Stabilisera det svenska finansiella systemet

Svenska banker har under de senaste årtiondena haft flera kriser. Dels huskrisen i Sverige runt milleniumskiftet men även baltikum-krisen och att  vi har drabbats av efterverkningarna av subprimekrisen i USA. Vi behöver se över hur banker lånar ut till bostäder, för det har lett till stora kriser och vi behöver skärpa reglerna för att stoppa spekulationen i bostäder som lett till många banker och bostadsköpare fått stora problem.

Två tak stoppar utlåning från bank
Det finns en begränsning i Sverige och det är att en bank får låna ut 12.5 ggr mer än vad banken har i eget kapital. En bank som lånar ut en miljard kr måste ha minst 80 miljoner i eget kapital – dvs bankens aktieägares egna pengar. Så varje lån som en bank gör så måste banken ha lånat in pengar motsvarande beloppet samt måste ha motsvarande 8% i bankens egna pengar.

Varje gång du får lön insatt på ditt konto så kan banken låna ut pengarna till andra. När det kommer in pengar på ett av dina konton på banken så har banken rätt att låna ut dem till något företag som behöver dem för att öka sin verksamhet. Dina pengar du sätter in på banken ger ett företag möjlighet att expandera och skapa nya jobb. Det kan även gå till en annan privatperson som köper en villa för pengarna. Villans fd ägare kan sedan sätta in pengarna på banken igen så banken återigen kan låna ut pengarna. På så sätt lånas samma pengar in och ut i en bank ett flertal gånger.

För att hantera alla dessa transaktioner av pengar in och ut i banken så behöver banken ha ett löpande kapital. En del av bankens kunder kommer att ta ut sina pengar så den behöver hålla en del pengar redo för att betalas ut till sina kunder. Mycket av lånen är långsiktiga och lönepengarna som kommer in betalas till stor del ut för att betala räkningar, så de flesta transaktioner som sker kan förutses långt i förväg. Därmed vet banken om ungefär hur mycket pengar den kommer behöva för att ha tillräckligt med kapital för att kunna betala ut pengar till alla som vill ta ut sina pengar från banken.

Begreppet Fractional banking
Systemet att en bank kan låna ut andras pengar och bara behålla en del i reserv för att betala ut till dem som vill ha ut sina pengar kallas Fractional banking. Detta handlar alltså inte om att banken skapar pengar utan om att bara en liten del (fractional) av de pengar den lånar ut är egna pengar och resten är kapital banken lånat av sina kunder, andra banker eller riksbanken.

Bankerna har ofta långa tidsbestämda lån samtidigt som de pengar som lånas in från kunderna på kontona är icke tidsbestämda och kan tas ut direkt. Det gör att banker kan i orostider ha för lite pengar så de kan inte betala ut pengar till alla som vill ha dem. Då får en bank kreditproblem för även om banken egentligen har pengar att betala alla sina bankkontoinnehavare sina pengar – när väl de pengar banken lånats ut betalas tillbaka – så kan den kortfristigt ha problem med det. I sådana fall kan det lösas genom att genom att riksbanken räddar banken genom att låna ut pengarna till banken till krisen är över.

Riksbankens roll i finanssystemet
Riksbanken är den enda som kan skapa pengar ur tomma intet. Den kan ge ut obligationer och erbjuda lån till bankerna och kan på så sätt påverka hur stor den maximala penningmängden kan vara. Är räntan låg så vill många låna och är räntan hög så har ingen råd att låna. Lånar många så ökar penningmängden och lånar få så minskar penningmängden. Genom att sätta räntan på kapitalet man lånar till bankerna så påverkar riksbanken penningmängden.

Är penningmängden för hög så skapas inflation genom att alla har ett överflöd av pengar och de då har råd att betala höga priser för t.ex. bostäder. Är penningmängden för låg så skapas deflation för ingen kan låna pengar från bankerna och priserna på på allting t.ex. bostäder sjunker.

Riksdagen har gett riksbanken ett uppdrag att säkerställa att inflationen i Sverige ligger på konstant långsiktig bra nivå för tillväxten och det har bestämts till 2% över en konjunkturcykel. Riksbanken använder sin möjlighet att påverka penningmängden för att hålla inflationen i ledband så den inte åker iväg för långt från målet.

Riksbanken har fått rätt vida befogenheter att ingripa på penningmarknaden för att säkerställa att inflationen hålls på korrekt nivån. Riksbanken tittar på en rad faktorer för att bestämma vilken ränta man skall ha för att säkerställa inflationsmålet och har varit duktiga på att få inflationen att hålla sig runt den bestämda nivån och inte dra iväg till 8-10% som den kunde vara tidigare decennier under dåliga år.

Räntan och inflation
Har man 50 000 kr över som du kan betala i ränta under ett år för att köpa en bostad och räntan är 5% så kan du betala 1 mijon kr för din bostad. Är räntan 2.5% så kan du betala 2 miljoner för bostaden. Ju lägre räntan är desto mera kan man betala för samma bostad och det leder till att bostäder blir dyrare och leder till inflation av huspriserna.

Problem i finansiella systemet
Det finns ett problem som ofta förekommit de senaste årtiondena och det är att det blivit en husbubbla. Industrin som helhet har gått dåligt och riksbanken har sänkt reporäntan för att ge industrin billigt kapital vilket har gjort att huspriserna har skjutit i höjden. Detta tillsammans med att bankerna valt att konkurrera genom att man fått låna till 100% av huspriset och helt slippa amortering har gjort att huspriserna skjutit i höjden då folk har råd att köpa en dyrare bostad och ändå få samma månadskostnad. Man har kunnat klara räntebetalningarna på fantasipriser på lägenheterna vilket skapat bubblor när alla tror värdet kommer stiga i all oändlighet. Sedan när en lågkunjunktur slagit till har det lett till fallande bostadspriser och låntagare som sitter på lån som överstiger husens värde.

Den svenska husbubblan, krisen om sub-primeräntan och krisen i baltikum skedde pga dessa fallande bostadspriser. Bankerna fick inte tillbaka sina utlånade pengar och förlusterna åt fort upp bankens eget kapital och de föll i obestånd. De flesta banker klarade sig endast för att riksbanken hjälpte dem med billiga lån. Dessa lån var i praktiken en ren gåva från riksbankens sida då det minskade bankernas kostnader genom att de fick låna billigt.

Nyligen gjorde man en reform här i Sverige som innebar en förbättring gällande detta. Man fick bankerna att bara acceptera 85% i bottenlån och resten i topplån. Det är en förändring åt rätt håll men frågan är om det räcker – det behövs nog fler åtgärder för att stoppa potentiella överhettning av bostadsmarknaden.

Det finns även andra problem som att folk inte sparar tillräckligt då de känner att skatterna tar för mycket av de räntor de får. Genom att bättre premiera sparande så folk har råd till sin konsumtion och till att betal insatsen till sin bostad så slipper man avarter att folk lånar 3000 kr med ett SMS lån till hög – i praktiken – ockerränta.

Ett väl fungerande finansiellt system:

VÄRDERINGAR
Säkerställ ett integritetssäkert och människovärdigt finansiellt system som ser till människors behov av att själva får bestämma hur och var de vill använda sina pengar på ett säkert sätt och utan att tvingas betala överpriser för sina bostäder för att ha någonstans att bo och lockas till spekulation i uppgång av bostadspriserna.

VISION
Det finansiella systemet skall tillgodose folks behov av att kunna spara, låna och köpa sin egen bostad och kapitalvaror utan att utnyttjas av skrupelfria utlånare så systemet inte gynnar spekulationer och orsakar lånebubblor.

SAKPOLITIK

  • Stoppa spekulationen i bostäder. Bottenlån till max 75% av marknadsvärdet på en bostad/kapitalvara. Vill man låna mera så blir det topplån.
  • Alla lån skall betalas av. Krav på högst 50 års amorteringstid på bottenlån och 25 års amortering på topplån för bostäder och konsumtionsvaror. Dvs inga amorteringsfria lån längre.
  • Säkrare betalsystem med bättre kapitaliserade banker: Bankerna måste betala sina egna kapitalförluster. Inför ett kreditförlust-konto dit bankerna måste avsätta hälften av sina vinster tills det motsvarar halva egna kapitalet – pengar från kontot får endast tas ut de år banken går med förlust.
  • Gynna långsiktigt sparade framför lån till konsumtion: En årslön på banken. Öka skatteavdraget så att man får dra av ett kvarts basbelopp i kapitalinkomster i deklarationen så man kan spara ihop till en insats då man köper bostad/bil etc. Med ränta på 5% så motsvarar det ett sparkapital på lite över 200 000 kr.
  •  Stoppa SMS-lån med hög ränta. Sätt ett absolut tak på effektiva räntan man får ta ut – så folk uppmuntras att spara och inte låna småbelopp med hög ränta för konsumtion.

Anders S Lindbäck

Kommentarer

Daniel Liljekvist skrev

frågan är om det går att ”se över” en sådan stor apparat som detta är.. hur göra eller inte göra för att inte få partiska synpunkter på allt i det arbetet som det medför.. svaret är lika enkelt som genialt, låt folket ta del av ALL information som behövs för att de ska kunna göra en klar och riktig bedömmning av det vi kallar ”välfärd”.. får folket inte insyn så kan folket inte heller göra ett riksdagsval på rätta grunder.. my 2 cent’s … go go go

Daniel Liljekvist skrev

frågan är om det går att ”se över” en sådan stor apparat som detta är.. hur göra eller inte göra för att inte få partiska synpunkter på allt i det arbetet som det medför.. svaret är lika enkelt som genialt, låt folket ta del av ALL information som behövs för att de ska kunna göra en klar och riktig bedömmning av det vi kallar ”välfärd”.. får folket inte insyn så kan folket inte heller göra ett riksdagsval på rätta grunder.. my 2 cent’s … go go go

Erik Johansson skrev

Hej!

Vad glad jag blir när jag läser det här! Detta är frågor vi i JAK medlemsbank försöker lyfta!

Jag har själv skrivit om dem i kommentarsfältet till jordens vänners artikel ”Går det att driva bank utan ränta”:
http://www.jordensvanner.se/2012/gar-det-att-driva-bank-utan-ranta/comment-page-1#comment-2365

Läs också om vårt senaste stämmobeslut som säkert intresserar piratpartister! http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/jak_medlemsbank/pressrelease/view/oeppen-kaellkod-paa-banken-753018

Jag är aktiv i JAK Lunds lokalavdelning och skulle gärna försöka få till stånd ett sammarbete med piratpartiet för att lyfta dessa frågorna!

Vänliga hälsningar
Erik

Erik Johansson skrev

Hej!

Vad glad jag blir när jag läser det här! Detta är frågor vi i JAK medlemsbank försöker lyfta!

Jag har själv skrivit om dem i kommentarsfältet till jordens vänners artikel ”Går det att driva bank utan ränta”:
http://www.jordensvanner.se/2012/gar-det-att-driva-bank-utan-ranta/comment-page-1#comment-2365

Läs också om vårt senaste stämmobeslut som säkert intresserar piratpartister! http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/jak_medlemsbank/pressrelease/view/oeppen-kaellkod-paa-banken-753018

Jag är aktiv i JAK Lunds lokalavdelning och skulle gärna försöka få till stånd ett sammarbete med piratpartiet för att lyfta dessa frågorna!

Vänliga hälsningar
Erik

Jacob Hallén skrev

Jag håller med om de problem du beskriver, men de är små i förhållande till ett annat problem i finanssstemet.

De banker som har insättningsgaranti och därmed en stor del av utlåningen till svenska folket har fortfarande möjlighet att handla i egen räkning. Dvs spekulera i aktier, valuta och derivat.

Det är verksamhet med hög risk. Om banken skulle gå omkull så är det staten/skattebetalarna som står för smällen som insättningsgarantin innebär. Med andra ord så har vi en situation där banken tar hela vinsten om det går bra och skattebetalarna tar hela förlusten om det går riktigt dåligt.

Vi behöver därför en omreglering av bankerna, så att de som har insättningsgaranti förbjuds att handla i egen räkning. De kan fortfarande handla för kunds räkning och de banker som vill fortsätta handla i egen räkning får bli rena investmentbanker utan inlåning från allmänheten.

Jacob Hallén skrev

Jag håller med om de problem du beskriver, men de är små i förhållande till ett annat problem i finanssstemet.

De banker som har insättningsgaranti och därmed en stor del av utlåningen till svenska folket har fortfarande möjlighet att handla i egen räkning. Dvs spekulera i aktier, valuta och derivat.

Det är verksamhet med hög risk. Om banken skulle gå omkull så är det staten/skattebetalarna som står för smällen som insättningsgarantin innebär. Med andra ord så har vi en situation där banken tar hela vinsten om det går bra och skattebetalarna tar hela förlusten om det går riktigt dåligt.

Vi behöver därför en omreglering av bankerna, så att de som har insättningsgaranti förbjuds att handla i egen räkning. De kan fortfarande handla för kunds räkning och de banker som vill fortsätta handla i egen räkning får bli rena investmentbanker utan inlåning från allmänheten.

Pontus skrev

En del bra idéer andra mindre bra. Att kräva amortering på alla lån är mindre bra, ändra det till att kräva amortering på minst ett av bolånen och sätt amorteringskravet i förhållande till hushållets inkomst så ensamstående har råd att bo kvar..
Stoppa inte smålånen, lägg risken helt hos långivarna istället och ta bort avgifterna på alla typer av lån. Räntan SKA räcka för att täcka riskerna…

Pontus skrev

En del bra idéer andra mindre bra. Att kräva amortering på alla lån är mindre bra, ändra det till att kräva amortering på minst ett av bolånen och sätt amorteringskravet i förhållande till hushållets inkomst så ensamstående har råd att bo kvar..
Stoppa inte smålånen, lägg risken helt hos långivarna istället och ta bort avgifterna på alla typer av lån. Räntan SKA räcka för att täcka riskerna…

Anders S Lindbäck skrev

Daniel: Bankerna är idag ofta för stora för att fallera. De är helt enkelt för viktiga att de inte kan få gå under utan då tvingas staten ta över dem. I sådana fall så är enda lösningen att staten ochså inför tvingande regler för att få dem att agera på ett ansvarsfullt sätt på marknaden.

Erik: Noterar att din kommentar motsvarar den som jag talar om att man måste amortera av sina lån inom en rimlig tid. JAKs intresse för öppen källkod har jag sett tidigare.

Jacob: Hur menar du att dessa problem du tar upp skulle vara större ? Det är inte många banker där detta skett och blivit till stora problem. Detta problem du tar upp har ofta inträffat i samband med dåliga kontrollsystem i bankerna typ i Berings bank och ren bedrägeri från handlarnas sida. Jag ser det som en väldigt litet problem jämfört med de stora konjunkturnergångar som det jag tar upp har lett till.

SJB: Dessa behövs för att dagens samhälle skall fungera. Hur skulle sverige vara utan studielån t.ex. ?

Pontus: För smålån under ett viss belopp behövs inte amorteringar. Men för alla lån av en viss storlek så är meningen att de någon gång skall betala tillbakas och då de är stora lån så är det svårt att betala tillbaka dem i en avbetalning så då är enda sättet som folk klarar av det att amortera av lånen. Förslaget innehåller inget stopp för smålån – det innehåller stopp för smålån med i praktiken ockerräntor.

Anders S Lindbäck skrev

Daniel: Bankerna är idag ofta för stora för att fallera. De är helt enkelt för viktiga att de inte kan få gå under utan då tvingas staten ta över dem. I sådana fall så är enda lösningen att staten ochså inför tvingande regler för att få dem att agera på ett ansvarsfullt sätt på marknaden.

Erik: Noterar att din kommentar motsvarar den som jag talar om att man måste amortera av sina lån inom en rimlig tid. JAKs intresse för öppen källkod har jag sett tidigare.

Jacob: Hur menar du att dessa problem du tar upp skulle vara större ? Det är inte många banker där detta skett och blivit till stora problem. Detta problem du tar upp har ofta inträffat i samband med dåliga kontrollsystem i bankerna typ i Berings bank och ren bedrägeri från handlarnas sida. Jag ser det som en väldigt litet problem jämfört med de stora konjunkturnergångar som det jag tar upp har lett till.

SJB: Dessa behövs för att dagens samhälle skall fungera. Hur skulle sverige vara utan studielån t.ex. ?

Pontus: För smålån under ett viss belopp behövs inte amorteringar. Men för alla lån av en viss storlek så är meningen att de någon gång skall betala tillbakas och då de är stora lån så är det svårt att betala tillbaka dem i en avbetalning så då är enda sättet som folk klarar av det att amortera av lånen. Förslaget innehåller inget stopp för smålån – det innehåller stopp för smålån med i praktiken ockerräntor.

amelia andersdotter skrev

Har vi verkligen indikationer på att politiskt stadgade procentsatser skulle avhjälpa lånebubblorna? Att begränsa låntagarna slår förmodligen hårdare mot låntagarna själva, än mot bankerna och en stor del av problemen i dagens finanssektor verkar vara betydligt djupare rotade i interaktionerna mellan de finansiella institutionerna som sådana snarare än deras interaktioner med slutkunder.

amelia andersdotter skrev

Har vi verkligen indikationer på att politiskt stadgade procentsatser skulle avhjälpa lånebubblorna? Att begränsa låntagarna slår förmodligen hårdare mot låntagarna själva, än mot bankerna och en stor del av problemen i dagens finanssektor verkar vara betydligt djupare rotade i interaktionerna mellan de finansiella institutionerna som sådana snarare än deras interaktioner med slutkunder.

Anders S Lindbäck skrev

Amelia: Något sätt behövs för att begränsa att bankerna tar för höga risker och hårda siffror är bra för att slippa att politiker använder sina möjlighet att påverka dem i ett syfte att bli återvalda och förbättra ekonomin.

Begränsningen är inte på låntagarna utan på de som lånar ut – vi vill att bankerna skall ge ansvarsfulla lån och till personer som kan betala tillbaka lånen innan de dör.

Bankernas interaktion med andra är till största delen för att möjliggöra kundernas behov. T.ex. så har de svenska bankerna stor lån i utlandet för att kunna låna ut till de svenska låntagarna för de pengar svenskarna sätter in i bankerna räcker inte.

Anders S Lindbäck skrev

Amelia: Något sätt behövs för att begränsa att bankerna tar för höga risker och hårda siffror är bra för att slippa att politiker använder sina möjlighet att påverka dem i ett syfte att bli återvalda och förbättra ekonomin.

Begränsningen är inte på låntagarna utan på de som lånar ut – vi vill att bankerna skall ge ansvarsfulla lån och till personer som kan betala tillbaka lånen innan de dör.

Bankernas interaktion med andra är till största delen för att möjliggöra kundernas behov. T.ex. så har de svenska bankerna stor lån i utlandet för att kunna låna ut till de svenska låntagarna för de pengar svenskarna sätter in i bankerna räcker inte.

Benjamin skrev

”…en bank får låna ut 12.5 ggr mer än vad banken har i eget kapital.”

”Inför ett kreditförlust-konto dit bankerna måste avsätta hälften av sina vinster tills det motsvarar halva egna kapitalet”

Varför bara halva kapitalet? Banken har ju riskerat 11.5 ggr pengarna.
(12.5 – egna kapitalet = 11.5)
De ska med ytterligare halva kapitalet alltså ”bara” riskera 11 ggr pengarna nu istället? (Du får förklara, jag förstår inte skillnaden mot att enbart höja kapitaltäckningskravet.)

====

Det är ju individer som inte behöver låna pengar som är de som spekulerar i hus. Hur kan lånetak stoppa dessa spekulanter? Det krävs väl en variant av Landvärdesskatt (Land value tax) för att undvika förmögenhetsskatt men ändå balansera huspriser och motverka spekulation av hus och mark?

====

”…dra av ett kvarts basbelopp i kapitalinkomster i deklarationen”

De individer som har svårt att spara har inga kapitalinkomster. Hur ska det hjälpa dem? De som har höga kapitalinkomster kommer vara gladast av det här.

Gynnar det inte fel grupp?

Benjamin skrev

”…en bank får låna ut 12.5 ggr mer än vad banken har i eget kapital.”

”Inför ett kreditförlust-konto dit bankerna måste avsätta hälften av sina vinster tills det motsvarar halva egna kapitalet”

Varför bara halva kapitalet? Banken har ju riskerat 11.5 ggr pengarna.
(12.5 – egna kapitalet = 11.5)
De ska med ytterligare halva kapitalet alltså ”bara” riskera 11 ggr pengarna nu istället? (Du får förklara, jag förstår inte skillnaden mot att enbart höja kapitaltäckningskravet.)

====

Det är ju individer som inte behöver låna pengar som är de som spekulerar i hus. Hur kan lånetak stoppa dessa spekulanter? Det krävs väl en variant av Landvärdesskatt (Land value tax) för att undvika förmögenhetsskatt men ändå balansera huspriser och motverka spekulation av hus och mark?

====

”…dra av ett kvarts basbelopp i kapitalinkomster i deklarationen”

De individer som har svårt att spara har inga kapitalinkomster. Hur ska det hjälpa dem? De som har höga kapitalinkomster kommer vara gladast av det här.

Gynnar det inte fel grupp?

Benjamin skrev

”Stoppa SMS-lån med hög ränta. Sätt ett absolut tak på effektiva räntan man får ta ut – så folk uppmuntras att spara och inte låna småbelopp med hög ränta för konsumtion.”

Varför skulle människor börja spara om de nu kan SMS-låna billigt istället? (då dyra SMS-lån är förbjudna). Varför göra inskränkningar i den fria marknaden? Kan vi inte låta människor köpa och sälja de tjänster de vill utan att staten ska gå in och reglera allt i detalj?

Behövs lite mer nyliberalt tänkande bland idéerna. Kollektivism har vi alla fått nog av.

Benjamin skrev

”Stoppa SMS-lån med hög ränta. Sätt ett absolut tak på effektiva räntan man får ta ut – så folk uppmuntras att spara och inte låna småbelopp med hög ränta för konsumtion.”

Varför skulle människor börja spara om de nu kan SMS-låna billigt istället? (då dyra SMS-lån är förbjudna). Varför göra inskränkningar i den fria marknaden? Kan vi inte låta människor köpa och sälja de tjänster de vill utan att staten ska gå in och reglera allt i detalj?

Behövs lite mer nyliberalt tänkande bland idéerna. Kollektivism har vi alla fått nog av.

Anna Blixt skrev

Att ge sig på amorteringsfriheten är dumt. Det är väldigt bra att man kan anpassa sina amorteringar efter vilken livssituation man är i – ett bolån har man trots allt en stor del av sitt liv. Dessutom är det ganska meningslöst, med tanke på att man kan belåna bostaden igen efter att ha amorterat av.

Genom amorteringskrav så saboterar man ekonomin för ensamstående och/eller sjukskrivna som inte har råd med amorteringar för tillfället, man tvingar folk från hus och hem under högränteperioder alldeles i onödan, och man förstör möjligheterna för pensionärer att leva bra på sin ålderdom när de inte längre har någon glädje av att amortera bort det sista på lånen.

Med andra ord – amorteringskrav slår mot de svagaste bostadsägarna och skapar högre trösklar samt driver folk från sina hem.

Anna Blixt skrev

Att ge sig på amorteringsfriheten är dumt. Det är väldigt bra att man kan anpassa sina amorteringar efter vilken livssituation man är i – ett bolån har man trots allt en stor del av sitt liv. Dessutom är det ganska meningslöst, med tanke på att man kan belåna bostaden igen efter att ha amorterat av.

Genom amorteringskrav så saboterar man ekonomin för ensamstående och/eller sjukskrivna som inte har råd med amorteringar för tillfället, man tvingar folk från hus och hem under högränteperioder alldeles i onödan, och man förstör möjligheterna för pensionärer att leva bra på sin ålderdom när de inte längre har någon glädje av att amortera bort det sista på lånen.

Med andra ord – amorteringskrav slår mot de svagaste bostadsägarna och skapar högre trösklar samt driver folk från sina hem.

Joe skrev

Problembeskrivningen är enligt mig så FEL det kan bli.

http://www.youtube.com/watch?v=zUl9nOqaU8s&feature=share

I övrigt tycker jag Piratpartiet borde rikta in sig på lite modernare idéer såsom konkurrerande valutor och kredit clearing lösningar. Kanske till och med snegla på New Economics Foundation och s.k Full Reserve Banking.

Vad har banken egentligen förr roll idag? Inte direkt så att dom förvarar guldtackor i stora valv längre. Större delen av pengar är digitala siffror och illusionen om banken som nödvändig mellanhand och vinstmaskin är inom kort död. De är ett lika stort samhällsproblem som Copyright industrin. Rick har tack och lov visat sig förstå detta.

Om man inte förstår hur pengar skapas så kan man omöjligt förstå inflation. Inflation som Riksbanken hela tiden arbetar för att hålla nere. Med andra ord så blir de politiska lösnigarna hela tiden symptombehandlingar som försätter antingen staten eller privatperson i skuld beroende på vilken ideologi du tror på. Det är precis därför saker och ting aldrig löses politiskt oavsett parti som ni kanske märkt. Det är det ekonomiska systemet som måste demokratiseras – antingen genom statliga banker eller marknadslösningar – och inte denna oheliga allians som nu råder.

Janne skrev

Hej Anders!

Tyvärr så gör du ett stort fel i din artikel. Det är när du skriver att bankerna först lånar in pengar (insättarna) för att sedan låna ut dessa insättningar.

