Delad kunskap är Piratpartiets frihetliga grundbult

Jag var och träffade en härligt cynisk Amelia i Lund för några söndagar sedan, och fick veta ett och annat om det politiska spelet i Europaparlamentet. Uppfriskande! Det var en trevlig sammankomst och jag fick chans att prata om allt från en liberal drogpolitik till huruvida piratpartiet är ett höger- eller vänsterparti. Jag fick en redogörelse för hur det kan vara att leva i en Kibbutz där alla delar på allt med medborgarlön. I diskussionen sa någon att det nog ändå bor en liten socialdemokrat i varje människa. Är frågan om vi är liberaler, socialdemokrater eller kommunister relevant att reda ut?

Ja, vad vill vi egentligen? Piratpartiet är ungt och lider kanske lite av en identitetskris, vi är rädda för att bli kallade antingen nyliberaler, kommunister eller bortskämda ungdomar som bara vill ha allt gratis. I mitt förra inlägg fick jag höra i kommentarsfältet att ”Piratpartiet har redan nu problem med en gratisätarstämpel”.

Nu ska piratpartiet breddas och i många av inläggen på den här bloggen används frihet som det huvudsakliga argumentet för att få igenom sin sak. Men hur ska piratpartiet egentligen förhålla sig till frihet? För att vi på ett bra sätt ska kunna kommunicera vår politik så är det centralt att vi reder ut begreppet frihet och min tanke med detta inlägg är ett bidrag till en sådan diskussion.

Kunskap föder frihet
Jag föreslår att piratpartiet ska argumentera för att med kunskap föder frihet. Jag argumenterade tidigare för att piratpartiets mål var kunskapssamhället och inte tillväxt. Det är med kunskap vi formar oss själva. Vi formar oss så att vi kan nå det som vi tidigare bara kunde drömma om. Med kunskap följer dessutom ett ansvar, eftersom vi tillsammans kan uppnå så mycket mer.

Kunskap handlar inte bara om naturvetenskap, teknik och medicin. Det handlar också om de mjukare kunskaperna som vetenskapsteori, filosofi, ekonomi, samhällsvetenskap och språk. Där lär vi oss att förstå makten av vårt språk och vad vi menar när vi till exempel argumenterar för att vi ska ha ett frihetligt samhälle och demokratiskt samhälle.

Det finns nämligen ett problem när vi inte vet vad vi pratar om när vi pratar om frihet. Speciellt när vi använder frihet som argument i en rad frågor här på breddningsbloggen. I mitt tidigare inlägg försökte jag reda ut begreppet tillväxt. Nu ska jag ge mig ut på djupare vatten och diskutera begreppet frihet.

Frihet och demokrati
Frihet i dess enklaste innebörd handlar om frihet från tvång. Vi kanske träffar på olika människor vi vill kalla ”diktatorer” under vårt liv här på jorden. Tillexempel har jag har nämnt våra föräldrar och lärare, det kan vara våra arbetsgivare, representanter för vår rättsstat och våra lagstiftande politiker. I en demokrati är vi mer eller mindre vana att våra makthavare lyssnar, att de tar till sig det vi vill säga, kompromissar och förändrar sig efter våra önskemål. Vi kan vara väldigt stolta över att vårt statsskick är demokratiskt. Begreppet är så positivt laddat att det idag utkämpas krig, ”korståg”, i demokratins och frihetens namn. Men ett exempel när det slår tillbaka är när Claudien Tuyisabe, ordförande för föreningen ”Demokrati för barns framtid”, lanserade sitt projekt i Burundi. Han kunde inte använda ordet demokrati just därför att i Burundi är nämligen ordet demokrati väldigt laddat och har använts för att rättfärdiga krig och väpnade uppror. Ordet är förknippat med terror. Alla som rör sig på internet känner väl vid det här laget till Joseph Kony som Kony 2012- kampanjen vill ska ställas inför internationell rättsprocess? Han har kämpat, precis som piratpartiet för demokrati och frihet. Se tillexempel intervjun 4 minuter och 17 sekunder in här: http://www.youtube.com/watch?v=KdBcypx1DfE&feature=youtu.be&t=4m17s

Jag tycker att vi måste ha ett fungerande språk som gör det möjligt att lova våra väljare att inte exportera vapen till länder som förtrycker sin befolkning!

Frihet och tillväxt
I mitt tidigare breddningsförslag fick jag en kommentar: ”Alltför många av piratpartister är ekonomiskt liberaler för att vi ska kunna enas om att tillväxten inte har ett egenvärde, och alltför många av väljarna är tillväxtglada för att vi ska kunna driva frågan öht.”

