera från humana stamceller vara helt fri, och måste dessutom få statliga skattemedel. Då får vi fortare fram botemedel på medicinsk väg mot åldrandet, sjukdomar, skador och förslitningar. Och det ersätter plågsamma djurförsök på råttor och möss och övriga, smågnagare, smådjur och bytesdjur. Det skall självklart också tas fram botemedel mot åldrandet på medicinsk väg, och det måste också få statliga skattemedel. Och botemedel mot åldrandet måste komma snart, så att vi som lever idag, och likaså dagens pensionärer får nytta av det.

Lämna ett svar till Thomas Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>