En bank lånar ALDRIG ut insättarnas pengar utan banken skapar helt NYA pengar vid utlåningen. Detta är väldigt enkelt förklarat i denna 5-minuters-video med Richard Werner.

http://www.libertysilver.se/kc/video?id=28

Det är alltså själv UT-låningen som skapar en IN-låning och inte son du skriver att det är IN-låningen som skapar en UT-låning.

Du kan själv läsa detta i t.ex boken ”Svenskt kreditväsen” av Lars-Erik Thunholm.

CITAT:

”När en bank ger ett lån sker likviden normalt på så sätt att lånebeloppet krediteras på ett inlåningskonto. Primärt skapar alltså utlåningen inlåning.

En kreditexpansion i banksystemet – vare sig den tar formen av utlåning till allmänheten eller av värdepappersplaceringar – skapar sin egen monetära täckning genom en ökad inlåning. Inlåningstillflödet kan vara ojämnt fördelat mellan olika bankinstitut, men för banksystemet som helhet ställer kreditexpansionen inga andra anspråk på kassa än vad som förorsakas av ett eventuellt ökande sedelomlopp.”

SLUT på CITAT.

Så det är sant när man säger att bankerna skapar det som vi använder som pengar ”ur tomma luften”. 97% av vår penningmängd består av sådana här pengar (egentligen krediter) och endast 3% av penningmängden består av sådan pengar (SEK) som centralbanken skapat.

De 3% som centralbanken används uteslutande (förutom kontanter) för överföringar mellan bankerna av sina ”ur luften” skapade ”krediter” via centralbankens betalningssystem RIX.

Janne skrev

Hej Anders!

Tyvärr så gör du ett stort fel i din artikel. Det är när du skriver att bankerna först lånar in pengar (insättarna) för att sedan låna ut dessa insättningar.

En bank lånar ALDRIG ut insättarnas pengar utan banken skapar helt NYA pengar vid utlåningen. Detta är väldigt enkelt förklarat i denna 5-minuters-video med Richard Werner.

http://www.libertysilver.se/kc/video?id=28

Det är alltså själv UT-låningen som skapar en IN-låning och inte son du skriver att det är IN-låningen som skapar en UT-låning.

Du kan själv läsa detta i t.ex boken ”Svenskt kreditväsen” av Lars-Erik Thunholm.

CITAT:

”När en bank ger ett lån sker likviden normalt på så sätt att lånebeloppet krediteras på ett inlåningskonto. Primärt skapar alltså utlåningen inlåning.

En kreditexpansion i banksystemet – vare sig den tar formen av utlåning till allmänheten eller av värdepappersplaceringar – skapar sin egen monetära täckning genom en ökad inlåning. Inlåningstillflödet kan vara ojämnt fördelat mellan olika bankinstitut, men för banksystemet som helhet ställer kreditexpansionen inga andra anspråk på kassa än vad som förorsakas av ett eventuellt ökande sedelomlopp.”

SLUT på CITAT.

Så det är sant när man säger att bankerna skapar det som vi använder som pengar ”ur tomma luften”. 97% av vår penningmängd består av sådana här pengar (egentligen krediter) och endast 3% av penningmängden består av sådan pengar (SEK) som centralbanken skapat.

De 3% som centralbanken används uteslutande (förutom kontanter) för överföringar mellan bankerna av sina ”ur luften” skapade ”krediter” via centralbankens betalningssystem RIX.

JL skrev

Är det bostadsbubblorna man vill åt finns ett enklare sätt än att införa nya krångliga regler för bankerna – landskatt.

Lägg en rejäl skatt på markens oförbättrade värde (ca 60% av en fastighets värde härrör från marken under den) och spekulation på mark (fastigheter) kommer att minska iom. att det kostar att äga mark utan att använda den. Ju högre landskatt desto bättre.

Landskatt kan effektivt kvitta ut inkomstskatten och göra arbete och företagande billigare på samma gång. Det skulle minska risk för bubblor på fastighetsmarknaden, sätta mängder med folk i arbete och stärka vårt lands konkurrenskraft mot omvärlden.

Googla gärna ”Land Value Tax” så kommer det upp mer information.

JL skrev

Är det bostadsbubblorna man vill åt finns ett enklare sätt än att införa nya krångliga regler för bankerna – landskatt.

Lägg en rejäl skatt på markens oförbättrade värde (ca 60% av en fastighets värde härrör från marken under den) och spekulation på mark (fastigheter) kommer att minska iom. att det kostar att äga mark utan att använda den. Ju högre landskatt desto bättre.

Landskatt kan effektivt kvitta ut inkomstskatten och göra arbete och företagande billigare på samma gång. Det skulle minska risk för bubblor på fastighetsmarknaden, sätta mängder med folk i arbete och stärka vårt lands konkurrenskraft mot omvärlden.

Googla gärna ”Land Value Tax” så kommer det upp mer information.

Karl skrev

Janne,

Anders har rätt. Det ditt citat beskriver är en kreditexpansion via multiplikatorn. Utlåningen skapar mycket riktigt inlåning men för att så ska ska så behövs det en ursprunglig inlåning (eller eget kapital att låna ut).

Det skapas alltså inte nya pengar utan befintliga pengar cirkulerar vilket leder till en kreditexpansion och en utökning av penningmängden i vid bemärkelse (den monetära basen påverkas inte). Det är också det du anför med dina procentsatser d.v.s. att pengar har cirkulerat och skapat skuld vilken du räknar med i ditt vida penningingmängdsmått (d.v.s. vissa typer av skulder är inkluderade i måttet).

D.v.s. en tusenlapp som lånas in och ut 100 gånger leder till att penningmängden, i vid bemärkelse, ökar till 100000.

Karl skrev

Janne,

Anders har rätt. Det ditt citat beskriver är en kreditexpansion via multiplikatorn. Utlåningen skapar mycket riktigt inlåning men för att så ska ska så behövs det en ursprunglig inlåning (eller eget kapital att låna ut).

Det skapas alltså inte nya pengar utan befintliga pengar cirkulerar vilket leder till en kreditexpansion och en utökning av penningmängden i vid bemärkelse (den monetära basen påverkas inte). Det är också det du anför med dina procentsatser d.v.s. att pengar har cirkulerat och skapat skuld vilken du räknar med i ditt vida penningingmängdsmått (d.v.s. vissa typer av skulder är inkluderade i måttet).

D.v.s. en tusenlapp som lånas in och ut 100 gånger leder till att penningmängden, i vid bemärkelse, ökar till 100000.

Janne skrev

@Karl

Nej så fungerar det inte. Multiplikatorn är en myt och banken behöver inga inlånade medel för ”låna ut”. Det är viktigt att de ser på den här 5-minuters-videon, annars så förstår du inte det jag skriver. Det är så här ALLA banklån går till.

http://www.libertysilver.se/kc/video?id=28

Om sedan låntagaren köper något för de ”lånade pengarna” (krediterna rättare sagt) och säljaren har sitt konto i en ANNAN bank än där lånet togs så betalas detta via RIX. Och här är en förenklad modell av hur det går till.

http://superzeke.wordpress.com/2011/12/06/ekonomerna-bluffar-hej-vilt-och-hur-de-gor-det/

Så en bank behöver alltså inga som helst pengar för det som kallas för utlåning (och som egentligen är en kreditexpansion). Banken skapar alltså dessa ”krediter ur intet” helt enkelt. Det enda banken behöver är ett eget kapital för kapitaltäckningen som för ett huslån är ungefär 0.28%. 2.800 kronor behöver banken alltså för att ”låna ut” 1 miljon kronor.

Utöver dessa 2.800 kronorna så behöver banken alltså ingenting annat än den eventuella brist på likviditet (centralbankspengar) som kan uppstå om betalströmmarna mellan bankerna blivit ojämna när de summeras vid nettningen i RIX.

Bankerna har alltså räntefri kredit ifrån centralbanken (Riksbanken) för brutto-överföringarna dagtid.

Håkan skrev

Janne har rätt.

Alla banker med egna kontosystem samt anslutna till RIX har förmågan att skapa pengar i betydelsen allmänna betalningsmedel. IOU-förfarandet är korrekt beskrivet i Jannes inlägg.

Privata banker skapar vid kreditgivning nya pengar på exakt samma sätt som Riksbanken. Det som skiljer är valutan.

Penningmängden i Sverige består till största delen (97%) av olika privatbankvalutor.

Håkan skrev

Janne har rätt.

Alla banker med egna kontosystem samt anslutna till RIX har förmågan att skapa pengar i betydelsen allmänna betalningsmedel. IOU-förfarandet är korrekt beskrivet i Jannes inlägg.

Privata banker skapar vid kreditgivning nya pengar på exakt samma sätt som Riksbanken. Det som skiljer är valutan.

Penningmängden i Sverige består till största delen (97%) av olika privatbankvalutor.

Karl skrev

Jag har ingen större lust att ge mig in i en evighetsdiskussion med folk som kollat för mycket på youtube.

Jag vet hur det fungerar på riktigt.

Banken behöver inlåning annars kan den inte göra sina utbetalningar. Banken behöver likviditet. Om ni tror något annat så får ni nog komma med ett väldigt bra skäl till varför banker lånar upp hundratals miljarder till stor kostnad.

Enligt ert resonemang så är det helt onödigt för banken kan hitta på egna pengar. Varför då ha inlåning? Varför emittera obligationer för flera hundra miljarder?

Detta är inte rätt forum för sådana diskussioner. Anders HAR rätt, ni HAR fel. Det är objektiva faktum.

Karl skrev

Jag har ingen större lust att ge mig in i en evighetsdiskussion med folk som kollat för mycket på youtube.

Jag vet hur det fungerar på riktigt.

Banken behöver inlåning annars kan den inte göra sina utbetalningar. Banken behöver likviditet. Om ni tror något annat så får ni nog komma med ett väldigt bra skäl till varför banker lånar upp hundratals miljarder till stor kostnad.

Enligt ert resonemang så är det helt onödigt för banken kan hitta på egna pengar. Varför då ha inlåning? Varför emittera obligationer för flera hundra miljarder?

Detta är inte rätt forum för sådana diskussioner. Anders HAR rätt, ni HAR fel. Det är objektiva faktum.

Janne skrev

@Karl

I det här har du tyvärr helt fel och det är viktigt att veta hur det fungerar egentligen. Banken skapar alltså pengar utan någon inlåning.
Detta kan du läsa ifrån detta brev ifrån Riksbanken. Tjänstemannen gör först din illustration med multiplikatorn MEN förklarar sedan hur det EGENTLIGEN går till.

http://www.whitetv.se/images/vita_skolan/riksbanken%20svar%20pdf%208.7.10.eml.pdf

CITAT:

”I praktiken behöver banken emellertid inte vänta på en insättning för att kunna låna ut, utan kan låna ut genom att direkt skriva ut ett depositionsbevis. Detta kan vi första ansatsen verka lite märkligt, men kan förklaras genom följande exempel:

A är kund i Bank 1 och beviljas ett bolån på 100 för att köpa ett hus. När Bank 1 ger bolånet till A uppstår en tillgång i bankens balansräkning i form av en bolånefordran på A. Samtidigt som detta sker ökas A:s kontobehållning med bolånebeloppet, det vill säga As inlåningskonto i Bank 1 krediteras med 100. För banken utgör ökningen av A:s kontobehållning en skuld. Banken har då via ett bolåneavtal med A och en kontokreditering skapat en tillgång som finansierats av en skuld till A. När A sedan ska betala säljaren, B, för huset och denna är kund i en annan bank kommer Bank 1 behöva 100 i likvida medel för att kunna genomföra betalningen för A:s räkning. Detta kan Bank 1 göra genom att låna av B:s bank eller genom att Bank 1 emitterar ett värdepapper och därmed får likvida medel för att kunna genomföra betalningen.

I Sverige, och i många andra länder, finns det inte något kassakrav. I stället begränsas bankernas utlåning ytterst av ett kapitaltäckningskrav. Kapitaltäckningskravet definieras i de så kallade Baselreglerna och innebär något förenklat att bankerna måste hålla en viss mängd eget kapital (aktiekapital och balanserade vinstmedel) i förhållande till sin utlåning (8 procent av den riskjusterade utlåningen). Exakt hur kapitalkravet begränsar bankernas utlåning skiljer sig något från kassakravet, men mekanismen är i princip densamma som beskrivet ovan.”

SLUT på CITAT.

De här obligationerna som bankerna använder sig som du skriver om använder de uteslutande för att få betalströmmarna i RIX att fungera.

Här har du en lite ner teknisk förklaring av detta än den ifrån min blogg.

CITAT:

”Snabbkurs om RIX:

Om du och jag är banker och har varsin enkrona och betalar dessa 50 000 gånger till varandra (motsvarande 100 000 bruttoavvecklingar i realtid i RIX), så har vi vid dagens slut förvisso betalt 50 000 kr till varandra. Men det enda vi behövt är två enkronor, och den enda skuld vi fortfarande har till Riksbanken är varsin enkrona.

När det gäller betalningar till andra banker (i clearingvaluta) så bör man alltså titta på den totala mängden betalningar under dagen för att få rätt perspektiv. Bankerna har räntefri kredit i Riksbanken under dagen för betalningsavveckling i realtid. Betalningarna sker i stort sett automatiskt i olika s k lividitetsoptimeringsfunktioner. När dessa rutiner utarbetats har man tagit hänsyn till att betalningsströmmarna mellan banker normalt tar ut varandra väl.

Vad den enskilda banken behöver vid dagens början är säkerheter ställda till Riksbanken (statsobligationer eller säkerställda bostadsobligationer) för dessa räntefria snabblån, motsvarande 1 procent av den genomsnittliga omsättningen i RIX under en dag. Mer behövs inte.

Det är som sagt ett generalfel att tro att banken behöver finansiera HELA lånet. Per Lindvalls resonemang om huslånen är riktiga, men säger ingenting om själva principen för nettning i RIX.

Det enskilda lånet ”finansieras” alltså visserligen i centralbanksvaluta om det lämnar banken, men pengarna som används är räntefria snabblån i RB. Det enda relevanta ur kostnadssynpunkt är således det totala nettot vid dagens slut. I det perspektivet inser man att den verkliga likviditetskostnaden för det enskilda lånet är försvinnande liten, om ens någon – de andra bankerna kan ju ha ökat sin kreditgivning lika mycket eller mer i perioden.”

SLUT på CITAT

Karl skrev

Alltså, ingenting i det du anför säger emot det jag skriver.

Bankerna behöver likviditet för att kunna utföra utbetalningar. De kan inte hitta på pengar för att göra dessa. För att få in likviditet så måste de låna upp pengar t.ex. via normal inlåning eller genom att emittera värdepapper. Med andra ord så behöver de inlåning. Du säger det ju själv.

Det förs över ca 500 miljarder dagligen via RIX vilket kräver en hel del likviditet. Det är som sagt var ingen slump att bankerna har flera hundra miljarder i inlåning.

Men detta är en i det stora hela ointressant diskussion om man inte tror på någon slags bankkonspiration. För vad är alternativet? Förbjuda utlåning? Känns inte så realistiskt eller önskvärt.

För att gå över till vad detta egentligen handlar om nämligen förslagen från Anders så tycker jag att det överlag är bra förslag.

Det är inget bra argument mot att slopa amorteringsfriheten att vissa kan hamna i besvärliga situationer. Då har de köpt för dyra bostäder och det är det man måste komma till rätta med. Man måste ha marginaler nog till att klara av sitt bolån även om man får en förändrad livssituation inom rimliga gränser t.ex. arbetslöshet. Alternativt så får man flytta till ett billigare boende.

Jag är något tveksam till att förbjuda SMS-lån av samma skäl som Benjamin anför ovan.

Karl skrev

Alltså, ingenting i det du anför säger emot det jag skriver.

Bankerna behöver likviditet för att kunna utföra utbetalningar. De kan inte hitta på pengar för att göra dessa. För att få in likviditet så måste de låna upp pengar t.ex. via normal inlåning eller genom att emittera värdepapper. Med andra ord så behöver de inlåning. Du säger det ju själv.

Det förs över ca 500 miljarder dagligen via RIX vilket kräver en hel del likviditet. Det är som sagt var ingen slump att bankerna har flera hundra miljarder i inlåning.

Men detta är en i det stora hela ointressant diskussion om man inte tror på någon slags bankkonspiration. För vad är alternativet? Förbjuda utlåning? Känns inte så realistiskt eller önskvärt.

För att gå över till vad detta egentligen handlar om nämligen förslagen från Anders så tycker jag att det överlag är bra förslag.

Det är inget bra argument mot att slopa amorteringsfriheten att vissa kan hamna i besvärliga situationer. Då har de köpt för dyra bostäder och det är det man måste komma till rätta med. Man måste ha marginaler nog till att klara av sitt bolån även om man får en förändrad livssituation inom rimliga gränser t.ex. arbetslöshet. Alternativt så får man flytta till ett billigare boende.

Jag är något tveksam till att förbjuda SMS-lån av samma skäl som Benjamin anför ovan.

Torbjörn Jerlerup skrev

hej!

Har du några funderingar kring hur du motiverar att detta ska bli pirat politik? Dvs vad i Piratpartiets ”ideologi”, eller grundtankar om världen och människan anser du talar för att vi ska ta detta förslag?

Det är det ideologiska resonemanget bakom ditt ställningstagande jag är nyfiken på.

Torbjörn Jerlerup skrev

hej!

Har du några funderingar kring hur du motiverar att detta ska bli pirat politik? Dvs vad i Piratpartiets ”ideologi”, eller grundtankar om världen och människan anser du talar för att vi ska ta detta förslag?

Det är det ideologiska resonemanget bakom ditt ställningstagande jag är nyfiken på.

Benjamin skrev

@Karl
”För vad är alternativet [till dagens banksystem]?”

Det finns ett alternativ som inte kräver förbud, lagar eller annat tråkigt. Kortfattat handlar det om att riksbanken ska bli en större penningskapare i samhället, 8% duger inte. Man skulle kunna säga att vi är 8% demokratiska här i Sverige. Resten av pengaflödet i landet styr ledningen i privata banker över.

Men vi tar det från början:

Svenska staten tjänar på att kontanter används. Kontanter är en form av skuldsedlar, som ger 0 procents ränta. Allmänhetens innehav av sedlar och mynt är alltså ett gigantiskt, räntefritt lån till staten.

Finessen är att Riksbanken kan använda detta lån till att köpa tillgångar, exempelvis utländska värdepapper, som till skillnad från kontanter ger hygglig ränta. Skillnaden kallas ”seigniorage”.

I Sverige fanns 2005 sedlar och mynt värda 96 miljarder kronor i omlopp. Svenska staten tjänade det året drygt 10 miljarder genom seigniorage, enligt Riksbankens något snäva definition. Riksbanken fick alltså ungefär 10% ränta. Även hälften av denna ränta är mer än de flesta sparare kunde förhandla sig till på sitt sparkonto år 2005.

Finansinspektionen tycker att det finns för mycket kontanter i omlopp, vilket leder till värdetransportrån och annan brottslighet. Därför faller det oss naturligt att vi nu låter Riksbanken utge digitala kontanter som har samma makroekonomiska egenskaper som fysiska sedlar. Ett enkelt sätt att realisera detta är att din nuvarande bank erbjuder ett ekontantkonto ”utöver” sina andra kontotyper.

Ett ekontantkonto innebär att du har en internetbank där du lagrar dina digitala kontanter. Rent praktiskt så erbjuder banken bara möjligheten att lagra digitala kontanter i ett konto hos centralbanken åt bankkunden. Pengarna riskeras aldrig, de finns kvar oavsett hur banken lyckas med sina investeringar och utlåningsverksamhet. Banken kan inte låna ut de pengarna och ger dig ingen ränta.

Vad är det då bra för? – frågar du dig nu.

Att ha pengar på ett ekontantkonto är makroekonomiskt samma sak som att ha pengarna i madrassen, dvs du skapar en seigniorageinkomst för staten. Staten tjänar på att du lagrar pengarna på detta sätt.

Men till skillnad från fysiska sedlar (som omöjliggör för staten att veta vem som ska tackas för det räntefria lånet) kan nu staten få reda på vem som möjliggjort statens ökade seigniorageinkomst. Staten kan därför exempelvis ta hälften av sina nu ökade siegniorageinkomster till att belöna spararen med sänkt skatt. Staten skapar en morot för att folket ska använda statens pengar istället för privata bankkrediter. Staten(folket) tjänar på ena hälften av seigniorageökningen och spararen får högre ränta än hos de flesta privata banker av den andra hälften. Privata banker har nämligen en vana att utnyttja sina sparare och inte ge dem den ränta som spararna förtjänar. Detta upprör Borg som desperat söker ett sätt att tvinga bankerna dela med sig mer.

Detta i dagens banksystem helt utan nya lagar.

Nu har vi sparare möjligheten att välja om vi vill gynna en privat bank att tjäna på våra pengar eller om vi vill att vinsten ska gå till att betala välfärden istället för att gå till individer som lever på att låna ut sina pengar. Individen får samma direkta ränta (från staten i form av skattesänkning) men Riksbankens övriga vinst går till välfärden om vi använder ekontantkonto.

Det hela resulterar i att staten återigen blir den främsta penningskaparen. Detta fick folket nämligen kämpa sig till förr i tiden. Det gick åt mycket tid, blod och energi till att skapa lagar som bara tillät riksbanken som myntare och sedelskapare. Och det fanns en poäng med denna lagstiftning. Att demokratisera penningskapandet så att folket lånade av sig själv och inte tvingades låna av en elit som därmed kunde beskatta folket vid sidan av statens beskattning. Det handlade om att skaka av onödiga element i penningsystemet. Vissa vill kalla dem parasiter, men jag nöjer mig med att säga smarta affärsmän som lyckats återskapa den situation som fanns innan centralbankerna blev ensam utgivare av samhällets betalmedel. Det är inte bankernas fel att de är banker, det är kunderna som måste inse att det gynnar kunderna mer att omgivningen lånar från folkets bank, en bank där hela räntan går till välfärden. Dvs att räntan går tillbaka till de som lånar pengar i form av sänkt skatt.

Ursprungligen skapade alla banker nämligen sina egna pengar och lät dem cirkulera i samhället. Folket insåg att privata banker bokstavligen beskattade samhället med sina pengar som bankerna lät cirkulera och privata banker tjänade ofantliga summor seigniorage. Detta sattes stopp för, gång på gång under de senaste 1000 åren.

Sedan kom teknikutvecklingen och privata banker skapade åter sina egna pengar som var överlägsna sedlar och mynt, digitala bankkrediter gjorde så att centralbanken tappade makten om penningskapandet.

Idag är mer än 77% av hyreskostnaderna i bostäder ränta på kapital(sida 26). Det är den högsta skatten i samhället, den skatten finns pålagd på alla varor från företag som lånar pengar för investeringar. Den skatten är det tydligen ingen som tycker ska gå till välfärden, Vi låter den gå till eliten. (s.29) Och betalar sedan ännu en skatt för statens utgifter helt i onödan.
https://docs.google.com/open?id=0B2Z9YlAb4-AaemhqdlF4MG1USC1TUzZvR09MQ1JnUQ
Notera också att c:a 77% av statliga utgifter som går till fastighetshyror i själva verket är ränta till privata banker. Skattepengar som går direkt till överklassen. Så statsutgifterna skulle minska dramatiskt om hyrorna till 77% gick tillbaka till statskassan. Infrastrukturprojekt skulle bli kanske hälften så dyra.

Om man vill sammanfatta viljor och förslag från alla penningreformister de senaste 1000 åren så kämpar de med att demokratisera penningskapandet, ”att folket ska vara penningskapare genom en folkets bank, en centralbank”. Det kallas att ”nationalisera banksystemet”. Med enkla ord handlar det om att:

”Göra statligt ägda, men politikbefriade, centralbanken till den största (eller enda) penningskaparen i ekonomin. Sedan separera spekulation från riktigt sparande. (Sparande ska ske i statens valuta och investerande/spekulerande ska inte få insättningsgaranti/försäkring från skattebetalare.) Slutligen ge centralbanken uppgiften att stabilisera köpkraften på pengarna med vetenskapliga verktyg. Detta så att en krona idag är värd ungefär samma sak nästa år.” (Notera att vi i princip är framme vid penningreformisternas dröm, att äntligen kunna demokratisera samhällets betalningsmedel.)

Och för att sätta omfattningen av omställningen i perspektiv. Centralbanker har idag skapat ungefär 3%-8% av penningmängden i sina respektive länder. Centralbankerna kan alltså öka sin inkomst ca 33 gånger i 3% -fallet, 12,5 ggr i 8% fallet. Dvs, ökning från ~10 miljarder (2005) till potentiellt ~125 miljarder för Sveriges del. Statsbudgeten är som jämförelse på ca 814 miljarder… 125 mdr ökade inkomster genom att bara återta sin roll som penningskapare i samhället. Dessa pengar är det som privata banker tar från samhället varje år. Vi kan få c:a 15% lägre skatt, mer eftersom utgifter i form av hyror kommer tillbaka till riksbanken som slagskatt.

Sakpolitik, två punkter som beskriver hur staten ska agera.
Kräv att all statlig verksamhet använder ekontantkonto (bankkonto som inte tillåter inlåning, konton som bara lagrar pengar. Gärna i digital form på ett konto i centralbanken.) Ränta får staten in utan hjälp av privata banker, den får seigniorage. Så det finns ingen anledning till att låta privata banker låna ut pengarna.