Mitt tidigare breddningsinlägg gick ut på att vi inte ska ha tillväxt som mål utan kunskapssamhället. Jag ska försöka besvara ovanstående inlägg genom att belysa hur jag ser på sambandet mellan strävan efter tillväxt och strävan efter frihet.

Att sträva efter tillväxt och vinst är ett incitament som enligt min mening inte verkar för ökad frihet hos människor. Dessa intressen ser istället till att behålla människor i arbete, och upprätthålla efterfrågan och konsumtionen genom reklam, nya trender och design. De går så långt att de även förkorta livslängden på produkter med det som kallas ”planerat åldrande”. Privata intressen inom finansbranschen är på samma sätt intresserade av att kunden tar så stora lån som möjligt, under så lång tid som möjligt för att finansiera konsumtion. Det yttersta målet för ett företag är att skapa ett beroende hos kunden. Det finns inget företag med vinstintresse som vill ge sina kunder frihet.

Frihet och makt
En förälder skulle kunna uppfostra sitt barn så att det blir beroende av föräldern och begränsa dess frihet genom att undanhålla sådan kunskap som är nödvändig att ha i dagens samhälle. Därför är det viktigt att vi följer Hans Roslings råd att se till att våra stater och överstater öppnar upp och tillgängliggör all data så att vi får en chans att granska våra myndighetspersoner. På samma sätt ska inte patent- och upphovsrättslagar undanhålla människor kunskap i den utsträckning de gör idag där den som har mest pengar får mest kunskap. Jag anser därför att vi måste arbeta för att undvika att hamna i förtryckande beroende- och dominansförhållanden och skapa mer jämlika relationsförhållanden, det mellanmänskliga beroendet kommer trots allt finnas kvar.

Förälderns syfte med sin uppfostran handlar vanligtvis inte om att dominera sina barn, utan snarare lära dem att stå på egna ben, bli framgångsrika och uppnå friare liv.

En annan fråga om frihet, makt och jämlikhet som är viktig att ta upp är varför tjejer idag inte har friheten att klä sig hur de vill. För normen idag är att de får skylla sig själva om de blir våldtagna om de super för mycket och klär sig ”utmanande”. Något som speglats av SVT:s Dokument inifrån ”Ingen riktig våldtäkt”. Att normen påverkar kvinnors frihet blir också tydligt i Uppdrag gransknings ”Imamernas råd” där kvinnor bland annat uppmanas att stötta och förlåta sina män för deras aggressiva betéende trots att de blir slagna. Titta gärna på dessa båda dokumentärer. Feminism är ett laddat begrepp som stör kommunikationen och rör upp många känslor. Precis som all forskning förtjänar genusvetenskapen och feminismen kritik men forskning som är bra visar på ett förtjänstfullt sätt upp ett av flera perspektiv på hur makt kan utövas och leder till att vår förståelse av maktutövning ökar.

Inslagen i ”Ingen riktig våldtäkt” visar hur en norm kan vara en belastning där de som ger uttryck för normen, utan ont uppsåt, orsakar lidande. De som sprider rykten gör det också på bristfällig kunskap och det fanns heller inget kritiskt förhållningssätt och uppfattat behov av att samla in kunskap om hur den faktiska situationen uppfattades av alla inblandade parter.

Andra samhällsvetenskaper som likt genusvetenskap har ambitionen att förklara maktutövning akademiskt finns att hitta i USA där studenter förr krävde undervisning i black studies. Om man väljer att lyssna på grupper som ännu inte finns i Europeiska universitet så finns mycket kunskap att hämta i till exempel de historier romer kan berätta om systematiskt förtryck. Det går också ta del av Barbro Lewin’s forskning på Uppsala Universitet om förtrycket mot personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Kunskapen från förtryckta grupper behöver lyftas fram så att vi alla kan lära oss hur vi ska bete oss för att inte ha vår frihet på andras bekostnad. Alla har nämligen rätt till frihet och det uppstår i positiva relationer. Vi behöver komma ifrån dominansförhållanden som leder till ofrihet med ökad ansträngning både hos de som övervakar och de övervakade. Frihet uppnås i en positiv relation till andra tack vare att vi är sympatiska varelser.

Frihet från ansvar?
Jag skrev innan att frihet har med beroende att göra och att företag också med sin affärsidé vill att kunden ska handla just deras produkt. Kunden har såklart ett eget ansvar och vilja men visst kan ett företag påverka människor. Idag kan vi se livet i vårt samhälle som ett spel där vi lär oss och följer spelreglerna, vi kan också förneka att spelreglerna finns eller så kan vi ändra spelreglerna.

