Vad vill vi med konstitutionen?

Det har länge funnits ett stort intresse för konstitutionella frågor i Piratpartiet, men vi har trots det inte kommit så långt mot att formulera en heltäckande politik i området. Jag ska här göra ett försök att peka ut några tänkbara ställningstaganden, och några frågor jag tror vi måste besvara.

Bakomliggande värderingar
I botten för Piratpartiets åsikter i konstitutionella frågor ligger naturligtvis vår omsorg om demokratin och alla människors lika rättigheter. Vi gör därtill en analys som kombinerar en förståelse av att många viktiga beslut måste fattas gemensamt med insikten att makt alltid riskerar att korrumpera även de hedervärdaste och mest moraliska människor.

Från detta drar vi slutsatsen att all makt måste förses med korrektiv: Alla människor måste ha frihet att granska makten, samla information och driva opinion. Makten måste vara transparent och genomskinlig – det ska vara möjligt för oss alla att se vilka beslut makthavare fattat, och på vilka grunder. Det behövs en viss maktdelning, där flera olika demokratiska institutioner balanserar varandra i samhället.

Vad leder dessa principer tillför konkreta förslag?

Förstärkt yttrande- och pressfrihet
Vi har tidigare sett att både meddelarskydd och rätten att vara anonym under opinionsyttringar bör grundlagsfästas. Likaså har vi krävt samma pressfrihet för elektroniska som tryckta publikationer.  Sedan känns det som om jag missat ett uppenbart piratkrav kring hur grundlagsskydd av yttrande och pressfrihet bör stärkas. Någon som kan hjälpa mig?

Republik
Vi tycker sedan förra medlemsmötet att så länge vi har ett kungahus, ska kungabarnen ha samma religionsfrihet som alla andra. Ska vi ha ett heltäckande program om konstitutionella frågor måste vi ta i frågan om monarki eller republik, och från en rent principiell synpunkt tror jag det är svårt för oss att landa i någon annan åsikt än att vi på sikt bör ha republik. (Sedan behöver inte detta vara med på ”fem i topp-listan” av de krav vi ska driva aktivt. I mer än 80 år har riksdagen haft en majoritet av partier som kräver republik, utan att det satt några större spår i statsskicket…)

Förändrat valsystem.
Vårmötet 2011 tog ett förslag, vars grundtanke var att småpartispärren skulle tas bort och alla partier ges mandat i proportion till röstetal. Tyvärr blev det beslutet lite olyckligt formulerat, nämligen som att man ska få mandat om man får minst 1/350-del av rösterna. Med en helt proportionell fördelning får man dock alltid mandat vid lite färre röster än så. Vill vi hålla fast i innehållet i den åsikten och upplevas som seriösa av dem som kan frågorna bör vi formulera om åsikten till att hela landet bör göras till en valkrets, och småpartispärren tas bort.

Själv skulle jag annars gärna se att vi behåller nuvarande grundsystem, men sänker småpartispärren till en eller två procent. Inte minst för att den absoluta proportionaliteten kräver att landet är en valkrets, och det kommer i de flesta partier att leda till att de centrala partiledningarna får ett ännu starkare grepp om karriärvägar och därmed politik än idag.

Stärk tjänstemännens och särskilt domarnas oberoende
Jag uppfattar det som att många i partiet vill att vi ska slå vakt om (eller återupprätta) den svenska ”ämbetsmannatraditionen”, där tjänstemän fattar beslut utifrån lag och regler utan hänsyn till vad de tror att politiker förväntar sig eller önskar. Och att man tycker det är speciellt viktigt att domar- och åklagarkårens självständighet stärks gentemot regeringskansliet. Samtidigt har det här på bloggen argumenterats för den rakt motsatta linjen, att vi borde politisera en rad poster som idag anses vara opolitiska. Jag har dock uppfattat den debatt som följt som att de flesta stödjer tanken på opolitiska tjänstemän.