Under övergångsperioden (innan insättningsgarantin begränsas till att bara gälla ekontantkonto) kan staten ta halva ökningen av seigniorage till att belöna spararna. Detta för att locka fler och fler till att bidra till övergången till demokratiska pengar. Därefter kan staten sluta locka människor att använda statens pengar eftersom insättningsgarantin som endast gäller ekontantkonto är tillräcklig anledning till att använda dem.

Individen
Be din bank att öppna ett konto med internetbank där de inte lånar ut dina pengar, ett konto där du inte får ränta. Först då har vi löst problemet. Om du sparar fysiska sedlar i madrassen krävs det att löjligt många sedlar trycks upp. Bättre att ha kontanterna i digital form på ekontantkonto (dvs att banken sparar det på konto hos centralbanken i digital form), sparar miljön och gör det smidigt för dig med internetbank. Dessutom måste staten kunna få reda på vem som sparar pengarna så att individen kan få skattesänkning som tack för att hen bidrar till en bättre ekonomi. Samtidigt så motarbetar vi all kriminell verksamhet genom att göra pengar spårbara. (Detta går emot piratpartiets värderingar så det gör det svårt att driva denna omställning genom piratpartiet.)

Som alla förslag finns det en del nackdelar med förslaget, om alla flyttar sina sparpengar till ekontantkonton samtidigt så är det identiskt med en ”bank run”. Övergången måste ske successivt för att inte paja ekonomin. Så att riksbanken hinner bekämpa deflationen genom ökad utlåning/penningskapande.

Här är en presentation som förklarar vad vanliga människor menar när de säger ”skapa pengar från luft”. (Det handlar om ett semantiskt missförstånd. Tänkte att ni kanske var intresserad av att förstå vad tidigare talare i tråden försöker säga.)
http://www.youtube.com/watch?v=JBZWw1DG8zU

En kort sammanfattning

Vi behöver en ny kontotyp som erbjuder ekontantsparande. När människor sparar på dessa konton blir det brist på pengar i samhället, det blir deflation. När riksbanken följaktligen bekämpar deflation får riksbanken in mer seigniorage genom ökat penningskapande, ökad ”utlåning” till banker och företag, det sänker vår skatt mer än vi skulle få i ränta hos en privat bank på vårt lönekonto. Staten kan ta en del av de ökade inkomsterna till att direkt belöna de individer som sparar på ekontantkonto, detta för att locka fler till att spara sunt. Belöningen kan vara större än bankkunder idag får i ränta på sitt lönekonto eftersom riksbanken lånar ut pengar till marknadspris som är mycket, mycket högre än bankkunder får på sina lönekonton. Sedan begränsar vi insättningsgarantin till att bara gälla ekontantkonto när privata banker inte längre riskerar gå i konkurs av denna handling. (Kan ta många år att göra omställningen eftersom den görs frivilligt av folket själv. Det är bankkunder som aktivt måste bestämma sig för att de vill att omgivningen ska betala ränta ”till bankkunden själv och välfärden”, istället för ”till sig själv och banken” som förnärvarande har privilegiet att kreditexpandera.)

Vi behöver alltså inte avskaffa någonting i vårt banksystem, bara lägga till en ny kontotyp. Banker och riksbanken får fortsätta arbeta precis som de gör, ja förutom att vi nu gjort så att staten (eller egentligen riksbanken helt oberoende av klåfingriga politiker) på riktigt blir den som skapar samhällets pengar när riksbanken bekämpar deflation med utlåning till banker som behöver kapital. Vi gör penningskapandet mer demokratiskt genom att vinsten från penningskapande i samhället får spenderas av politiker istället för att gå till redan rika individer.

PS. När folk säger ”skapa pengar” menar de ”skapa skuld” i dagens banksystem. All ny skuld kreditexpanderar och minskar övriga människors köpkraft. Därför är det viktigt att alla medborgare kompenseras när skuld skapas. Detta sker lättast genom att centralbanken lånar ut pengar, som centralbanken skapat för att bekämpa deflation, och att staten använder räntan till att sänka skatten.

Om du fortfarande har en oklar bild över vad som händer med inlåning och utlåning kan du läsa följande dokument.
http://www.positivemoney.org.uk/wp-content/uploads/2012/02/Full-Reserve-Banking-in-Plain-English1.pdf

Ekonomer kan fördjupa sig i detaljer här, allt beskrivs i detalj:
http://www.positivemoney.org.uk/wp-content/uploads/2010/11/NEF-Southampton-Positive-Money-ICB-Submission.pdf
http://bankingcommission.s3.amazonaws.com/wp-content/uploads/2011/01/Positive-Money-NEF-and-Richard-Werner-Issues-Paper-Response.pdf

Nebbiolo71 skrev

@Karl: Janne har givetvis helt rätt och du läser tyvärr hans inlägg som vissa läser bibeln.

1. Utlåningen skapar direkt inlåning då lånet sätts in på kundens transaktionskonto. Först när kunden tar ut pengarna blir det ett smärre problem men som tur är så utjämnas betalningsströmmarna under dagen bankerna emellan vilket gör att det kan uppstå en liten diff, plus eller minus. Vid plus kan banken låna ut till andra banker och tvärtom.

2. Att vissa banker har större behov av extern upplåning (såsom SBAB) beror på att de inte också fungerar som sparbanker, dvs att det inte finns kunder som sätter in sina låner på dessa banker. För övriga (Nordea, Swedbank, SEB osv) så är detta inget problem och endast en mycket liten del behöver säkras externt.

Nebbiolo71 skrev

@Karl: Janne har givetvis helt rätt och du läser tyvärr hans inlägg som vissa läser bibeln.

1. Utlåningen skapar direkt inlåning då lånet sätts in på kundens transaktionskonto. Först när kunden tar ut pengarna blir det ett smärre problem men som tur är så utjämnas betalningsströmmarna under dagen bankerna emellan vilket gör att det kan uppstå en liten diff, plus eller minus. Vid plus kan banken låna ut till andra banker och tvärtom.

2. Att vissa banker har större behov av extern upplåning (såsom SBAB) beror på att de inte också fungerar som sparbanker, dvs att det inte finns kunder som sätter in sina låner på dessa banker. För övriga (Nordea, Swedbank, SEB osv) så är detta inget problem och endast en mycket liten del behöver säkras externt.

Karl skrev

Endast mycket liten del? Smärre problem? Varför har de banker du nämner en inlåning på hundratals miljarder var via t.ex. emitterade värdepapper? Det du avfärdar som ett smärre problem var det som gjorde att två av de svenska storbankerna höll på att gå under för ett fåtal år sedan. Att kalla det ett smärre problem måste vara en av de största underdrifterna på länge. Varför har så många banker gått i konkurs till följd av finanskrisen om det är ett smärre problem?

Du/ni undervärderar mycket kraftigt en banks behov av likviditet. De s.k. betalningsströmmarna sker till brutto inte netto och skulle en bank inte ha tillräcklig likviditet så kommer den bankens betalningar inte kunna ske i tid.

Eventuell utlåning från Riksbankens sida är kraftigt begränsad p.g.a. de krav på säkerheter de kräver dessutom bör det tilläggas att dessa belopp hade kunnat lånats upp på den ”vanliga” kreditmarknaden med dessa instrument som säkerhet. Det är inte heller något som i normalfallet sker.

Så det ni lite flagrant kallar ”en liten diff, plus eller minus” är i verkligheten mycket stora miljardbelopp vilka banken måste täcka genom inlåning. Oavsett hur ni vrider och vänder på det så inser även ni att banken MÅSTE ha inlåning. Vad vi nu argumenterar om är hur stor denna inlåning måste vara.

Du säger själv i din andra punkt att om man inte har inlåningsverksamhet (det du benämner ”fungerar som sparbanker” så blir inlåningsbehovet mycket större. Deriverar vi ditt uttalande så landar vi i att inlåningen som bankerna har när de ”fungerar som sparbanker” täcker ett behov av att få in likviditet i verksamheten. F.ö. är även sådan inlåning extern, bankkunderna är inte interna.

Så för att sammanfatta. Alla är överens om att bankerna behöver inlåning för att få likviditet. ”Ni” förefaller tror att det rör sig om småsummor och att det inte är ett problem eller någon svårighet. Om man köper den premissen så gör det ändå inte att behovet av inlåning bortfaller.

Man bör även komma ihåg att dessa situationer uppkommer i all form av verksamhet som innebär att det finns institutioner för ut- och inlåning. Vill ni förbjuda detta eller vad är det för mål ni har?

Karl skrev

Endast mycket liten del? Smärre problem? Varför har de banker du nämner en inlåning på hundratals miljarder var via t.ex. emitterade värdepapper? Det du avfärdar som ett smärre problem var det som gjorde att två av de svenska storbankerna höll på att gå under för ett fåtal år sedan. Att kalla det ett smärre problem måste vara en av de största underdrifterna på länge. Varför har så många banker gått i konkurs till följd av finanskrisen om det är ett smärre problem?

Du/ni undervärderar mycket kraftigt en banks behov av likviditet. De s.k. betalningsströmmarna sker till brutto inte netto och skulle en bank inte ha tillräcklig likviditet så kommer den bankens betalningar inte kunna ske i tid.

Eventuell utlåning från Riksbankens sida är kraftigt begränsad p.g.a. de krav på säkerheter de kräver dessutom bör det tilläggas att dessa belopp hade kunnat lånats upp på den ”vanliga” kreditmarknaden med dessa instrument som säkerhet. Det är inte heller något som i normalfallet sker.

Så det ni lite flagrant kallar ”en liten diff, plus eller minus” är i verkligheten mycket stora miljardbelopp vilka banken måste täcka genom inlåning. Oavsett hur ni vrider och vänder på det så inser även ni att banken MÅSTE ha inlåning. Vad vi nu argumenterar om är hur stor denna inlåning måste vara.

Du säger själv i din andra punkt att om man inte har inlåningsverksamhet (det du benämner ”fungerar som sparbanker” så blir inlåningsbehovet mycket större. Deriverar vi ditt uttalande så landar vi i att inlåningen som bankerna har när de ”fungerar som sparbanker” täcker ett behov av att få in likviditet i verksamheten. F.ö. är även sådan inlåning extern, bankkunderna är inte interna.

Så för att sammanfatta. Alla är överens om att bankerna behöver inlåning för att få likviditet. ”Ni” förefaller tror att det rör sig om småsummor och att det inte är ett problem eller någon svårighet. Om man köper den premissen så gör det ändå inte att behovet av inlåning bortfaller.

Man bör även komma ihåg att dessa situationer uppkommer i all form av verksamhet som innebär att det finns institutioner för ut- och inlåning. Vill ni förbjuda detta eller vad är det för mål ni har?

Karl skrev

Tycker att ni borde be om att få göra ett studiebesök på någon storbanks treasuryavdelning och fråga dem om det är några ”smärre problem”, ”en liten diff”, ”inget problem”, ”endast en mycket liten del som behövs säkras externt”.

Tror det hade gjort er bra och framför allt gett er lite insikt. Som det är nu så känns det som att ni är mellanstadiefysiker som försöker förklara kvantmekanik. Jag säger inte detta för att vara elak eller dryg utan för att visa på hur det förhåller sig.

Karl skrev

Tycker att ni borde be om att få göra ett studiebesök på någon storbanks treasuryavdelning och fråga dem om det är några ”smärre problem”, ”en liten diff”, ”inget problem”, ”endast en mycket liten del som behövs säkras externt”.

Tror det hade gjort er bra och framför allt gett er lite insikt. Som det är nu så känns det som att ni är mellanstadiefysiker som försöker förklara kvantmekanik. Jag säger inte detta för att vara elak eller dryg utan för att visa på hur det förhåller sig.

Per-Erik skrev

Hej Anders!

Det är välkommet med goda krafter för att lösa vara finansiella problem. Det är dock viktigt att förslag till åtgärder bygger på en korrekt analys.

Du säger att bankerna använder Fractional Reserve banking, men att de inte skapar några pengar. Detta påstående går tvärs emot vad både riksbanken och Federal Reserve säger i denna fråga.

http://files.meetup.com/189080/riksbanken%20svar%20pdf%208.7.10.pdf
http://www.rayservers.com/images/ModernMoneyMechanics.pdf

Är det så att du har tillgång till information som de inte har? Annars är det faktiskt så att det är bankerna som skapar de pengar vi använder. Om du bortser från detta faktum så missar du också den huvudsakliga orsaken till systemets instabilitet, inflationen, arbetslösheten och anledningen till den stigande skuldsättningen. Ett reformprogram som bortser ifrån problemet har mycket små möjligheter att bli framgångsrikt.

Janne skrev

@Karl

Anledningen till att jag skriver är att jag tycker att det är väldigt dumt att du går ut med så här felaktiga uppgifter. Detta för att jag starkt sympatiserar med piratpartiet. Att försöka inbilla dessa progressiva medlemmar som finns i piratpartiet att att det INTE är bankerna som SKAPAR 97% av sveriges utan att det är Riksbanken som gör det är rent ut sagt rent bedrövligt.

Den enkla sanningen är att 97% av penningmängden har skapats av banker när någon har tagit ett lån. Dessa ”krediter” skapas som skulder som direkt blir till inlåning. Det betalningsmedel som vi använder är alltså ”bankens skulder” som de skapat HELT PÅ EGEN HAND.

Så först NY-skapar bankerna utlåningen som direkt blir till inlåning. När dessa krediter skall användas för att betala med så används Rikbankens betalningssystem RIX. I RIX så finns bankernas lilla plutt av centralbankspengar och det är dessa som bankerna använder för överföringar till andra banker.

En Swedbank-kredit är alltså inte giltig hos någon annan bank än just Swedbank. Det är därför det finns lite centralbankspengar (SEK) i RIX så att bankerna skall ha en gemensam valuta att bolla sina krediter mellan varandra.

Och för att överföra 500 miljarder mellan bankerna över en dag så behövs kanske bara c:a 5 miljarder i centralbankspengar (SEK).

Och dessa 5 miljarder centralbankspengar används för mer överföringar nästa dag…och nästa…och nästa o.s.v.

Så bankerna kan i praktiken utöka penningmängden precis hur mycket som helst under en tidsperiod med bara 5 miljarder i likviditet. Det finns egentligen inga gränser mer än antalet låntagare. Så det vore ju betydligt bättre att du lärde ut detta istället för att påstå att banker lånar ut insättares pengar.

Det är viktigt att människor förstår hur bank och penningsystemet fungerar innan man börjar skissa på förbättringar av det.

Janne skrev

@Karl

Anledningen till att jag skriver är att jag tycker att det är väldigt dumt att du går ut med så här felaktiga uppgifter. Detta för att jag starkt sympatiserar med piratpartiet. Att försöka inbilla dessa progressiva medlemmar som finns i piratpartiet att att det INTE är bankerna som SKAPAR 97% av sveriges utan att det är Riksbanken som gör det är rent ut sagt rent bedrövligt.

Den enkla sanningen är att 97% av penningmängden har skapats av banker när någon har tagit ett lån. Dessa ”krediter” skapas som skulder som direkt blir till inlåning. Det betalningsmedel som vi använder är alltså ”bankens skulder” som de skapat HELT PÅ EGEN HAND.

Så först NY-skapar bankerna utlåningen som direkt blir till inlåning. När dessa krediter skall användas för att betala med så används Rikbankens betalningssystem RIX. I RIX så finns bankernas lilla plutt av centralbankspengar och det är dessa som bankerna använder för överföringar till andra banker.

En Swedbank-kredit är alltså inte giltig hos någon annan bank än just Swedbank. Det är därför det finns lite centralbankspengar (SEK) i RIX så att bankerna skall ha en gemensam valuta att bolla sina krediter mellan varandra.

Och för att överföra 500 miljarder mellan bankerna över en dag så behövs kanske bara c:a 5 miljarder i centralbankspengar (SEK).

Och dessa 5 miljarder centralbankspengar används för mer överföringar nästa dag…och nästa…och nästa o.s.v.

Så bankerna kan i praktiken utöka penningmängden precis hur mycket som helst under en tidsperiod med bara 5 miljarder i likviditet. Det finns egentligen inga gränser mer än antalet låntagare. Så det vore ju betydligt bättre att du lärde ut detta istället för att påstå att banker lånar ut insättares pengar.

Det är viktigt att människor förstår hur bank och penningsystemet fungerar innan man börjar skissa på förbättringar av det.

Karl skrev

Inget av det jag har skrivit är felaktigt. Det är trist att folk tror på det budskap du försöker förmedla. Tyvärr är det något som är signifikant för internet. Folk ser på youtube och tror helt okritiskt på vad som förmedlas utan att tänka efter eller skaffa sig genuin kunskap. Men det är klart, det är mycket enklare att lägga en timme på youtube än att faktiskt sätta sig in i hur det fungerar i verkligheten.

Om du verkligen månar om PP så borde du verka för att partiet fattar beslut på korrekt grund och inte på tokteorier. Det borde vara grundläggande för om man vill bli tagen som ett seriöst alternativ i den politiska debatten.

Du gör ett kardinalfel när du skriver 97% och hävdar att det är det vi använder som betalningsmedel. Du beskriver ett väldigt brett penningmängdsmått och det är inte det vi använder som betalningsmedel. Det vi använder som betalningsmedel är avista-inlåningen vilken är väldigt mycket lägre än det du använder (ett aggregerat skuldmått).

Sedan så hade varit intressant att veta var du får siffran fem miljarder i från. Jag kan inte tro något annat än att det är en ren fantasisiffra från din sida men visa gärna en källa.

För att enkelt förstå hur felaktig den siffran är så kan du förklara varför en normal svensk storbank har en inlåning via emitterade värdepapper på flera hundra miljarder. Av vilken anledning skulle de ha detta om de bara skulle behöva ha fem miljarder. Räntekostnaden för bankerna på den upplåningen är ju enorm jämfört med vad den hade varit på fem miljarder. Varför skulle de vilja betala alla dessa pengar i onödan?

Varför går så många banker globalt i konkurs om deras likviditetsbehov skulle vara så litet? En svensk bank har betydligt mycket mer än så i eget kapital, de skulle inte behöva någon inlåning ö.h.t. Ska man köpa det du säger så innebär det att banker lånar upp hundratals miljarder som de inte har någon nytta av och får betala stora räntekostnader för detta.

Du tror inte att bankernas aktieägare hade blivit ganska sura om bankerna hade misskötts på sådant vis?

Oavsett vilket så är vi alltså överens om att bankerna BEHÖVER inlåning. Tvistefrågan som kvarstår är hur stor denna inlåning behöver vara. Därmed kanske man åtminstone kan slippa få höra att banker inte behöver inlåning. Det är ett steg på vägen.

Karl skrev

Inget av det jag har skrivit är felaktigt. Det är trist att folk tror på det budskap du försöker förmedla. Tyvärr är det något som är signifikant för internet. Folk ser på youtube och tror helt okritiskt på vad som förmedlas utan att tänka efter eller skaffa sig genuin kunskap. Men det är klart, det är mycket enklare att lägga en timme på youtube än att faktiskt sätta sig in i hur det fungerar i verkligheten.

Om du verkligen månar om PP så borde du verka för att partiet fattar beslut på korrekt grund och inte på tokteorier. Det borde vara grundläggande för om man vill bli tagen som ett seriöst alternativ i den politiska debatten.

Du gör ett kardinalfel när du skriver 97% och hävdar att det är det vi använder som betalningsmedel. Du beskriver ett väldigt brett penningmängdsmått och det är inte det vi använder som betalningsmedel. Det vi använder som betalningsmedel är avista-inlåningen vilken är väldigt mycket lägre än det du använder (ett aggregerat skuldmått).

Sedan så hade varit intressant att veta var du får siffran fem miljarder i från. Jag kan inte tro något annat än att det är en ren fantasisiffra från din sida men visa gärna en källa.

För att enkelt förstå hur felaktig den siffran är så kan du förklara varför en normal svensk storbank har en inlåning via emitterade värdepapper på flera hundra miljarder. Av vilken anledning skulle de ha detta om de bara skulle behöva ha fem miljarder. Räntekostnaden för bankerna på den upplåningen är ju enorm jämfört med vad den hade varit på fem miljarder. Varför skulle de vilja betala alla dessa pengar i onödan?

Varför går så många banker globalt i konkurs om deras likviditetsbehov skulle vara så litet? En svensk bank har betydligt mycket mer än så i eget kapital, de skulle inte behöva någon inlåning ö.h.t. Ska man köpa det du säger så innebär det att banker lånar upp hundratals miljarder som de inte har någon nytta av och får betala stora räntekostnader för detta.

Du tror inte att bankernas aktieägare hade blivit ganska sura om bankerna hade misskötts på sådant vis?

Oavsett vilket så är vi alltså överens om att bankerna BEHÖVER inlåning. Tvistefrågan som kvarstår är hur stor denna inlåning behöver vara. Därmed kanske man åtminstone kan slippa få höra att banker inte behöver inlåning. Det är ett steg på vägen.

Karl skrev

F.ö. är det talande att du inte vill berätta vad ditt alternativ är eller vad det är du vill åstadkomma.

Nebbiolo71 skrev

@Karl: Ursäkta mig men vart tror DU krediterna som är utlånade till slut hamnar?

Givetvis handlar de till slut på ett konto i en av bankerna och bokförs följdaktligen som ”upplåning från allmänheten”. Dvs, inom systemet så hamnar ALLTID ALLA KREDITER på någon av bankerna som upplåning och balansen är uppnådd. Jag kan inte för mitt liv förstå vad det är som är så svårt att förstå. Bankerna behöver givetvis upplåning men de skapar ju upplåning när de också skapar krediterna i första läget – så vad är problemet? Vart tror du krediterna hamnar efter lånet är tecknat och krediterna finns på ditt transaktionskonto?

Nebbiolo71 skrev

@Karl: Ursäkta mig men vart tror DU krediterna som är utlånade till slut hamnar?

Givetvis handlar de till slut på ett konto i en av bankerna och bokförs följdaktligen som ”upplåning från allmänheten”. Dvs, inom systemet så hamnar ALLTID ALLA KREDITER på någon av bankerna som upplåning och balansen är uppnådd. Jag kan inte för mitt liv förstå vad det är som är så svårt att förstå. Bankerna behöver givetvis upplåning men de skapar ju upplåning när de också skapar krediterna i första läget – så vad är problemet? Vart tror du krediterna hamnar efter lånet är tecknat och krediterna finns på ditt transaktionskonto?

Karl skrev

Jag skrev redan i mitt första inlägg att utlåning skapar inlåning. Pengarna som lånas ut hamnar för det mesta på ett nytt konto som inlåning.

Inget konstigt med det. Det ändrar inte att banken behöver inlåning i ett första skede för att finansiera den första utlåningen samt i resterande skeden för att finansiera fortsatt utlåning utöver vad de får in av tidigare utlånade medel. Att pengarna redan har använts gör inte att de är mindre värda eller slutar vara pengar.

Alltså om du vandrar in på en bank och de ger dig ett lån på en miljon gör inte att de har en miljon att betala ut. Därför måste de ha en miljon tillgängligt, via inlåning, när denna miljon sedan för din räkning betalas ut till en annan individ så kan denna person sedan deponera den på en bank vilken kan låna ut miljon ytterligare en gång. På så sätt har utlåningen från den första banken skapat inlåning i en annan (eller samma) bank.

Detta är alltså kreditmultiplikatorn vilken jag inte har förnekat, tvärtom. Utlåning skapar inlåning. Det är inget specifikt för banker utan är ett förfarande som vem som helst kan sysselsätta sig med. Om du lånar ut 10000 till någon och denne i sin tur köper något och denne säljare sedan lånar ut pengar osv så kan dessa 10000 skapa ett skuld- och fordringsförhållanden på betydligt större belopp om du aggregerar dessa. Det är inget konstigt utan en oundviklig konsekvens av att man tillåter utlåning.

Jag har frågat några gånger nu men får aldrig svar på följande:

1. Varför tror du att banker emitterar värdepapper för 100-tals miljarder. Värdepapper de får betala miljarder i årlig ränta på om de inte behöver den inlåningen? Du kan väl inte tro att de gör detta om de inte behöver göra det?

2. Du får gärna presentera ett alternativ om du på något sätt upplever det här som fel eller märkligt. Hade varit intressant att ta del av. Än så länge är det mest åsikter om att ”det här är fel”, ”så här kan det inte vara” och jag tror inte att du kan skissa upp ett hållbart system som inte får exakt samma konsekvenser. Men försök gärna.

Janne skrev

@Karl

Siffran 5 miljarder har jag inte fått någonstans ifrån utan tog bara som exempel. Det skulle räcka att 2 banker hade varsin digital enkrona (SEK) på RIX för att göra dessa bruttoöverföringar dagtid genom RIX. Det skulle ju dock inte vara särskilt praktiskt. Jag försöker få dig att förstå själva principen och jag kan inte för mitt liv förstå hur du kan missa den.

Om det däremot skulle vara så att betalströmmarna inte skulle vara jämna mellan bankerna så skulle det naturligtvis bli katastrof. Om alla sparare i Swedbank skulle föra över sina insatta medel till SEB så är ju ”goda råd dyra”. Swedbank skulle ju behöva sälja av massor av värdepapper till andra banker så att strömmen av centralbankspengar skulle ”vända” i RIX.

De andra bankerna skulle troligen inte köpa dessa värdepapper i ett sådant läge utan det skulle bli centralbankens uppgift. Har för mig att centralbanken köpte upp för 500 miljarder bostadsobligationer 2008. Dessutom så höll Riksbanken tillhanda 165 miljarder i RIX bara för att betalsystemet inte skulle krascha.