Någon som läst på en handelshögskola har lärt sig och förstår hur människor påverkas. Det är nämligen en yrkesutbildning där de lär sig spelreglerna och förutom nationalekonomi och företagsekonomi läser de juridik, marknadsföring, organisationspsykologi, informationshantering, media management och ledarskap. Smörgåsbordet av kunskap är få förunnade och något vi alla mer eller mindre måste känna till om vi vill förstå spelet. Att ha denna kunskap och samtidigt förneka sitt eget ansvar, lägga över det på kunderna genom att påpeka för dessa att de hade valfrihet och kunde valt något annat; betyder att de förstår spelreglerna samtidigt som de förnekar för kunden att de finns. Ett exempel är där både politiker och finansmarknaden uppmuntrade medborgare att köpa teliaaktier och försäkrade att det skulle bli ett säkert köp. Många som förstod spelets regler tjänade sig en hacka. Det gick dock inte så bra för de som aldrig handlat med aktier förut. De hade inte gått på någon handelshögskola men fick efteråt pekpinnar, ekonomernas vrider fram den andra sidan av sitt janusansikte, bankernas ”rådgivare” trädde tillbaka och andra ekonomer trädde fram. Nu fick de som inte var pålästa förstå av nationalekonomerna att de fick ”skylla sig själva”. Att handla med aktier kan nämligen vara riskfyllt! Det är en form av maktutövning som också har ett namn och heter ”greater fool theory” och bygger på ett kunskapsövertag, ett uppsåt att förorsaka den som har mindre kunskap olycka.

Frihet, finns det?
En fri människa är en som inte finns; i meningen att ingen är oberoende av naturen. Däremot är vissa mer oberoende än andra och det kan vara till följd av yttre faktorer som privilegier i from av kunskap, makt eller pengar men det kan också bero på inre faktorer som frihet från begär och frihet i form av självdisciplin. Människan är också av naturen moralisk och kan känna sympati för sina barn och andra som är i behov av hjälp. Vi har i olika utsträckning en naturlig ansvarskänsla. Avsäger vi oss ansvar kommer vi också känna oss mer fria men det kan också vara omoraliskt om vår verkan i samhället påverkar andra människors frihet negativt. Det finns därför en naturlig koppling mellan frihet och makt. Någon med kunskap har därför också ett ansvar att föra kunskapen vidare.

Game over?
Amelia Andersdotter har nu börjat lära sig spelet i Europaparlamentet förmedlar ut sin kunskap på mötet i Lund och snart i form av en film som jag ser fram emot. Piratpartiet är ett ungt kunskapstörstande parti, vi representerar många unga och vi vill lära oss spelets regler. På samma sätt som Amelia förmedlar en kunskap om det politiska spelet, så förmedlar Neil Strauss cyniskt i ”The Game” hur spelet funkar när man ska ragga upp någon på krogen. Tar man till sig kunskapen ska det tydligen fungera. Men det bygger förstås på ett kunskapsövertag och att den man raggar på inte kan genomskåda spelet. Vi ska inte förneka detta maktspel utan lära oss reglerna utan att tappa vår politik på vägen. För det är inte förrän vi lärt oss spelet som vi kan förändra det till något bättre. När vi har ambitionen att tillsammans lyfta kunskapsnivån hos hela den unga befolkningen och inte utnyttja dem med sämre kunskap än en själv. Det är då vi uppnår ett bättre samhälle där vi utvecklas tillsammans tror jag.

Sharing is caring!

Erik Johansson

Nås på mail: erikjohansson84@hotmail.com

Om ni vill läsa samma text med några fler exempel, bland annat om droger, så kan ni ladda ner den här

Kommentarer

Henrik Brändén skrev

Nyanserat och mycket intressant. En aspekt jag hoppas få läsa mer om dina tankar om är frihet och ansvar. I vart fall för mig är frihet och ansvar två sidor av samma mynt – att man kan inte kräva frihet från andras tvång om man inte är beredd att ta ansvar för att hjälpa andra få samma frihet. Och jag saknar ibland den aspekten i partiet – insikten att vi inte bara borde ha en massa rättigheter och friheter, utan att det med dem också följer ansvar och skyldigheter. Som du så förtjänstfullt visade i resonemangen om vårt ansvar för att ta reda på hur vi ska undvika att leva ut vår frihet på bekostnad av andras.