Konstitutionsdomstol
Vi har diskuterat en hel del i partiet kring behovet av en konstitutionsdomstol, som ska granska ifall de lagar som stiftas är förenliga med grundlagen. Två viktiga delfrågor förefaller mig inte lösta:

Den första frågan handlar om vilken domstol som ska utgöra konstitutionsdomstol. Jag har mött tre olika synsätt: (1) Ett synsätt utgår från det faktum att varje domstol i Sverige idag har rätt att pröva en lag mot författningen, och föreslår att man löser frågan om författningsdomstol genom att den rätten lyfts fram, förtydligas och stärks. Så att vi inte får en enda författningsdomstol, utan många parallella.  (2) Ett annat är att vi liksom i USA bör låta högsta domstolen samtidigt vara författningsdomstol. (3) Ett tredje är att ha en separat författningsdomstol, skild från HD.

Den andra frågan handlar om hur de politiskt mycket mäktiga ledamöterna i en författningsdomstol ska utses. Jag tror mig urskilja tre huvudlinjer även här: (a) En politisk process, där regering, riksdag eller (om man vill frikoppla det från statsmakten) representanter för kommuner eller landsting utser domarna. (b) En kollegial process, där aktiva domare väljer bland respekterade kollegor. (c) En kombinerad process, där domare röstar fram ett antal kandidater (nomineringar), som någon politisk församling sedan får välja mellan.

Själv skulle jag föredra att alla domstolar även i fortsättningen har rätt att pröva om en lag är förenlig med grundlagen. Jag tror det kan vara bra om denna överprövningsrätt inte ligger i en liten exklusiv grupps händer, utan finns utspridd på många händer. Jag tycker därför att vi bör lösa frågan genom att stärka den rätt alla domstolar redan har att pröva lagar mot författningen. Fastnar vi ändå för att ha en enda domstol för att pröva lagars författningsenlighet tror jag det minst skadliga vore en kombinerad process för att utse domarna.

Kommunalt självstyre, lokal transparens och landstingens framtid
I de diskussioner jag sett i partiet har den nuvarande rollen för kommuner och landsting tagits för given, liksom det sätt de organiserar sin verksamhet. Jag skulle vilja släppa upp följande testballonger, som jag tycker skulle kunna vara rimliga piratpartiåsikter:

  • Det kommunala självstyret bör värnas och stärkas. De önskemål statsmakten har på kommunernas verksamhet ska förmedlas genom tydliga lagar och regler som talar om vad kommunerna/landstingen ska och inte får göra – inte genom oändliga mängder riktade bidrag, ekonomiska lockbeten och insynsskyddade påtryckningar/förhandlingar mellan stat och kommunernas + landstingens organisationer.
  • Avskaffa köp och sälj-systemen i kommunal verksamhet. Det ska vara tydligt för medborgarna vilka politiker som bär ansvar för en kommunal verksamhet.
  • Avskaffa landstingen. Gör spetssjukvården statlig och lägg ansvaret för vårdcentraler på kommunerna. Finns behov av att bedriva exempelvis kultur, naturvård eller kollektivtrafik över kommungränser kan det organiseras genom frivilliga kommunförbund.

Henrik Brändén

Finns på min blogg och Sagor från Livbåten

Kommentarer

Fredrik skrev

Bra skrivet.

Om tjänstemännen ska vara oberoende bör det tydliggöras att alla deras beslut ska kunna överklagas.

Visst kan man anmäla dem för tjänstefel, men det är nog för grovt för att hantera mindre fel.

Fredrik skrev

Bra skrivet.

Om tjänstemännen ska vara oberoende bör det tydliggöras att alla deras beslut ska kunna överklagas.