Och vad i hela världens namn är det för fel på youtube, det är ett utmärkt media för sådant här. Ta och se på den här videon ifrån konferensen förra fredagen. Där kan du absolut lära dig något. Speciellt om du har villfarelsen att banker endast lånar ut pengar som någon lånat in.

http://youtu.be/O0wA6SbsHg8

Du kan börja lyssna vid 2.00 ungefär. Det verkar som om många ekonomer har ett speciellt slags ego. De håller fast vid det som de lärt sig och kan på så sätt inte utveckla sig till att förstå saker bättre.

Janne skrev

@Karl

Siffran 5 miljarder har jag inte fått någonstans ifrån utan tog bara som exempel. Det skulle räcka att 2 banker hade varsin digital enkrona (SEK) på RIX för att göra dessa bruttoöverföringar dagtid genom RIX. Det skulle ju dock inte vara särskilt praktiskt. Jag försöker få dig att förstå själva principen och jag kan inte för mitt liv förstå hur du kan missa den.

Om det däremot skulle vara så att betalströmmarna inte skulle vara jämna mellan bankerna så skulle det naturligtvis bli katastrof. Om alla sparare i Swedbank skulle föra över sina insatta medel till SEB så är ju ”goda råd dyra”. Swedbank skulle ju behöva sälja av massor av värdepapper till andra banker så att strömmen av centralbankspengar skulle ”vända” i RIX.

De andra bankerna skulle troligen inte köpa dessa värdepapper i ett sådant läge utan det skulle bli centralbankens uppgift. Har för mig att centralbanken köpte upp för 500 miljarder bostadsobligationer 2008. Dessutom så höll Riksbanken tillhanda 165 miljarder i RIX bara för att betalsystemet inte skulle krascha.

Och vad i hela världens namn är det för fel på youtube, det är ett utmärkt media för sådant här. Ta och se på den här videon ifrån konferensen förra fredagen. Där kan du absolut lära dig något. Speciellt om du har villfarelsen att banker endast lånar ut pengar som någon lånat in.

http://youtu.be/O0wA6SbsHg8

Du kan börja lyssna vid 2.00 ungefär. Det verkar som om många ekonomer har ett speciellt slags ego. De håller fast vid det som de lärt sig och kan på så sätt inte utveckla sig till att förstå saker bättre.

Karl skrev

Du kan använda en krona till att betala tillbaka alla skulder i hela världen i teorin. I praktiken fungerar det inte.

Men det var som jag misstänkte, du hittade på en siffra från ingenstans. En helt orimlig siffra. Ni verkar inte ha någon som helst förståelse för bankers likviditetsbehov och det gör att ni drar väldigt märkliga slutsatser.

Riksbanken köpte inte upp bostadsobligationer för 500 miljarder under finanskrisen. Varför påstår du saker som inte stämmer? Däremot så har du rätt i att man lånade ut en stor summa som ligger omkring de 165 miljarder du nämner. Man tillförde likviditet. Varför skulle man behöva tillföra 165 miljarder om det enligt dig räcker med att varje bank har 5 miljarder? Bara där borde du inse att din siffra är totalt felaktig.

Problemet med youtube är att 99% av allt som rör det här ämnet är totalt skräp.

Frågorna jag ställde lämnades som brukligt obesvarade:

1. Varför tror du att banker emitterar värdepapper för 100-tals miljarder. Värdepapper de får betala miljarder i årlig ränta på om de inte behöver den inlåningen? Du kan väl inte tro att de gör detta om de inte behöver göra det?

2. Du får gärna presentera ett alternativ om du på något sätt upplever det här som fel eller märkligt. Hade varit intressant att ta del av. Än så länge är det mest åsikter om att “det här är fel”, “så här kan det inte vara” och jag tror inte att du kan skissa upp ett hållbart system som inte får exakt samma konsekvenser. Men försök gärna.

Karl skrev

Du kan använda en krona till att betala tillbaka alla skulder i hela världen i teorin. I praktiken fungerar det inte.

Men det var som jag misstänkte, du hittade på en siffra från ingenstans. En helt orimlig siffra. Ni verkar inte ha någon som helst förståelse för bankers likviditetsbehov och det gör att ni drar väldigt märkliga slutsatser.

Riksbanken köpte inte upp bostadsobligationer för 500 miljarder under finanskrisen. Varför påstår du saker som inte stämmer? Däremot så har du rätt i att man lånade ut en stor summa som ligger omkring de 165 miljarder du nämner. Man tillförde likviditet. Varför skulle man behöva tillföra 165 miljarder om det enligt dig räcker med att varje bank har 5 miljarder? Bara där borde du inse att din siffra är totalt felaktig.

Problemet med youtube är att 99% av allt som rör det här ämnet är totalt skräp.

Frågorna jag ställde lämnades som brukligt obesvarade:

1. Varför tror du att banker emitterar värdepapper för 100-tals miljarder. Värdepapper de får betala miljarder i årlig ränta på om de inte behöver den inlåningen? Du kan väl inte tro att de gör detta om de inte behöver göra det?

2. Du får gärna presentera ett alternativ om du på något sätt upplever det här som fel eller märkligt. Hade varit intressant att ta del av. Än så länge är det mest åsikter om att “det här är fel”, “så här kan det inte vara” och jag tror inte att du kan skissa upp ett hållbart system som inte får exakt samma konsekvenser. Men försök gärna.

Håkan skrev

Karl: Diskussionen handlar om hur finansieringsformen ”inlåning från allmänheten” fungerar, och då måste man ta hänsyn till nettningen i RIX för att få en bra helhetsbild av systemet. Inlåning från allmänheten är en extremt billig finansieringsform som bygger på att alla banker expanderar sin kreditgivning i ungefär samma takt.

Sedan vet jag inte om jag uppfattat dig rätt men det verkar som du behöver skilja på likviditet och bokförd in- och upplåning. Själva bokföringsposten ”inlåning från allmänheten” är inte ett mått på likviditet. Vore den det skulle Riksbankens balansomslutning ligga nästan i samma storleksordning som summan av privatbankernas balansräkningar. Innan krisen 2008 låg Riksbankens balansräkning stadigt på 200 mdr och de svenska storbankernas på sammanlagt ca 7000-8000 mdr.

* * * *

De 5 miljarderna du eftersökte kan du hitta i Riksbankens balansräkning. ”Skulder i svenska kronor till svenska kreditinstitut relaterad till penningpolitiska transaktioner” låg 2010-12-31 på endast 5 mdr, vilket stämmer ganska bra med Svenska Bankföreningens rekommendation för RIX-LOM (likviditetsoptimering) gällande tillgängliga centralbankskrediter uppgående till 1% av den genomsnittliga omsättningen i RIX per dag.

Riksbankens balansräkning sid 62:
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2011/ar2010_sv.pdf

Bra beskrivning av RIX:
http://www.riksbank.se/upload/RIX%20Tertial%201%202011.pdf

* * * *

Vad gäller den stora skuldposten emitterade värdepapper så är det f a ett mått på de pengar som banken skapat vid kreditgivning till bostadsköpare. Orsaken till terminologin är att det handlar om den speciella svenska motsvarighet till värdepapperisering där 1)banken är originator 2) bankkoncernens bostatsinstitut ger ut bostadsobligationer, och 3) storbankerna köpt merparten av varandras bostadsobligationer genom sedvanlig kreditering på inlåningskonton. Om detta kan du läsa här (Lars Nyberg 2004):

http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=13393

Slutligen: Den som tvivlar och vill ha det svart på vitt att de enskilda bankerna vid kreditgivning skapar helt nya pengar i sin egen valuta kan t ex ringa Daniel Westin på Riksbanken. Tel 08 – 7870265. Tveka inte, lyft på luren och ring. Daniel Westin har jag själv pratat med, hans position gör honom till en tillförlitlig källa och dessutom är han en trevlig person.

No1 skrev

Om jag får lägga mig i vad gäller alternativa system så tycker jag Piratpartiet bör rikta in sig på modernare lösningar och inte försöka att bibehålla detta centraliserade odemokratiska ekonomiska system som ligger till grund för ALLA de problem som politiker på båda sidor försöker lösa med- vad som då enbart blir- symptombehandlingar.

Det är ett system som är till för att kontrollera medborgarna genom skuld. Fiatpengar kopplade till skuld skapar ju vad som måste anses vara plikttrogna och lydiga medborgare som hellre bryr sig om några hundralappar i sin privatekonomi än samhällsförändring. Bankerna fungeraridag mer som hyresvärden som äger ditt hus, och de räntor du betalar som hyra. Det är knappt så att någon amorterar eftersom det ändå inte går att hinna ikapp lånet under en livstid. Detta motiveras genom ett hopp om eventuell vinst och att priset hela tiden kommer öka- och gör att man låses fast vid att systemet måste upprätthållas. Denna ekonomiska utsatthet gör att arbetsgivare har ett ypperligt tillfälle att pressa det mesta ur arbetsmyrorna.

Det spelar ingen roll om skulden är privat som i Sverige eller offentlig som i Grekland. Bankerna har idag inte längre än funktion i samhället utan fungerar bara som en onödig mellanhand och vinstmaskin. Hoppas verkligen Piratpartiet tar en lite mer frihetlig riktning och ser på olika lösningar dit som full reserve banking, demokratisk kontroll av inflationen, konkurrerande valutor, statliga konkurrerande banker eller helt nya decentraliserade system, direkt credit clearing och barterlösningar. Ni måste bygga vidare på idéer om modern mutualism, frivilligt deltagande och open source samhälle. Ett samhälle som bygger på frihet och frivilligt samarbete.

No1 skrev

Om jag får lägga mig i vad gäller alternativa system så tycker jag Piratpartiet bör rikta in sig på modernare lösningar och inte försöka att bibehålla detta centraliserade odemokratiska ekonomiska system som ligger till grund för ALLA de problem som politiker på båda sidor försöker lösa med- vad som då enbart blir- symptombehandlingar.

Det är ett system som är till för att kontrollera medborgarna genom skuld. Fiatpengar kopplade till skuld skapar ju vad som måste anses vara plikttrogna och lydiga medborgare som hellre bryr sig om några hundralappar i sin privatekonomi än samhällsförändring. Bankerna fungeraridag mer som hyresvärden som äger ditt hus, och de räntor du betalar som hyra. Det är knappt så att någon amorterar eftersom det ändå inte går att hinna ikapp lånet under en livstid. Detta motiveras genom ett hopp om eventuell vinst och att priset hela tiden kommer öka- och gör att man låses fast vid att systemet måste upprätthållas. Denna ekonomiska utsatthet gör att arbetsgivare har ett ypperligt tillfälle att pressa det mesta ur arbetsmyrorna.

Det spelar ingen roll om skulden är privat som i Sverige eller offentlig som i Grekland. Bankerna har idag inte längre än funktion i samhället utan fungerar bara som en onödig mellanhand och vinstmaskin. Hoppas verkligen Piratpartiet tar en lite mer frihetlig riktning och ser på olika lösningar dit som full reserve banking, demokratisk kontroll av inflationen, konkurrerande valutor, statliga konkurrerande banker eller helt nya decentraliserade system, direkt credit clearing och barterlösningar. Ni måste bygga vidare på idéer om modern mutualism, frivilligt deltagande och open source samhälle. Ett samhälle som bygger på frihet och frivilligt samarbete.

No1 skrev

Att låta någon utbildad ekonom bestämma politiken för detta område vore som att låta någon från patentverket bestämma copyright politiken. Historien har själv har motbevisat dessa ekonomiska teorier. Problemet ligger inte i någon procentsats här eller där som dagens politiker gillar att framställa det som. Det ligger i grunduppbyggnaden av systemet. Och det mesta slutar i, precis som Janne beskrev, Hur pengar skapas och vilka som har kontroll över det. Detta har varit den stora frågan i alla tider för den som missat det.

Janne skrev

@Karl

Måste fråga dig, tycker du att de 2 videos som jag länkat dig till på Youtube med Richard Werner är totalt skräp. Anser du alltså att Richard Werner inte vet vad han pratar om?

Om de där bostadsobligationerna.

http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2008/fs_08_2_sv.pdf

”För att lindra problemen på marknaden för bostadsobligationer har Riksgälden placerat de medel de får in i sina extra emissioner av statsskuldväxlar i säkerställda bostadsobligationer, samtidigt som Riksbanken nu i större utsträckning tar emot säkerställda bostadsobligationer som säkerheter. Riksbanken och Riksgäldens åtgärder tillsammans innebär att svenska myndigheter har lånat ut ungefär 500 miljarder kronor mot säkerheter i framför allt säkerställda bostadsobligationer. Detta belopp kan jämföras med den totala utestående stocken av säkerställda bostadsobligationer i Sverige som i slutet av augusti uppskattades till cirka 1000 miljarder kronor. Detta innebär att svenska myndigheter i dagsläget innehar cirka hälften av den utestående stocken.”

Sedan.

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece

”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken.”

Dina 2 frågor.

1. Bostadsobligationerna används om de behövs för att få betalningsströmmarna i RIX att fungera. Bankerna bollar alltså bostadsobligationer för att ha centralbankspengar så att de kan bolla krediter mellan varandra. Bollar de ungefär lika mycket bostadsobligationer mellan varandra så går ju räntan de får betala jämt upp mellan bankerna.

2. Det har jag naturligtvis inget färdigt svar på. Jag betraktar pengar som ett bokföringssystem för logistik mellan produktion, varor och tjänster. Det absolut viktigaste är att ingen skall kunna tjäna pengar på att tillhandahålla detta bokföringssystem.

Janne skrev

@Karl

Måste fråga dig, tycker du att de 2 videos som jag länkat dig till på Youtube med Richard Werner är totalt skräp. Anser du alltså att Richard Werner inte vet vad han pratar om?

Om de där bostadsobligationerna.

http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2008/fs_08_2_sv.pdf

”För att lindra problemen på marknaden för bostadsobligationer har Riksgälden placerat de medel de får in i sina extra emissioner av statsskuldväxlar i säkerställda bostadsobligationer, samtidigt som Riksbanken nu i större utsträckning tar emot säkerställda bostadsobligationer som säkerheter. Riksbanken och Riksgäldens åtgärder tillsammans innebär att svenska myndigheter har lånat ut ungefär 500 miljarder kronor mot säkerheter i framför allt säkerställda bostadsobligationer. Detta belopp kan jämföras med den totala utestående stocken av säkerställda bostadsobligationer i Sverige som i slutet av augusti uppskattades till cirka 1000 miljarder kronor. Detta innebär att svenska myndigheter i dagsläget innehar cirka hälften av den utestående stocken.”

Sedan.

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece

”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken.”

Dina 2 frågor.

1. Bostadsobligationerna används om de behövs för att få betalningsströmmarna i RIX att fungera. Bankerna bollar alltså bostadsobligationer för att ha centralbankspengar så att de kan bolla krediter mellan varandra. Bollar de ungefär lika mycket bostadsobligationer mellan varandra så går ju räntan de får betala jämt upp mellan bankerna.

2. Det har jag naturligtvis inget färdigt svar på. Jag betraktar pengar som ett bokföringssystem för logistik mellan produktion, varor och tjänster. Det absolut viktigaste är att ingen skall kunna tjäna pengar på att tillhandahålla detta bokföringssystem.

JL skrev

En piratpolitisk lösning anser jag skulle kunna vara att etablera lokala offentliga valutor i landets kommuner. Detta system rekommenderas av City Of London till brittiska staten att stödja och har redan införts av staden Nantes i Frankrike. Systemet baseras på ömsesidig räntefri kredit som privatpersoner, företag och offentligheter kan handla med på en online marknadsplats. Genom detta minskas beroendet till banksektorn och lokala marknader kan uppehålla sin handel trots att banksystemet är i en skuldlikvideringsfas. Genom att ta upp skatt i systemets krediter underlättas användarvänligheten.

Således kan de lokala ”Piratsystemen” agera som en stöttepelare för samhället och agera komplement och delvis substitut till bankkrediterna vid behov. Effektiviteten av sådana här system har redan bevisats i Schweiz under den stora depressionen då 80% av företagen nyttjade ett dylikt betalningssystem (kallat WIR) och i Argentina där ett liknande system (kallat ”Creditos”) utgjorde 15% av medellönen mellan 2001-2002 då landet upplevde en omfattande finanskris.

Denna monetära diversifieringspolitik tycker jag är i sann ”piratanda” och kan ge ett bra lyft åt landets inrikeshandel. Därtill en bra början för att känna på alternativa betalningslösningar i väntan på ”kryptovaluterevolutionen”… om den kommer. :)

JL skrev

En piratpolitisk lösning anser jag skulle kunna vara att etablera lokala offentliga valutor i landets kommuner. Detta system rekommenderas av City Of London till brittiska staten att stödja och har redan införts av staden Nantes i Frankrike. Systemet baseras på ömsesidig räntefri kredit som privatpersoner, företag och offentligheter kan handla med på en online marknadsplats. Genom detta minskas beroendet till banksektorn och lokala marknader kan uppehålla sin handel trots att banksystemet är i en skuldlikvideringsfas. Genom att ta upp skatt i systemets krediter underlättas användarvänligheten.

Således kan de lokala ”Piratsystemen” agera som en stöttepelare för samhället och agera komplement och delvis substitut till bankkrediterna vid behov. Effektiviteten av sådana här system har redan bevisats i Schweiz under den stora depressionen då 80% av företagen nyttjade ett dylikt betalningssystem (kallat WIR) och i Argentina där ett liknande system (kallat ”Creditos”) utgjorde 15% av medellönen mellan 2001-2002 då landet upplevde en omfattande finanskris.

Denna monetära diversifieringspolitik tycker jag är i sann ”piratanda” och kan ge ett bra lyft åt landets inrikeshandel. Därtill en bra början för att känna på alternativa betalningslösningar i väntan på ”kryptovaluterevolutionen”… om den kommer. :)

Nebbiolo71 skrev

@Karl: Emittering av värdepapper används givetvis för att stabilisera upplåningen, fylla upp hål, diversifiera portföljen samt givetvis för att själva spekulera i tillgångar med underliggande lån och andra tillgångar som säkerhet (CDO, CDS mm). Ingen ifrågasätter detta. Det experterna på det monetära systemet (bla Steve Keen) är överens om är att banker INTE behöver ordna upplåning innan ett skuldbrev skrives och krediterna hamnar på transaktionskontot. De behöver inte ens ordna reserver (eller kapitaltäckning) på förhand då dessa går att ordna i efterhand, dels genom ränta dels genom lån från RB och andra banker. Det enda som begränsar banker (och jag ser då inte enskilda banker utan banksystemet i stort – denna distinktion är viktig) är kreditvärdiga och också villiga låntagare.

Jag kan inte annat än upprepa från ”Svenskt kreditväsen” av Lars-Erik Thunholm.

”När en bank ger ett lån sker likviden normalt på så sätt att lånebeloppet krediteras på ett inlåningskonto. Primärt skapar alltså utlåningen inlåning.

En kreditexpansion i banksystemet – vare sig den tar formen av utlåning till allmänheten eller av värdepappersplaceringar – skapar sin egen monetära täckning genom en ökad inlåning. Inlåningstillflödet kan vara ojämnt fördelat mellan olika bankinstitut, men för banksystemet som helhet ställer kreditexpansionen inga andra anspråk på kassa än vad som förorsakas av ett eventuellt ökande sedelomlopp.”

Detta är inga konstigheter utan beskriver helt enkelt hur banker fungerar – om du vill ändra hur banker fungerar (det vill jag) så varsågod men snälla kom inte med felaktiga beskrivningar av nuvarande system – det blir liksom lite ”rättshaverist” över det hela (inte illa menat utan bara hur jag upplever det).

F.ö. att applicera härskartekniker (”tittat på några filmer på youtube”) biter inte (och är lite otidsenlig debatteknik – tycker du inte?) på personer som Janne och mig själv som studerat detta under en lång tid (vi pratar år) och som dessutom regelbundet följer och läser bla ekonomiprofessorerna Steve Keen och Rickard Werner. Du borde f.ö. införskaffa Steve Keens ”Debunking Economics II” då den innebär mkt matnyttig kritik på de neoliberala ”sanningarna” aka ”trosuppfattningarna” som så många så lätt fastnat i.

Nebbiolo71 skrev

@Karl: Emittering av värdepapper används givetvis för att stabilisera upplåningen, fylla upp hål, diversifiera portföljen samt givetvis för att själva spekulera i tillgångar med underliggande lån och andra tillgångar som säkerhet (CDO, CDS mm). Ingen ifrågasätter detta. Det experterna på det monetära systemet (bla Steve Keen) är överens om är att banker INTE behöver ordna upplåning innan ett skuldbrev skrives och krediterna hamnar på transaktionskontot. De behöver inte ens ordna reserver (eller kapitaltäckning) på förhand då dessa går att ordna i efterhand, dels genom ränta dels genom lån från RB och andra banker. Det enda som begränsar banker (och jag ser då inte enskilda banker utan banksystemet i stort – denna distinktion är viktig) är kreditvärdiga och också villiga låntagare.

Jag kan inte annat än upprepa från ”Svenskt kreditväsen” av Lars-Erik Thunholm.

”När en bank ger ett lån sker likviden normalt på så sätt att lånebeloppet krediteras på ett inlåningskonto. Primärt skapar alltså utlåningen inlåning.

En kreditexpansion i banksystemet – vare sig den tar formen av utlåning till allmänheten eller av värdepappersplaceringar – skapar sin egen monetära täckning genom en ökad inlåning. Inlåningstillflödet kan vara ojämnt fördelat mellan olika bankinstitut, men för banksystemet som helhet ställer kreditexpansionen inga andra anspråk på kassa än vad som förorsakas av ett eventuellt ökande sedelomlopp.”

Detta är inga konstigheter utan beskriver helt enkelt hur banker fungerar – om du vill ändra hur banker fungerar (det vill jag) så varsågod men snälla kom inte med felaktiga beskrivningar av nuvarande system – det blir liksom lite ”rättshaverist” över det hela (inte illa menat utan bara hur jag upplever det).

F.ö. att applicera härskartekniker (”tittat på några filmer på youtube”) biter inte (och är lite otidsenlig debatteknik – tycker du inte?) på personer som Janne och mig själv som studerat detta under en lång tid (vi pratar år) och som dessutom regelbundet följer och läser bla ekonomiprofessorerna Steve Keen och Rickard Werner. Du borde f.ö. införskaffa Steve Keens ”Debunking Economics II” då den innebär mkt matnyttig kritik på de neoliberala ”sanningarna” aka ”trosuppfattningarna” som så många så lätt fastnat i.

Karl skrev

Det där är helt enkelt inte sant. Banker emitterar INTE bostadsobligationer för att finansiera någon form av egen trading. Det hittar du bara på. Kolla i vilken banks årsredovisning som helst. De emitterar bostadsobligationer för att finansiera bostadslånen. De måste få in likviditet för att kunna sköta sina utbetalningar.

Nej, man behöver inte ordna upplåning innan skuldebrevet skrivs under eller att beloppet förs in på transaktionskontot. Man behöver ordna upplåning innan UTBETALNINGEN sker.

Ditt citat från Thunholm avser fortfarande att beskriva multiplikatorn.

Jag har inte gjort en enda felaktig beskrivning av hur systemet fungerar och min kunskap kommer inte från youtube. Du kan uppfatta det som en härskarteknik om du vill men faktum kvarstår, du kommer aldrig att lära dig hur det fungerar genom att titta på mer eller mindre konspiratoriska youtubeklipp. Att kalla det att studera är nog att devalvera ordet studera en hel del. Detta har f.ö. väldigt lite med neoklassisk (jag antar att du menar neoklassisk när du skriver neoliberal för det är ju det Keens bok handlar om. Det är två helt skilda saker) teori att göra.

Du skriver att du vill ändra hur det fungerar. Snälla, berätta hur? Varför undvika detta in i absurdum.

Och frågan kvarstår om varför banker lånar upp hundratals miljarder. Det är alltså inte för att finansiera egen trading. Handelsbanken och SEB har f.ö. inte ens egen trading.

Janne skrev

@Karl

CITERAR dig:
”Nej, man behöver inte ordna upplåning innan skuldebrevet skrivs under eller att beloppet förs in på transaktionskontot. Man behöver ordna upplåning innan UTBETALNINGEN sker.”
SLUT på CITAT.

Det beror väl helt på det. Exempel.

Om bank A ”lånar ut” 250 stycken lån på 1 miljon kronor som skall betalas ut till konto på bank B.

Och bank B ”lånar ut” 250 stycken lån på 1 miljon kronor som skall betalas ut till konto på bank A.

1. Om bank A då har 1 miljon kronor i centralbankspengar på sitt konto i RIX så kan bank A börja med att föra över denna 1 miljon i centralbankspengar till bank B konto i RIX och på samma gång först det första 1 miljon ”kreditlånet” över till ett konto på bank B.

2. Sedan gör bank B exakt samma sak åt motsatta hållet. Då förs också den 1 miljonen i centralbankspengar tillbaks till bank A konto i RIX.

3. Sedan turas bankerna om att göra så här 249 gånger till.

4. Slutresultatet blir att de båda bankerna gemensamt har både skapat OCH betalt ut 500 miljoner kredit-kronor.

5. Dessa 500 miljoner har de skapat (ur tomma intet) och den ENDA inlåningen som behövts är den där 1 miljonen centralbankspengar som bank A hade på sitt konto på sitt konto på RIX, Riksbanken alltså. Och denna 1 miljon finns fortfarande kvar på det kontot.