Thomas Gunnarson skrev

Frihet?!
Svensken ställer helt medvetet upp på slaveriet.
Sitt eget slaveri.
”Man skall göra rätt för sig”, är skattmasens motto.
likaså svenskens….
Man skall betala skatt på varje inarbetad krona, även om man i och för sig behöver den för att kunna köpa sitt dagliga bröd…
Men i övriga Europa har man insett att det just är ett självvalt slaveri.
Har PP-Sverige insett detta?
Det verkar inte så…
Men breddningsförslagen närmar sig…
Så tillbaka till den ekonomiska frihet som fanns förr i Sverige, tack!
Runt 1970 var Grundavdraget cirka 7 000 kr per år. Det vill säga att man kunde jobba ihop 7000 kr utan att behöva betala skatt och avgift på den summan det året…
Idag borde samma summa vara över 150 000 kr per år, med penningvärdets fall och sådant.
Nå vad är då Grundavdraget idag? Runt 20000 kr per år!!??
Är svensken dum?
Självvalt slaveri är det…
För studerande och arbetslösa så krävs det att man lånar för att överleva, då man istället kunde jobba bredvid studierna och slippa en alltför betungande skuld.
För småföretagare, vilket alla uppmanas att bli, är en skattefri zon på 150 tusen det samma som att vinna eller försvinna i en lågkonjunktur..
De enda som klarar situationen är de som har ett stadigt jobb att gå till varje arbetsdag….
Så självklart blir svensken en barnslig medborgare som kräver milimeterrättvisa i en sådan samhällsatmosfär.
Vi skickar in allt vi kan få ihop och vill att samhället skall dela ut det med millimeterrättvisa, istället för att få en viss form av frihet..

Däremot försvaras de mest rikas själviskhet, deras ovilja att betala skatt. Det går bra. Men att inse sin egen slavsituation, det går inte…

Anders S Lindbäck skrev

Liberala partiet slagord är ”Det frihetliga partiet” så frihetlig är ett nyliberalistiskt slagord. Som mittenparti så tycker jag att vi i Piratpartiet inte bör använda det ordet för att inte förvilla våra väljare vad vi står för.

rutros skrev

Vi är bara fria när vi står inför ett val.

Så fort vi t.ex valt att tillhöra en grupp romer eller kristna så är vår frihet begränsad i fortsättningen. När vi valt ett yrke… När vi har köpt en dator..

Visst kan man hävda att man alltid kan välja bort det man valt, men det kan kräva store eller små uppoffringar.

Det som är ett stort problem är de ofrivilliga val som man drabbas av. Majoriteten som väljer för minoritetens räkning. Folkvalda som gör val åt en, lagstiftning som begränsar för en del för att skydda andra osv. Vi väljer frihet i ett avseende och får ofrihet i ett annat

Kunskapen ger oss möjlighet att göra ett initierat val därför är den nödvändigt, men kunskap i sig ger ingen frihet.

Det handlar om att slåss för individens rätt att välja. Det är så man skall se yttrandefriheten och kunskapsfriheten.

Problemet, som du påpekar, är att är det finns så många olika friheter:
Ekonomisk frihet (utan tillväxt är inte möjlig)
Åsiktsfrihet
Religionsfrihet
…..
Det blir svårt att sammanfatta i ett ord frihet och att alla därmed skall förstå vad som avses. Frihet för en innebär ofta tvång för någon annan.

Det kanske är enklare att slåss för människorätten

ps Konstigt att det finns folk som fortfarande lever i villfarelsen att patent skulle begränsa tillgången på information, när det är precis tvärtom. Allt görs tillgängligt för alla.

Thomas Gunnarson skrev

Vilka liberaler? Folkpartiet?
min frihet och andras ofrihet är väl deras slogan….

Sherif Mangal skrev

En grej som gör mig väldigt irriterad i ”frihets debatten” är att folk inte talar om ansvar. Frihet och ansvar är som henrik säger två sidor av samma mynt. Så när man pratar om frihet så är det viktigt att förstå att det även handlar om människans förmåga att ta egna beslut och att ta ansvar för dessa beslut. Men när vi snackar om t.ex drogpolitik så väljer ändå folk att tänka ”nej ingen ska få ta droger, för det är ju dåligt för kroppen!”

Men varför får inte folk bestämma själva? Varför ska andra människor bestämma vad som är bäst för mig? Jag är en vuxen människa som kan ta egna beslut och jag vill absolut inte att någon ska göra det åt mig.

Med det sagt så måste jag såklart även ta ansvar. Alla beslut medför konsekvenser och det är upp till mig att ta ansvar för dessa. Om jag sedan begår brott pga av en drog jag har slängt in i min kropp så ska jag straffas precis som en person som har begått ett brott under influensen av alkohol.

Varför vägrar vi ge denna rättighet till folket? En person kan bli tjock på macdonalds, bli beroende av läkemedel, dricka varje dag och röka cigaretter tills man får cancer. Men när andra droger kommer in i bilden så blir till och med smarta människor dumma och tänker ”nej! det skulle förstöra samhället!”.

Om vår rättighet att bestämma över våra egna kroppar kunde förstöra samhället så skulle det ha gjort det för länge sedan.

Lämna ett svar till Henrik Brändén Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>