Visst kan man anmäla dem för tjänstefel, men det är nog för grovt för att hantera mindre fel.

medundersåte skrev

Kungabarnen liksom resten av kungafamiljen har religionsfrihet, det är väldigt olyckligt att ett beslut på ett medlemsmöte utgår från ett rent sakfel. Att kungaämbetet och arvsberättigade till det ska tillhöra samma kyrka som majoriteten av folket ser jag inte som problematiskt.

Vad skulle det vara för en ”rent principiell synpunkt” som gör republik att föredra framför monarki? Republik är inte ett statsskick jag förknippar med något gott, de flesta har varit och är diktaturer där människors rättigheter alltid kommer efter den republikanska statens. Ser man däremot till monarkierna så utgör de 12 av de 25 länder som bedöms som fullvärdiga demokratier i demokratiindex, en kraftig överrepresentation om man ser till hur få monarkier som finns. Monarkin har alltid fungerat som garant för människors rättigheter, denna roll borde stärkas istället för att omöjliggöras.

När en majoritet av politikerna är för republik medan en majoritet av folket är för monarki så begriper jag inte varför Piratpartiet ska ställa sig på politikernas sida mot folket för en så dålig sak. Att de politiska partierna vill stärka sin makt genom att avskaffa det högsta ämbetet som de inte själva kan bekläda är enbart sorgligt från ett demokratiskt perspektiv.

medundersåte skrev

Kungabarnen liksom resten av kungafamiljen har religionsfrihet, det är väldigt olyckligt att ett beslut på ett medlemsmöte utgår från ett rent sakfel. Att kungaämbetet och arvsberättigade till det ska tillhöra samma kyrka som majoriteten av folket ser jag inte som problematiskt.

Vad skulle det vara för en ”rent principiell synpunkt” som gör republik att föredra framför monarki? Republik är inte ett statsskick jag förknippar med något gott, de flesta har varit och är diktaturer där människors rättigheter alltid kommer efter den republikanska statens. Ser man däremot till monarkierna så utgör de 12 av de 25 länder som bedöms som fullvärdiga demokratier i demokratiindex, en kraftig överrepresentation om man ser till hur få monarkier som finns. Monarkin har alltid fungerat som garant för människors rättigheter, denna roll borde stärkas istället för att omöjliggöras.

När en majoritet av politikerna är för republik medan en majoritet av folket är för monarki så begriper jag inte varför Piratpartiet ska ställa sig på politikernas sida mot folket för en så dålig sak. Att de politiska partierna vill stärka sin makt genom att avskaffa det högsta ämbetet som de inte själva kan bekläda är enbart sorgligt från ett demokratiskt perspektiv.

medundersåte skrev

@Anders S Lindbäck: Successionsordningen säger att man blir utesluten från successionen om man inte bekänner sig till den rena evangeliska läran, det är alltså fullt möjligt för medlemmarna i kungafamiljen att inte göra detta. Den enda skillnaden blir då att de inte längre är arvsberättigade till den svenska tronen, vilket inte kan sägas vara en mänsklig rättighet.

@JP Anderson: Det beror på vad man menar med jättemycket. Konungariket Sverige är ju just ett konungarike, tar man bort monarkin så upplöses riket de facto så statsbildningen slutar därmed att existera och de som vill får helt enkelt skapa en ny stat. Sedan kan man inte tvinga på någon medborgarskap i den nya republiken, det skulle strida mot de mänskliga rättigheterna. Sedan finns ju frågan om hur rikets tillgångar ska delas, det vore högst orättvist om republikanerna fick allt.

medundersåte skrev

@Anders S Lindbäck: Successionsordningen säger att man blir utesluten från successionen om man inte bekänner sig till den rena evangeliska läran, det är alltså fullt möjligt för medlemmarna i kungafamiljen att inte göra detta. Den enda skillnaden blir då att de inte längre är arvsberättigade till den svenska tronen, vilket inte kan sägas vara en mänsklig rättighet.