6. Och nästa dag kan naturligtvis bankerna göra om samma sak. Och då använder de SAMMA 1 miljon i centralbankspengar som dagen för.

Och nästa dag…och nästa dag…o.s.v

Det finns alltså ingen gräns för detta annat än antalet villiga låntagare.

Janne skrev

@Karl

CITERAR dig:
”Nej, man behöver inte ordna upplåning innan skuldebrevet skrivs under eller att beloppet förs in på transaktionskontot. Man behöver ordna upplåning innan UTBETALNINGEN sker.”
SLUT på CITAT.

Det beror väl helt på det. Exempel.

Om bank A ”lånar ut” 250 stycken lån på 1 miljon kronor som skall betalas ut till konto på bank B.

Och bank B ”lånar ut” 250 stycken lån på 1 miljon kronor som skall betalas ut till konto på bank A.

1. Om bank A då har 1 miljon kronor i centralbankspengar på sitt konto i RIX så kan bank A börja med att föra över denna 1 miljon i centralbankspengar till bank B konto i RIX och på samma gång först det första 1 miljon ”kreditlånet” över till ett konto på bank B.

2. Sedan gör bank B exakt samma sak åt motsatta hållet. Då förs också den 1 miljonen i centralbankspengar tillbaks till bank A konto i RIX.

3. Sedan turas bankerna om att göra så här 249 gånger till.

4. Slutresultatet blir att de båda bankerna gemensamt har både skapat OCH betalt ut 500 miljoner kredit-kronor.

5. Dessa 500 miljoner har de skapat (ur tomma intet) och den ENDA inlåningen som behövts är den där 1 miljonen centralbankspengar som bank A hade på sitt konto på sitt konto på RIX, Riksbanken alltså. Och denna 1 miljon finns fortfarande kvar på det kontot.

6. Och nästa dag kan naturligtvis bankerna göra om samma sak. Och då använder de SAMMA 1 miljon i centralbankspengar som dagen för.

Och nästa dag…och nästa dag…o.s.v

Det finns alltså ingen gräns för detta annat än antalet villiga låntagare.

Karl skrev

Ja Janne, förutom att du underskattar hur mycket likviditet som krävs så kan det gå till så. Vill man överdriva så kan man ju måla upp ett scenario där de lånar ut 500 miljoner med bara en krona tillgängligt. Vad är problemet? Så länge som den som lånar ut något har detta tillgängligt vid utbetalningen så är det helt ok och inga problem.

Att du underskattar likviditetsbehovet grovt kan vi se då bankerna som sagt var lånar upp flera hundra miljarder. Det är ingen lätt uppgift att se till att man har tillräckligt med likviditet vilket ni verkar tro med tanke på hur ni formulerar er.

Du pratade om fem miljarder, en ren fantasisumma. Sedan pratade du om att Riksbanken skjutit till 165 miljarder och trodde tom att de hade köpt upp bostadsobligationer för 500 miljarder. Hur får du det att gå ihop? Om du å ena sidan tror att de klarar sig med fem miljarder var, varför skulle de då behöva ha hjälp med flera hundra miljarder?

Man gör så här, visa mig ett hållbart system som inte hade fungerat på samma sätt som det du kritiserar.

Karl skrev

Ja Janne, förutom att du underskattar hur mycket likviditet som krävs så kan det gå till så. Vill man överdriva så kan man ju måla upp ett scenario där de lånar ut 500 miljoner med bara en krona tillgängligt. Vad är problemet? Så länge som den som lånar ut något har detta tillgängligt vid utbetalningen så är det helt ok och inga problem.

Att du underskattar likviditetsbehovet grovt kan vi se då bankerna som sagt var lånar upp flera hundra miljarder. Det är ingen lätt uppgift att se till att man har tillräckligt med likviditet vilket ni verkar tro med tanke på hur ni formulerar er.

Du pratade om fem miljarder, en ren fantasisumma. Sedan pratade du om att Riksbanken skjutit till 165 miljarder och trodde tom att de hade köpt upp bostadsobligationer för 500 miljarder. Hur får du det att gå ihop? Om du å ena sidan tror att de klarar sig med fem miljarder var, varför skulle de då behöva ha hjälp med flera hundra miljarder?

Man gör så här, visa mig ett hållbart system som inte hade fungerat på samma sätt som det du kritiserar.

Benjamin skrev

Karl

Dög inte min genomgång? Jag har nu i alla fall samlat det jag skrev tidigare i tråden i ett eget dokument. Utökat och förtydligat det något efter förslag jag fick igår. Sedan länkade jag inatt till en hel dokumentär som går igenom alla missförstånd ni haft här i tråden. Jag förstår inte varför du fortfarande frågar om alternativ när de levererats sedan länge. (Om du vill hoppa över min lekmannaförklaring i dokumentet rekommenderar jag dig att direkt hoppa till källhänvisningarna och läsa de tekniska dokumenten som beskriver det i detalj. Så blir det inga missförstånd.)

https://docs.google.com/document/d/15XWAfNYFlgSGGh4XuZ7787-LwyDfKprCMuu-zObF3ow/edit

Benjamin skrev

Karl

Dög inte min genomgång? Jag har nu i alla fall samlat det jag skrev tidigare i tråden i ett eget dokument. Utökat och förtydligat det något efter förslag jag fick igår. Sedan länkade jag inatt till en hel dokumentär som går igenom alla missförstånd ni haft här i tråden. Jag förstår inte varför du fortfarande frågar om alternativ när de levererats sedan länge. (Om du vill hoppa över min lekmannaförklaring i dokumentet rekommenderar jag dig att direkt hoppa till källhänvisningarna och läsa de tekniska dokumenten som beskriver det i detalj. Så blir det inga missförstånd.)

https://docs.google.com/document/d/15XWAfNYFlgSGGh4XuZ7787-LwyDfKprCMuu-zObF3ow/edit

Anna Troberg skrev

Hej på er!
Tänk på att less is more även när det gäller kommentarer, hörni. ;-) Saker blir inte mer sanna för att man skriver dem många gånger och med väldigt mycket text. Försök att konkretisera era synpunkter på ett så överskådligt sätt som möjligt, så att andra intresserade inte drunknar i textväggar.

Vill ni brodera ut helt egna idéer om vilken ställning partiet borde ta i en fråga, så är det alltid bäst om ni skriver ihop ett sakligt, trevligt och lättillgängligt inlägg till breddningsbloggen och mejlar det till mig och Henrik enligt instruktionerna här: http://breddning.piratpartiet.se/jag-vill-bredda/

Anna Troberg skrev

Hej på er!
Tänk på att less is more även när det gäller kommentarer, hörni. ;-) Saker blir inte mer sanna för att man skriver dem många gånger och med väldigt mycket text. Försök att konkretisera era synpunkter på ett så överskådligt sätt som möjligt, så att andra intresserade inte drunknar i textväggar.

Vill ni brodera ut helt egna idéer om vilken ställning partiet borde ta i en fråga, så är det alltid bäst om ni skriver ihop ett sakligt, trevligt och lättillgängligt inlägg till breddningsbloggen och mejlar det till mig och Henrik enligt instruktionerna här: http://breddning.piratpartiet.se/jag-vill-bredda/

No1 skrev

Kul att du är inne och följer den här diskussionen Anna! För detta är den fråga som alla andra frågor slutligen landar i. Här MÅSTE PP BRYTA NY MARK! Det är också ett sånt område där frihetlig vänster och höger kan mötas eftersom inga av dessa idéer fungerar om man inte kommer till rätta med bank-skuld-tillväxt-problemet. Båda sidor vill nämligen samma sak dvs. demokratisera det monetära systemet och låta användarna styra systemet om det så är politiskt eller via privata marknadslöningar. Nu är det varken eller – istället snarare det sämsta av båda. Centralstyrt, otransparent styrt av politker och banktjänstemän där gränserna däremellan suddas ut.

No1 skrev

Vad gäller fri kunskap m.m. och framväxten av digitala bartersystem och konkurrerande valutor så bör Piratpartiet sikta på att flytta bort beskattning på arbete/inkomst. Det måste snabbt gå att byta tjänster och varor över gränser (internet), samt genomföra mikrobetalningar i olika valutor. Det blir framöver helt omöjligt (och dyrt) att kontrollera detta. Framtidens finasieringssystem kommer se ut mer som Kickstarter än dagens banker.

Skatten bör istället ligga på ägande av MARK och NATURRESURSER (ev. andra fysiska/reella värden) som vi alla är beroende av (bostad, mat, material osv). Det är snefördelningen av detta som ligger till grund för fattigdomen i världen. Inte att något utbildat sig till programmerare och startat reddit, eller skriver en blogg. Dvs tjänat på att faktiskt erbjuda något som folk vill stödja.

Internet bör också betraktas som modern infrastruktur eftersom det mesta kommer ske där igenom i framtiden. Det bör alltså vara gratis/skattefinansierat.

No1 skrev

Vad gäller fri kunskap m.m. och framväxten av digitala bartersystem och konkurrerande valutor så bör Piratpartiet sikta på att flytta bort beskattning på arbete/inkomst. Det måste snabbt gå att byta tjänster och varor över gränser (internet), samt genomföra mikrobetalningar i olika valutor. Det blir framöver helt omöjligt (och dyrt) att kontrollera detta. Framtidens finasieringssystem kommer se ut mer som Kickstarter än dagens banker.

Skatten bör istället ligga på ägande av MARK och NATURRESURSER (ev. andra fysiska/reella värden) som vi alla är beroende av (bostad, mat, material osv). Det är snefördelningen av detta som ligger till grund för fattigdomen i världen. Inte att något utbildat sig till programmerare och startat reddit, eller skriver en blogg. Dvs tjänat på att faktiskt erbjuda något som folk vill stödja.

Internet bör också betraktas som modern infrastruktur eftersom det mesta kommer ske där igenom i framtiden. Det bör alltså vara gratis/skattefinansierat.

Håkan skrev

Karl;

För andra gången:

”Skulder i svenska kronor till svenska kreditinstitut relaterad till penningpolitiska transaktioner” låg 2010-12-31 på endast 5 mdr, vilket stämmer ganska bra med Svenska Bankföreningens rekommendation för RIX-LOM (likviditetsoptimering) gällande tillgängliga centralbankskrediter uppgående till 1% av den genomsnittliga omsättningen i RIX per dag.

Riksbankens balansräkning (sid 62):
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2011/ar2010_sv.pdf

Håkan skrev

Karl;

För andra gången:

”Skulder i svenska kronor till svenska kreditinstitut relaterad till penningpolitiska transaktioner” låg 2010-12-31 på endast 5 mdr, vilket stämmer ganska bra med Svenska Bankföreningens rekommendation för RIX-LOM (likviditetsoptimering) gällande tillgängliga centralbankskrediter uppgående till 1% av den genomsnittliga omsättningen i RIX per dag.

Riksbankens balansräkning (sid 62):
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2011/ar2010_sv.pdf

Janne skrev

@Karl

Jag har svarat på alla dina frågor men du har inte släppt fram det. Så här står det.

”Av Janne | May 1, 2012 – 19:12
Din kommentar visas inte för andra ännu.”

Janne skrev

@Karl

Jag har svarat på alla dina frågor men du har inte släppt fram det. Så här står det.

”Av Janne | May 1, 2012 – 19:12
Din kommentar visas inte för andra ännu.”

Janne skrev

@Karl
Såg att min kommentar kommit in nu så strunta i förra kommentaren.

Ok, jag använde en överdrift men det var bara för att få dig att förstå att bankerna inte alls måste ”låna in” för att ”låna ut” på det sätt som du skriver. Detta är det absolut viktigaste som jag och de flesta andra här verkar vilja förmedla till dig.

Att det är UT-låningen som skapar IN-låningen och INTE tvärtom.

Bostadsobligationer används för att hålla balansen i RIX. En bostadsobligation är bara ett ”pantpapper på ett annat pantpapper” (det skuldbrev som skrevs vid det ursprungliga lånet).

Så om bankerna säljer (emitterar) bostadsobligationer till varandra vid varenda överföring i RIX (nu överdriver jag åt andra hållet) så handlar ju inte det på något sätt om att ”finansiera sig” . Det handlar om att den lilla plutten centralbankspengar (clearingpengar) i RIX inte skall ta slut för någon bank.

Om alla banker alltid gör så så byter man ju bara ”framtida inkomster” (ränta och amortering från låntagare) med varandra och ingenting annat.

En bostadsobligation är ju en ”en pant på en annan pant” på en ej ännu realiserad inkomst (ränta och amortering) med en säkerhet i botten i form av ett fysiskt objekt som förhoppningsvis är värt något om det skulle behöva användas.

Erik Johansson skrev

Hej!

Det är många här som jag tycker ska kolla på
http://www.khanacademy.org/finance-economics/banking-and-money
För att reda ut saker och ting…

Det är väldigt pedagogiskt som förklarar hur banker skapar ”krediter” som representerar värdet av ekonomin. Detta är i sig inte ett problem om det är sund utlåning till sådant som faktiskt har ett reellt värde. Men det blir ett problemet är när krediter skapas och representerar värdelösa värden som t.ex. bostadsbubblor…

Erik Johansson skrev

Hej!

Det är många här som jag tycker ska kolla på
http://www.khanacademy.org/finance-economics/banking-and-money
För att reda ut saker och ting…

Det är väldigt pedagogiskt som förklarar hur banker skapar ”krediter” som representerar värdet av ekonomin. Detta är i sig inte ett problem om det är sund utlåning till sådant som faktiskt har ett reellt värde. Men det blir ett problemet är när krediter skapas och representerar värdelösa värden som t.ex. bostadsbubblor…

Janne skrev

@Erik Johansson

Jo fast ”khanacedemy” använder sig väl av ”multiplikatorn” i sina förklaringar. Och den existerar ju inte i verkligheten.

Istället för kanske HUNDRATALS ”inlåningar och utlåningar” som expanderar penningmängden så använder ju banken i verkligheten endast EN ENDA utlåning som expanderar penningmängden EXAKT lika mycket.

Det är dumt att lära sig denna felaktiga modell som kallas ”multiplikatorn” när det i verkligheten är betydligt enklare.

Janne skrev

@Erik Johansson

Jo fast ”khanacedemy” använder sig väl av ”multiplikatorn” i sina förklaringar. Och den existerar ju inte i verkligheten.

Istället för kanske HUNDRATALS ”inlåningar och utlåningar” som expanderar penningmängden så använder ju banken i verkligheten endast EN ENDA utlåning som expanderar penningmängden EXAKT lika mycket.

Det är dumt att lära sig denna felaktiga modell som kallas ”multiplikatorn” när det i verkligheten är betydligt enklare.

Anders S Lindbäck skrev

Det skiljer sig mellan lagstiftningen i USA och Sverige. Men i praktiken så fungerar det ungefär likadant. Bankerna hjälper till och öka penningmängden. Men det är per definition som det skall fungera och är inget fel i sig.

Felet uppkommer om detta sker genom ren spekulation – som janne tar upp – i stället för sunda investeringar. Målet för mina förslag är att få bort spekulationerna och gå tillbaka till sunda investeringar.

Anders S Lindbäck skrev

Det skiljer sig mellan lagstiftningen i USA och Sverige. Men i praktiken så fungerar det ungefär likadant. Bankerna hjälper till och öka penningmängden. Men det är per definition som det skall fungera och är inget fel i sig.

Felet uppkommer om detta sker genom ren spekulation – som janne tar upp – i stället för sunda investeringar. Målet för mina förslag är att få bort spekulationerna och gå tillbaka till sunda investeringar.

Karl skrev

@ Benjamin

Det du beskriver i ditt dokument kommer bara att göra samhället fattigare.

Om de flesta skulle deponera sina pengar i en ren förvaringstjänst av den typ du skissar på så skulle det göra att mängden pengar som finns tillgängligt för investeringar skulle minska drastiskt. Riksbankens kostnader för att tillhandahålla ett sådant system skulle dessutom vara större än deras seigniorageintäkter. Men det är av mindre vikt.

För att locka till sig kapital skulle de nuvarande bankerna antingen låna upp utomlands eller bli tvungna att kraftigt höja sina inlåningsräntor för att få folk att välja deras konton istället för Riksbankens nollräntekonto (vilket det kommer att bli, det blir inga räntor med de låga seigniorageintäkter RB har).

Detta får till följd att utlåningsräntorna kommer att stiga motsvarande vilket i sin tur leder till att det kommer att bli mycket svårt att räkna hem investeringar eller för den delen bostadslån. Privatpersoner och företag kommer att söka finansiering från andra länder med en rimligare räntenivå och därmed exponera sig för dels en högre ränta och dels en valutarisk.

Jag har svårt att se varför staten ska gå in och ta kostnader som det privata kan ta? Sen när blev det statens uppgift att sköta den typen av funktioner? Du förändrar ingenting i stort gällande systemet. Du gör det bara svårare att få tag på inlåning, något som enligt dina meningsfränder här inte ens behövs. Ännu en ekvation som inte går ihop i era resonemang.

Karl skrev

@ Benjamin

Det du beskriver i ditt dokument kommer bara att göra samhället fattigare.

Om de flesta skulle deponera sina pengar i en ren förvaringstjänst av den typ du skissar på så skulle det göra att mängden pengar som finns tillgängligt för investeringar skulle minska drastiskt. Riksbankens kostnader för att tillhandahålla ett sådant system skulle dessutom vara större än deras seigniorageintäkter. Men det är av mindre vikt.

För att locka till sig kapital skulle de nuvarande bankerna antingen låna upp utomlands eller bli tvungna att kraftigt höja sina inlåningsräntor för att få folk att välja deras konton istället för Riksbankens nollräntekonto (vilket det kommer att bli, det blir inga räntor med de låga seigniorageintäkter RB har).

Detta får till följd att utlåningsräntorna kommer att stiga motsvarande vilket i sin tur leder till att det kommer att bli mycket svårt att räkna hem investeringar eller för den delen bostadslån. Privatpersoner och företag kommer att söka finansiering från andra länder med en rimligare räntenivå och därmed exponera sig för dels en högre ränta och dels en valutarisk.

Jag har svårt att se varför staten ska gå in och ta kostnader som det privata kan ta? Sen när blev det statens uppgift att sköta den typen av funktioner? Du förändrar ingenting i stort gällande systemet. Du gör det bara svårare att få tag på inlåning, något som enligt dina meningsfränder här inte ens behövs. Ännu en ekvation som inte går ihop i era resonemang.

Karl skrev

@Håkan: Vad du visar med dina siffror är just det jag säger. Banker lånar i stort sett ingenting av Riksbanken utan finansierar sin likviditet på egen hand.

Karl skrev

@Håkan: Vad du visar med dina siffror är just det jag säger. Banker lånar i stort sett ingenting av Riksbanken utan finansierar sin likviditet på egen hand.

Karl skrev

@Janne, jag bestämmer verkligen inte vilka kommentarer som släpps fram eller inte.

Om du kollar vilka de stora innehavarna av bostadsobligationer är så kommer du att se att det inte är banker. Bankerna säljer dessa värdepapper till fonder och dylikt för att få in likviditet.

Istället för att försöka se hur världen är försöker du försöka få det att passa in i din verklighetsuppfattning. Ett antal hundramiljarder i emitterade bostadsobligationer (med förhållandevis lång löptid dessutom) fungerar inte på det sätt du beskriver. Varför skulle de behöva flera hundra miljarder, det räcker ju med fem enligt dig?

Sedan förstår jag inte varför du förnekar multiplikatorn då den beskriver just det du säger d.v.s. att utlåning skapar inlåning. Du borde älska multiplikatorn.

Karl skrev

@Janne, jag bestämmer verkligen inte vilka kommentarer som släpps fram eller inte.

Om du kollar vilka de stora innehavarna av bostadsobligationer är så kommer du att se att det inte är banker. Bankerna säljer dessa värdepapper till fonder och dylikt för att få in likviditet.

Istället för att försöka se hur världen är försöker du försöka få det att passa in i din verklighetsuppfattning. Ett antal hundramiljarder i emitterade bostadsobligationer (med förhållandevis lång löptid dessutom) fungerar inte på det sätt du beskriver. Varför skulle de behöva flera hundra miljarder, det räcker ju med fem enligt dig?

Sedan förstår jag inte varför du förnekar multiplikatorn då den beskriver just det du säger d.v.s. att utlåning skapar inlåning. Du borde älska multiplikatorn.

Martin Norbäck skrev

Det är inte dåligt att det kostar att låna pengar. Det är den i närmast obefintliga räntan som bidrar till att blåsa upp bubbla efter bubbla.

Om man får tillräckligt betalt för sitt sparande (inlåningsränta) så kommer fler att spara istället för att konsumera. Det gör att det finns investeringskapital. Som det är nu så sparar vi alldeles för lite och lånar alldeles för mycket. Vad säger det om samhället när i princip alla är skuldsatta?

Karl skrev

Det sparande Benjamin propagerar för kommer inte att leda till investeringar tvärtom. Det är det som är själva poängen i hans förslag. Pengar ska inte användas till investeringar utan förvaras eller konsumeras.

För den som söker kapital till en investering så kommer det således att bli betydligt dyrare att få tag på det kapitalet vilket gör att antalet investeringar minskar till följd av ett höjt avkastningskrav på investeringar.

Som tur är så kommer hans förslag aldrig att införas och om det hade gjort det så har vi fri rörlighet för kapital vilket hade gjort att vi kan få tag på kapital från andra länder. Men det kommer att göra att Sverige som land hamnar i en sämre situation konkurrensmässigt. D.v.s. vi blir fattigare och får högre arbetslöshet, sämre välfärd o.s.v.

Och vari ligger vinsten? Vad är det positiva som detta för med sig?

Karl skrev

Det sparande Benjamin propagerar för kommer inte att leda till investeringar tvärtom. Det är det som är själva poängen i hans förslag. Pengar ska inte användas till investeringar utan förvaras eller konsumeras.

För den som söker kapital till en investering så kommer det således att bli betydligt dyrare att få tag på det kapitalet vilket gör att antalet investeringar minskar till följd av ett höjt avkastningskrav på investeringar.

Som tur är så kommer hans förslag aldrig att införas och om det hade gjort det så har vi fri rörlighet för kapital vilket hade gjort att vi kan få tag på kapital från andra länder. Men det kommer att göra att Sverige som land hamnar i en sämre situation konkurrensmässigt. D.v.s. vi blir fattigare och får högre arbetslöshet, sämre välfärd o.s.v.

Och vari ligger vinsten? Vad är det positiva som detta för med sig?

No1 skrev

Det behöver inte vara dåligt att det kostar att låna. Problemet är när man lånar ut pengar som man inte har och samhällets totala skuld blir större än det finns pengar att betala tillbaka med. Det blir ett skenande ekorrhjul som hela tiden behöver betalas tillbaka med snabbare tillväxt, snabbare utnyttjande av jordens resurser och sliter ut både människor och klimat.

Detta är ett system som bara gynnar ett fåtal och vi vet alla vilka det är. Ännu värre blir det när denna framhetsade produktiviteten plockas ut i vinst istället för tid, högre lön för arbetarna, kvalité osv. Färre och färre behövs för att göra mer och mer. Det är vad som pressar fram dagens höga arbetslöshet, och dessa moderna dagavlönare (bemanningsföretag) får kämpa på en allt hårdare arbetsmarknad för att slutligen landa i antingen sjukvården eller modernt slaveri (FAS3).

Ett annat problem blir att man skyller det på utbildning och nödvändig blir den påtvingade masterdegree för enklare jobb som bara flyttar kravribban längre och längre bort. Vilket leder till att fler och fler inte pallar med skolan.

No1 skrev

Det behöver inte vara dåligt att det kostar att låna. Problemet är när man lånar ut pengar som man inte har och samhällets totala skuld blir större än det finns pengar att betala tillbaka med. Det blir ett skenande ekorrhjul som hela tiden behöver betalas tillbaka med snabbare tillväxt, snabbare utnyttjande av jordens resurser och sliter ut både människor och klimat.

Detta är ett system som bara gynnar ett fåtal och vi vet alla vilka det är. Ännu värre blir det när denna framhetsade produktiviteten plockas ut i vinst istället för tid, högre lön för arbetarna, kvalité osv. Färre och färre behövs för att göra mer och mer. Det är vad som pressar fram dagens höga arbetslöshet, och dessa moderna dagavlönare (bemanningsföretag) får kämpa på en allt hårdare arbetsmarknad för att slutligen landa i antingen sjukvården eller modernt slaveri (FAS3).

Ett annat problem blir att man skyller det på utbildning och nödvändig blir den påtvingade masterdegree för enklare jobb som bara flyttar kravribban längre och längre bort. Vilket leder till att fler och fler inte pallar med skolan.

Janne skrev

@Karl

Hur du än vrider och vänder på det här med bostadsobligationer så blir det liksom fel. Om vi säger så här då.

Bankerna skapar ”krediten” genom ett skuldpapper. Detta skuldpapper gör de om till en bostadsobligation och säljer till någon. Det gör ju varken till eller ifrån när det gäller att alla krediter skapas som skulder som har en räntekomponent. Troligen blir det kanske ännu värre eftersom utlåningsräntorna kanske kommer att behöva höjas p.g.a detta. Och allt detta baseras på något som kanske inte ens finns i slutändan.