@JP Anderson: Det beror på vad man menar med jättemycket. Konungariket Sverige är ju just ett konungarike, tar man bort monarkin så upplöses riket de facto så statsbildningen slutar därmed att existera och de som vill får helt enkelt skapa en ny stat. Sedan kan man inte tvinga på någon medborgarskap i den nya republiken, det skulle strida mot de mänskliga rättigheterna. Sedan finns ju frågan om hur rikets tillgångar ska delas, det vore högst orättvist om republikanerna fick allt.

Tore K skrev

Statsskicket måste ha brett folkligt och parlamentariskt stöd, betydligt större än 50 procent. Därför är det idag inte lämpligt att göra Sverige till republik.

På 1970-talet var monarkin också starkt ifrågasatt. Det ledde fram till Torekovskompromissen, där kungahuset förlorade allt politiskt inflytande, men behöll sin ceremoniella roll.

Idag är det lämpligt att införa en ny statsskicksreform, där man kan avskaffa de lagar som framstår som mest otidsenliga, bland annat kungahusets koppling till kyrkan, men behålla monarkin i övrigt.

Tore K skrev

Statsskicket måste ha brett folkligt och parlamentariskt stöd, betydligt större än 50 procent. Därför är det idag inte lämpligt att göra Sverige till republik.

På 1970-talet var monarkin också starkt ifrågasatt. Det ledde fram till Torekovskompromissen, där kungahuset förlorade allt politiskt inflytande, men behöll sin ceremoniella roll.

Idag är det lämpligt att införa en ny statsskicksreform, där man kan avskaffa de lagar som framstår som mest otidsenliga, bland annat kungahusets koppling till kyrkan, men behålla monarkin i övrigt.

Thomas Gunnarson skrev

Tjänstemannavälde….
Jag får rysningar vid tanken. Räcker det inte som det är?
När jag jobbade som statlig tjänsteman för trettio år sedan, då ”Tjänstemannaansvaret” togs bort, sade min chef att: ”nu kan jag göra som jag vill”… med ett snett leende…
Att domstolar blir enbart tjänstemannastyrda innebär att allmänheten inte har en minsta hum om hur domstolarna funkar.
Det är illa nog idag, då folk tror att vi har samma system som i USA…
Nämndemännen är den enda insyn som politiker och allmänhet har i domstolssystemet.
Att vara nämndeman är inget som man bör göra i flera årtionden utan borde vara tidsbegränsat till max en mandatperiod, alltså 4 år.
Jag provade det ett drygt år innan jag tvingades sluta av tidsbrist.
Då hade jag insett att nämndemännen är enda chansen för vanligt folk att få domstolen att fungera även för samhällets lägre klasser.
Ty ingenstans syns samhällets klasskillnader så tydligt som vid domstolsförhandlingar!!
Om det bara vore tjänstemannastyrt, så vore rättssamhället än sämre än idag!!! Och det är inte bra idag, med vår rättspositiva tradition och våra ständiga bakslag i internationella domstolar och vår ovilja att anpassa våra lagar till den kontinentala rättstraditionen, den romerska rätten.
Jag hoppas innerligen att PP inte går i den fällan att tro att ett expertvälde inom juridiken innebär ett rättssamhälle!
Det finns bara en sak som kan hålla uppe ett rättssamhälle och det är kloka nämndemän med livserfarenhet!! Politiker alltså. (PP-politiker,givetvis)
Dock har jag ett förslag.
Läs på Nämndemannaeden och fundera:
Den eden borde nämndemän svära inför varje förrättning, så att man inte glömmer varför man är nämndeman och sitter i domstolen!
Och tidsbegränsa nämndemannaperioden till max 4 år.

Thomas Gunnarson skrev

Tjänstemannavälde….
Jag får rysningar vid tanken. Räcker det inte som det är?
När jag jobbade som statlig tjänsteman för trettio år sedan, då ”Tjänstemannaansvaret” togs bort, sade min chef att: ”nu kan jag göra som jag vill”… med ett snett leende…
Att domstolar blir enbart tjänstemannastyrda innebär att allmänheten inte har en minsta hum om hur domstolarna funkar.
Det är illa nog idag, då folk tror att vi har samma system som i USA…
Nämndemännen är den enda insyn som politiker och allmänhet har i domstolssystemet.
Att vara nämndeman är inget som man bör göra i flera årtionden utan borde vara tidsbegränsat till max en mandatperiod, alltså 4 år.
Jag provade det ett drygt år innan jag tvingades sluta av tidsbrist.
Då hade jag insett att nämndemännen är enda chansen för vanligt folk att få domstolen att fungera även för samhällets lägre klasser.
Ty ingenstans syns samhällets klasskillnader så tydligt som vid domstolsförhandlingar!!
Om det bara vore tjänstemannastyrt, så vore rättssamhället än sämre än idag!!! Och det är inte bra idag, med vår rättspositiva tradition och våra ständiga bakslag i internationella domstolar och vår ovilja att anpassa våra lagar till den kontinentala rättstraditionen, den romerska rätten.
Jag hoppas innerligen att PP inte går i den fällan att tro att ett expertvälde inom juridiken innebär ett rättssamhälle!
Det finns bara en sak som kan hålla uppe ett rättssamhälle och det är kloka nämndemän med livserfarenhet!! Politiker alltså. (PP-politiker,givetvis)
Dock har jag ett förslag.
Läs på Nämndemannaeden och fundera:
Den eden borde nämndemän svära inför varje förrättning, så att man inte glömmer varför man är nämndeman och sitter i domstolen!
Och tidsbegränsa nämndemannaperioden till max 4 år.

Kloker skrev

4%-spärren ska avskaffas! Principprogrammet (3.1) säger ”Alla människor har samma rättigheter”. Den som menar allvar med det uttalandet måste kräva att alla ska ha samma rätt att representeras i riksdagen.

Jämkade uddatalsmetoden har kritiserats för att missgynna små partier och därför bör istället mandat fördelas proportioneligt. Ett valresultat ska i möjligaste mån avspeglas i mandatfördelningen, annars har inte valresultatet respekterats.

Hur många människor på stan kan idag redogöra för exakt hur mandatfördelningen går till i landets lagstiftande församling? Troligen inte så många. Jag har tidigare här på bloggen argumenterat för att enkelhet är en form av transparens. Jag tänker göra det nu igen: Proportionelig fördelning av mandaten är i sin enkelhet att föredra då den lättare förstås av fler och därmed kan fler vara med och granska att den efterlevs som den ska.

Jag vill nog även inflika att även övergång till Republik har stöd i principprogrammets punkt (3.1). Den som ärver ett ämbete och lever på apanage har per definition inte samma rättigheter som alla andra.

@Tore K: Om statsskicket måste ha ett betydligt större stöd än 50% ligger monarkin pyrt till. I SOM-institutets mätning 2010 har andelen som säger sig vilja behålla monarkin minskat från 68 till 56 procent på bara sex år: http://repf.se/content/images/list_211/23849_1961484075.pdf

Kloker skrev

4%-spärren ska avskaffas! Principprogrammet (3.1) säger ”Alla människor har samma rättigheter”. Den som menar allvar med det uttalandet måste kräva att alla ska ha samma rätt att representeras i riksdagen.

Jämkade uddatalsmetoden har kritiserats för att missgynna små partier och därför bör istället mandat fördelas proportioneligt. Ett valresultat ska i möjligaste mån avspeglas i mandatfördelningen, annars har inte valresultatet respekterats.

Hur många människor på stan kan idag redogöra för exakt hur mandatfördelningen går till i landets lagstiftande församling? Troligen inte så många. Jag har tidigare här på bloggen argumenterat för att enkelhet är en form av transparens. Jag tänker göra det nu igen: Proportionelig fördelning av mandaten är i sin enkelhet att föredra då den lättare förstås av fler och därmed kan fler vara med och granska att den efterlevs som den ska.