När det gäller kreditmultiplikatorn så förnekar jag att det fungerar på det sätt som du säger. Allt sker på detta enkla sätt som Richard Werner redogör för i denna korta 5-minutersvideo (om du nu orkar se den).

http://www.libertysilver.se/kc/video?id=28

Du har ännu inte svarat på min fråga om du tycker att Richard Werner är en systemhaverist som ni ekonomer brukar uttrycka det titt som tätt.

Janne skrev

@Karl

Hur du än vrider och vänder på det här med bostadsobligationer så blir det liksom fel. Om vi säger så här då.

Bankerna skapar ”krediten” genom ett skuldpapper. Detta skuldpapper gör de om till en bostadsobligation och säljer till någon. Det gör ju varken till eller ifrån när det gäller att alla krediter skapas som skulder som har en räntekomponent. Troligen blir det kanske ännu värre eftersom utlåningsräntorna kanske kommer att behöva höjas p.g.a detta. Och allt detta baseras på något som kanske inte ens finns i slutändan.

När det gäller kreditmultiplikatorn så förnekar jag att det fungerar på det sätt som du säger. Allt sker på detta enkla sätt som Richard Werner redogör för i denna korta 5-minutersvideo (om du nu orkar se den).

http://www.libertysilver.se/kc/video?id=28

Du har ännu inte svarat på min fråga om du tycker att Richard Werner är en systemhaverist som ni ekonomer brukar uttrycka det titt som tätt.

Karl skrev

De kan iofs inte sälja en bostadsobligation förrän allt är klart med förvärv, registrering av pantar osv men det är kanske av mindre vikt i en principdiskussion.

Emitteringen av den typen av värdepapper visar även en blind att bankerna måste ha in likviditet. Det är inlåning de skaffar genom att göra de transaktionerna. Ergo, bankerna behöver uppenbarligen inlåning på flera hundra miljarder för att kunna driva sin verksamhet. Hur tycker du att det går ihop med din föreställning att bankerna inte behöver någon nämnvärd inlåning? Det kan omöjligt gå ihop på ett logiskt hållbart sätt.

Gällande kreditmultiplikatorn så är det väl snarare du än jag som har förklarat hur den fungerar. Jag har bara konstaterat att det du säger, utlåning skapar inlåning, är just det multiplikatorn säger.

Werner väljer att bara beskriva de delar som passar det budskap han vill framföra. Han förvillar folk genom att bete sig på det sättet vilket är en aning tragiskt. Man kan undra varför men jag misstänker att han har hittat en bra försörjningskälla avseende föredrag, bokförsäljning o.dyl.

Karl skrev

De kan iofs inte sälja en bostadsobligation förrän allt är klart med förvärv, registrering av pantar osv men det är kanske av mindre vikt i en principdiskussion.

Emitteringen av den typen av värdepapper visar även en blind att bankerna måste ha in likviditet. Det är inlåning de skaffar genom att göra de transaktionerna. Ergo, bankerna behöver uppenbarligen inlåning på flera hundra miljarder för att kunna driva sin verksamhet. Hur tycker du att det går ihop med din föreställning att bankerna inte behöver någon nämnvärd inlåning? Det kan omöjligt gå ihop på ett logiskt hållbart sätt.

Gällande kreditmultiplikatorn så är det väl snarare du än jag som har förklarat hur den fungerar. Jag har bara konstaterat att det du säger, utlåning skapar inlåning, är just det multiplikatorn säger.

Werner väljer att bara beskriva de delar som passar det budskap han vill framföra. Han förvillar folk genom att bete sig på det sättet vilket är en aning tragiskt. Man kan undra varför men jag misstänker att han har hittat en bra försörjningskälla avseende föredrag, bokförsäljning o.dyl.

Karl skrev

@No1: Du skriver följande:

”samhällets totala skuld blir större än det finns pengar att betala tillbaka med”

Det är en naturlig konsekvens av att pengar cirkulerar. Vill du undvika att en sådan situation uppstår så måste du förbjuda all långivning, kreditgivning osv. Som du säkert själv inser så är det inte hållbart.

Resten av ditt inlägg om FAS-3, utbildning mm är för långt ifrån ämnet för att vara intressant. Men det är lustigt hur man kan skylla allt på att det är tillåtet att låna ut pengar. Speciellt med tanke på att vi hade befunnit oss på en markant lägre nivå om den möjligheten inte hade funnits.

Karl skrev

@No1: Du skriver följande:

”samhällets totala skuld blir större än det finns pengar att betala tillbaka med”

Det är en naturlig konsekvens av att pengar cirkulerar. Vill du undvika att en sådan situation uppstår så måste du förbjuda all långivning, kreditgivning osv. Som du säkert själv inser så är det inte hållbart.

Resten av ditt inlägg om FAS-3, utbildning mm är för långt ifrån ämnet för att vara intressant. Men det är lustigt hur man kan skylla allt på att det är tillåtet att låna ut pengar. Speciellt med tanke på att vi hade befunnit oss på en markant lägre nivå om den möjligheten inte hade funnits.

Janne skrev

@Karl

På vad sätt skulle Richard Werner vara förvillande, jag har aldrig hört någon ekonom som uttryckt sig så klart och enkelt?

Får sedan tänka ut något sätt att förklara det andra du skriver om när det gäller att banken måste finansiera alla utlåningar med samma mängd eget kapital genom att sälja bostadsobligationer eller andra värdepapper i det syftet.

Janne skrev

@Karl

På vad sätt skulle Richard Werner vara förvillande, jag har aldrig hört någon ekonom som uttryckt sig så klart och enkelt?

Får sedan tänka ut något sätt att förklara det andra du skriver om när det gäller att banken måste finansiera alla utlåningar med samma mängd eget kapital genom att sälja bostadsobligationer eller andra värdepapper i det syftet.

Benjamin skrev

Karl

Jag ser fram emot bra argument efter att du läst referenserna. Innan dess så finns det inget att prata om. Alla dina nuvarande argument är adresserade i dokumenten. Det handlar om ett reformförslag som utarbetats av ekonomer som med största sannolikhet har högre utbildning och har spenderat mer tid att forska i ämnet än du kommer göra i ditt liv.

Så det är inget ogenomtänkt förslag precis. :)

Jag hoppas du tar dig tid att läsa hela reformförslaget. Det är förmodligen det enda vettiga penningreformförslaget du kommer läsa i ditt liv. (Jag har då inte hittat något annat förslag som är i närheten lika genomtänkt, har letat i åratal. Så tills jag hittar bättre förslag så håller jag fast vid detta. Om du har hittat en bättre lösning så tar jag gärna del av detta.)
mvh Benjamin

No1 skrev

Karl,

”Det är en naturlig konsekvens av att pengar cirkulerar. Vill du undvika att en sådan situation uppstår så måste du förbjuda all långivning, kreditgivning osv. Som du säkert själv inser så är det inte hållbart.”

Nu missuppfattade du nog med flit. Jag menar att problemet är när vissa instutitioner har monopol på detta och lånar ut pengar som dom inte har. I övrigt ser jag inget problem att du gör vad du vill med dina pengar. Så länge man har andra alternativ att vända sig till. Marknadsprincipen. Sitter någon på för mycket pengar utan att bidra till samhället så ska medborgarna helt enkelt kunna använda sig av en annan valuta istället för att bli någon låneslav till de som sitter på resurser. Detta skapar ett samhälle där man hela tiden måste bidra till på bästa sätt för att bli rik. Valutan backas upp av förtroende. Du gör nån slags tankevurpa när du resonerar ´så där kan det inte fungera för det skulle ju inte fungera inom ramarna för dagens system.´ EXAKT.

Om du oroar dig för hur vi ska cirkulera ut pengar i ekonomin så kan jag nog med dagens teknik tänka mig ett antal lösningar. Det är inte direkt så att folk står i kö till banken längre.

No1 skrev

Karl,

”Det är en naturlig konsekvens av att pengar cirkulerar. Vill du undvika att en sådan situation uppstår så måste du förbjuda all långivning, kreditgivning osv. Som du säkert själv inser så är det inte hållbart.”

Nu missuppfattade du nog med flit. Jag menar att problemet är när vissa instutitioner har monopol på detta och lånar ut pengar som dom inte har. I övrigt ser jag inget problem att du gör vad du vill med dina pengar. Så länge man har andra alternativ att vända sig till. Marknadsprincipen. Sitter någon på för mycket pengar utan att bidra till samhället så ska medborgarna helt enkelt kunna använda sig av en annan valuta istället för att bli någon låneslav till de som sitter på resurser. Detta skapar ett samhälle där man hela tiden måste bidra till på bästa sätt för att bli rik. Valutan backas upp av förtroende. Du gör nån slags tankevurpa när du resonerar ´så där kan det inte fungera för det skulle ju inte fungera inom ramarna för dagens system.´ EXAKT.

Om du oroar dig för hur vi ska cirkulera ut pengar i ekonomin så kan jag nog med dagens teknik tänka mig ett antal lösningar. Det är inte direkt så att folk står i kö till banken längre.

Karl skrev

@Benjamin: Du har fått argument att du väljer att inte bemöta dem gör inte att de inte är framlagda. De bemöts inte i dina källor utan de konstatera helt krasst att den effekt jag beskriver är en som de vill uppnå. De vill att det ska vara svårare att få lån, de vill att det ska finnas mindre krediter tillgängliga och har ambitionen att minska dem med 50%.

Och det är väl inget fel i att vilja det men de väljer att inte adressera de konsekvenser det för med sig vilket jag har gjort ovan.

@No1: De har inget monopol, det är bara att börja konkurrera om du så önskar.

No1 skrev

- Jasså då blir det nog en tur till centralbanken imorgon och hämta ut en bunt pengar som jag sedan lånar vidare ut till egensatt ränta. IM RIIIACH! Kommer även betala mina skatter med Bitcoin framöver. Yeah!

No1 skrev

- Jasså då blir det nog en tur till centralbanken imorgon och hämta ut en bunt pengar som jag sedan lånar vidare ut till egensatt ränta. IM RIIIACH! Kommer även betala mina skatter med Bitcoin framöver. Yeah!

Benjamin skrev

Det kommer vara exakt lika lätt att få lån som idag. Det blir inte dyrare. Bara att penningskaparen kommer vara centralbanken istället för en privat bank om vi implementerar positive money. Så fort det blir brist på pengar/krediter (deflation) så kommer riksbanken låna ut mer.

De vill att det ska finnas lika mycket krediter som idag, men att utgivaren av krediterna ska vara centralbanken så att räntan flyter till folket. Privata banker kommer förmedla lånen precis som förr. Men istället för att förmedla från person(som idag inte kompenseras rättvist) till person, så förmedlas det nu från centralbank till person i större grad(som medborgare väljer).

Observera att inget förbjuds, du kan fortfarande låna ut dina pengar till 0,5% sparränta till din favoritbank om du vill. Men du får möjligheten att välja en vettig ränta från staten för att tvinga banken att sköta sig och erbjuda dig sjyssta avtal.

Jag tror personligen att vi kommer hamna i ett jämviktsläge där centralbanken skapar kanske 60% av samhällets pengar och att resterande pengar skapas i marknaden mellan personer som lånar ut till varandra. Det räcker för mig.

Med alternativet att spara statens valuta då banker inte sköter sig kommer vi få en mycket stabilare banksektor.

Benjamin skrev

Det kommer vara exakt lika lätt att få lån som idag. Det blir inte dyrare. Bara att penningskaparen kommer vara centralbanken istället för en privat bank om vi implementerar positive money. Så fort det blir brist på pengar/krediter (deflation) så kommer riksbanken låna ut mer.

De vill att det ska finnas lika mycket krediter som idag, men att utgivaren av krediterna ska vara centralbanken så att räntan flyter till folket. Privata banker kommer förmedla lånen precis som förr. Men istället för att förmedla från person(som idag inte kompenseras rättvist) till person, så förmedlas det nu från centralbank till person i större grad(som medborgare väljer).

Observera att inget förbjuds, du kan fortfarande låna ut dina pengar till 0,5% sparränta till din favoritbank om du vill. Men du får möjligheten att välja en vettig ränta från staten för att tvinga banken att sköta sig och erbjuda dig sjyssta avtal.

Jag tror personligen att vi kommer hamna i ett jämviktsläge där centralbanken skapar kanske 60% av samhällets pengar och att resterande pengar skapas i marknaden mellan personer som lånar ut till varandra. Det räcker för mig.

Med alternativet att spara statens valuta då banker inte sköter sig kommer vi få en mycket stabilare banksektor.

Håkan skrev

Man lessnar på trollen till slut.

Inför statligt ägda banksystem. Dela ut vinsten – och det blir garanterat en ordentlig vinst – till folket på följande sätt: skattesänkningar, mera pengar till kommunerna och billigare lån.

Svårare än så är det inte.

Håkan skrev

Man lessnar på trollen till slut.

Inför statligt ägda banksystem. Dela ut vinsten – och det blir garanterat en ordentlig vinst – till folket på följande sätt: skattesänkningar, mera pengar till kommunerna och billigare lån.

Svårare än så är det inte.

Benjamin skrev

Det handlar om ren betalningsinfrastruktur. Att möjliggöra för folket att kunna betala utan att behöva låna ut (riskera) sina pengar till privata banker. Det är digitala kontanter. Funderar på om jag ska formulera om det så det inte är en penningreform överhuvudtaget. Kanske bara ska uttrycka det som betalningsinfrastruktur för att profilera det som en teknisk innovation. Att alla banker ska tillhandahålla en möjlighet att använda betalsystemet utan att man tvingas låna ut sina pengar till banken.

När jag pratar till bekanta om det brukar jag klumpa ihop behovet av ekontantkonto med behovet av statlig e-legitimation som akn användas på sajter för att logga in säkert(openID). Det är infrastruktur som vi också behöver.

Benjamin skrev

Det handlar om ren betalningsinfrastruktur. Att möjliggöra för folket att kunna betala utan att behöva låna ut (riskera) sina pengar till privata banker. Det är digitala kontanter. Funderar på om jag ska formulera om det så det inte är en penningreform överhuvudtaget. Kanske bara ska uttrycka det som betalningsinfrastruktur för att profilera det som en teknisk innovation. Att alla banker ska tillhandahålla en möjlighet att använda betalsystemet utan att man tvingas låna ut sina pengar till banken.

När jag pratar till bekanta om det brukar jag klumpa ihop behovet av ekontantkonto med behovet av statlig e-legitimation som akn användas på sajter för att logga in säkert(openID). Det är infrastruktur som vi också behöver.

Benjamin skrev

Ursäkta såg nu att jag glömt besvara en fråga.

”Riksbankens kostnader för att tillhandahålla ett sådant system skulle dessutom vara större än deras seigniorageintäkter. Men det är av mindre vikt.”

Riksbanken tillhandahåller redan ett sådant system, så det blir inte någon extrakostnad. Riksbanken har redan centralbankskonton för privata banker. Privata banker behöver bara se till att de alltid har lika mycket, eller mer, på centralbankskontot jämfört med insatt summa på sina ekontantkonton i banken för att uppfylla fullreservskrav. Dvs Utöver de summor de behöver för att klara av transaktioner mellan banker.

Ingen ny kostnad för RB eller privat bank. Det är ju ett digitalt valv som redan existerar. (Ett konto hos RB, det handlar ”inte” om någon extrakostnad för att införa ett nytt system.)

Det är en minimal förändring som leder till maximal banksektorstabilitet.

Benjamin skrev

Ursäkta såg nu att jag glömt besvara en fråga.

”Riksbankens kostnader för att tillhandahålla ett sådant system skulle dessutom vara större än deras seigniorageintäkter. Men det är av mindre vikt.”

Riksbanken tillhandahåller redan ett sådant system, så det blir inte någon extrakostnad. Riksbanken har redan centralbankskonton för privata banker. Privata banker behöver bara se till att de alltid har lika mycket, eller mer, på centralbankskontot jämfört med insatt summa på sina ekontantkonton i banken för att uppfylla fullreservskrav. Dvs Utöver de summor de behöver för att klara av transaktioner mellan banker.

Ingen ny kostnad för RB eller privat bank. Det är ju ett digitalt valv som redan existerar. (Ett konto hos RB, det handlar ”inte” om någon extrakostnad för att införa ett nytt system.)

Det är en minimal förändring som leder till maximal banksektorstabilitet.

Karl skrev

@Benjamin: Du verkar i så fall inte föreslå samma system som dina källor gör. De pratar om att minska skuld/utlåning med ca 50 % som en konsekvens av deras system. Du vill helt enkelt att staten ska ta en större roll. Och att allt blir bra om staten har en egen bank (varför inte öka sitt styrande i Nordea). Statens bank ska stå för utlåning också. Varför något blir bättre bara för att det ägs av staten är en bra fråga. Du anför att ”folket” ska få ränteintäkterna. Varför inte argumentera för att öppna statliga livsmedelsaffärer också?

Så som du lägger upp det så förändrar du i stort sett ingenting utan att staten ska gå in och äga mer.

Rörande kostnaderna så tror jag att det flesta inser att det är lite skillnad i att ha ett system för betalningar mellan ett fåtal inblandade parter och ett för miljoner kunder.

Karl skrev

@Benjamin: Du verkar i så fall inte föreslå samma system som dina källor gör. De pratar om att minska skuld/utlåning med ca 50 % som en konsekvens av deras system. Du vill helt enkelt att staten ska ta en större roll. Och att allt blir bra om staten har en egen bank (varför inte öka sitt styrande i Nordea). Statens bank ska stå för utlåning också. Varför något blir bättre bara för att det ägs av staten är en bra fråga. Du anför att ”folket” ska få ränteintäkterna. Varför inte argumentera för att öppna statliga livsmedelsaffärer också?

Så som du lägger upp det så förändrar du i stort sett ingenting utan att staten ska gå in och äga mer.

Rörande kostnaderna så tror jag att det flesta inser att det är lite skillnad i att ha ett system för betalningar mellan ett fåtal inblandade parter och ett för miljoner kunder.

Karl skrev

La nu märke till att ni tydligen har en egen liten facebookgrupp i vilken ni nu tillsammans försöker lista ut vad bostadsobligationer är och hur de fungerar. Är det så här nu skaffar er kunskap? Är det det här ni menar med att ni studerat ämnet i flera år?

Ni har inte ens en susning om vad bostadsobligationer är, hur de fungerar, vem som emitterar dem, varför de emitteras. Ändå så uttalar ni er så kategoriskt. Tycker ni inte själva att det är ett märkligt förhållningssätt? Om ni inte vet hur grundläggande saker fungerar (vilket ni uppenbarligen inte gör) varför målar ni då upp det som att ni sitter inne med sanningen och vi andra är mer eller mindre korkade som inte inser det?

Faktum kvarstår, jag har inte skrivit någonting som inte stämmer. Ni har skrivit mängder av felaktigheter och ni vet inte ens vad bostadsobligationer är och vilket syfte de fyller.

Innan ni helt förvirrar er in i vad ”hypotek” är så kan nu väl åtminstone kolla på wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bostadsl%C3%A5n

Nu misstänker nu att banker kan ha något med saken att göra (nej, det är inte samma sak som credit unions). Och det är ju korrekt, det är bankerns bostadslåneverksamheter vi pratar om. De ligger alltså i dotterbolag, Stadshypotek är alltså namnet på Handelsbankens verksamhet för att låna ut pengar till bostäder. Då detta kräver mycket likviditet.

Det verkar som att ni än så länge tycker att det är ok, det är så här bankverksamhet ska fungera. Vad glädjande. Kollar på i Handelsbankens senaste rapport finner vi att av deras upplåning är ca 1 140 i forma av emitterade värdepapper men ”bara” ca 680 miljarder är in- och upplåning från allmänheten. Vad drar ni för slutsatser av det? Varför tror ni att de har lånat upp över 2 000 miljarder om det, enligt Janne, bara behövs ca 5?

Varför är det ok att finansiera sig genom att låna upp via emittering av värdepapper men inte om någon vill låna ut till en direkt?

Finns mängder av frågor som gör att det ni påstår helt enkelt inte hänger ihop. Jag tror att det brister i er studiemiljö och studieteknik.

Karl skrev

När jag ändå har SHB:s balansräkning uppe så kan man notera att de ca 225 miljarder i kassa/tillgodohavande hos centralbanker. 225 miljarder. Tidigare så har det hävdats att de bara behöver en mindre summa för att ”balansera betalningsströmmar”. Janne uppskattade det till 5 miljarder. Varför tror ni att de har 220 miljarder mer än så? Kan de kanske vara som så att ni grovt underskattar hur mycket kapital en bank behöver? Att de behöver inlåning? Att det inte är en lite grej som närapå löser sig självt?

Bara det de har i kassan täcker alltså nästan en tredjedel av den inlåning de har från allmänheten och lägger man till andra tillgångar så har man täckning fullt ut.

Läs själva, det gör er nog gott: http://handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_relations_hb_q1_12_sv_rapport/$file/hb_q1_12_sv_rapport.pdf

balansräkningen är på sidan 24.

Karl skrev

När jag ändå har SHB:s balansräkning uppe så kan man notera att de ca 225 miljarder i kassa/tillgodohavande hos centralbanker. 225 miljarder. Tidigare så har det hävdats att de bara behöver en mindre summa för att ”balansera betalningsströmmar”. Janne uppskattade det till 5 miljarder. Varför tror ni att de har 220 miljarder mer än så? Kan de kanske vara som så att ni grovt underskattar hur mycket kapital en bank behöver? Att de behöver inlåning? Att det inte är en lite grej som närapå löser sig självt?

Bara det de har i kassan täcker alltså nästan en tredjedel av den inlåning de har från allmänheten och lägger man till andra tillgångar så har man täckning fullt ut.

Läs själva, det gör er nog gott: http://handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_relations_hb_q1_12_sv_rapport/$file/hb_q1_12_sv_rapport.pdf

balansräkningen är på sidan 24.

No1 skrev

Karl, Ja du ”upptäckte” den facebookgruppen nu va? Jo syftet med den gruppen är att diskutera olika idéer, sprida kunskaper, få igång debatten det har väll förstått sen tidigare. Det är 1300 medlemmar inte någon liten ryggdunkarklubb. Välkommen.

Tycker du har en ganska märklig inställning till kunskap. Facebookgrupper är inte OK, Youtube är ännu värre. Hur är det meningen att man ska använda sig av internet? Ironiskt när du själv hänvisar till Wikipedia och uppenbart sitter och scannar nätet på diverse information.

Tycker du själv att systemet fungerar idag? Har du satsat på en karriär inom ämnet? Jobbar du på bank? Förstår nämligen inte varför du lägger ner så mycket energi på att ta systemet i försvar?

Karl skrev

Jag har ingen märklig inställning till kunskap. Vad jag däremot inte uppskattar är att bli anklagad för att skriva felaktigheter när jag inte gör det. Speciellt när det kommer från personer som i sin tur skriver direkta felaktigheter. Speciellt när dessa personer utger sig för att ha studerat ämnet i flera år men inte ens har koll på vad en bostadsobligation är. Facebookgrupper är helt ok för att diskutera saker och ting, youtube är helt ok för att kolla på lite klipp och annat. De är däremot inte de forum i vilka man studerar och kan vara säker på att man får korrekt information. Speciellt inte rörande detta ämnet.

Återigen, allt jag har skrivit stämmer och är korrekt. Istället för att diskutera min person så kanske du borde förhålla dig till just det faktumet. Eller vill du inte ta till dig hur det faktiskt fungerar? Det är väl det som är det intressanta?

Har jag skrivit något av vikt som är felaktigt? I så fall vad? Om inte, vad är det vi diskuterar egentligen?

Karl skrev

Jag har ingen märklig inställning till kunskap. Vad jag däremot inte uppskattar är att bli anklagad för att skriva felaktigheter när jag inte gör det. Speciellt när det kommer från personer som i sin tur skriver direkta felaktigheter. Speciellt när dessa personer utger sig för att ha studerat ämnet i flera år men inte ens har koll på vad en bostadsobligation är. Facebookgrupper är helt ok för att diskutera saker och ting, youtube är helt ok för att kolla på lite klipp och annat. De är däremot inte de forum i vilka man studerar och kan vara säker på att man får korrekt information. Speciellt inte rörande detta ämnet.

Återigen, allt jag har skrivit stämmer och är korrekt. Istället för att diskutera min person så kanske du borde förhålla dig till just det faktumet. Eller vill du inte ta till dig hur det faktiskt fungerar? Det är väl det som är det intressanta?

Har jag skrivit något av vikt som är felaktigt? I så fall vad? Om inte, vad är det vi diskuterar egentligen?

No1 skrev

Karl, Om lägger detaljerna åt sidan för en stund. Tycker du att det fungerar som det ser ut idag? Förstår inte varför du tar dagens banksystem i försvar? Jobbar du på bank? Har du pengar investerat? Utbildad ekonom? Piratpartiet borde väll vara det ultimata partiet för modernisering och reform på det här området. NYTÄNKANDE. UPPDATERING.

Personligen är jag för penningreform eftersom jag anser att Fractional Reserve Banking inte fungerar särskilt bra. Ser också att vi har ett antal storbanker som dominerar hela marknaden och har allt för stort politiskt inflytande. Jag kan dock tänka mig såväl räntefria statliga banker eller att man släpper det fritt och låter olika valutor konkurrera på samma villkor. Jag har inget intresse av att sitta och lusläsa bankers balansrapporter.