Jag vill nog även inflika att även övergång till Republik har stöd i principprogrammets punkt (3.1). Den som ärver ett ämbete och lever på apanage har per definition inte samma rättigheter som alla andra.

@Tore K: Om statsskicket måste ha ett betydligt större stöd än 50% ligger monarkin pyrt till. I SOM-institutets mätning 2010 har andelen som säger sig vilja behålla monarkin minskat från 68 till 56 procent på bara sex år: http://repf.se/content/images/list_211/23849_1961484075.pdf

Jerker Montelius skrev

Suck! Strunta i kungahuset och monarkin. Alla diskussioner där den tas upp spårar otvivelaktigt ut till rent meningslös signalpolitik. Det är bara att titta på kommentarerna under det här breddningsförslaget för att få ett exempel på det.

Jerker Montelius skrev

Suck! Strunta i kungahuset och monarkin. Alla diskussioner där den tas upp spårar otvivelaktigt ut till rent meningslös signalpolitik. Det är bara att titta på kommentarerna under det här breddningsförslaget för att få ett exempel på det.

christoffer willenfort skrev

Liten samling kommentarer:
Om tjänstemänn. JA tjänstemän behöver frikopplas från politiken så att inte enskilda fall avgörs pga politiker pressade av media. DOCK skall tjänstemanna ansvaret återinföras, Frihet under ansvar skall gälla.

Ang konstutitionsdomstol så vill jag DELS de att alla instanser ska kunna ogiltigförklara med hänvisning till grundlagen MEN även att vi inför en ren konstutitionsdomstol som har befogenhet att ta upp och studera giltigheten på en lag INNAN ngn drabbas av lagen. domstolen skall även själv kunna ”ta över” enskilda fall där man bedömmer att det finns viktiga grundlagsenliga frågor.
I alla de fall där olika lagar bedöms vara oförenliga med grundlagen så skall de strykas från lagboken så att riksdagen måste skapa nya korrekta lagar (vi vill inte ha en lagbok som innehålelr lagar som inte tillåmpas det gör det svårare för medborgarna att veta vad som är lagligt elelr inte.)

Denna domstol bör befolkas av dommare på LÅNGT (10+ år) förordnande där dommarkåren nominerar och riksdagen väljer.

Ang valsystemet: Det viktiga i förändringen av vårt valsystem är att minska de politiska partiernas makt till förmån för de valda riksdagsledarmöterna. ett första enkelt steg är att minska personvalsspärren till ett läge där minst 33% av ledarmöterna sitter på personligt mandat. I förlägningen skulle jag vilja se att vi går över till Single transferable vote men det är långt i framtiden.

christoffer willenfort skrev

Liten samling kommentarer:
Om tjänstemänn. JA tjänstemän behöver frikopplas från politiken så att inte enskilda fall avgörs pga politiker pressade av media. DOCK skall tjänstemanna ansvaret återinföras, Frihet under ansvar skall gälla.

Ang konstutitionsdomstol så vill jag DELS de att alla instanser ska kunna ogiltigförklara med hänvisning till grundlagen MEN även att vi inför en ren konstutitionsdomstol som har befogenhet att ta upp och studera giltigheten på en lag INNAN ngn drabbas av lagen. domstolen skall även själv kunna ”ta över” enskilda fall där man bedömmer att det finns viktiga grundlagsenliga frågor.
I alla de fall där olika lagar bedöms vara oförenliga med grundlagen så skall de strykas från lagboken så att riksdagen måste skapa nya korrekta lagar (vi vill inte ha en lagbok som innehålelr lagar som inte tillåmpas det gör det svårare för medborgarna att veta vad som är lagligt elelr inte.)

Denna domstol bör befolkas av dommare på LÅNGT (10+ år) förordnande där dommarkåren nominerar och riksdagen väljer.

Ang valsystemet: Det viktiga i förändringen av vårt valsystem är att minska de politiska partiernas makt till förmån för de valda riksdagsledarmöterna. ett första enkelt steg är att minska personvalsspärren till ett läge där minst 33% av ledarmöterna sitter på personligt mandat. I förlägningen skulle jag vilja se att vi går över till Single transferable vote men det är långt i framtiden.

Anders S Lindbäck skrev

Kan notera att Sverige genom den nya grundlagen har givit alla domstolarna rätt att jämföra en lag mot grundlagen och säga att lagen är inte giltig.

Så alla domstolar är egentligen konstitutionsdomstolar – det gäller bara att använda den rätten. Idag är det fortfarande egentligen bara högsta domstolen som gör sådana avvägande – jmf mangamålet där HD var första instans som gjorde ett sådant avvägande och det då ledde till friande dom.

Anders S Lindbäck skrev

Kan notera att Sverige genom den nya grundlagen har givit alla domstolarna rätt att jämföra en lag mot grundlagen och säga att lagen är inte giltig.

Så alla domstolar är egentligen konstitutionsdomstolar – det gäller bara att använda den rätten. Idag är det fortfarande egentligen bara högsta domstolen som gör sådana avvägande – jmf mangamålet där HD var första instans som gjorde ett sådant avvägande och det då ledde till friande dom.

Henrik Brändén skrev

Tack för alla snälla kommentarer.

Jag tycker egentligen att frågan om republik eller monarki är oviktig: Jag är för monarkin när jag tänker på hur mycket billigare det är att skicka några miljoner om året till familjen Bernadotte (medan de fortsätter tulla på familjeförmögenheten för att hålla alla vackra slott i anständigt skick) än det vore att betala hela underhållet av statens/kronans palatspark och med skattepengar och organisera karusellen för att välja en helt maktlös president. Men när jag tänker på kronprinsessan och de andra stackars kungabarnen, och hur omöjligt det är för dem att själva välja och forma sina liv, tycker jag att det enda försvarbara statsskicket är republik.

Jag föreställde mig när jag skrev att ett politiskt program i konstitutionella frågor näppeligen skulle tas på allvar om det duckade för frågan om statsskick. men kanske har jag fel, och Jerker har rätt, att om vi ska kunna diskutera de frågor som har verklig substans kanske vi ska lämna republikfrågan åt sidan?

Henrik Brändén skrev

Tack för alla snälla kommentarer.

Jag tycker egentligen att frågan om republik eller monarki är oviktig: Jag är för monarkin när jag tänker på hur mycket billigare det är att skicka några miljoner om året till familjen Bernadotte (medan de fortsätter tulla på familjeförmögenheten för att hålla alla vackra slott i anständigt skick) än det vore att betala hela underhållet av statens/kronans palatspark och med skattepengar och organisera karusellen för att välja en helt maktlös president. Men när jag tänker på kronprinsessan och de andra stackars kungabarnen, och hur omöjligt det är för dem att själva välja och forma sina liv, tycker jag att det enda försvarbara statsskicket är republik.

Jag föreställde mig när jag skrev att ett politiskt program i konstitutionella frågor näppeligen skulle tas på allvar om det duckade för frågan om statsskick. men kanske har jag fel, och Jerker har rätt, att om vi ska kunna diskutera de frågor som har verklig substans kanske vi ska lämna republikfrågan åt sidan?

Tore K skrev

Om man inte kan få brett riksdagsstöd (~67%) för en radikal grundlagsändring (som att avskaffa monarkin) så bör man behålla status quo.

Tore K skrev

Om man inte kan få brett riksdagsstöd (~67%) för en radikal grundlagsändring (som att avskaffa monarkin) så bör man behålla status quo.

Lämna ett svar till christoffer willenfort Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>