I övrigt så tycker jag man ska vara försiktig men att säga att man vet EXAKT hur saker och ting fungerar från båda sidor. Men jag tror ingen uppskattar ditt sätt att argumentera ner Youtube, eller dra fram konspirationskortet. Presentera hellre dina källor till information och bakgrund.

Benjamin skrev

Karl
Trevligt att du hittade till gruppen. Den har, som alla grupper, skiftande kunskaper hos medlemmarna. Din närvaro skulle lyfta upp gruppen och leda den till att hitta bättre lösningar. Jag har nämligen efterfrågat bättre lösningar än de som artikelförfattaren här på sidan kommit med, och förslaget jag kommit med. Det måste finnas bättre lösningar.

Ja, marknaden har just nu för mycket billiga krediter som blåser upp bubblor. Det är för billigt att låna. Så positive money lösningen ”kan förhoppningsvis” råda bot på detta. RB har nämligen problemet att de inte kan sänka reporäntan mer än till 0%. Det behöver hittas en bättre lösning.

Benjamin skrev

Karl
Trevligt att du hittade till gruppen. Den har, som alla grupper, skiftande kunskaper hos medlemmarna. Din närvaro skulle lyfta upp gruppen och leda den till att hitta bättre lösningar. Jag har nämligen efterfrågat bättre lösningar än de som artikelförfattaren här på sidan kommit med, och förslaget jag kommit med. Det måste finnas bättre lösningar.

Ja, marknaden har just nu för mycket billiga krediter som blåser upp bubblor. Det är för billigt att låna. Så positive money lösningen ”kan förhoppningsvis” råda bot på detta. RB har nämligen problemet att de inte kan sänka reporäntan mer än till 0%. Det behöver hittas en bättre lösning.

Lars Lindeberg skrev

Sverige har ingen ”Riksbank” den är privatiserad och ägs av råttsköldarna enligt uppgift!

Lars Lindeberg skrev

Sverige har ingen ”Riksbank” den är privatiserad och ägs av råttsköldarna enligt uppgift!

Janne skrev

@Karl

Ha ha, nu börjar du ju bli riktigt rolig. Tycker du inte att det snarare är lite alarmerande att det finns en Facebook-grupp på 1.300 medlemmar som på alla sätt försöker tyda och förstå vad ni ekonomer menar med det ni säger.

En rätt lustig sak är det här med kapitaltäckningen för bolån som tydligen skall vara på 4%. För varenda normalt funtad människa så betyder ju det att banken skall ha 40.000 kronor låsta i banken (eller RIX) (vi kan för enkelhetens skull säga att det skall vara 40 äkta tusenlappar ifrån Riksbanken).

Men är det så, tydligen inte.

Plötsligt, av en händelse, så får man reda på att kapitaltäckningen beräknas på något som jag tror hette ””kärnprimärkapitalrelationen”. Då undrar man vad det är och hittar till sist att det är ”Kvoten mellan kärnprimärkapital och riskvägda tillgångar”.

Börjar du förstå. När man efter MÅNGA om och men till sist får utrett vad denna rotvälska betyder så kommer man fram till att kapitaltäckningen INTE alls är 4%.

Först så räknar banken att det är 4% på 1 miljon = 40.000 kronor.
Sedan så räknar de ner det till 10% av de här 40.000 = 4.000 kronor.
Som om inte det vore nog drar de bort 1.200 kronor till som de kan ha i ”hybridkapital” (vad nu det är).

Så till sist så landar det på att banken behöver 2.800 kronor i riktiga pengar för att låna ut 1.000.000 kronor.
Så den RIKTIGA uppgiften för hur stor kapitaltäckning behöver vara för ett huslån i procent är alltså 0.28% (inte 4%, vilket ju faktiskt är väldigt lite det också).

Det här är naturligtvis anledningen till att en vettig människa inte för ett ögonblick tror på vad en ekonom säger. Det måtte du väl ändå förstå. Uttryck er på klar och enkel svenska istället. Och ljug inte och skapa dimridåer som med det där med kapitaltäckningen på 4%. Säg istället att den är på 0.28%.

Ekonomen tar alltså ”fel” på 40.000 kronor och 2.800 kronor ”bara så där”. Och sedan väntar du dig att man skall tro på vad en ekonom säger.

Men jag undrar i varje fall vad du menar med att Handelsbanken har ”c:a 225 miljarder i kassa/tillgodohavande hos centralbanker.”

Exakt vad är det för 225 miljarder. Kan en snubbe ifrån SHB knata in på centralbanken och be att få ”ta ut sina 225 miljarder”. Eller är det inte pengar. Eller vad är det som centralbanken är skyldig SHB.

Kan du förklara detta på äkta svenska utan att tramsa till det konstigheter som kärnprimärkapitalrelationener eller riskavvägda tillgångar eller några av andra tusentals underliga ord och begrepp som ingen människa begriper.

Du vet väl att läkare sinsemellan använder sig av latin. Men när de sedan pratar med sin patient så använder de faktiskt svenska.

Kanske något för ekonomer att ta efter.

Janne skrev

@Karl

Ha ha, nu börjar du ju bli riktigt rolig. Tycker du inte att det snarare är lite alarmerande att det finns en Facebook-grupp på 1.300 medlemmar som på alla sätt försöker tyda och förstå vad ni ekonomer menar med det ni säger.

En rätt lustig sak är det här med kapitaltäckningen för bolån som tydligen skall vara på 4%. För varenda normalt funtad människa så betyder ju det att banken skall ha 40.000 kronor låsta i banken (eller RIX) (vi kan för enkelhetens skull säga att det skall vara 40 äkta tusenlappar ifrån Riksbanken).

Men är det så, tydligen inte.

Plötsligt, av en händelse, så får man reda på att kapitaltäckningen beräknas på något som jag tror hette ””kärnprimärkapitalrelationen”. Då undrar man vad det är och hittar till sist att det är ”Kvoten mellan kärnprimärkapital och riskvägda tillgångar”.

Börjar du förstå. När man efter MÅNGA om och men till sist får utrett vad denna rotvälska betyder så kommer man fram till att kapitaltäckningen INTE alls är 4%.

Först så räknar banken att det är 4% på 1 miljon = 40.000 kronor.
Sedan så räknar de ner det till 10% av de här 40.000 = 4.000 kronor.
Som om inte det vore nog drar de bort 1.200 kronor till som de kan ha i ”hybridkapital” (vad nu det är).

Så till sist så landar det på att banken behöver 2.800 kronor i riktiga pengar för att låna ut 1.000.000 kronor.
Så den RIKTIGA uppgiften för hur stor kapitaltäckning behöver vara för ett huslån i procent är alltså 0.28% (inte 4%, vilket ju faktiskt är väldigt lite det också).

Det här är naturligtvis anledningen till att en vettig människa inte för ett ögonblick tror på vad en ekonom säger. Det måtte du väl ändå förstå. Uttryck er på klar och enkel svenska istället. Och ljug inte och skapa dimridåer som med det där med kapitaltäckningen på 4%. Säg istället att den är på 0.28%.

Ekonomen tar alltså ”fel” på 40.000 kronor och 2.800 kronor ”bara så där”. Och sedan väntar du dig att man skall tro på vad en ekonom säger.

Men jag undrar i varje fall vad du menar med att Handelsbanken har ”c:a 225 miljarder i kassa/tillgodohavande hos centralbanker.”

Exakt vad är det för 225 miljarder. Kan en snubbe ifrån SHB knata in på centralbanken och be att få ”ta ut sina 225 miljarder”. Eller är det inte pengar. Eller vad är det som centralbanken är skyldig SHB.

Kan du förklara detta på äkta svenska utan att tramsa till det konstigheter som kärnprimärkapitalrelationener eller riskavvägda tillgångar eller några av andra tusentals underliga ord och begrepp som ingen människa begriper.

Du vet väl att läkare sinsemellan använder sig av latin. Men när de sedan pratar med sin patient så använder de faktiskt svenska.

Kanske något för ekonomer att ta efter.

Karl skrev

@Benjamin: Tja, jag hade gärna varit med och diskuterat men den där gruppen känns lite väl för min smak. Lite för mycket snack om råttsköldar (se ovan f.ö.), NWO, Goldmansachs som kodord för annat samt annat som är lite väl verklighetsfrånvänt för min smak. Tyvärr, annars hade det kunnat vara roligt. Men är ju inte anonym på Facebook och vissa av de åsikter som florerar där är inget jag vill bli sammankopplad med.

@Janne: Alla yrken och fält har sina termer och uttryck oavsett om det är snickare, musiker, matematiker, fysiker, ekonomer eller vad som helst. Så blir det för att det finns ett behov av termer för att beskriva saker och ting och det är ju tråkigt att andra har svårt för att förstå och ännu tråkigare när det leder till den typen av missförstånd som du ger uttryck för.

Förstår inte riktigt varför du blandar in kapitaltäckningen. Det är ju bara en begränsning på utlåningen d.v.s. hur mycket i eget kapital en bank behöver ha för att få utfärda ett visst lån. Så om vi tar ditt lån på en miljon så behöver banken en viss summa i eget kapital utöver tillräcklig likviditet för att kunna betala ut miljonen.

Rörande de 225 miljarderna så är det vad jag skriver kassa och tillgodohavande hos centralbanken. I Sverige skulle det alltså motsvaras av kontanter och saldot på deras RIX-konto.

Då kvarstår frågan, varför har de 225 miljarder om det bara behövs fem enligt dig?

Varför har de emitterat värdepapper för att få in över 1100 miljarder?

Varför? Enligt dig behöver de ju ingen inlåning? Vad är räntekostnaderna på all denna upplåning? Vi snackar tiotals miljarder, varför skulle de ta en sådan kostnad om den inte behövs?

Kan du inte erkänna att det du säger inte riktigt går ihop?

Janne skrev

@Karl

Du varken ser eller hör.

Jag drog bara upp kapitaltäckningen för att ge dig ett konkret exempel på hur ekonomer uttrycker sig så att allt blir obegripligt. Du måste förstå att det är viktigt att ni uttrycker på ett sätt så att det blir begripligt också för oss vanliga människor.

ALLA andra människor ”tror” att 4% = 4%.
Det är ENDAST ekonomer som ”vet” att 4% = 0,28%.
Så varför kan inte ekonomer då säga att 4% kapitaltäckning egentligen är 0.28%

Det skall tydligen komma nya kapitaltäckningsregler nu på 12%. Men vad 12% vara på ekonomspråk. Blir det ens 1%……%

Ni måste börja använda ett språk som vanliga människor förstår. OBS att detta inte har med saken att göra utom att förklara att det är helt omöjligt att förstå vad ni menar.

Så kan du på ren svenska förklara vad de där 225 miljarderna är för något som SHB har på centralbanken. Är det SEK eller är det något annat. Kan en tjänsteman ifrån SHB gå in på centralbanken och komma ut därifrån 225 miljarder rikare. Eller hur menar du.

Skall försöka svara på dina frågor men det gäller ju att på något sätt försöka förstå vad du säger först.

Så snälla……försök att förklara.

1. Varför säger ekonomer 4% när de egentligen menar 0.28%.
2. Vad är det för 225 miljarder som SHB har på på centralbanken (det är ju jättemycket pengar ju). Och hur kan de ta ut dessa.

Om du kan förklara dessa enkla saker på ren svenska så att det blir begripligt så kanske det med utgångspunkt ifrån det också går att förstå de andra sakerna som du undrar över.

Janne skrev

@Karl

Du varken ser eller hör.

Jag drog bara upp kapitaltäckningen för att ge dig ett konkret exempel på hur ekonomer uttrycker sig så att allt blir obegripligt. Du måste förstå att det är viktigt att ni uttrycker på ett sätt så att det blir begripligt också för oss vanliga människor.

ALLA andra människor ”tror” att 4% = 4%.
Det är ENDAST ekonomer som ”vet” att 4% = 0,28%.
Så varför kan inte ekonomer då säga att 4% kapitaltäckning egentligen är 0.28%

Det skall tydligen komma nya kapitaltäckningsregler nu på 12%. Men vad 12% vara på ekonomspråk. Blir det ens 1%……%

Ni måste börja använda ett språk som vanliga människor förstår. OBS att detta inte har med saken att göra utom att förklara att det är helt omöjligt att förstå vad ni menar.

Så kan du på ren svenska förklara vad de där 225 miljarderna är för något som SHB har på centralbanken. Är det SEK eller är det något annat. Kan en tjänsteman ifrån SHB gå in på centralbanken och komma ut därifrån 225 miljarder rikare. Eller hur menar du.

Skall försöka svara på dina frågor men det gäller ju att på något sätt försöka förstå vad du säger först.

Så snälla……försök att förklara.

1. Varför säger ekonomer 4% när de egentligen menar 0.28%.
2. Vad är det för 225 miljarder som SHB har på på centralbanken (det är ju jättemycket pengar ju). Och hur kan de ta ut dessa.

Om du kan förklara dessa enkla saker på ren svenska så att det blir begripligt så kanske det med utgångspunkt ifrån det också går att förstå de andra sakerna som du undrar över.

Karl skrev

4% är 4% sedan så har man olika riskvikter och olika typer av eget kapital. Jag förstår inte vad problemet med att förstå det är. Det är alltså inte så att fyra procent betyder 0,28% utan fyra procent betyder fyra procent.

Det är ju trist att du tycker att det är svårt att förstå och ska jag var ärlig så tror jag inte ens att du vet vad eget kapital är för något och när du har så pass liten insikt i ekonomi så är det svårt för dig att förstå vad som avses. Ungefär som om du pratar om att bygga ett hus med en snickare men du vet inte vad en hammare är för något.

Det du är inne och rotar i är inget som den normala allmänheten är intresserad av på ett djupare plan och texterna är inte heller riktade till dem. De måste anpassas efter sammanhanget. Man kan inte skriva en väldigt teknisk och omfattande reglering med ett språk som förstås av ett barn.

Samma problematik kan du hitta inom så gott som alla områden i samhället. Slå upp en lagbok så kommer du se att det finns mycket i den du inte förstår trots att de har ambitionen att förenkla språket.

Rörande de 225 miljarderna så är det möjligt att de kan ta ut dem men då får Riksbanken trycka upp mer sedlar om de nu vill ha så stora summor i kontanter. Det kommer ju inte att hända då det skulle vara enormt opraktiskt och inte fylla något som helst syfte. Det är ju s.k. centralbanksbankspengar dvs riktiga pengar precis som kontanter och de används för att utföra betalningar via RIX och motsvarande i andra länder.

Jag vet inte vad som är svårt i att förstå just det. Se det som att SHB har 225 miljarder på sitt konto i RIX (och motsvarande i andra länder). Då är frågan till dig varför man har det då det enligt dig räcker med en liten summa för att balansera betalningsströmmar, av dig uppskattat till fem miljarder.

Återkom gärna till de drygt 1100 miljarderna man har lånat upp genom att emittera värdepapper.

Karl skrev

4% är 4% sedan så har man olika riskvikter och olika typer av eget kapital. Jag förstår inte vad problemet med att förstå det är. Det är alltså inte så att fyra procent betyder 0,28% utan fyra procent betyder fyra procent.

Det är ju trist att du tycker att det är svårt att förstå och ska jag var ärlig så tror jag inte ens att du vet vad eget kapital är för något och när du har så pass liten insikt i ekonomi så är det svårt för dig att förstå vad som avses. Ungefär som om du pratar om att bygga ett hus med en snickare men du vet inte vad en hammare är för något.

Det du är inne och rotar i är inget som den normala allmänheten är intresserad av på ett djupare plan och texterna är inte heller riktade till dem. De måste anpassas efter sammanhanget. Man kan inte skriva en väldigt teknisk och omfattande reglering med ett språk som förstås av ett barn.

Samma problematik kan du hitta inom så gott som alla områden i samhället. Slå upp en lagbok så kommer du se att det finns mycket i den du inte förstår trots att de har ambitionen att förenkla språket.

Rörande de 225 miljarderna så är det möjligt att de kan ta ut dem men då får Riksbanken trycka upp mer sedlar om de nu vill ha så stora summor i kontanter. Det kommer ju inte att hända då det skulle vara enormt opraktiskt och inte fylla något som helst syfte. Det är ju s.k. centralbanksbankspengar dvs riktiga pengar precis som kontanter och de används för att utföra betalningar via RIX och motsvarande i andra länder.

Jag vet inte vad som är svårt i att förstå just det. Se det som att SHB har 225 miljarder på sitt konto i RIX (och motsvarande i andra länder). Då är frågan till dig varför man har det då det enligt dig räcker med en liten summa för att balansera betalningsströmmar, av dig uppskattat till fem miljarder.

Återkom gärna till de drygt 1100 miljarderna man har lånat upp genom att emittera värdepapper.

Håkan skrev

Karl:

1. Först frågan om skuldposten emitterade värdepapper: Det handlar enligt Lars Nyberg om en svensk variant av värdepapperisering av bostadskrediter, och i så fall måste banken fungera som ”originator” dvs primär cashflow- kreditskapare. Exakt hur samspelet med dotterbolaget/bolåneinstitutet fungerar i detalj vet du uppenbarligen inte. Det du antyder, dvs existensen av en bostadsobligationsmarknad helt frikopplad från bankernas kreditskapande, är ren fantasi och vilseförande propaganda. Vet du öht hur en värdepapperisering fungerar? Varför skulle bankerna i just Sverige avstå från sin lönsamma förmåga att skapa ny privatvaluta när det gäller bostadslån?

2. Vad exakt ingår egentligen i Handelsbankens 225 miljarder? I balansräkningen står det ”Kassa och tillgodohavanden i centralbanker” (pluralis, obs). Knappast enbart svenska kronor väl? Om du ändå påstår att det är SEK, varför har du inte dubbelkollat med Riksbankens balansräkning (sid 66 nedan)?
Och Karl, på vilket sätt skulle handelsbankens krisagerande motsäga de 5 miljarderna (numera 16 mdr) i RB:s balansräkning? Handelsbanken är helt enkelt rädda för finansiell panik och total kris i betalningssytemet. Det har ingenting med normala förhållanden att göra.
http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/Arsredovisning/2012/rap_arsred2011_120502_sve.pdf

3. Bortser vi från kontantkostnaderna så räckte det tydligen år 2010 med c:a 5 mdr (SEK), dvs ca 1% av betalningomsättningen/dag, för att sköta digitala betalningar i SEK för hela banksystemet. Varför vägrar du konsekvent att förstå detta? Får du betalt för att missuppfatta saker, eller vad är problemet? Allmänheten har konton i bankerna, och bankerna har konton i Riksbanken. Tillsammans med bankernas räntefria snabblån under dagen i RB innebär allmänhetens betalningar en daglig nettning i SEK för bankerna.

Citerar Thunholm igen – ”för banksystemet som helhet ställer en kreditexpansion inga andra anspråk på kassa än ett eventuellt ökande sedelomlopp”. Har Thunholm fel?

Håkan skrev

Karl:

1. Först frågan om skuldposten emitterade värdepapper: Det handlar enligt Lars Nyberg om en svensk variant av värdepapperisering av bostadskrediter, och i så fall måste banken fungera som ”originator” dvs primär cashflow- kreditskapare. Exakt hur samspelet med dotterbolaget/bolåneinstitutet fungerar i detalj vet du uppenbarligen inte. Det du antyder, dvs existensen av en bostadsobligationsmarknad helt frikopplad från bankernas kreditskapande, är ren fantasi och vilseförande propaganda. Vet du öht hur en värdepapperisering fungerar? Varför skulle bankerna i just Sverige avstå från sin lönsamma förmåga att skapa ny privatvaluta när det gäller bostadslån?

2. Vad exakt ingår egentligen i Handelsbankens 225 miljarder? I balansräkningen står det ”Kassa och tillgodohavanden i centralbanker” (pluralis, obs). Knappast enbart svenska kronor väl? Om du ändå påstår att det är SEK, varför har du inte dubbelkollat med Riksbankens balansräkning (sid 66 nedan)?
Och Karl, på vilket sätt skulle handelsbankens krisagerande motsäga de 5 miljarderna (numera 16 mdr) i RB:s balansräkning? Handelsbanken är helt enkelt rädda för finansiell panik och total kris i betalningssytemet. Det har ingenting med normala förhållanden att göra.
http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/Arsredovisning/2012/rap_arsred2011_120502_sve.pdf

3. Bortser vi från kontantkostnaderna så räckte det tydligen år 2010 med c:a 5 mdr (SEK), dvs ca 1% av betalningomsättningen/dag, för att sköta digitala betalningar i SEK för hela banksystemet. Varför vägrar du konsekvent att förstå detta? Får du betalt för att missuppfatta saker, eller vad är problemet? Allmänheten har konton i bankerna, och bankerna har konton i Riksbanken. Tillsammans med bankernas räntefria snabblån under dagen i RB innebär allmänhetens betalningar en daglig nettning i SEK för bankerna.

Citerar Thunholm igen – ”för banksystemet som helhet ställer en kreditexpansion inga andra anspråk på kassa än ett eventuellt ökande sedelomlopp”. Har Thunholm fel?

No1 skrev

Karl, det är inte direkt NWO order som diskuteras i den gruppen. Haha. Även om de ”plötsliga” kommentarerna var ett snyggt karaktärsmord. Tror inte det är särskilt smart bilda en uppfattning om 1300 personer utifrån enskilda kommentarer. Vi förstår nog alla att det kommer finnas ett brett spektra av åsikter varav några extremare än andra.

Du var ganska tidigt ute att påpeka att du ”vet hur det fungerar på riktigt”. Skulle gärna vilja veta dina källor, bakgrund eller studieteknik eftersom du varit så duktig på att kritisera andra.

Vill också gärna veta om du tycker systemet fungerar idag? Isf förstår jag inte varför du ens rör dig i ett forum som detta. För oavsett hur du och Janne djupdyker i detaljer som inte så många andra bryr sig om så är vi ganska många som konstaterat att penningreform, bankreform m.m. är nödvändig och ett område där Piratpartiet kan vara med och utveckla nya idéer.

Karl skrev

Jaha, nu råkade allt jag nyss skrev försvinna pga att denna sida öppnar länkar i befintligt fönster.

Nåväl, en kort sammanfattning kan jag väl palla med:

1. Ja, det är väl klart att det är en värdapperisering, har någon sagt något annat? Jag har inte på något sätt antytt att detta skulle vara frikopplat från bankernas kreditverksamhet, tvärtom. Det är sammankopplat man använder dessa instrument för att få in tillräcklig likviditet för att kunna göra de utbetalningar som föranleds av den utlåning man har. Detta alltså för att visa på att tesen ”banker behöver ingen inlåning” uppenbarligen är felaktig. Om man nu inte tror att banker älskar att betala ränta i onödan.

2. Jag har hela tiden varit tydlig med att summan avser fler centralbanker än den svenska, i inlägget ovanför ditt skriver jag tex på mer än ett ställe ”och motsvarande i andra länder”. Det är ju upp till dig att visa att det skulle vara en ovanligt stor summa om det nu är din tes. SHB har bunkrat upp en del och har mångdubbelt det i tämligen likvida tillgångar.

3. Jag har nog visat var du visar att siffran fem miljarder är korrekt. Att banker har möjligheten att låna av RB ställer höga krav på säkerheter så även om möjligheten finns så är det väldigt sällan den utnyttjas. Det är billigare och enklare att finansiera sig på annat sätt. Men vad spelar det för roll i praktiken? Säg att bank X behöver 10 miljarder för att utföra en betalning, de har bara fem miljarder i kassan men de har statspapper för 50 miljarder. Om de säljer dessa, belånar dem, pantsätter dem, eller vad de nu vill, till någon annan än RB så kommer de att ha tillräckligt med likviditet och då uppstår inget problem.

Varför skulle det vara otillåtet att belåna eller sälja en tillgång för att utföra en betalning?

Karl skrev

Jaha, nu råkade allt jag nyss skrev försvinna pga att denna sida öppnar länkar i befintligt fönster.

Nåväl, en kort sammanfattning kan jag väl palla med:

1. Ja, det är väl klart att det är en värdapperisering, har någon sagt något annat? Jag har inte på något sätt antytt att detta skulle vara frikopplat från bankernas kreditverksamhet, tvärtom. Det är sammankopplat man använder dessa instrument för att få in tillräcklig likviditet för att kunna göra de utbetalningar som föranleds av den utlåning man har. Detta alltså för att visa på att tesen ”banker behöver ingen inlåning” uppenbarligen är felaktig. Om man nu inte tror att banker älskar att betala ränta i onödan.

2. Jag har hela tiden varit tydlig med att summan avser fler centralbanker än den svenska, i inlägget ovanför ditt skriver jag tex på mer än ett ställe ”och motsvarande i andra länder”. Det är ju upp till dig att visa att det skulle vara en ovanligt stor summa om det nu är din tes. SHB har bunkrat upp en del och har mångdubbelt det i tämligen likvida tillgångar.

3. Jag har nog visat var du visar att siffran fem miljarder är korrekt. Att banker har möjligheten att låna av RB ställer höga krav på säkerheter så även om möjligheten finns så är det väldigt sällan den utnyttjas. Det är billigare och enklare att finansiera sig på annat sätt. Men vad spelar det för roll i praktiken? Säg att bank X behöver 10 miljarder för att utföra en betalning, de har bara fem miljarder i kassan men de har statspapper för 50 miljarder. Om de säljer dessa, belånar dem, pantsätter dem, eller vad de nu vill, till någon annan än RB så kommer de att ha tillräckligt med likviditet och då uppstår inget problem.

Varför skulle det vara otillåtet att belåna eller sälja en tillgång för att utföra en betalning?

Karl skrev

Vad jag tycker om systemet?

Jag tycker att vi i största möjliga mån ska låta folk göra som de själva vill. Vill någon låna ut pengar till någon annan så ska de få göra det.

Bankerna kan inte göra något som inte vi andra kan göra men pga att det är deras huvudsakliga sysselsättning så sker det i större skala. Skulle man skala ner det till vad det egentligen handlar om så är det inget konstigt på något sätt. Enda skillnaden är att banker har hårdare krav på sig då de måste hålla en viss mängd eget kapital odyl vilket vi vanliga dödliga inte behöver göra. Jag får låna ut alla mina tillgångar om jag så vill.

Jag kan tycka att dessa regleringar är motiverade med tanke på vilken stor vikt banksystemet har för samhället i stort.

Däremot vänder jag mig starkt emot allt det här tramset som får det att framstå som om det vore något hemligt, konspiratoriskt, priviligerat eller vad man nu vill kalla det som de sysslar med. Det är inget konstigt, och vill man förbjuda det så vill man förbjuda kreditgivning och långivning vilket skulle få oerhört negativa konsekvenser för samhället.

Så kortfattat, så gott som all kritik som tas fram här beror helt enkelt på att man gör en felaktig analys av vad som faktiskt sker.

Frågan är om man vill att det ska vara ok med utlåning eller inte

Karl skrev

Vad jag tycker om systemet?

Jag tycker att vi i största möjliga mån ska låta folk göra som de själva vill. Vill någon låna ut pengar till någon annan så ska de få göra det.

Bankerna kan inte göra något som inte vi andra kan göra men pga att det är deras huvudsakliga sysselsättning så sker det i större skala. Skulle man skala ner det till vad det egentligen handlar om så är det inget konstigt på något sätt. Enda skillnaden är att banker har hårdare krav på sig då de måste hålla en viss mängd eget kapital odyl vilket vi vanliga dödliga inte behöver göra. Jag får låna ut alla mina tillgångar om jag så vill.

Jag kan tycka att dessa regleringar är motiverade med tanke på vilken stor vikt banksystemet har för samhället i stort.

Däremot vänder jag mig starkt emot allt det här tramset som får det att framstå som om det vore något hemligt, konspiratoriskt, priviligerat eller vad man nu vill kalla det som de sysslar med. Det är inget konstigt, och vill man förbjuda det så vill man förbjuda kreditgivning och långivning vilket skulle få oerhört negativa konsekvenser för samhället.

Så kortfattat, så gott som all kritik som tas fram här beror helt enkelt på att man gör en felaktig analys av vad som faktiskt sker.

Frågan är om man vill att det ska vara ok med utlåning eller inte

Benjamin skrev

Karl

Tråkigt att du uppfattar forumet som oseriöst. Jag gjorde några sökningar på dina nyckelord i flödet. Hittade bara några enstaka individer som använde dessa termer. Så jag är kvar och utbildar så mycket det går. Förhoppningsvis finns det inte en enda vilsen individ kvar i gruppen om några månader. Önskar du ville hjälpa till. Det är trots allt 1325 ekonomiintresserade medlemmar du utbildar med varje inlägg du gör i den gruppen. Hög potential till att skapa förändring eftersom alla vill hitta en lösning.

Innan vi tar farväl här i tråden kan väl du tipsa om ett forum, gärna IRL, där du skulle vilja prata om dina lösningsförslag. (Jag inser redan nu att jag tagit upp för många inlägg på denna sida, det var inte min intention. Ville bara ifrågasätta de föreslagna idéerna i artikeln, skapa nyfikenhet till att titta på andra lösningar såsom landvärdesskatt för att hantera bolåneproblematiken, och komma med ett eget förslag som jag upplever har stöd i den akademiska litteraturen.) Jag är fortfarande väldigt nyfiken på att få höra ditt förslag. En konkret lösning vi kan påbörja idag, en lösning utan allt för mycket kollektivism. (om du redan skrivit ditt förslag i tråden ber jag om ursäkt, är omöjligt följa i en sådan här tråd.)

För nya läsare som inte orkar läsa igenom tråden postar jag ännu en gång mitt förslag.
https://docs.google.com/document/d/15XWAfNYFlgSGGh4XuZ7787-LwyDfKprCMuu-zObF3ow/edit

No1 skrev

”Bankerna kan inte göra något som inte vi andra kan göra”

Med denna mening försvann den lilla trodvärdighet du hade.

I övrigt så kan jag förstå om du tycker systemet fungerar tekniskt och teoretiskt men jag vill veta om du tycker det fungerar i betydelsen att det tjänar samhället och medborgarna väl? Eller är det så att stater runt om i världen oavsett partifärg på regering aldrig kommer till rätta med de symptom som nuvarande system leder till. Inflationmålet ligger alltid först. Sjunker arbetslösheten, stiger räntorna för att dämpa inflationen. Är det inte så att de privata och offentliga skulder hela tiden ökar och de enda som tjänar på det är samma maktelit av politiker och banker.

Du missade några frågor. Vad är dina källor och din bakgrund? Studieteknik? Du menar ju på att du har rätt. Bara så att vi kan granska informationen.

No1 skrev

”Bankerna kan inte göra något som inte vi andra kan göra”

Med denna mening försvann den lilla trodvärdighet du hade.

I övrigt så kan jag förstå om du tycker systemet fungerar tekniskt och teoretiskt men jag vill veta om du tycker det fungerar i betydelsen att det tjänar samhället och medborgarna väl? Eller är det så att stater runt om i världen oavsett partifärg på regering aldrig kommer till rätta med de symptom som nuvarande system leder till. Inflationmålet ligger alltid först. Sjunker arbetslösheten, stiger räntorna för att dämpa inflationen. Är det inte så att de privata och offentliga skulder hela tiden ökar och de enda som tjänar på det är samma maktelit av politiker och banker.

Du missade några frågor. Vad är dina källor och din bakgrund? Studieteknik? Du menar ju på att du har rätt. Bara så att vi kan granska informationen.

Janne skrev

@Karl

Så du tycker inte att ”allmänheten” bör veta hur penningsystemet fungerar eller? Okej, det är nog bäst så, åtminstone för bankerna.

Varför skulle inte allmänheten vara intresserad av det……?

Du skriver att man inte kan förklara som man gör för barn. Grattis, du har just ”inte-förstått” ännu en sak. Enda sättet att förklara det här på ett vettigt sätt är att just förklara som till ett barn.

När det gäller de 225 miljarderna så är det ju av största vikt att veta varifrån dessa kommer och med vilken process de skapades och på vilket sätt de ”sattes in” på Riksbanken. Någon gång fanns ju inte de här 225 miljarderna för att plötsligt finnas till.

Så om du bara redogjorde för det så kanske det kunde gå att förstå processen med de 1.100 inlånade miljarderna också. Men man måste ju gå igenom själva skapelseprocessen av pengarna (eller vad det nu kan vara) för att överhuvudtaget få någon som helst uppfattning om vad du skriver om.

En väldigt VIKTIG sak. Du skriver att Richard Werner är en förvillare (tror jag du skrev). Det skulle vara väldigt viktigt, inte bara för mig utan för många andra också, att få veta vad du tycker är så förvillande i den här videon som är ifrån Youtube. Nej förresten, på Youtube är ju 99% rent skräp. Kanske det går enklare för dig att se den ifrån Liberty Silver istället.

http://www.libertysilver.se/kc/video?id=28

Ok, den är inklistrad ifrån Youtube men jag kan inte göra så mycket åt det tyvärr.

Janne skrev

@Karl

Så du tycker inte att ”allmänheten” bör veta hur penningsystemet fungerar eller? Okej, det är nog bäst så, åtminstone för bankerna.

Varför skulle inte allmänheten vara intresserad av det……?

Du skriver att man inte kan förklara som man gör för barn. Grattis, du har just ”inte-förstått” ännu en sak. Enda sättet att förklara det här på ett vettigt sätt är att just förklara som till ett barn.

När det gäller de 225 miljarderna så är det ju av största vikt att veta varifrån dessa kommer och med vilken process de skapades och på vilket sätt de ”sattes in” på Riksbanken. Någon gång fanns ju inte de här 225 miljarderna för att plötsligt finnas till.

Så om du bara redogjorde för det så kanske det kunde gå att förstå processen med de 1.100 inlånade miljarderna också. Men man måste ju gå igenom själva skapelseprocessen av pengarna (eller vad det nu kan vara) för att överhuvudtaget få någon som helst uppfattning om vad du skriver om.

En väldigt VIKTIG sak. Du skriver att Richard Werner är en förvillare (tror jag du skrev). Det skulle vara väldigt viktigt, inte bara för mig utan för många andra också, att få veta vad du tycker är så förvillande i den här videon som är ifrån Youtube. Nej förresten, på Youtube är ju 99% rent skräp. Kanske det går enklare för dig att se den ifrån Liberty Silver istället.

http://www.libertysilver.se/kc/video?id=28

Ok, den är inklistrad ifrån Youtube men jag kan inte göra så mycket åt det tyvärr.

Håkan skrev

Carlito, förlåt ”Karl”, tar ofta fasta på språkliga likheter som finns mellan korrekta versioner och felaktiga versioner. Det är en avancerad trollmetodik.

Tag t ex ordet inlåning. Det kan uppfattas på två sätt. Dels själva bokföringsposten inlåning. (På skuldsidan som aggregerad + skapad inlåning). Dels inlåning i betydelsen vanlig konkret inbetalning till banken.

Thunholm-citaten syftar enbart på den första varianten, dvs själva bokföringsposten inlåning. Uttrycken som ”kreditering på ett inlåningskonto” samt ”primärt skapar alltså utlåningen inlåning” går inte att missförstå.
Det Thunholm skriver betyder i klarspråk att privat valuta trollas fram ur intet genom helt vanlig kreditgivning aka IOU-förfarande.

”Karl” däremot har upptäckt att man med inlåningsökning också kan syfta på en förment händelsekedja som består av utbetalning av SEK och inbetalning av SEK. Karl skriver således helt fräckt att Thunholmcitaten syftar på den felaktiga multiplikatormodellen som lärs ut på ekonomihögskolorna…

Karl verkar tro att han kan komma undan med den typen av vilseförande. Han kanske verkligen tror att han är en speciell människa som kan ljuga med hedern i behåll, vem vet.

Anders R. skrev

Kan det vara så att en stor del av bankernas kärnkapital är statsobligationer. Det vet ju alla att det säkraste som finns i världen är IOU-s utfärdade av stater. Samma stater som har lovat att rädda bankerna när de får problem. Är det någon mer än jag som inser att dagens monetära system är ett pyramidspel. Jag tycker fråga hur en bank borde fungera år ganska meningslös innan vi har ett svar på vad pengar egentligen borde vara? Vad är det vi egentligen vill mäta med med pengar?

Anders R. skrev

Kan det vara så att en stor del av bankernas kärnkapital är statsobligationer. Det vet ju alla att det säkraste som finns i världen är IOU-s utfärdade av stater. Samma stater som har lovat att rädda bankerna när de får problem. Är det någon mer än jag som inser att dagens monetära system är ett pyramidspel. Jag tycker fråga hur en bank borde fungera år ganska meningslös innan vi har ett svar på vad pengar egentligen borde vara? Vad är det vi egentligen vill mäta med med pengar?

Janne skrev

@Håkan

Du har säkert rätt i det. Karl tycks göra en liknande kullerbytta när det gäller den s.k ”finansieringen” med bostadsobligationer.

Det verkar som om han beskriver hur ett bostadsinstitut skulle behöva göra om INTE en bank var inblandad. Han hoppar helt sonika över bankens NY-skapande av krediter.

Det var därför jag inte förstod vad han menade och därför jag bad honom att förklara var alla de här siffrorna på pengar hade sitt ursprung i ifrån början. Och det ville han aldrig svara på.

Förklaringen till detta är alltså att Karls ekonomiska teorier är teorier där det INTE FINNS BANKER inblandade. Så lätt var det men ack så förvillande för de som försöker att förstå vad han skriver om.

Det här ger verkligen en extra dimension över det som Richard Werner säger 6.45 – 7.15 i denna video…

http://www.youtube.com/watch?v=O0wA6SbsHg8

”Sorry, my economic theories DON´T include banks”.

Se gärna HELA videon, den är enormt upplysande och har dessutom den stora fördelen att den faktiskt INKLUDERAR banker i sina teorier också.

Janne skrev

@Håkan

Du har säkert rätt i det. Karl tycks göra en liknande kullerbytta när det gäller den s.k ”finansieringen” med bostadsobligationer.

Det verkar som om han beskriver hur ett bostadsinstitut skulle behöva göra om INTE en bank var inblandad. Han hoppar helt sonika över bankens NY-skapande av krediter.

Det var därför jag inte förstod vad han menade och därför jag bad honom att förklara var alla de här siffrorna på pengar hade sitt ursprung i ifrån början. Och det ville han aldrig svara på.

Förklaringen till detta är alltså att Karls ekonomiska teorier är teorier där det INTE FINNS BANKER inblandade. Så lätt var det men ack så förvillande för de som försöker att förstå vad han skriver om.

Det här ger verkligen en extra dimension över det som Richard Werner säger 6.45 – 7.15 i denna video…

http://www.youtube.com/watch?v=O0wA6SbsHg8

”Sorry, my economic theories DON´T include banks”.

Se gärna HELA videon, den är enormt upplysande och har dessutom den stora fördelen att den faktiskt INKLUDERAR banker i sina teorier också.

Lincoln skrev

Mycket intressant tråd. Det efterfrågades en enklare och mer sammanfattande beskrivning av banksystemet. Jag har så enkelt som möjligt försökt sammanfatta hur det funkar i en webb-bok (assisterad av Janne, Nebbiolo, Håkan och Benjamin som skriver ovan. Avsikten är att skala bort allt förvillabnde skitsnack som sådana troll som ”karl” står för (om han sedan är ett medvetet eller omedvetet troll låter jag vara osagt). Jag tror läsarna av den här tråden lättare förstå begrepp som RIX, clearing, centralbankspengar, krediter etc:
http://parasitstopp.wordpress.com/2012/02/08/penningsystemet-for-dummies-eller-du-ar-inte-dum-i-huvudet-for-att-du-ser-att-kejsaren-ar-naken/

Karl gör som nästan alla ekonomer gör – blandar kortslutande begrepp med varandra till en totalt oförståelig gröt. Nationalekonomer i allmänhet kan inte ens den mest elementära mängdläran. Jag skrev om detta här vilket kanske också kan hjälpa läsarna i denna tråd att reda ut de kortslutande slingor som Karl tvingar ihop till en osammanhängande ologisk sörja.
http://parasitstopp.wordpress.com/2012/03/06/ekonomer-har-inte-last-hej-mattematik/

Brevlåda1004 skrev

Bankernas inlåning av kontanter (Svenska kronor) enda riktiga inlåningen, krediter som banker sedan skapar är derivat på deras kontanter.

Att påstå att den inlåning som banken hittar på när den beviljar ett sk ”lån” på något vis är verklig inlåning är ofta ett knep trollen använder för att vilseleda de som inte är lika insatta. Banken har självklart inte mer kontanter bara för att den bokfört att den har lånat in pengar som inte finns.

Bankens inlåning är innehavet av kontater, INGET ANNAT! Krediter som banker skapar är endast derivat.

Brevlåda1004 skrev

Bankernas inlåning av kontanter (Svenska kronor) enda riktiga inlåningen, krediter som banker sedan skapar är derivat på deras kontanter.

Att påstå att den inlåning som banken hittar på när den beviljar ett sk ”lån” på något vis är verklig inlåning är ofta ett knep trollen använder för att vilseleda de som inte är lika insatta. Banken har självklart inte mer kontanter bara för att den bokfört att den har lånat in pengar som inte finns.

Bankens inlåning är innehavet av kontater, INGET ANNAT! Krediter som banker skapar är endast derivat.

Brevlåda1004 skrev

Kan någon förklara vad Carlito menar med:

”Vad du visar med dina siffror är just det jag säger. Banker lånar i stort sett ingenting av Riksbanken utan finansierar sin likviditet på egen hand.”

Om banker knappt lånar eller satt in Svenska kronor hos Riksbanken, då håller Carlito alltså med om att bankerna inte har några pengar? Samtidigt säger han att banker har flera 100 miljarder inlånade, var befinner sig alla dessa kontanter om inte hos Riksbanken, har bankerna kontanter i något hemligt bankvalv?

Blir snurrig.

Brevlåda1004 skrev

Kan någon förklara vad Carlito menar med:

”Vad du visar med dina siffror är just det jag säger. Banker lånar i stort sett ingenting av Riksbanken utan finansierar sin likviditet på egen hand.”

Om banker knappt lånar eller satt in Svenska kronor hos Riksbanken, då håller Carlito alltså med om att bankerna inte har några pengar? Samtidigt säger han att banker har flera 100 miljarder inlånade, var befinner sig alla dessa kontanter om inte hos Riksbanken, har bankerna kontanter i något hemligt bankvalv?

Blir snurrig.

Lincoln skrev

@Brevlåda1004
Det är meningen att det ska vara snurrigt. Carlito blandar ihop mängder ickepengar med pengar och kallar geggamojan. Om Du kollar in det här så klarnar det. Ekonomer fixar helt enkelt inte ens mängdlära på mellanstadienivå, typ, ”Hej, mattematik”

http://parasitstopp.wordpress.com/2012/03/06/ekonomer-har-inte-last-hej-mattematik/

Du har helt rätt i bankens krediter är ”ICKE Svenska kronor och ett derivat ur Svenska kronor. Faktum är krediter är kundernas FORDRAN på banken på Svenska kronor (som du kan ta ut t.ex genom bankomaten). Krediter är mao bankernas SKULDER på Svenska kronor. En skuld på Svenska kronor kan ju definitionsmässigt aldrig vara Svenska kronor.

En del vill att bankernas rätt att göra allmänna betalmedel av sina egna skulder till en rättighet för alla. Det vore i och för sig rätt nice! Tänk om du kunde kräva att dina skulder skulle vara allmänna betalmedel! Inte nog med det – tänk om du kunde få till en lag (Maastricht) som tvingar staten att ”LÅNA” dina skulder och du skulle få ränta på dessa genom att staten skattar befolkningen. För det är just detta som bankerna gjort genom att de gjort sina egna skulder till allmänna betalmedel – enligt EU-lag (Mastricht) är staten tvungna att ”låna” bankernas skulder på Svenska kronor (=krediter)och staten FÅR INTE skapa egna skuldfria pengar (dvs riktiga Svenska kronor).

Genom ovan har bankerna inhäktat alla länder och blivit feodala stater i staten som håller folket som boskap i fållor av påhittad skuld. Skrev om det här (där jag även enkelt tar upp clearingsystemet):
http://parasitstopp.wordpress.com/2012/05/04/de-feodala-bankstaterna-i-staten

qeshi skrev

Tack Anders för att du tar upp ämnet!

Jag tror att piratpartiet kan göra en hel del nytta om vi populariserar frågan om hur pengar skapas och hur banksystemet fungerar.

Det råder nämligen en enorm okunskap hos allmänheten.

Enligt en undersökning av Cobden Center så tror 74 % av britterna att de äger pengarna de har i sitt bankkonto.

33 % visste inte om att bankerna lånar ut pengarna till andra och svarade att ”Detta är fel, jag har inte gett dem tillåtesle att göra detta”.

http://www.cobdencentre.org/2010/06/public-attitudes-to-banking/

Jag ska inte själv påstå att jag förstår hur vårt monetära system fungerar fullt ut. Jag hade själv aldrig reflekterat över detta innan jag blev intresserad av ämnet.

Men jag kan varmt rekommendera en bra bok i ämnet.

”Where does money come from – A guide to the UK monetary and banking system.”

http://neweconomics.org/publications/where-does-money-come-from

Den är dock baserad på en annan ekonomisk teori än den Anders beskriver.

qeshi skrev

Tack Anders för att du tar upp ämnet!

Jag tror att piratpartiet kan göra en hel del nytta om vi populariserar frågan om hur pengar skapas och hur banksystemet fungerar.

Det råder nämligen en enorm okunskap hos allmänheten.

Enligt en undersökning av Cobden Center så tror 74 % av britterna att de äger pengarna de har i sitt bankkonto.

33 % visste inte om att bankerna lånar ut pengarna till andra och svarade att ”Detta är fel, jag har inte gett dem tillåtesle att göra detta”.

http://www.cobdencentre.org/2010/06/public-attitudes-to-banking/

Jag ska inte själv påstå att jag förstår hur vårt monetära system fungerar fullt ut. Jag hade själv aldrig reflekterat över detta innan jag blev intresserad av ämnet.

Men jag kan varmt rekommendera en bra bok i ämnet.

”Where does money come from – A guide to the UK monetary and banking system.”

http://neweconomics.org/publications/where-does-money-come-from

Den är dock baserad på en annan ekonomisk teori än den Anders beskriver.

Thomas Gunnarson skrev

Eftersom man inte burade in några bankdirektörer i 1990-tals krisen, så måste skattebetalarna vara målvakter för psykopaterna inom bankvärlden även framöver.
SMS-lånen är bara en bagatell i denna rövarhistoria….
Det finns alternativ som t.ex. JAK-banken, men samhället har gjort allt för att slå ut JAK genom olika krav på dem under åren.
Nu när bankerna alla är aktiebolag, efter krav från staten, så tar bankerna över totalt….

Thomas Gunnarson skrev

Eftersom man inte burade in några bankdirektörer i 1990-tals krisen, så måste skattebetalarna vara målvakter för psykopaterna inom bankvärlden även framöver.
SMS-lånen är bara en bagatell i denna rövarhistoria….
Det finns alternativ som t.ex. JAK-banken, men samhället har gjort allt för att slå ut JAK genom olika krav på dem under åren.
Nu när bankerna alla är aktiebolag, efter krav från staten, så tar bankerna över totalt….

click here skrev

Nice post. I used to be checking constantly this blog and I am impressed! Very helpful information particularly the remaining section :) I handle such info a lot. I was seeking this certain information for a very long time. Thanks and good luck.

låna pengar utan fast anställning skrev

hey there and thanks on your information ? I’ve definitely picked up anything new from right here. I did however expertise several technical issues the use of this website, since I experienced to reload the site many instances previous to I could get it to load correctly. I had been considering in case your web hosting is OK? No longer that I’m complaining, however slow loading cases instances will very frequently affect your placement in google and can damage your high-quality rating if ads and marketing with Adwords. Anyway I’m including this RSS to my e-mail and could glance out for much more of your respective fascinating content. Make sure you replace this again soon..

låna pengar utan fast anställning skrev

hey there and thanks on your information ? I’ve definitely picked up anything new from right here. I did however expertise several technical issues the use of this website, since I experienced to reload the site many instances previous to I could get it to load correctly. I had been considering in case your web hosting is OK? No longer that I’m complaining, however slow loading cases instances will very frequently affect your placement in google and can damage your high-quality rating if ads and marketing with Adwords. Anyway I’m including this RSS to my e-mail and could glance out for much more of your respective fascinating content. Make sure you replace this again soon..

Jonas Lagander skrev

JAg föreslår att PP ställer sig bakom The chicago plan nyligen reviderad av IMF. Samt lägger ett förslag om att kvitta ned inkomstskatter med markvärdesavgift för att skapa fler bostäder och kyla av fastighets (läs mark-) spekulationen i samhället.

The Chicago Plan (100% reservkrav på banksektorn) beskrivs här: http://www.imf.org/external/pubs/ft/wp/2012/wp12202.pdf

Varför markvärdesavgift behövs presenteras grafiskt här: http://www.landskatt.se/cykler.html

Morris Dav skrev

Är du ute efter ekonomiskt bistånd, Är du i desperat behov av ekonomisk hjälp? (morrisdavloan@gmail.com) är här för att ge dig din begärda lånebeloppet tillhandahålls. så allt du behöver göra är att fylla i formuläret nedan och komma tillbaka till oss omedelbart, ger vi dig 100% garanti för att ditt lån är väl säkrad i detta bolag okej, vi ger ut lån med en hastighet av 2% ränta så fyller gratis, kommer du att kunna betala tillbaka lånet. Vi ger ut lån till ett minimum av $ 1.000 till $ 1,000,000USD i en takt av 2% ränta. också kontakta oss för alla typer av lån. för mer information maila oss och ansöka om följande lånet. via (morrisdavloan@gmail.com)

TYPER AV LÅNE WE OFFER

Personliga Lån
Lån
Billån
Hus Lån
Lån för att betala räkningar
Mortgage lån
Student Loan

För alla andra typer av lån, behöver maila oss så snart som möjligt med följande uppgifter som anger hur mycket du behöver som lån.

LÅN ANSÖKNINGSBLANKETT

Dina namn …………………………..
Sex ……………………………..
Din ålder ………………………….
Din adress …………………………
Ditt land ………………………….
Din faxnummer ……………….
Personligt antal …………………..
Kontorsnummer ……………………………
Din ockupation ……………………..
Din civilstånd ………………….
Aktuell status på arbetsplatsen ………
Telefonnummer …………………………
Månadsinkomst ………………………….
Mängd Behövs ……………………. ..
Loan varaktighet …………………………………
Loan Ändamål …………………………..
Har du ansökt innan? ………………..

Med vänlig hälsning,

BARR.Morris Dav (VD)
P.Morris & SOLICITORS
HANTERA PARTNERS

Lämna ett svar till No1 Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>